Makt

Mats Börjesson är professor i sociologi vid Mälardalens högskola. Av tidigare publikationer kan nämnas ”Diskursanalys i praktiken” (medförfattare och, tillsammans med Eva Palmblad, redaktör).

Makt

Retorik

Erkännande

Mikael Holmgren Caicedo

Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

”Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt.”

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppBart

Alf Rehn är professor i företagsekonomi och verksam vid Åbo Akademi. Han har tidigare publicerat bl.a. ”Organisation – teorier om ordning och oordning” (redaktör, tillsammans med Dan Kärreman).

Mats Börjesson & Alf Rehn

angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, som något svårt att ta på men alltid lika relevant. Därför denna bok, en introduktion till teorierna och sätten att se på makt, i det stora, i det lilla, och i det osynliga.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Makt

Makt

Mats Börjesson & Alf Rehn

Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbart

BeGreppbart

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-08746-4

Tryck.nr 47-08746-4-00

Makt - omslag.indd 1

08-11-12 08.10.50

Begreppbart Makt.indd 1

08-11-13 09.08.27

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Makt.indd 3

08-11-13 09.08.28

Innehåll Tänk dig … en dag på flygplatsen 7 Del I. Att studera och förstå makt 10

Maktens tekniker 11 Maktens förhållanden och subjekt 18 Upplevelsen av makt 26 Att förstå makt 29 Allmänna konstateranden om makt 32 Senmoderna förståelser av makt 35 Mellan det moderna och det senmoderna 40 Michel Foucault 44 Makten och det moderna 51 Tidiga tänkare 63 Makten och ideologin 69 Del II. Makt, språk och motstånd 79

Maktens språk 79 Språkets makt 82 Språkanvändning som maktutövning 86 Vad är makt – inte? 88 Frihet som makt (!) 90 Makt, språk och motstånd 93 Rum, makt, motstånd – och offerskap 95 Att förhandla om sin kategori 102 Blogganvändningar av ordet makt (och lite motstånd) 106 Tänk dig … en natt på flygplatsen 119

Noter 124 Referenser 125 Register 128

5

Begreppbart Makt.indd 5

08-11-13 09.08.28

Tänk dig … en dag på flygplatsen

Tänk dig att du ska på semester, till Kalifornien, och står där i hallen med dina väskor – ett handbagage (Delsey) och en res­ väska (Samsonite). Du kollar en sista gång att du har pass, pengar och piljett (och preventivmedel). Antagligen känner du dig rätt fri, som din egen, och sannolikt tänker du inte på något så tråkigt som makt.

Du ringer en taxi, får ett könummer och går ner till gatan.

Chauffören kör dig till terminal fem på Arlanda. Du betalar med kort, kvitterar och går in. Det är ganska mycket folk där.

Du ställer dig i kön till check-in, en ringlande sak styrd av band som satts upp för att minimera problemet med otydliga köer. Vi människor köar rätt mycket i dag, i olika situationer. Så mycket att vi utan problem smälter in i köandet, utan att tycka att det är något konstigt med det. Tekniska system, som till exempel check-in-diskar, gör att vi måste köa. Kanske har du redan checkat in via Internet, men du måste ändå gå via en automat för att checka in ditt bagage. Du måste också visa upp biljetten och passet, för säkerhets skull (men inte pengarna, och inte kondomerna).

Och sedan: säkerhetskontrollen. Du ställer dig i kö igen. Du har redan satt in den lilla resenecessär du vill ha med i hand­ bagaget i en enliters genomskinlig och återförslutningsbar plast­ påse, och medan du står i kön stoppar du din telefon, dina nycklar och lite småpengar i din jacka. Du småler lite åt dem som får gå via ”Fast Track”, för de måste ändå vänta ungefär lika länge.

Själv har du tur och allt går tämligen smärtfritt. Du sätter allt på bandet och går igenom kontrollen. Biip-biip-biip … Utan att 7

Begreppbart Makt.indd 7

08-11-13 09.08.28

tänka på det sträcker du ut armarna och intar en position i vilken det är lätt för en vakt att dra en metalldetektor över dig. Det visar sig att det är ditt bälte som orsakar problemet. Du lämnar in det och får sedan gå igenom.

Du handlar lite parfym i en butik placerad så att du måste gå igenom den för att komma till din gate. Under lysrör och övervakningskameror går du med de andra och ser på specialerbjudandena. Du väljer en doft (och får en nyckelring på köpet) och betalar med ditt kreditkort. Killen i kassan kollar ditt boardingkort och ditt ID. Du går igenom och upptäcker att det är en jättelång kö till damtoaletten. Men måste man så måste man. Du kollar sminket i spegeln, skyndar till gaten, där du återigen ska köa, visa boardingkort, visa pass … ”Sätt fast säkerhetsbältet och stäng av all elektronisk utrustning” …1

Vadå makt?

Och vad har nu allt detta med makt att göra? Låt oss börja med att anta att makt inte bara är ett koncept och en abstraktion, utan något mycket verkligt, något i allra högsta grad påtagligt.

Ja, låt oss tänka att det faktiskt spelar en roll i våra liv. Därför det lilla tankeexperimentet ovan. Tänk igenom det. Det är vardagshandlingar, inget mer. Antagligen har du som läser gått igenom allt detta, kanske flera gånger, kanske alldeles nyligen. Det verkar ju inte som om det skulle finnas så mycket makt här. Var är den otäcke chefen och den biffige vakten? Tvånget och hotelserna? Straffen? Var är makthavarna? Men ändå …

Makt är inte lätt att tala om, eftersom den verkar finnas överallt och ingenstans. Börjar man prata om väldigt synliga former av makt, som till exempel den som utövas av kravallpolis, tänker man snart att det kanske ändå är de mindre synliga formerna som är de mest skrämmande. Och börjar man prata om hur makt kan existera i till synes vardagliga eller väldigt abstrakta situationer tänker man att makt väl ändå är något mer handgrip8

TÄ N K D I G … E N D A G PÅ F LY G P L AT S E N

Begreppbart Makt.indd 8

08-11-13 09.08.28

ligt. Makten verkar vara ett undflyende begrepp både i det dagliga livet och i tänkandet.

Låt oss börja med att konstatera att det blir två helt olika diskussioner om man frågar hur man studerar makt i en kontext som den i flygplatsexemplet (vad man tittar på), och om man i stället försöker förstå den makt man kan finna (vad det man ser betyder). Det är dessa två perspektiv som bokens första del kommer att behandla, och vi ska börja med det tidigare.

TÄ N K D I G … E N D A G PÅ F LY G P L AT S E N

Begreppbart Makt.indd 9

9

08-11-13 09.08.28

Del I.

Att studera och förstå makt

Vad i flygplatsexemplet är det egentligen som är makt? Eller egentligen, vad är makt över huvud taget? Är det en sak, en process eller en energi? Är det något man kan ha eller något man utsätts för? Kan man mäta det? Hur ser man till att andra inte får (för mycket) makt över en själv?

För att vi ska kunna diskutera dylika frågor är det viktigt att vi först tittar på olika sätt att studera hur makt utövas, det vill säga att vi skiljer på olika dimensioner i hur man kan prata om makt. Genom att göra det kan vi se olika saker i besöket på flygplatsen och också hitta olika vägar in i en mer teoretisk diskussion om vad makt är och vad den gör med oss. Vi ska här inte gå igenom alla tänkbara möjligheter, utan framför allt koncentrera oss på tre: • Maktens tekniker – de olika sätt varpå makt manifesterar sig i vår omgivning.

• Maktens subjekt – de olika maktpositioner vi kan ta i vårt sociala liv.

• Maktens upplevelser – de sätt på vilka makten ger sig till känna för oss.

Orsaken till att vi börjar här är enkel. Vi tror att det är viktigt att skilja på att studera makt och teoretisera den. Och eftersom makten är ett svårfångat fenomen måste vi fundera på vad det egentligen är vi diskuterar. Det spelar en roll om vi ser på vad det är man gör, hur det känns eller vilka förhållanden det skapar, och beroende på vad vi fokuserar på kommer vi att se olika saker.

Man kan säga att vi börjar med att rita upp ett slags vägkarta för 10

Begreppbart Makt.indd 10

08-11-13 09.08.28

hur man empiriskt kan studera makten, för att sedan se hur denna empiri kan analyseras. Så låt oss se …

Maktens tekniker Om du ser tillbaka på flygplatsexemplet: när ”möter” du makten för första gången? Många skulle säga att det sker när du måste göra något du inte vill. Att köa är något man definitivt inte vill, så kanske är det när du måste köa till check-in. Men vänta lite, egentligen har du ju köat tidigare. Du köade (om än ganska smärtfritt) när du ringde taxin. Vi ska inte här diskutera vilka olika slag av makt detta representerar, utan bara hålla oss till teknikerna. Vad är det som händer här?

I båda fallen kan man säga att du görs till en del av ett system.

Könumret är ett sätt att göra det enklare för taxin att veta att man plockar upp rätt människa, och banden som kringgärdar kön till check-in är ett sätt att hålla kön i schack. För taxin är du ingen individ, utan ett nummer representerande en adress och en körning. För den som satt upp banden som definierar check-in-kön är du ”råvara”, något som ska köras igenom systemet. Detta, att reduceras till en del av något större, är en central del av många maktstrukturer. Därmed är en av de saker vi kunde studera just systemet, det vill säga de tekniker via vilket saker görs hanterligare, mer enhetliga eller mindre komplexa. Taxisystemet struntar i om du är lång eller kort, om du gillar fotboll eller träd­gårds­ odling, vilket parti du röstade på i senaste valet. Det kan verka viktigt för dig, men för taxisystemet är du ett nummer, avskalad allt onödigt. Samma sak gäller i kön. För att saker ska fungera smidigt ställer man upp ett tekniskt system – kön – och ser på individerna som råvara för detta system.

Den som styr systemet har makt över dem som inträder i sy­ ste­met, så flygbolagschefen har i viss mån makt över dig. Och vissa behandlas bättre av systemet än andra – har man ett guldkort får man snabbare check-in och säkerhetskontroll – så vi kunde tala om en hierarki där vissa utsätts mera för makten än MAKTENS TEKNIKER

Begreppbart Makt.indd 11

11

08-11-13 09.08.28

andra. Oberoende av detta bygger all makt i någon mån på att vi är satta i ett system, och alla makttekniker bygger i grunden på att det finns ett system i vilket makten får sin form. Oberoende av om vi blir tvingade, manipulerade eller själva underkastar oss makten så är det systemet i vilket detta sker som är ”metatekniken”. Dessa system kan sedan vara enorma – vi kunde tänka oss att till exempel den globala kapitalismen är ett sådant system – eller ganska små, som i fallet med taxicentralens kösystem.

Sedan kan man fråga sig vilka tekniker som existerar inom systemet, på vilka sätt man kan ”göra” makt – dess mikrotekniker. Här kunde man tänka sig olika uppdelningar, fundera på olika nivåer, men intressantast här är att se till hur makten kan vara en handling. Och vi har ju många: våldsamma handlingar, tvingande handlingar, kontrollerande handlingar och så vidare.

Vill vi studera makten i vår omgivning kan det vara till stor hjälp att kunna se på dessa, särskilja dem, och fundera på deras funktion. Så låt oss börja någonstans, och varför inte i våldet.

Hot om våld En man kommer fram till dig, blänger hotfullt och signalerar med sitt kroppsspråk att han är beredd, till och med villig, att utöva våld mot dig. Är du som folk är mest reagerar du med rädsla och ett slags underkastelse – du hoppas du kan vara honom till lags. Det kan vara en vakt på flygplatsen eller en kille på gatan, men hotet om våld, av vilken typ detta än vara månde, är en central maktteknik. Ofta är det också de fysiskt tvingande handlingarna som vi mest förknippar med makt. Om du tänker riktigt långt tillbaka, vilket är det första fallet av makt du kommer ihåg? Antagligen är det ett av fysiskt tvång. Du ville inte gå och lägga dig, men din mamma bar ändå upp dig, fastän du stretade emot. Du ville leka med den röda spaden, men den stora killen ville ha den och slog dig om du inte gav honom den.

För det mesta är dock våldet mycket mer implicit. På flygplatsen kan man i säkerhetskontrollen få dig att göra en massa, 12

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 12

08-11-13 09.08.29

inklusive att ta av dig bälte och skor (till och med att låta dig kroppsvisiteras), eftersom motstånd resulterar i att du inte kommer till planet, och kanske vidtas även tvingande fysiska åtgärder mot dig. Detsamma kan ske på arbetsplatser, där chefen kommer och skriker åt dig: ”Nu skärper du dig, annars ska jag …” Eller på krogen, när en vakt meddelar att du är störande och ska gå ut. I alla dessa fall är det frågan om manifestationen av ett hot, en möjlighet till att ett oönskat fysiskt tvång ska ut­ övas. Ofta vill vi inte tala om hur makt är sammankopplat med våld, men våldet är ett av maktens primitivaste och viktigaste element. Vi kan se den i familjefaderns dominans, i nationers vapenskrammel och i vår respekt för poliser. Givetvis behöver inte detta våld någonsin bli verkligt, utan själva hotet om våld fungerar alldeles utmärkt som maktmedel.

Tvång Våld är kopplat till tvång, men det finns många former av tvång som på sin höjd bygger på hotet om symboliskt våld. På flygplatsen blir du givetvis tvingad till en massa saker. Du blir tvingad att vänta, att köa, att göra som folk säger, att stänga av mobiltelefonen vid start och landning, att gå igenom en butik och så vidare. Ofta tänker vi på tvång som något som aktivt pressas på oss, som i fallet med hot om våld, men tvång kan vara mycket mer subtilt. Ta till exempel detta med att man köar på bestämda sätt. Kanske tycker du inte det känns som ett tvång när du ställer dig i kön till check-in. Men banden och systemen är tvingande, eftersom de är uppsatta för att du ska göra som systemet vill och inte vice versa. Det subtila tvånget i till exempel ett löpande band eller en kö ses som något naturligt i vårt samhälle, något helt normalt – ”så är det bara” – och vi ser dem ofta som naturliga eftersom saker är uppbyggda enligt deras krav och behov. Detta till trots är det fråga om en maktteknik, en som sätter dig i en situation där du saknar val (eller åtminstone har mycket begränsade val). Tvång handlar om att minska antalet alternativ MAKTENS TEKNIKER

Begreppbart Makt.indd 13

13

08-11-13 09.08.29

för människor, oberoende av vad de anser om detta. Vi reagerar kanske starkast på tvång som kommer från en aktör, någon som tvingar, men som teknik är tvånget väldigt djupt inpräglat i vår kultur och vårt samhälle.

Våld och tvång har många likheter, men där våld så gott som alltid handlar om att någon uttalat försöker få dig att underkasta dig, kan tvång vara mer subtilt. Där du inför våldet känner att du måste göra som någon säger, kan tvång fungera på ett sätt som gör att du utan att tänka på det accepterar (kanske till och med bejakar) att du måste göra saker på ett visst sätt.

Makttekniker kan alltså vara olika i hur ”synliga” eller uppen­ bara de är. Det finns så att säga en skillnad mellan den tydliga och den subtila makten.

Belöning En maktteknik som är svår att avgöra huruvida den är tydlig ­eller subtil är spegelbilden till bestraffning/tvång – belöning.

Där våld och tvång kan få oss att göra saker för att vi vill und­ vika något negativt, fungerar belöningen genom att erbjuda oss en kompensation för det negativa. Ibland, som när vi checkar in på nätet för att slippa köa på flygplatsen, kanske vi inte ens inser att vi blir belönade för att vi förenklar för någon (flygbolagen får oss att jobba i stället för att behöva göra det själva). Ibland är det fråga om att vi gör ett jobb som vi annars inte skulle – som att bedöma lån eller städa trapphus – eftersom vi får lön för det.

Ofta tänker vi inte på detta som maktutövande, men belönandet är ett så gott som ständigt närvarande fenomen i det moderna samhället. Vill vi studera makt kan vi därför också se på hur människor blir belönade, avlönade, ges små bonusar. Kanske flyger du ofta, och får därför använda den snabba säkerhetskontrollen. Kanske vaktar du interner på Kumla, och får en insättning en gång i månaden. I båda fallen existerar du i ett maktens sy­stem.

14

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 14

08-11-13 09.08.29

Vill man studera makt kan man därför välja mellan om man vill studera de sätt varpå människor explicit tvingas (eller betalas) att göra saker – till exempel tvingas in i läger av män med vapen, avlönas för att stansa hål i plåt, eller tvingas klä av sig vid en säkerhetskontroll – eller i stället se på de sätt varpå vi mer eller mindre glatt går med på att utsättas för tvång – som till exempel när vi ser till att köa ”som folk” eller automatiskt deltar när husbolaget bestämt att man gemensamt ska städa gården. Vad man väljer att se på visar oss olika saker, och en uppmärksamhet inför den subtila makten kan belysa andra saker än de mer synliga maktteknikerna.

Övervakning och kontroll Ett alldeles särskilt fall av subtil makt är övervakning och kontroll. På flygplatsen (ja, till och med på vägen dit) blir du kontrollerad på väldigt många sätt. Ditt nummer sparas av taxicentralen, ditt kort registreras i taxin, din identitet kollas vid checkin, du filmas av säkerhetskameror. Du är, på ett eller annat sätt, under ständig uppsikt. Skulle du bestämma dig för att göra något crazy, som till exempel att fullkomligt shoppa loss i flygplatsbutikerna och bränna 100 000 kronor, kommer du snabbt att märka att din telefon ringer och en vänlig dam från kontokortsfirman kollar att det faktiskt är du och inte någon som snott kortet. Skulle något skumt ha hänt på flygplatsen kan du råka ut för att en suddig bild på dig kommer i Expressen (”Har du sett denna kvinna?”). Försöker du gömma dig från kontrollen och köra utan ID-handlingar och bara kontanter, kan du snabbt råka i trubbel. Du är din information, och ”myndigheterna” (till vilka vi i dag ofta räknar företagen) har rätt att hålla koll på dig – för ditt eget bästa, förstås.

Men är det makt att du måste visa upp ID? Alltid är det kanske inte det. Men tänk dig att du försöker fly från en våldsam partner och inte vill att någon ska veta vart du åkt. Då har du en legitim orsak att vara ”hemlig”. Men du får inte. Vissa företag MAKTENS TEKNIKER

Begreppbart Makt.indd 15

15

08-11-13 09.08.29

läser i dag, helt lagligt, sina anställdas mail. Vissa försöker följa upp anställda ännu mer noggrant, till exempel med program­ vara som kollar hur mycket du knackar på ditt tangentbord (för få nedslag och chefen får veta!). Man har till och med talat om att utrusta barn med spårchips som skulle göra det möjligt att alltid veta var de är – något som vissa med stor sannolikhet skulle vilja utveckla mot vuxna. Kontroll handlar om att ha ett informationsövertag över människor, att veta så mycket som möjligt för att kunna spåra (och utnyttja) skillnader och avvikelser.

Men när denna makt inte syns eller utnyttjas, är den då makt?

Tja, i alla fall blir den det när vi är medvetna om att ”någon tittar”, att Skatteverket nog har sina sätt att spåra oss, när vi vet att ingen kan gömma sig.

Kontroll kan också utövas genom exklusion och inklusion.

På flygplatsen finns en lounge dit bara de med guldkort och/ eller businessklassbiljett släpps in. Detta är en klassisk maktens teknik: att skapa gränser och att avskilja. Det är ”vi och dom”, uppe och nere, finrummet och drängstugan. Det skapar både en känsla av gemenskap (och därmed även positiva känslor) och en känsla av ”de Andra”. Makt kan handla om att särskilja sfärer, så att vi som är medlemmar av en specifik klubb (loungen, jakt­ laget, IT-avdelningen, styrelsen) har mer information och inflytande än andra grupper. Då blir processerna av inklusion och exklusion ett sätt att göra så att ”spelplanen” inte är helt jämn.

Samma processer kan också tjäna till att göra klart vem som har makt och vem som inte har det, så att till exempel ett rum med dörr signalerar betydelse medan plats i ett kontorslandskap signalerar det motsatta.

Könsmakt Skapandet av skillnader kan också fungera på ett mer subtilt sätt, eller vara symptom på andra maktstrukturer. Tänk till exempel på detta med toalettkön i vårt flygplatsexempel. Trots att så gott som alla har observerat att det i offentliga utrymmen uppstår 16

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 16

08-11-13 09.08.29

mycket längre köer till damtoaletterna än till herr-dito fortsätter vi bygga ett ”rättvist” antal toaletter. Detta kan tyckas vara ett rätt trivialt exempel på så kallad könsmakt, men man kan ändå förundra sig över att man inte bygger fler damtoaletter där det helt klart behövs. Och fundera över hur man med ett ”rättvist” antal toaletter ändå skapar en orättvisa.

Det är just vårt skapande av skillnader i världen – män/kvinnor, svenskar/invandrare, ”normala”/queer och så vidare – som möjliggör många andra makttekniker. Framför allt eftersom just möjligheten att skapa den Andre – ett uttryck man inom modern samhällsvetenskap använder för att illustrera ”dem som inte är som vi/jag” – gör det möjligt att dominera och undertrycka denne. Genom att göra människor ”annorlunda” eller ”främmande” – i extrema fall till och med till icke-människor eller ”enemy combatants” – kan man komma undan även de sista hindren för det totala maktutövandet, de mänskliga rättigheterna. Ser vi till något mindre extrema fall, som detta med könsmakt, så har vi ändå kvar den av- och särskiljande processen. (Här kan vi också anmärka på en detalj: I flygplatsexemplet skrev vi medvetet om att ”du” var en kvinna. Reagerade du på det? Hur? Varför? Varför är det ofta mindre legitimt, mindre ”normalt” att ha en kvinna som exempel än en man?)

Att kontrollera diskursen De som studerar könsmakt har bland annat gjort en poäng av att man väldigt ofta när man skriver om ”mannen på gatan” menar just en man och skriver om denne som ”han”. Detta tycker vissa är löjligt, eftersom det verkar vara en så banal sak att hänga upp sig på, men det är viktigt att se till vad man egentligen hänvisar till här. Makten att kunna definiera begrepp, att kontrollera hur språket används, är en av de mer djupgående maktteknikerna. Inom samhällsvetenskapen har man ibland använt ett begrepp som ”diskurs”, med vilket man velat hänvisa till hur vissa typer av diskussioner formas och disciplineras. Om det till exemMAKTENS TEKNIKER

Begreppbart Makt.indd 17

17

08-11-13 09.08.29

pel blir normalt att tala om ”muslimska terrorister” som ett allvarligt hot så påverkar detta inte enbart hur vi ser på terrorister, utan också hur vi ser på muslimer, och på hur ord som ”muslim” och ”islam” får annorlunda laddningar och betydelser.

Att kontrollera diskursen är därför en oerhört stark maktteknik. Med språket kan vi begränsa vad man får prata om (tänk till exempel på hur intresset för ”political correctness” begränsat diskussionen i USA) men också påverka hur vi tänker om saker och ting. Vi kunde kanske se språket (till vilket vi får räkna även medierna, våra institutioner och så vidare) som ett av de stora maktsystemen som vi talade om tidigare, och att vi alla är en del av detta.

Det här med språk och diskurs leder oss också till en ännu mer subtil makt. Vi återvänder till flygplatsexemplet. Varför står du egentligen på just Arlanda? Var det ett helt fritt val? Varför tar du inte flyget från till exempel Skavsta? Finns det kanske en maktdimension som gör att det valet redan delvis var gjort?

Visst, SAS flyger bara från Arlanda. Och du kanske tycker att det är det enda flygbolag man seriöst kan tänka sig. Men är inte även detta utslag av ett slags makt, det att du inte ens kan tänka dig alternativ? Dina väskor är från Samsonite och Delsey, för du är övertygad om att dessa är kvalitetsprodukter – och du vill inte ens titta på billighetsväskorna. Kanske finns det bakom detta en tung maktteknik, en som kringskär vad du kan tänka och vad du kan välja? Vi ska återkomma till detta.

Maktens förhållanden och subjekt Lägg märke till att vi egentligen knappt alls talat om makt som något man har, utan som något man gör. Detta kan verka kons­ tigt, eftersom man normalt pratar rätt mycket om makt som en egenskap eller som något som är bundet till en viss person. Man hänvisar till ”dom med makt”, säger ”hon har makt” och så vidare. Man pratar om att någon har makt över en annan, och att någon i en organisation inte har någon makt alls. Det är nästan 18

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 18

08-11-13 09.08.29

som om makten skapar en serie roller, maktkostymer som vi antingen får oss tilldelade eller klär oss i. Samtidigt är det svårt om inte omöjligt att tänka sig makt i ensamhet. Makt är en term för något som händer mellan människor, även om den inte alltid handlar om direkt påverkan ansikte mot ansikte. Därför räcker det inte heller med att säga att det finns maktroller, för dessa får sin betydelse bara i den iscensättning dessa roller existerar inom.

Det enklaste maktförhållandet, och det som oftast dyker upp i början av en diskussion om makt, är förhållandet mellan två människor där den ena har otvetydig makt över den andra och således kan tvinga henne att göra något. Denna relation har (eller verkar ha) sin grund i våldet och tvånget som maktteknik, och ofta verkar vi se just denna relation inte bara som definitionen av makt, utan också som ett tecken på att makt är något icke önskvärt. I uppställningen mellan en med och en utan makt verkar det föreligga en fundamental orättvisa. Om vi nu alla är jäm­likar, på något plan, måste väl en dylik relation vara en perversion av detta – introduktionen av en ojämlikhet? Men observera, vi har inte sagt någonting om varför en av individerna i vår ”dyad” (ett annat ord för par) tvingar den andre. Om vi för enkelhetens skull utgår från att makttekniken här är våld, och möjligheten att utöva denna har sin grund i att en av parterna är mycket större och starkare än den andre, så verkar ju det hela vara en förtryckande relation. Men tänk om person ett är en pappa som försöker hindra sin son från att kasta sig utför ett stup? Givetvis är även detta något slags makt, men inte fullt lika självklart förtryckande.

Vi kan givetvis tänka oss ett betydligt enklare fall. Den ena personen kan vara en mobbare som med hjälp av våld tvingar till sig pengar från den andra. Detta är uppenbart en orättvisa, makten utnyttjad på fel sätt. Här lider ju den maktlöse skada. I fallet med pappan och sonen hindras i stället den med mindre makt från att skadas. Men tänk om sonen faktiskt vill skada sig själv?

Vem har bestämt att pappan har rätt att hindra sin son? Är det egentligen samma sak, bara i subtilare form?

MAKTENS FÖRHÅLLANDEN OCH SUBJEKT

Begreppbart Makt.indd 19

19

08-11-13 09.08.29

Vi måste därför skilja mellan maktförhållanden och maktens subjekt. När vi talar om ett maktförhållande antar vi att det exis­terar en relativt enkelt avgränsad relation som kan studeras i ögonblicket och det lokala (det finns andra sätt att använda begreppet maktförhållande, men det är på detta sätt vi kommer att nyttja det här). Talar vi i stället om maktens subjekt blir det tydligt att det finns en mängd saker som påverkar hur vi ingår i maktrelationer med varandra. I den stund då pappan hindrar sonen från att göra något existerar det ett rätt enkelt maktförhållande – den ena bestämmer över eller tvingar den andra. Men detta innebär inte att de som subjekt ingår i en enkel relation till varandra. Kanske försöker sonen hela tiden att ta livet av sig själv, och pappan tvingas att hela tiden vakta på sin son. Det som i det lilla perspektivet ser ut som enkelt tvång är kanske i den större helheten en relation där pappan känner sig maktlös, trots sin fysiska styrka och kapacitet att tvinga och straffa.

Oftast upplever vi dock inte att detta skulle vara fallet när vi ser på enklare maktförhållanden. Snarare ser vi att förmågan och kapaciteten hos vissa att undertrycka andra skulle innebära att dessa människor ”har” makt, på samma sätt som man ”har” en titel eller en position. Mobbaren har makt över sitt offer, pappan över sin son. Att ta in andra aspekter här verkar blanda bort korten lite, som om man försökte ifrågasätta denna enkla makt. Man kan, när man läser ”vanligt folks” kommentarer av mer komplexa maktanalyser, känna att alternativa ­tolkningar kan upplevas som ett sätt att dölja makten, en maktteknik i sig. Diskuterar man till exempel ungdomsvåld, och påpekar att denna till en del kan vara sprungen ur en känsla av otillräcklighet och maktlöshet, så kan man relativt lätt bli anklagad för att försöka dölja det enkla faktum att huliganer slår ihjäl oskyldiga på Stockholms gator – en mycket brutal form av makt. Vi är helt enkelt dragna till denna förståelse för makten, eftersom den är så lätt att greppa, och eftersom mer komplicerade analyser inte verkar leda till stort mycket mer än att ”alla är insyltade”. Ändå vet vi att det finns mer komplicerade maktförhållan20

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 20

08-11-13 09.08.30

den. Tar vi vår första dyad som utgångspunkt kan vi kanske säga att komplexiteten växer i två dimensioner – en vad gäller tid och en vad gäller antal aktörer. Ser vi till tidsdimensionen kan vi diskutera makten som ett spel som pågår över tid snarare än som en serie skilda händelser. Ser vi till antalet aktörer kan vi diskutera hur makt går från att vara en relation mellan två män­niskor till att bli ett organiserat, socialt och politiskt nätverk med många aktörer som kan bilda olika grupperingar. Sammantaget visar dessa dimensioner hur makt kan växa från att vara något mellan två personer som möts i ett specifikt ögonblick, till att bli ett gytter av handlingar över tid där handlingar omvandlas och reageras på, koalitioner bildas och löses upp, och där samtliga spelare både utövar makt och blir ”tvingade”. Vi får så att säga två poler, en för påverkare och en för påverkan, som dessutom uppvisar en skala där vi går från individen via mindre grupper till större, hela vägen upp till ”samhället”. Mellan dessa två går sedan en serie linjer, där individen ibland kan påverka samhället så att detta påverkar en specifik grupp, men också så att gruppen kan utöva påtryckningar eller på andra sätt manipulera individen. Det kommer med nödvändighet att finnas en ständigt varierande mängd ”påverkanslinjer” mellan våra två poler, där gamla linjer suddas ut medan nya dras. Vill vi ”hitta” makten får vi acceptera att antingen studera hela dynamiken mellan de två polerna, eller isolera vissa specifika skeenden, bestämma vilken punkt vi vill börja från.

Hur får man makt?

Vi ska inte här gå in på gruppers eller koalitioners makt, inte heller diskutera de politiska dimensionerna. Vi kommer att återkomma till detta, och vill här framför allt skissa på sätt att förstå makten i dess relationer. Det är dock viktigt att även här inse att makten inte bara är individuell och att relationerna vi här diskuterar mycket väl kan ske även mellan grupper – mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan sportfånarna och schackklubben, MAKTENS FÖRHÅLLANDEN OCH SUBJEKT

Begreppbart Makt.indd 21

21

08-11-13 09.08.30

mellan män och kvinnor och så vidare. Men även här finns samma frågor, samma problem gällande relationer och subjekt, samma problem med att vi så gärna tillskriver någon makten, det vill säga lokaliserar den ”hos” någon. Grupp eller individ.

Men hur får man då makt? Vi kan i pressen läsa beskrivningar som ”verkställande direktörer, läkare, jurister – män med makt”. Intressant nog framgår ju inte alls ur denna uppräkning varför det skulle vara så uppenbart att dessa människor faktiskt har någon makt. Man kan också fråga sig om de hela tiden har makt, om de är utrustade med makt på ett sådant sätt att denna inte kan tas ifrån dem (till exempel genom att ställa dem inför hot om fysiskt våld)? Ser vi till denna uppräkning av männi­ skor verkar det vara tre saker som ger makt: samhällsposition, pengar och expertis. Man kan få makt genom att befinna sig på en viss plats i samhället. Oftast betyder detta att man har sociala eller institutionella kontakter av en typ som säkerställer ens plats i den rangordning som verkar finnas i det sociala. Är man till exem­pel generaldirektör för ett ämbetsverk så har man makt, dels för att man har en position och dels för att man via denna har ett specifikt socialt nätverk.

Detta upplevs ofta som en ”tröghet” i samhällets maktrelationer, eftersom en sådan position är så insyltad i personliga relationer, institutioners inneboende ovilja till förändring och så vidare. Har man en gång fått en specifik position krävs det ganska mycket för att förlora den. I och för sig kan man förlora sitt jobb och kanske sin titel, men positionen i samhället sitter på något sätt ännu kvar. Avsatta statsministrar får andra, välplacerade jobb, sparkade direktörer får sinekurer eller andra uppdrag.

Har man väl hamnat uppe i toppen av samhällspyramiden ska det till en hel del för att man ska halka ner.

Man kan få makt helt enkelt genom att födas in i rätt familj, eller genom att göra en klassresa upp till samhällets högre skikt.

Man kan också få makt genom att ha mycket pengar. Detta upplevs dels som en mycket orättvis form av makt – eftersom pengar verkar pervertera ett annars acceptabelt system – men också en 22

D E L I . AT T S T U D E R A O C H F Ö R S TÅ M A K T

Begreppbart Makt.indd 22

08-11-13 09.08.30

Makt ISBN 978-91-47-08746-4 © 2009 Mats Börjesson, Alf Rehn och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson & Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Författarfoto: Jennifer Nemie

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders, Ungern 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Makt.indd 2

08-11-13 09.08.28

Mats Börjesson är professor i sociologi vid Mälardalens högskola. Av tidigare publikationer kan nämnas ”Diskursanalys i praktiken” (medförfattare och, tillsammans med Eva Palmblad, redaktör).

Makt

Retorik

Erkännande

Mikael Holmgren Caicedo

Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

”Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt.”

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppBart

Alf Rehn är professor i företagsekonomi och verksam vid Åbo Akademi. Han har tidigare publicerat bl.a. ”Organisation – teorier om ordning och oordning” (redaktör, tillsammans med Dan Kärreman).

Mats Börjesson & Alf Rehn

angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, som något svårt att ta på men alltid lika relevant. Därför denna bok, en introduktion till teorierna och sätten att se på makt, i det stora, i det lilla, och i det osynliga.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Makt

Makt

Mats Börjesson & Alf Rehn

Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbart

BeGreppbart

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-08746-4

Tryck.nr 47-08746-4-00

Makt - omslag.indd 1

08-11-12 08.10.50