9789147088799 by Smakprov Media AB

Bokens kapitel är skrivna av: Anette Borchorst, Janet Fink, Kaveri Harriss, Katherine Holden, Hilary Land, Åsa Lundqvist, Diana Mulinari, Anna-Birte Ravn, Christine Roman, Bente Rosenbeck, Alison Shaw och Birte Siim.

Best.nr 47-08879-9

Tryck.nr 47-08879-9-00

Välfärd - omslag.indd 1

Välfärd, genus och familj

Välfärdsstatens organisering av arbete och social välfärd påverkar kvinnor och män på olika sätt. Synen på medborgarskap och på olika typer av familjeförhållanden formar vardagen för ett lands invånare. Vilket ansvar staten ska ta för den sociala välfärden, och politikens effekter på jämlikhet i samhälle och i familj, är centrala frågor i hela den Europeiska Unionen. I den här boken analyserar framstående forskare hur stat och familj har samspelat i olika sammanhang, vid olika tidpunkter och på skilda platser. Genom att använda exempel från Danmark, Sverige och Storbritannien utforskas politikens effekter på familjelivets praktiker genom hela 1900-talet fram till idag. I bokens kapitel analyseras hur lagar och välfärdssystem har utvecklats och hur dessa processer har bidragit till att forma den komplexa relationen mellan välfärd och familjeliv. Därtill belyser boken hur familjen som begrepp och social praktik har blivit föreställd, underbyggd eller underminerad i det politiska arbetet.

Janet Fink & Åsa Lundqvist (red)

Varför skapar välfärdspolitiken skilda villkor för kvinnor och män, för olika etniska grupper, i olika länder vid olika tidpunkter?

Janet Fink & Åsa Lundqvist (red)

Välfärd, genus och familj 09-01-19 08.29.06

Redaktör: Peter Söderholm Omslag & formgivning: Fredrik Elvander Översättning kapitel 1: Sven-Erik Torhell Översättning kapitel 2, 3, 5, 6 och 7: Lisa Sjösten Upplaga 1:1 Sättning: Bild & Form Jonny Hallberg Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 0

Va lfa rd-genus.indd 2

09-01-19 08.20.21

Innehåll Förord.................................................................................... 6 Författarpresentation.............................................................. 7 1 Inledning........................................................................... 11

Janet Fink och Åsa Lundqvist

Innebörder, normer och värden i familjepolitiken.............................................. 19 Familjepolitikens könsdynamik.......................................................................... 22 Migration och familjepolitik.............................................................................. 24 Sammanfattning............................................................................................... 26

2 I skuggan av den manlige familjeförsörjaren...................... 29

Omsorgsarbete i 1900-talets Storbritannien Hilary Land

Den manlige familjeförsörjarens uppkomst i teori och praktik........................... 32 Arbetarklassen och fackföreningarna................................................................ 33 Medelklassen.................................................................................................... 34 Omsorgens och kvinnoarbetets osynlighet i ekonomin..................................... 37 Kvinnors och mäns arbete i statistiken.............................................................. 41 Behovsprövade trygghetssystem . .................................................................... 43 Inkomstskatt..................................................................................................... 46 Arvet efter modellen med en manlig familjeförsörjare och en . heltidshemmafru............................................................................................... 50 Noter................................................................................................................ 56

3 Genus- och familjepolitik i Danmark under 1900-talet...... 57

Anna-Birte Ravn och Bente Rosenbeck

Jämlikhet och medborgarskap........................................................................... 60 Äktenskapslagar............................................................................................... 62 Skattelagstiftning.............................................................................................. 75 Slutsatser ......................................................................................................... 82 Noter................................................................................................................ 86

Va lfa rd-genus.indd 3

09-01-19 08.20.21

Inne hål l

4 Politiska regleringar och akademisk diskurs....................... 89

Svensk familjepolitik under 70 år Åsa Lundqvist och Christine Roman

Familjepolitik, samhällsvetenskap och statliga experter..................................... 91 Akademisk diskurs och statliga utredningar....................................................... 92 Kartläggningsglädjens tidevarv......................................................................... 93 Efterkrigstidens familjepolitik............................................................................ 97 Ideologisk anpassning..................................................................................... 101 Mot en könsneutral familjelagstiftning............................................................ 103 Barnomsorgens politisering............................................................................. 105 Från könsneutralitet till könsmakt................................................................... 108 Avslutande kommentarer................................................................................ 113 Noter.............................................................................................................. 114

5 Familjeansvar bland ensamstående.................................. 115

Paradoxer i 1900-talets brittiska socialpolitik Janet Fink och Katherine Holden

Ensamstående kvinnor, arbete och debatterna om lika lön på 1920-talet........ 120 1930-talets kampanj för ungmöpension ........................................................ 125 Ansvaret för de ogifta mödrarna under andra världskriget ............................. 130 Rättigheter och skyldigheter i relation till civilstånd i efterkrigstidens . välfärdsstat .................................................................................................. 135 Avslutande kommentarer................................................................................ 140 Noter.............................................................................................................. 144

6 Migration, familj och brittisk socialpolitik . under det sena 1900-talet............................................... 145

Brittiska pakistaniers erfarenheter Kaveri Harriss och Alison Shaw

Nusrat och Sadiq............................................................................................ 147 Invandringspolitik och familjebildning: från migrantarbetare . till medborgare............................................................................................... 150 Splittrade familjer och ideologier om ras och kön............................................ 155 Äktenskapsinvandring..................................................................................... 158 Migration i omsorgssyfte................................................................................ 161 Shazia............................................................................................................. 163 Normativ välfärdspolitik och skiftande familjepraktiker................................... 164 Nighat och Ali ............................................................................................... 166 Slutsatser........................................................................................................ 171

Va lfa rd-genus.indd 4

09-01-19 08.20.22

Inne hål l

7 Mångkulturella utmaningar i den danska . välfärdsstaten.................................................................. 173

Socialpolitik, jämställdhet och familjereglering............................................ 173 Birte Siim och Anette Borchorst ................................................................ 173

De kvinnovänliga skandinaviska välfärdsstaterna och den mångkulturella . utmaningen ................................................................................................... 175 Den danska välfärds- och genusregimen......................................................... 179 Den danska synen på mångkulturalism/mångfald och jämställdhet................. 181 Integrationspolitik och erkännandet av kulturell mångfald ............................ 184 Jämställdhetspolitik och handlingsplaner riktade mot invandrarfamiljer .......... 188 Handlingsplaner för jämställdhet..................................................................... 190 Handlingsplaner mot tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap . .............. 192 Slutsats och feministiska perspektiv ............................................................... 195 Noter.............................................................................................................. 198

8 ”Den andra” familjen: Genus, nation och migration ...... 201

Diana Mulinari.......................................................................................... 201

Introduktion................................................................................................... 201 Teoretiska utgångspunkter.............................................................................. 202 Rasismen och nationalstaten........................................................................... 203 Det postkoloniala fältet ................................................................................. 206 Rasism och genus- och familjerelationer......................................................... 207 Ett globaliserat Sverige.................................................................................... 210 Sverige idag: nyliberalism .............................................................................. 211 Andra familjer i Fästning Sverige . .................................................................. 212 Nyassimilationistisk politik ............................................................................. 214 Den ”moderna” svenska familjen och den ”traditionella” svenska . invandrarfamiljen . ......................................................................................... 216 Socialpolitik för andra .................................................................................... 218 Avslutande reflektioner................................................................................... 222 Noter.............................................................................................................. 224

Referenser.......................................................................... 225 Litteratur............................................................................ 228

Va lfa rd-genus.indd 5

09-01-19 08.20.22

Förord

Förord Författarna till den här boken är knutna till varandra genom sitt engagemang i ett forskningsprojekt som utvecklats av forskare från ämnesområdena antropologi, genusvetenskap, historia, sociologi, statsvetenskap och socialt arbete. Syftet var att jämföra både förhållandena mellan familj, välfärd och stat i Danmark, Sverige och Storbritannien, och familjers upplevda erfarenheter av bristande jämlikhet. Som redaktörer för den här samlingen vill vi tacka alla som deltog i den första omgången av projektet och särskilt uppmärksamma Naomi Tadmors bidrag till projektets tidiga utveckling. Vi har tacksamt mottagit ekonomiska bidrag från British Academy, Open University, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet till seminarier i både Sverige och Storbritannien, som har gjort det möjligt för oss att träffas och utforska idéer tillsammans. Vi vill särskilt tacka författarna för att de utvecklat sina forskningsintressen för det här ändamålet, och för att de med såväl tålamod som välvilja antog utmaningen att först skriva kapitlen på engelska, för att sedan få dem översatta till svenska. Vi vill också tacka översättarna Lisa Sjösten och Sven-Erik Torhell för professionell hjälp med texterna. Till sist vill vi tacka Peter Söderholm på Liber, som genom hela processen har stöttat med idéer och förslag, både när det gäller bokens uppläggning och innehåll. Milton Keynes och Lund i januari 2009 Janet Fink och Åsa Lundqvist

Va lfa rd-genus.indd 6

09-01-19 08.20.22

Författarpresentation Anette Borchorst är professor i kön, makt och politik i den danska välfärdsstaten i ett komparativt europeiskt perspektiv vid Institut for Historie, Internationale Studier og Samfundsforhold, Aalborg Universitet, Danmark. Hennes forskning omfattar komparativa studier av välfärdsstatens utformning, framförallt i relation till föräldraskap. Bland hennes senaste publikationer finns ”Danish Childcare Policies Within Path – Timing, Sequence, Actors and Opportunity Structures”, i H. Willeken & K. Scheiwe (red.), Childcare and Preschool Development in Europe – Institutional Perspectives (Palgrave/McMillan, 2008), samt ”Woman-friendly Policy Paradoxes? Childcare Policies and Gender Equality Visions in Scandinavia”, i K. Melby, A.-B. Ravn & C. Carlsson Wetterberg (red.), Gender Equality and Welfare Politics in Scandinavia. The Limits of Political Ambition? (Policy Press, 2008). Janet Fink är lektor i Social Policy vid Open University, Storbritannien. Hon är författare (med L. Davidoff, M. Doolittle & K. Holden) till The Family Story: Blood, Contract and Intimacy (Longman, 1999) och redaktör (med G. Lewis & J. Clarke) till Rethinking European Welfare (Sage, 2001) och Care: Personal Lives and Social Policy (The Policy Press, 2004). Hennes nuvarande forskningsintressen handlar om hur populärkulturen har påverkat välfärdspolitiken och dess praktik i förhållande till barn. Inom detta fält har hon publicerat i tidskrifter som Cultural Studies (2007) and Paedagogica Historica (2008). Kaveri Harriss är sociolog vid London School of Hygiene and Tropical Medicine i Storbritannien. I hennes doktorsavhandling analyserades vilka konsekvenser långtidssjukskrivningar fick för gruppen pakistanier i Storbritannien och i vilka sammanhang de förekom. Hon har arbetat med flera tillämpade och akademiska forskningsprojekt, alla relaterade till hälsa, fattigdom, genus, migration och etnicitet i Storbritannien och Sydasien.

Va lfa rd-genus.indd 7

09-01-19 08.20.22

För fattar pres e ntat ion

Katherine Holden är lektor vid Faculty of Social Sciences and Humanities, University of the West of England, i Storbritannien. Hennes forskning handlar om historiska perspektiv på familjen, äktenskapslagar och ensamstående. För närvarande arbetar hon med ett projekt om kvinnor och män som förblev ogifta i 1900-talet England. Bland hennes senaste publikationer kan nämnas: The Shadow of Marriage: Singleness in England 1914–1960 (Manchester University Press, 2007), samt artiklar i tidskrifter som Journal of Family History (2005) och Women’s History Review (2002). Hilary Land är professor emeritus vid University of Bristol, där hon tidigare var föreståndare för School for Policy Studies. Hennes intresse för familjen och dess förhållande till social och ekonomisk politik går långt tillbaka i tiden och hon har skrivit om familjepolitik från såväl historiska som komparativa perspektiv. Några av hennes senaste publikationer omfattar (med K. Kiernan & J. Lewis) Lone Motherhood in Twentieth Century Britain (OUP, 1998) och (med S. Himmelweit) A Strategy for Parents and Carers (Equal Opportunities Commission, 2007). Hon var åren 2001–2004 ordförande för Social Policy Association och 2003 blev hon invald i Academy for Learned Societies in the Social Sciences. Åsa Lundqvist är docent i sociologi vid Lunds universitet. Hösten 2008 är hon gästforskare vid Institutt for tverrfaglige kulturstudier vid NTNU i Norge. Hon forskar om framväxten av olika policyområden, med tonvikt på social- och familjepolitik. Bland hennes senaste publikationer finns: ”Construction(s) of Swedish Family Policy, 1930–2000” i Journal of Family History 33:2 (2008) (med C. Roman), ”Kris i familjen. Fem decennier av svensk familjepolitik”, i Tidskrift för genusvetenskap, nr. 1 (2008), ”Family Policy between Science and Politics”, i K. Melby, A.-B. Ravn & C. Carlsson Wetterberg (red.), Gender Equality and Welfare Politics in Scandinavia. The Limits of Political Ambition? (Policy Press, 2008) och Familjen i den svenska modellen (Boréa, 2007). Diana Mulinari är professor i genusvetenskap vid Centrum för Genusvetenskap, Lunds universitet. Hennes forskningsområden är feministisk post-

Va lfa rd-genus.indd 8

09-01-19 08.20.22

För fattar pres e ntat ion

kolonial teori samt genusvetenskapliga analyser av ojämlikheter med tonvikt på kategorin ”ras”/etnicitet. Hennes senaste publikationer är: (tillsam mans med N. Räthzel ”Politicizing (Auto)Biography” i Feminist Review, nr 86[2007]). ”Women Friendly? Understanding Gendered Racism in Sweden” i K. Melby, A.-B. Ravn & C. Carlsson Wetterberg (red.), Gender Equality and Welfare Politics in Scandinavia. The Limits of Political Ambition? (Policy Press, 2008). Anna-Birte Ravn är lektor i könsarbetsdelning och samhällsutveckling vid FREIA, Center for Kønsforskning, Aalborg Universitet i Danmark. Hon har skrivit om kvinnorörelsens historia och om kön och välfärdsstat, bland annat om arbetsskyddslagstiftning och skattelagstiftning. I samarbete med Kari Melby, Norges Tekniske Universitet i Trondheim, och Christina Carlsson Wetterberg, Örebro universitet, har hon redigerat boken Gender Equality and Welfare Politics in Scandinavia: The Limits of Political Ambition? (Policy Press, 2008). Christine Roman är professor i sociologi vid Örebro universitet. Ett huvudtema i Romans forskning är kontinuitet och förändring av könsrelationer i arbete och familj. Bland hennes senaste publikationer finns: ”Academic Discourse, Social Policy and the Construction of New Families”, i K. Melby, A.-B. Ravn & C. Carlsson Wetterberg (red.), Gender Equality and Welfare Politics in Scandinavia: The Limits of Political Ambition? (Policy Press, 2008), (med J. Ahlberg & S. Duncan) ”Actualising the ’Democratic Family’? Swedish Policy Rhetoric versus Family Practices”, i Social Politics 15:1 (2008), samt (med Å. Lundqvist) ”Construction(s) of Swedish Family Policy, 1930–2000”, i Journal of Family History 33:2 (2008). Bente Rosenbeck (cand.mag., dr.phil.) är lektor vid Center for kønsstudier, Nordiske studier og sprogvidenskab vid Københavns Universitet i Danmark. Rosenbeck arbetar med vetenskapshistoria, medicinhistoria och sexualitetshistoria, där områden som äktenskap, ogifta mödrar och deras barn samt kroppens politik har analyserats. Bland hennes senaste publikationer finns: (tillsammans med K. Melby, A. Pylkkänen & C. Carlsson Wetterberg)

Va lfa rd-genus.indd 9

09-01-19 08.20.22

För fattar pres e ntat ion

Inte ett ord om kärlek. Äktenskap och politik i Norden ca 1850 till 1930 (Makadam förlag, 2006). Alison Shaw är Senior Research Fellow vid Department of Public Health, University of Oxford. Hon är socialantropolog och har arbetet i Pakistan och med pakistanier i Storbritannien. Hon har bland annat publicerat Kinship and Continuity: Pakistani Families in Britain (Harwood/Routledge, 2000). Hennes senaste bok heter Negotiating Risk: British Pakistani Experiences of Genetics och publiceras av Berghahn Books under 2009. Birte Siim är professor i samfundsvidenskabelig kønsforskning vid Institut for Historie, Internationale Studier og Samfundsforhold, Aalborg Universitet, Danmark. Hon forskar om kön, diversitet och medborgarskap i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv och är dansk koordinator för två EU-projekt: ”VEIL – Values, Equality and Diversity in Liberal Democracies. Debates about Muslim Women’s Headscarves in Europe” (2006–2009) och ”Eurosphere – Diversity in the European Public Sphere. Towards a Citizens’ Europe?” (2007–2012). Hennes senaste publikationer omfattar: ”The Challenge of Recognizing Diversity from the Perspective of Gender Equality: Dilemmas of Danish Citizenship”, i CRISPP 10:4 (2007), och Gendering Citizenship in Western Europe. New Challenges for Citizenship Research in a Cross-national Context (Policy Press, 2007).

Va lfa rd-genus.indd 10

09-01-19 08.20.22

Kapitel 1

Inledning Janet Fink och Åsa Lundqvist

Politisk omvandling bidrar ständigt till att människors erfarenheter av familjerelationer och familjeliv förändras. Till exempel har förändringar i befolknings-, sysselsättnings- och migrationsmönster, liksom statens försök att definiera och reglera sina medborgares rättigheter och skyldigheter, skapat nya erfarenheter. Detta har väckt mycket uppmärksamhet bland forskare, som har undersökt hur de europeiska staterna stöder och griper in i familjelivet och har försökt uppskatta följderna av politiska effekter och initiativ. Genom komparativa studier av både historiska och nu rådande socialpolitiska system har vi fått större insikt om den stora variationsrikedom som präglar välfärdsregimerna och vad de innebär, och även kunnat belysa hur välfärden har formats under inflytande av olika ekonomiska faktorer och könsbestämda uppdelningar av välfärdssystemen (Esping-Andersen et al. 2002; Hantrais 2000; Lewis 1992, 2001; Orloff 1993; Sainsbury 1996). Detta har i sin tur kastat ljus över de många olika sätt på vilka staten kan ta ansvar för den sociala välfärden och den utsträckning i vilken välfärdstjänsterna har lyckats mildra effekterna av ojämlikheter i samhället, särskilt som de upplevs av familjerna (Cochrane, Clarke & Gewirtz 2001; Fink, Lewis & Clarke 2001; Ginsburg 1992; Williams 2004). Den feministiska kritiken och vidareutvecklingen av den mer konventionella välfärdsstatsforskningen har utvecklats vidare sedan slutet av 1970-talet. I dess tidigare fas sökte författarna efter mer generella teorier

Va lfa rd-genus.indd 11

09-01-19 08.20.22

1. Inle dning

som kunde förklara kvinnors underordning (eller förtryck); grundantagandet var att statens intressen, och således också välfärdsstatens, var lierade med en (manlig) makt som förtryckte kvinnor. Intresset i dessa texter kretsade kring allmänna samhälleliga system som analyserades utifrån olika patriarkatsteorier (Barrett 1980; Hartmann 1981/2004; Walby 1986). Försöken att utveckla universella teorier om kvinnoförtryck och kvinnlig underordning mötte efterhand kritik. Kritiken riktades främst mot ambitionen att skapa en generell teori: patriarkatsteorin tycktes grunda sig på alltför strukturella antaganden och samtidigt vara såväl ahistorisk som essentialistisk. Det fanns inget utrymme för handlande aktörer, för historiska variationer, för maktförhållanden mellan kvinnor eller för analyser av olikheter mellan nationsgränserna. Istället sökte feminister utveckla mer modesta modeller, med tonvikt på konkreta, historiskt och socialt förankrade studier. Dessa studier lade också grunden för en fördjupad teoretisk förståelse av hur könsrelationer och på senare tid även andra sociala hierarkier, såsom etnicitet och sexualitet, reproduceras och institutionaliseras (Daly 2000). Relationen mellan kvinnor och män antogs sålunda inte längre bygga på ett tydligt motsatspar; snarare problematiserades relationen mellan könen. Om utgångspunkten i 1970-talets texter var att (välfärds)stater generellt sett genererar kvinnoförtryck, argumenterade statsvetaren Helga Maria Hernes under 1980-talet att de skandinaviska välfärdsstaterna gav utrymme för en potentiellt ”kvinnovänlig” välfärdsstat. I ett försök att förstå kvinnors relation till staten, analyserade Hernes kvinnor utifrån deras status som medborgare, anställda och klienter. Som medborgare upprätthöll kvinnor en viss position i samhället, och som anställda – inte minst i den expansiva offentliga sektorn – hade kvinnor tillgång till betalt arbete. Kvinnors status som klienter var däremot relaterad till moderskapet och till deras roll som primär omsorgsgivare till äldre och sjuka (Hernes 1987). Även om det fanns faktorer som bidrog till en utvidgad autonomi bland kvinnor (genom deras roll som medborgare och som anställda), fanns det alltså andra faktorer som motverkade frigörelsen bland kvinnor, framfö-

Va lfa rd-genus.indd 12

09-01-19 08.20.22

1. Inle dning

rallt deras kvarvarande roll som omsorgstagare. I en vidareutveckling av Hernes perspektiv föreslog de danska statsvetarna Anette Borchorst och Birte Siim därför att kvinnors ”konsumtion” av offentlig service måste inkluderas i analyserna av välfärdsstaten, kanske främst för att skilja mellan kvinnor som omsorgstagare och kvinnor som ”köpare” av offentlig omsorg (Borchorst & Siim 1987, s. 146). Även kvinnors relation till välfärdsstaten i sin egenskap av mödrar kom att studeras allt mer intensivt: vilken roll spelade mödrarna i skapandet av socialpolitiska reformer? Och vilken roll hade mödrar tilldelats i diskussionerna om betalt och obetalt arbete (Bock & Thane 1991; Leira 1992, 2002)? Därmed aktualiserades frågan om vilken roll staten spelar i utformningen av omsorgsrelationer – uppfattades omsorg som ett offentligt och betalt ansvarsområde eller en privat och obetald domän (Lewis 1997; Daly 2000)? Genom att belysa diskrepansen mellan det betalda och det obetalda arbetet har feminister visat hur könsspecifika skillnader skapas mellan kvinnors och mäns sociala rättigheter och tillgång till bidragssystemen: ”the traditional division of labor between men as earners and women as carers produces a gender differentiation of social rights and benefit levels” (Sainsbury 1996, s. 35). Eftersom analyserna av välfärdsstatens organisering i så hög utsträckning kretsat kring relationen mellan stat och marknad, innefattade de tidigare modellerna aldrig det obetalda arbete som utfördes i hemmen. Efterhand har också analysen av relationen mellan betalt arbete och obetalt arbete (vanligen olika former av omsorgsarbete) utvecklats. Genom att bredda analyserna av begreppet arbete till att omfatta både betalt och obetalt arbete har även nya analytiska verktyg utvecklats. Exempelvis har begreppet reproduktivt arbete definierats mycket bredare än tidigare. Utöver själva graviditeten inkluderas numera även psykiska, känslomässiga, ideologiska och materiella faktorer, som alla kopplas till omsorg om andra (Daly 2000, s. 35). Genom att länka det betalda arbetet till det obetalda arbetet har tidigare dikotomier mellan exempelvis privat och offentlig, eller mellan reproduktion och produktion, överbryggats. Därtill har David

Va lfa rd-genus.indd 13

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

Morgan (1996) med sitt begrepp ”familjepraktiker” gjort det möjligt att se på familjen som mer än bara en institution. Därmed betonar han det vardagliga och regelbundna i familjelivet men understryker samtidigt att praktikerna ”konstitueras historiskt (och kulturellt)” (1996, s. 6). Med en sådan begreppsbildning avlägsnar man sig från det äldre, mer bekanta strukturalistiska paradigmet där familjen isolerades från andra sociala relationer, erfarenheter och innebörder (Silva & Smart 1999). Det har därmed blivit lättare att lyfta fram den privilegierade position som kärnfamiljen har fått i policyskapandet och i allmänt spridda föreställningar om familjelivet och dess historia. Även de komplexa relationerna mellan stat, marknad och familj har diskuterats i dessa sammanhang. I de tidiga analyserna av välfärdsstatens organisering och konsekvenser negligerades familjens roll, och därigenom bortsåg forskarna från hur välfärdsstaten faktiskt bidrog till att skapa och upprätthålla könsarbetsdelningen. Familjen som institution fanns visserligen med i de traditionella analyserna av välfärdsstaten, framförallt eftersom bidragssystemen i stor utsträckning riktades mot just familjen. Men familjen tolkades som en isolerad institution, skild från relationen mellan stat och marknad och från arbetsmarknadspolitiken. Även om kvinnor som grupp fanns med i studier av arbetsmarknadsförhållanden, definierades de som autonoma förvärvsarbetande. Det komplexa sambandet mellan förvärvsarbete, moderskap och rollen som maka eller sambo inkluderades således inte i dessa studier. Istället analyserades kategorierna kvinnor och män i förhållande till arbetsmarknaden, medan familjen som institution sågs som en aktör mot vilken bidragssystemen riktades (Orloff 1993; Sainsbury 1996). Denna syn på familj i välfärdsforskningen har kritiserats och vidareutvecklats. Den manliga familjeförsörjarmodellen, vilken inkluderade idén om en omsorgstagande hemmafru, antogs i tidiga studier vara en mycket stabil familjeform som sålunda sällan ifrågasattes av välfärdsstatsforskarna. Inte heller ifrågasattes det faktum att modellen implicerade en ekonomiskt beroende kvinna/hustru, eller upprätthållandet av kärnfamiljen som den ideala familjeformen (Lewis 2001). Därmed kom kvinnor

Va lfa rd-genus.indd 14

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

att inkluderas i välfärdsstatsteorierna endast i deras egenskap som hustrur. Med Diane Sainsburys ord: Many women have been incorporated into the welfare state through entitlements as wives. While mainstream analysis has totally neglected this basis of entitlement, feminists have underlined its significance – placing it in a larger framework of the gendered division of labour in the family and society (Sainsbury 1996, s. 49). Flera forskare hävdar att analyser av könsrelationer i olika välfärdsstater bör inkludera studier av i vilken grad enskilda nationer är bärare av en manlig familjeförsörjarmodell eller mer individualistiskt orienterade modeller (Lewis 1992; Sainsbury 1996; Daly 2000). Sainsbury ställer exempelvis frågan om konventionella modeller och typologier överhuvudtaget är adekvata i analyser av välfärdsstatliga variationer och könsrelationer. Även om modellerna och typologierna ses som ofullständiga, är hennes svar ändå jakande. Det går att vinna insikter ur befintliga modeller och typologier – om de kompletteras med vad hon kallar ”gender relevant dimensions of variations” (Sainsbury 1996, s. 41). Utifrån antagandet att bidragssystemens utformning kan förklara huruvida staten skapar autonomi eller bidrar till att förstärka beroendet urskiljer hon ett antal kontrasterande dimensioner: familjeideologi, inflytande på socialpolitiken (i form av utformningen av bidragssystemen samt deras mottagare), familjeideologins inflytande på andra politikområden (som förstärker könsarbetsdelningen inom familjen), gränsen mellan offentligt och privat, samt i vilken grad kvinnors omsorgsarbete är betalt eller obetalt. Dessa dimensioner används som ett slags idealtyper för att förstå den manliga familjeförsörjarmodellen och den mer individualistiskt orienterade socialpolitiska modellen. Sainsbury hävdar inte att dessa idealtypiska dimensioner faktiskt existerar, utan använder dem snarast som ett sätt att förstå variationer mellan olika länder.

Va lfa rd-genus.indd 15

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

Det är inte endast kön som har negligerats inom den traditionella välfärdsstatsforskningen. Även andra sociala hierarkier har uteslutits. Under senare år har därför kritik riktats från postkoloniala teoretiker, som framförallt hävdar vikten av att analysera olika sociala hierarkier (inte bara klass och kön) som interagerande. [C]omparative social policy needs to problematize its own field and analyse how welfare system produce, reproduce or modify social differences and inequalities that are commensurate with gendered, racialized, class and other social divisions. In this context it also needs to explore how any given welfare system constructs constituencies of belonging and the social solidarities that these constituencies express (Fink, Lewis & Clarke 2001, s. 25). Idag utgör analyser av medborgarskapets betydelse en stor del av den feministiska välfärdsdebatten: ”Today the citizenship paradigm is in fact a predominant approach in the feminist literature on the welfare state (sharing the limelight with the concept of care and that of the male breadwinner)” (Daly 2000, s. 40). T.H. Marshalls klassiska definition av medborgarskapet har kritiskt granskats. Likaså har hans antagande att medborgarskapets status förvärvades genom deltagande i det offentliga livet kritiserats för att implicit bygga på patriarkala idéer. I det offentliga livet verkade nämligen framförallt män, och kvinnor fick sålunda tillgång till medborgerliga rättigheter via sina män – inte som enskilda individer. Feministiska studier har vid flera tillfällen pekat på dessa brister, och också omformulerat själva grunden för analysen av medborgarskapets status (Pateman 1988; Siim 2000 Florin & Kvarnström 2001). För att förstå hur medborgarskapet verkligen konstitueras måste, menar statsvetaren Ruth Lister, medborgarskapet studeras både som status och som en politisk praktik, och därmed adderas ett aktörsperspektiv. Även olika sociala hierarkier, såsom klass, kön, nationalitet och etnicitet,

Va lfa rd-genus.indd 16

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

har fogats till debatten om medborgarskapets status, liksom studiet av medborgarskapets politiska praktik (Lister et al. 1997). De följande kapitlens analyser har utvecklats från denna debatt. *** Denna samling kapitel handlar om samspelet mellan familj och stat under olika tider och på olika platser. Med hjälp av exempel hämtade från ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete där man studerat likheter och olikheter i relationerna mellan familj, stat och välfärd i Danmark, Sverige och Storbritannien, analyseras de skiftande betydelser som har getts åt familjen och familjepraktikerna under 1900- och 2000-talen, och undersöks hur staten har föreställt sig, understött och undergrävt familjelivet under policyskapandet. I kapitlen analyseras både de innebörder som ges åt familjen i olika politiska och rättsliga sammanhang i dessa länder samt utvecklingen i deras välfärdsregimer och den motsägelsefulla karaktären hos deras lagar, förmåner och tjänster. Genom att undersöka dessa olika platser och processer belyser författarna de komplexa och överlappande relationerna mellan välfärdssystemet och familjelivet. Kapitlen i antologin förenas av två gemensamma intressen. För det första vill vi problematisera välfärdsmodeller, normativa diskurser och familjeideologier, och i förlängningen skilja mellan politisk retorik och familjepraktik. Här sätts fokus på hur särskilda familjebildningar och familjepraktiker blir normbildande och får stöd genom särskilda välfärdsförmåner och välfärdstjänster samtidigt som andra familjegrupper marginaliseras, regleras eller demoniseras. Det visar sig att välfärdsförmånerna är beroende av de särskilda sätt på vilka medborgarna och deras rättigheter och skyldigheter konstrueras och positioneras i den politiska diskursen. Vi menar att det sätt på vilket individer konstrueras i relation till sin föreställda position innanför och utanför nationalstatens gränser får en särskild betydelse för analysen av familjepolitiken. För medlemmarna av familjer som migrerat och som under lång tid har utsatts för ras- och

Va lfa rd-genus.indd 17

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

könsbetingade restriktioner kring tillträdet både till nationalstaten och till välfärdssystem och arbetsmarknad, gäller att deras annorlundaskap är inskrivet i ett hierarkiskt förhållande av överlägsenhet och underlägsenhet. Här återfinns de familjer vars nationella identitet och anspråk på medborgarskap är mest temporära, och som placeras utanför de symboliska nationsgränserna och därför får tillträde till välfärdssystemet på andra villkor (Castles 2000; Dunkwu 1993; Morissens & Sainsbury 2005). Migranternas osäkra tillhörighet till kategorin medborgare och den omstridda arten av deras rättigheter och behov är produkten av de ”imaginativa geografier” (Said 1995) genom vilka världen uppfattas och ”andra människor” envist förknippas med ”andra platser”. Frågan om hur medlemmar av migranta familjer konstitueras som medborgare i relation till välfärdssystemen är därför, enligt vår mening, en central dimension i analysen av skapandet av familjepolitiken. För det andra vill vi med denna samling artiklar demonstrera den stora historiska variationsrikedomen nationer emellan och den ovisshet och mångtydighet som är knuten till utvecklingen och genomförandet av familjepolitiken. Artiklarna belyser hur ideologiska, politiska och kulturella förändringar i samhället har påverkat policyskapandet, och hur demografiska förändringar, trycket från sociala rörelser och kontroversiella empiriska studier har format politiska föreställningar och initiativ. Förutom att peka på de sätt genom vilka den normativa bilden av familjen blir konstitutiv för sociala ojämlikheter och sociala skillnader vill vi visa att det under de senaste hundra åren har frambringats nya kunskaper om familjen, och att det därför är förenat med stora risker att enbart fokusera på nuet i analysen av familjepolitiken och dess effekter. Men vi är angelägna om att inte ställa det förflutna mot nuet, vilket ofta sker genom föreställningar om en ”sociologisk tid” med distinktioner mellan ett stabilt och fastställt förflutet och en dynamisk, rörlig och flytande samtid (Clarke & Fink 2008). Vi argumenterar istället för värdet av att historisera det förflutna och inte framhäva det som skiljer det från nuet. Detta leder till en större insikt om kontinuiteten i de villkor, relationer och praktiker som löper genom konstruk-

Va lfa rd-genus.indd 18

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

tionen och rekonstruktionen av välfärdssystemen, utan att förlora ur sikte de förändringar som har lagt grunden för komparativa socialpolitiska studier (Bock & Thane 1991; Koven & Michel 1993; Pedersen 1993). Försöken att undvika alltför enkla distinktioner mellan det förflutna och nuet i analysen av familjens innebörder i policyskapande och välfärdspraktiker har format författarnas urval av källor och bestämt tidsperspektivet för deras forskning. Tillgången på historiska källor varierar över tid, och mellan de länder som studeras här, och det gäller också deras värde för utredningen av enskilda frågor. Kapitlen bygger därför på ett brett spektrum av material, från policydokument, lagstiftning, statliga utredningar och samhällsvetenskaplig forskning till intervjuer. Men det finns också vissa intressanta likheter i materialet, till exempel i rapporterna från olika svenska och brittiska utredningar som har använts för analys av hur ”vetenskaplig” kunskap om familjelivet, dess problem och möjliga lösningar på problemen har konstruerats. Kapitlen utnyttjar då rikedomen på historiskt och nutida material för att utveckla fallstudier av specifika policyer och lagar, men också för att ge översikter över familjepolitikens utveckling under 1900-talet och kartlägga familjens skiftande, osäkra och ibland motsägelsefulla innebörd i Danmarks, Sveriges och Storbritanniens välfärdsregimer.

Innebörder, normer och värden i familjepolitiken Ambitionen i de följande kapitlen är att analysera sambanden mellan nationella processer, kategorier och källor till kunskap om familjeliv och det historiska ögonblick i vilket familjepolitiken är inbäddad. Författarna undersöker hur man definierade familjekategorin under 1900-talet och sätter i fokus de normativa konstruktioner av kön, klass, ras och civilstånd som var förbundna med dessa definitioner och deras effekter. Genom att undersöka hur gränserna för familjelivet konstruerades och kontrollerades genom familjepolitiken, och hur individer konstituerades eller inte konstituerades som familjemedlemmar, gör de vissa kategorier av individer till

Va lfa rd-genus.indd 19

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

föremål för förnyad analys. Hur och varför särskilda subjekt och familjebildningar blir föremål för familjepolitikens intresse och ingrepp återkommer sålunda i samtliga kapitel. De moraliska normer och värden som formar välfärdsförmånernas och välfärdsrättigheternas karaktär hamnar därmed i centrum, liksom det konsekventa sätt på vilket det heterosexuella, gifta parets behov och rättigheter under lång tid har stått i förgrunden i policyskapandet. Som framgår av kapitlen i del I förde oron över minskande befolkning och mer allmänt över ”kvaliteten” på befolkningen i Danmark, Sverige och Storbritannien med sig att fattiga arbetare med stora familjer och människor med särskilda psykologiska och neurologiska sjukdomar hamnade i centrum för arvshygieniska debatter om äktenskap, födelsekontroll och sterilisering under 1900-talets första hälft. I del II illustreras hur förhållandena för migranta familjer i slutet av 1900-talet blev föremål för intensiv granskning och reglering i alla tre länderna eftersom de inte tycktes passa in i den normerade synen på familjelivet. Den betydelse som knyts till olika familjeförsörjarmodeller i dessa normativa konstruktioner av familjeliv i dansk, svensk och brittisk familjepolitik spåras i alla fyra kapitlen i del I, där författarna granskar förändringar, kontinuiteter och motsägelser i 1900-talets familjepolitik. Hilary Land lägger i kapitel 2 ett ”långt perspektiv” på modellen med en manlig familjeförsörjare och det mäktiga arv som den har lämnat efter sig till det nuvarande brittiska välfärdssystemet. Hon visar hur William Beveridges rekommendationer för det statliga socialförsäkringssystemet i början av 1940talet organiserades kring full manlig sysselsättning och ett normativt familjeideal där mannen var den huvudsaklige familjeförsörjaren och hustru och barn var beroende av honom. Grundavdrag, ersättningsnivåer och socialförsäkringssystem var uppbyggda för att stödja kärnfamiljen ideologiskt och ekonomiskt. Detta ideal finns fortfarande kvar på 2000-talet, med resultatet att omsorgsfrågan och omsorgsgivarnas roll förblir marginaliserade i hemmets privata värld, medan den maskulina arbetskulturen och den offentliga sfären fortsätter att gynna dem som inte har något omsorgsansvar. En liknande analys gör Åsa Lundqvist och Christine Roman i 20

Va lfa rd-genus.indd 20

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

kapitel 4 av den svenska familjepolitiken. De spårar framväxten av olika familjeförsörjarmodeller ur statliga utredningar som tillsattes som en reaktion på förändringar i synen på kvinnans plats i hemmet och oron för sjunkande födelsetal och barns psykologiska utveckling. I likhet med Hilary Land antar Lundqvist och Roman att ett sådant välfärdsarv utövar sitt inflytande än idag, inte minst genom att könsojämlikheter kvarstår även i nutida familjeliv samtidigt som omsorgsarbetet fortsätter att vara ett besvärligt problem för både familjen och staten (Daly & Lewis 2000; Meyer 2000; Pfau-Effinger & Geissler 2005; Tronto 1993). I de fallstudier som utvecklas i kapitlen 3 och 5 riktas intresset mot olika familjeförsörjarmodellers förmåga att forma kvinnors rättigheter, skyldigheter och upplevelser. Anna-Birte Ravn och Bente Rosenbeck utgår i kapitel 3 från motsägelserna mellan danska äktenskapslagar och skattelagar under perioden 1920–1970, och menar att modellen med dubbla familjeförsörjare ligger till grund för äktenskapsreformen 1925. Detta beror på att den kunde införliva inte bara värdet av kvinnors arbete i hemmet utan även kvinnors individualitet, subjektivitet och rättigheter. I denna reform krävdes att både män och kvinnor måste kunna försörja sig själva och sina barn, om än huvudsakligen genom familjeförsörjarens och hemmafruns olika roller. Med hjälp av exempel på hur ensamstående kvinnor och ogifta mödrar hindrades från att få rätt till välfärdsförmåner och välfärdstjänster undersöker Janet Fink och Katherine Holden det genomslag som modellen med den manlige familjeförsörjaren fick i brittisk socialpolitik i mitten av 1900-talet. De hävdar, i likhet med Hilary Land, att ersättningsnivåerna och organiseringen av socialförsäkringssystemet betydde mycket för bevarandet av kärnfamiljen och föreställningen om mannen som huvudförsörjare. De menar också att kärnfamiljen var så normaliserad inom socialpolitiken att de relationer som existerade utanför familjeenheten med dess manlige familjeförsörjare och beroende hustru och barn lämnades obeaktade. Följaktligen ägnade man inget större intresse åt ensamstående kvinnors och ogifta mödrars skyldigheter eller gav dem stöd att hantera lönearbetets och hemmets konkurrerande krav.

Va lfa rd-genus.indd 21

09-01-19 08.20.23

1. Inle dning

Familjepolitikens könsdynamik Med dessa mångdimensionella bilder av familjepolitikens ursprung, arv och effekter uppmärksammar författarna de försök som har gjorts att teoretisera kring familjeliv och relationen mellan staten och dess medborgare. I linje med mer allmänt hållna historiska verk om feminism och kvinnors välfärdsarbete (Holden 2007) belyser kapitlen i del I i vilken grad som kvinnor och kvinnoorganisationer har arbetat, både ensamma och kollektivt, för att forma utvecklingen av välfärdstjänsterna och belysa den könsojämlikhet som har präglat såväl politiken som lagstiftningen i alla tre länderna från slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet. Dansk Kvindesamfunds arbete för den nya äktenskapslag som antogs 1925 och dess långa kamp mot den könsojämlika skattelagstiftningen, vilket beskrivs i kapitel 3, vittnar om kvinnors högprofilerade engagemang i statens åtaganden. Den feministiska forskningens politiska inflytande belyses också i kapitel 4 genom en kritisk analys av den jämställdhetspolitik som förts i Sverige under slutet av 1990-talet. Exemplen med Women’s Cooperative Guild och Spinsters’ Pension Campaign i kapitel 2 respektive kapitel 5 visar hur kvinnor gick samman i direkta aktioner mot en politik som de upplevde som diskriminerande och bestraffande. Även spänningar och motsägelser i kvinnors engagemang för policyskapandet beaktas i kapitlen. Kapitel 2 visar, genom 1800-talsfeministen Helen Bosanquets idéer och arbete, hur progressiva åsikter om värdet av kvinnors utbildning, sysselsättning och rösträtt inte var så lätta att förena med de ideologiska föreställningar om äktenskap och moderskap som gav kvinnor en fast plats i hemmet och familjen. I kapitel 3 konstaterar författarna att Danske Kvindesamfund genom att acceptera idén om familjen som ”naturlig” ekonomisk enhet offrade könsjämlikheten för större likhet mellan arbetarklassfamiljer och medelklassfamiljer. Och i kapitel 5 beskrivs hur National Council for the Unmarried Mother and her Child inte spred information om statens stöd efter första världskriget till ogifta mödrar som arbetade i fabrik av oro för allmänhetens eventuella moraliserande reaktioner. I del I av denna bok framträder en komplex historia om den roll

Va lfa rd-genus.indd 22

09-01-19 08.20.24

1. Inle dning

som kvinnor spelat i skapandet och genomförandet av familjepolitiken; det är en historia som bara blir begriplig genom den sociala och politiska dynamiken under de olika perioderna och genom de skilda men gemensamma strider som kvinnor fört mot kvinnors könade roller och skyldigheter. Några av dessa strider har förts under lång tid medan andra är av senare datum. Det faktum att ansvaret för omsorgen om beroende familjemedlemmar är så könsbestämt, är en fråga som dyker upp med jämna mellanrum i kapitlen, tillsammans med problemet hur sådana skyldigheter kan balanseras med deltagande på arbetsmarknaden. Som framgår av kapitlen 1 och 2 har svårigheterna att förena familjeliv och lönearbete haft särskilt negativa effekter på kvinnor som varit tvungna att hantera och förhandla om rollerna som hustru, moder och förvärvsarbetare på dessa båda olika arenor. Även om man i familjepolitiken i viss utsträckning har visat medvetenhet om detta genom att tillåta flexibla arbetstider och utvidgade ledigheter, är problemen inte helt lösta. Hilary Land menar att den tid som spenderas utanför arbetsmarknaden nu värdesätts högre om den läggs på konsumtion och inte på omsorg, med resultatet att det omsorgsarbete som utförs av kvinnor i familjen förblir undervärderat. Och även om man har tacklat jämlikheten mellan könen på ett effektivare sätt i den svenska familjepolitiken pekar Lundqvist och Roman på hur aktuella frågor i familjelivet, till exempel vårdnaden om barn efter skilsmässa, gör att man kan se Sverige som det mest mansvänliga landet i världen. När frågor om jämlikhet mellan könen kombineras med frågor om ras och etnicitet framträder en ännu komplexare bild. I till exempel Storbritannien förutsätts det inom ersättningssystemen att man och hustru slår samman sina resurser, vilket kan vara till nackdel för den kvinna vars äkta man eller partner vägrar att dela inkomsterna. Men denna förutsättning är, som Kaveri Harriss och Alison Shaw konstaterar i kapitel 6, särskilt problematisk för brittisk-pakistanska kvinnor, vars familjeliv utgår från ett ekonomiskt system som vilar på ”samhörighet”. De har följaktligen inget större enskilt tillträde till familjens resurser och denna ”traditionella” makt-

Va lfa rd-genus.indd 23

09-01-19 08.20.24

Best.nr 47-08879-9

Tryck.nr 47-08879-9-00

Välfärd - omslag.indd 1

Välfärd, genus och familj

Janet Fink & Åsa Lundqvist (red)

Varför skapar välfärdspolitiken skilda villkor för kvinnor och män, för olika etniska grupper, i olika länder vid olika tidpunkter?

Janet Fink & Åsa Lundqvist (red)

Välfärd, genus och familj 09-01-19 08.29.06