Uppdrag forskning

Uppdrag: Forskning – Konsten att genomföra kvalitativa studier Vilken text skulle du som lärare vilja att studenterna hade läst precis när uppsatsarbetet ska ta fart? Att skriva just den texten, har varit målet för skribenterna i den här antologin. Istället för att ta upp olika tekniker och metodspecifika frågor, berättar sociologer med såväl handledar- som forskningserfarenhet på ett friare sätt om övergripande problem och möjligheter i kvalitativa projekt, som dyker upp oavsett vald metod.

Författarna utgår från vanliga frågor studenterna brukar ställa: Hur formulerar jag mitt ämne? Vilken teori kan jag använda? Hur påbörjas en analys? Hur vet jag att studien blir bra? På så sätt tas en rad teman upp, som griper in i varandra: teorigenerering med kvalitativa metoder, forskarens relation till fältet, analytiska knep, konsten att träffa rätt teorival och konsten att bedöma en studies kvalitet.

Boken riktar sig framför allt till studenter på olika nivåer som skriver uppsatser eller papers, men även till andra som vill dra nytta av den senaste tidens kunskapsutveckling i kvalitativa metoder.

Bokens redaktörer Katarina Sjöberg och David Wästerfors är verksamma på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Best.nr 47-08728-0

Tryck.nr 47-08728-0-00

omslag.indd 1

08-04-04 08.07.40

Uppdrag: Forskning Konsten att genomföra kvalitativa studier ISBN 978-91-47-08728-0 © 2008 Författarna och Liber AB Redaktör: Peter Söderholm Omslag: Thomas Hansson Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper

Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Uppdrag_forskning.indd 2

08-04-02 13.34.46

­Innehåll­­ Författarpresentationer...................................................................................

5

1. Inledning....................................................................................................

David Wästerfors & Katarina Sjöberg Referenser...................................................................................................

7 14

2. Forskaren och fältet...................................................................................

Katarina Sjöberg Vem definierar vad, hur och varför?......................................................

Forskningsintresse, forskningsfrågor och avgränsningar....................

På plats: roller, intervjuer och observationer.........................................

Referenser...................................................................................................

15

3. Små ting och stora berättelser..................................................................

Marcus Persson Observation av omgivningens ting.........................................................

Analys av omgivningens ting...................................................................

Avslutande uppmaningar.........................................................................

Referenser...................................................................................................

41

4. Analytiska knep.........................................................................................

David Wästerfors Ditt material är svaret på en fråga – vilken?.........................................

Baklängesarbetet och dess kriterier........................................................

Att bortse från det konventionella..........................................................

Att glömma namn..................................................................................... ”Behov” och ”mutor” som föremål för tolkning...................................

Att dra nytta av det avvikande................................................................

Börja med ditt bästa exempel...................................................................

Avslutning: om akademisk tillhörighet och förnyelse..........................

Referenser...................................................................................................

66

16 26 31 39

43 49 62 64

67 70 72 73 76 78 81 82 83

5. Konsten att hitta sin teori......................................................................... 85 Elin Lundin Varför teori?............................................................................................... 86 Att utvinna teorier ur metoder................................................................ 89 Exempel 1: Grundad teori och symbolisk interaktionism................... 92 Exempel 2: Diskursanalys och socialkonstruktionismen..................... 96 Exempel 3: Hermeneutik och upplevelseperspektivet......................... 102

Uppdrag_forskning.indd 3

08-04-04 08.35.29

Teoriers och metoders oförenlighet?...................................................... 108 Avslutande ord om relationen mellan teori och metod........................ 110 Referenser................................................................................................... 112 6. Det teoriutvecklande projektet................................................................

Sven-Åke Lindgren Teori och begrepp......................................................................................

Empiriskt grundad teori...........................................................................

Tjock beskrivning och sammanflätade begrepp...................................

Fallstudier...................................................................................................

Generaliseringsaspekter............................................................................

Referenser...................................................................................................

114

7. Det levda samhället...................................................................................

Magnus Karlsson Individen som ett mikrokosmos..............................................................

Brister hos Thomas och Znaniecki.........................................................

Det konstnärliga tilltalet...........................................................................

Vad vet vi om samhället?.........................................................................

Kriterier för livshistoriskt material.........................................................

Att bli manlig förskollärare i Ronneby – fallet Kalle...........................

Kalle i ljuset av Dollards kriterier...........................................................

Avlsutning..................................................................................................

Referenser...................................................................................................

136

8. Den svårfångade kvaliteten......................................................................

Katarina Jacobsson Kvalitativa studiers kvalitet.....................................................................

Forskning som hantverk..........................................................................

En forskares farhågor...............................................................................

Angreppssätt..............................................................................................

Avslutning..................................................................................................

Referenser...................................................................................................

162

9. Reflexivitet, kvalitativ forskning och samhällsvetenskap....................

Johanna Esseveld Reflexivitet..................................................................................................

Forskningsprojektet..................................................................................

Friställningsprocessen...............................................................................

Att hoppa hage i den svenska arbetsmarknaden...................................

Avslutande reflektioner............................................................................

Referenser...................................................................................................

184

116 119 123 125 130 134

138 141 142 146 149 154 156 159 160

163 166 168 169 180 181

188 194 198 201 208 212

Personregister.................................................................................................. 215 Sakregister........................................................................................................ 218

Uppdrag_forskning.indd 4

08-04-04 08.36.13

Författarpresentationer

5

Författarpresentationer Johanna Esseveld är professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Hon har publicerat arbeten om metodologiska och kunskapsteoretiska frågeställningar och utfört större och mindre forskningsprojekt inom ett flertal olika forskningsfält såsom arbetsmarknad, politik och högre utbildning. Ett intersektionalitetsperspektiv är idag av central betydelse i hennes forskning. För närvarande skriver hon en bok om kropp och identitet med utgångspunkt i vetenskapliga diskurser om klimakteriet/ medelåldern, intervjuer med läkare och medelålders kvinnor och män.

Katarina Jacobsson (FD) forskar och undervisar vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Med ett forskningsintresse för social kontroll, avvikelsesociologi och ”redogörande praktiker” har hon bland annat rört sig på fält som dövområdet och rättsväsendet samt analyserat fenomen som samhälleliga diskurser och korruptionsanklagelser.

Magnus Karlsson (FD) är verksam som studierektor vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Han disputerade 2000 på avhandlingen Från Jernverk till Hjärnverk i vilken livet som berättelse är ett centralt inslag. Även hans nuvarande forskningsprojekt, om åldrande respektive blyghet, utgår från livshistorier och självbiografisk retorik.

Sven-Åke Lindgren är professor i sociologi och verksam som lärare och forskare vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Bland hans böcker, bokkapitel och artiklar finns bland annat Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem 1890–1970 (1993), Om brott och straff. Från sociologins klassiker till modern kriminologi (1998), Ekonomisk brottslighet. Ett samhällsproblem med förhinder (2000), Social Constructionism and Criminology: Traditions, Problems and Possibilities (2005) och Grounded Theory – ett oavslutat projekt (2006).

Elin Lundin (FD) är forskare och lektor i sociologi och socialpsykologi vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet. Hon disputerade 2004 med avhandlingen Motstånd och kreativitet. George Herbert Meads bidrag till aktörstrukturdebatten. För närvarande forskar hon kring förbindelserna mellan identitet, mellanmänskliga möten och samhälleliga förändringsprocesser med fokus på arbetslivets förändrade villkor.

Uppdrag_forskning.indd 5

08-04-02 13.34.46

6

Författarpresentationer

Marcus Persson (FD) är verksam som forskare vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, och som lärare på Socialhögskolan i Lund. Hans kapitel om föremålens betydelser för den kvalitativa forskaren är en vidareutveckling av hans avhandling Mellan människor och ting. En interaktionistisk analys av samlandet (2007).

Katarina Sjöberg är docent i sociologi och lektor vid Sociologiska institutionen i Lund. Hon disputerade 1991 på avhandlingen Mr Ainu: the practice of ethnicity in a hierarchical culture. Därefter har hon publicerat böcker och artiklar om metodologi, etnicitet, genus och ekonomisk sociologi, till exempel Mer än Kalla fakta (1999), The Methodological Looking-glass (1998), The Return of the Ainu (1993), ”Positioning oneself in the Japanese Society: the Ainu case” (Transcultural Japan 2007), ”Variationsrikedomen stor i hawaiiansk samlevnad” (Kvinnovetenskaplig tidskrift 1995) och ”The Wall Street Culture: market actors and popular discourses” (European Journal of Cultural Studies 2004).

David Wästerfors (FD) är forskare och lärare vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Han är författare till Berättelser om mutor. Det korruptas betydelse bland svenska affärsmän i Öst- och Centraleuropa (2004) och Fängelsebråk. Analyser av konflikter på anstalt (2007); den förstnämnda boken utgör hans avhandling.

Uppdrag_forskning.indd 6

08-04-02 13.34.46

1. Inledning David Wästerfors & Katarina Sjöberg

Ännu en bok om kvalitativa metoder, behövs det? Vi som har bidragit till denna antologi svarar – föga förvånande – ja!

Behovet av en lärobok som pliktskyldigt anger normer för forskning eller uppsatsskrivande skulle visserligen kunna ifrågasättas. Men vi vågar påstå att denna bok är annorlunda. Vår ambition har inte varit att definiera en modell för kvalitativ forskning eller slå fast Metoden med stort M. Boken är inte tänkt att läsas som ytterligare en metodologisk kokbok utan snarare som en guidebok under arbetet med kvalitativ forskning. Ambitionen har varit att visa upp den mångfald av möjligheter och fallgropar som ryms i det nutida kvalitativa landskapet och orientera läsaren så att han eller hon på egen hand kan ta sig fram i detta landskap. Läsaren ska alltså helst inte bara utbildas i en konventionell mening utan också utrustas – med verktyg och förebilder, motivation och energi.

Idag befinner sig kvalitativa metoder i ett slags forskningspolitiskt korsdrag. En forskare eller student som väljer att arbeta kvalitativt möts av både med- och motvind. Å ena sidan är själva traditionen etablerad och fast förankrad, både vid mängder av universitet och i konferenser, nätverk och sammanslutningar.

Den som gör intervjuer, observationer eller analyserar texter och dokument löper ingen risk att känna sig ensam; tvärtom kan han eller hon ansluta sig till kollegor världen över och delta i såväl metodologiska som ämnesmässiga debatter, i vilka till synes privata och ”egna” problem snabbt möts av igenkänning. Det finns gott om uppsatser och artiklar med kvalitativa data och gott om metodologisk litteratur. Man skulle rentav kunna säga att kvalitativa metoder blivit så allmänna att den tydliga anglo-amerikanska dominan-

Uppdrag_forskning.indd 7

08-04-02 13.34.46

8

Uppdrag: Forskning

sen åtminstone i någon mån naggats i kanten; även forskare i periferin tilllåts lämna sina bidrag. Som Pertti Alasuutari (2004) påpekar sammanfaller en sådan globalisering av kvalitativ forskning (som han inte likställer med en amerikanisering) med en intensifierad trafik av idéer på tvärs över de akademiska disciplinerna. Den så kallade språkliga vändningen (”linguistic turn”), med ökat intresse för berättelser och diskurser, kan exempelvis förstås som samhällsvetares ökade intresse för humanvetenskaperna. Å andra sidan är även kritiken mot kvalitativa metoder numera etablerad och fast förankrad; en intervjuare eller etnograf löper ingen risk att stå oemotsagd. Forskningsråd och politiska beslutsfattare kan ställa sig skeptiska till forskning som inte gör anspråk på kvantitativa generaliseringar och som sällan levererar den ”evidens” på vilken sociala reformer och program är tänkta att baseras. Var finns ditt signifikanta samband, var finns din tabell? Skeptiker måste övertygas om att kvalitativa data är meningsfulla och givande – och kvalitativa forskare tvingas förbättra sina sätt att presentera sin forskning och (eventuellt) kombinera den med kvantitativa varianter. Det sistnämnda behöver inte betraktas som ett avsteg eller en tillkämpad kompromiss. I ett historiskt perspektiv är den idag så förhärskande kvalitativa intervjun en avknoppning från klassisk etnografi (Fangen 2004), det vill säga den tillhörde från början en bredare och antropologiskt färgad fältarbetstradition inom vilken statistik mycket väl kunde ingå.

Men den svåraste kritiken formuleras inifrån. David Silverman (2001, 2005, 2007) – själv en prominent försvarare av kvalitativ sociologi – har i flera skrifter angripit vad man skulle kunna kalla den romantiska tendensen i kvalitativ forskning. En intervjuare, till exempel, inbillar sig lätt att intervjun öppnar dörren till den intervjuades autentiska erfarenheter, som om forskaren fick direktkontakt med en social verklighet och enkelt kunde vidarebefordra den enbart på basis av ett samtal. En rad alternativ till en sådan hållning har kristalliserats (inte minst genom Silverman) i syfte att problematisera romantiken, utan att fördenskull underminera all tilltro till kvalitativa fynd. Intervjuer kan ju kombineras med observationer som eventuellt bekräftar (eller åsidosätter) resultaten; en intervju kan analyseras som ett sekventiellt ordnat samtal där ”erfarenheter” och attityder framkallas och används snarare än avslöjas eller speglas; intervjuernas berättelser kan betraktas som identitets- och ideologiskapande snarare än som rapporter från en verklighet ”där ute”.

Resultatet blir en utveckling av kvalitativa metoder, inte på flykt från utan med hjälp av dess inneboende metodologiska idiom (Gubrium & Hol-

Uppdrag_forskning.indd 8

08-04-02 13.34.47

1. Inledning

9

stein 1997; Ryen 2004:31 ff). Med hjälp av interaktionism blir en materialinsamling en kontinuerlig interaktion med fältet och dess aktörer (inte en enkel kartläggning av detsamma); med hjälp av etnometodologi blir det därtill en konstruktionsprocess. Kvalitativa data måste inte enbart betraktas som speglingar och transportleder ”till” en social verklighet; de utgör i sig en social verklighet. Kvalitativa data måste inte heller vigas åt empiriska illustrationer av den eller den teorin; de kan lika gärna användas för att skapa eller testa en teori, förbättra den eller invända mot den. Kvalitativa data måste alltså inte vara anekdotiska eller ”mjuka” – de kan ingå i den vetenskapliga kreativiteten som vilka andra ”hårda” data som helst.

Exakt vad intern kritik i stil med David Silvermans leder till går inte att förutsäga. Föreliggande bok rymmer exempelvis ett kapitel där författaren tar ställning för en naturalistisk syn på intervjuer och förespråkar ambitionen att återvända till livshistoriska klassiker (kapitel 7), som om kritiken mot den romantiska tendensen också kunde tolkas så att den motiverar ett slags upplyst återtåg till romantiken eller, om man så vill, en kritik av kritiken. Vilken forskningstradition ska vidarebefordra människors erfarenheter och röster – låt vara med metodologiskt försvarbara anspråk – om inte den kvalitativa? En sådan ambition får å sin sida besvara en annan sorts kritik, beträffande tolkningsföreträde och makt. Har en forskare verkligen mandat att ”tala för” andra? Är det forskaren eller ”de beforskade” som äger ett kvalitativt material? (Clifford 1983; Agar 1982) Det man emellertid säkert kan säga är att kritiken leder till en skärpning av respektive forskares argumentation. I detta faktum tar vår bok sitt avstamp. I ett forskningspolitiskt korsdrag blir det än viktigare att varje studie noga klargör sin ansats. Mot bakgrund av de fällor som tidigare forskare identifierat – och likaså möjligheter: Hur kan du övertyga om din studies kvalitet och genomförbarhet?

Med konkreta och illustrativa exempel vill vi visa hur du kan ta dig an ett kvalitativt hantverk, hur du kan tänka, agera och argumentera. Ibland vill vi ihärdigt förfäkta en ståndpunkt, ibland vill vi varna för en annan, men målet är detsamma: läsaren ska känna sig inbjuden till detta hantverk, till att på egen hand utforska och praktisera det. Konsten att genomföra en kvalitativ studie handlar inte om att kopiera auktoriteter utan om att veta vad man gör, varför man gör det och hur andra har gjort.

Nybörjarens frågor – om stort och smått, om helheter och detaljer – har varit vägledande. Hur närmar jag mig ett fält? Hur formulerar jag ett ämne? Vilken teori bör jag använda? Hur påbörjas en analys? Och hur

Uppdrag_forskning.indd 9

08-04-02 13.34.47

10

Uppdrag: Forskning

vet jag att studien blir bra? Målet har varit att skriva den text vi önskar att uppsatsskribenten hade läst just när uppsatsarbetet ska ta fart och sådana frågor dyker upp (eller borde dyka upp). Utgångspunkten är med andra ord studenters återkommande bekymmer, vad de säger sig ha problem med. Resultatet är – å andra sidan – inga definitiva lösningar utan metodologiska diskussioner.

Låt oss dröja kvar vid nyss nämnda frågor – och i samma veva presentera bokens kapitel.

Föreställ dig att du står i begrepp att påbörja ett fältarbete i en miljö som du är förhållandevis väl inläst i. Men när du väl satt igång återfinner du nästan ingenting av det du läst. Aktörer vars existens du inte kände till dyker upp, liksom erfarenheter som du inte hade någon aning om – och till råga på allt visar sig det insamlade materialet politiskt eller kulturellt känsligt. Din studie kommer sannolikt att utmana förgivettagna föreställningar och etablerade intressen. Vad gör du nu?

Katarina Sjöberg berättar i Forskaren och fältet (kapitel 2) om sina erfarenheter av sådana omvälvande möten med en empirisk verklighet. Hennes antropologiska studier av ursprungsfolket ainu på Hokkaido i Japan och lubiconcree i Alberta, Kanada, visade sig leda till spänningsfyllda relationer med informanter och utmanande resultat i forskarvärlden. Ainu ansågs i litteraturen vara ett utdött folk men fanns uppenbarligen kvar i Japan. Sjöbergs fältarbete kom på så sätt att aktualisera en rad allmänna metodologiska frågor vad gäller forskarens roll, både under ett fältarbete och i samhället i stort.

Vidare: föreställ dig att ditt fältarbete inriktas på vad människor säger.

Du gör intervjuer och samlar in muntligt framförda erfarenheter och berättelser. Efter ett tag får du en känsla av att du inte helt förmår fånga det fenomen eller det sammanhang du undersöker. Du börjar skriva fältanteckningar från observationer, men inte heller anteckningarna motsvarar det du vill förmedla. Kanske borde även platsens föremål – och människors relationer till dem – inkluderas i materialet?

Marcus Persson skriver i Små ting och stora berättelser (kapitel 3) om vikten av att observera ting och människors samspel med ting. Utifrån empiriska exempel från egen och andras forskning visar Persson att ting eller föremål – allt från det fysiska rummet till kläder, böcker, mat och bilar – med fördel kan inkorporeras i det kvalitativa fältarbetet och nyttjas för analytiska syften. Tingens betydelse kan också uppmärksammas genom intervjuer, som när intervjupersonen Ingvar berättar om sin samling pors-

Uppdrag_forskning.indd 10

08-04-02 13.34.47

1. Inledning

11

linsdockor. Persson menar att tingen inte bara kan förstås som identitetsmarkörer och social rekvisita utan också som meningsbärare på ett djupare plan; de rymmer berättelser om samhället.

Föreställ dig nu att du är på väg att börja analysera. Du försöker bringa ordning i anteckningar och utskrifter, dokument och litteratur – och tvivlet växer. Materialet handlar ju inte om det du trodde! De begrepp du tänkte använda passar inte, och dessutom pekar resultaten åt olika håll. Den ena intervjupersonen säger si, den andra så; den ena observationen tyder på en sak, medan den andra tyder på motsatsen. Ska fältarbetet betraktas som misslyckat? Brukar kvalitativt material se ut så här?

I Analytiska knep (kapitel 4) utgår David Wästerfors från den förvirring och det tvivel som ofta infinner sig i övergången mellan fältarbete och analys. Med utgångspunkt i Howard S. Beckers bok ”Tricks of the trade: Yrkesknep för samhällsvetare” (2008/1998) och egna erfarenheter från forskning, undervisning och handledning förklarar han hur en kvalitativ analys inte bara kan inbegripa variationer och överraskningar från fältet utan också utvecklas med hjälp av detta. Wästerfors argumenterar för att en kvalitativ analys faktiskt förbättras av ”avvikande fall”. Inledande frustration över ett bångstyrigt material kan vändas till kreativitet, om bara analytikern är beredd att omformulera sin ursprungliga forskningsidé. Övergången mellan fältarbete och analys innebär också svårigheter när det gäller valet av teori. Nu räcker det inte med lösa hänvisningar till den eller den teoretikern; det teoretiska intresset måste gå från diskussion till konkretion. För uppsatsskribenten kan det bli en börda. ”Och så ska jag ha en teori också”, suckar han eller hon, som om det enbart handlade om en eftergift till handledare och examinator. Hur gör man för att välja teori på ett fruktbart och försvarbart sätt?

Den frågan är Elin Lundins utgångspunkt i Konsten att hitta sin teori (kapitel 5). Utifrån sin erfarenhet som lärare och handledare visar hon hur teorier inte måste uppfattas som ett ”nödvändigt ont” utan att de tvärtom kan berika analysen och kommunicera relevansen hos ett insamlat material. Ett teoriavsnitt bör aldrig hänga fritt i förhållande till resten av uppsatsen utan tvärtom integreras i dess helhet. Lundin diskuterar framför allt tre metodologiska ansatser – grundad teori, diskursanalys och hermeneutik – och hur de var och en öppnar upp för olika teoretiska ansatser.

Redan i valet av forskningsfråga och metod har uppsatsskribenten bäddat för användandet av vissa teorier. Om sådana redan existerande samband uppmärksammas blir valet av teori både enklare och mer underbyggt.

Uppdrag_forskning.indd 11

08-04-02 13.34.47

12

Uppdrag: Forskning

Men hur gör du om vedertagna teorier inte är tillräckliga? Kan du på egen hand skapa teorier och begrepp utifrån ditt insamlade material eller är det enkom reserverat för etablerade forskare och ”stora” tänkare?

Sven-Åke Lindgren visar i Det teoriutvecklande projektet (kapitel 6) hur kvalitativa metoder mycket väl kan kombineras med ambitionen att konstruera och framkalla teorier. Det intervjupersonerna säger kan till exempel kodas på sådana sätt att det ”samlas ihop” under nya och inbördes relaterade begrepp, och enskilda fall kan betraktas som exempel på allmänna processer. Lindgren använder egna erfarenheter från studier av tobaksrökning och ekonomisk brottslighet för att visa hur kvalitativa ansatser har starkare förklarande, generaliserande och teoribildande potential än man vanligen tänker sig. Grundad teori, ”tjock” beskrivning och fallstudier utgör etablerade traditioner i den kvalitativa arsenalen. De utmärks av ambitionen att genom tolkning, begreppsutveckling och teorikonstruktion förklara olika sociala fenomen.

Ytterligare en teorigenererande tradition i kvalitativ forskning utgörs av livshistorisk analys. Även här brottas analytikern med övergången mellan material och teori, mellan det enskilda fallet och övergripande trender.

Låt säga att ditt material visar sig vara fullt av livsberättelser som var och en förefaller fascinerande men samtidigt fjärran från sociologi. Går det att göra vetenskap av sådana berättelser? Hur översätter du ett enskilt livsöde till samhällsvetenskap?

Magnus Karlsson redogör i Det levda samhället (kapitel 7) för hur människors muntliga biografier kan tjäna som språngbräda till analyser av större processer och samhällsförändringar. Att studera en livshistoria innebär inte att individen enbart betraktas som fångad och ”påverkad” av kulturen; tvärtom innebär det att analytikern presenterar en människa som rör sig i och genom en kultur. En livshistoria kan användas analytiskt eftersom den bildar ett mikrokosmos av den specifika kulturens särdrag. Karlsson ger exempel från sitt arbete med livshistoriska intervjuer i Blekinge och diskuterar John Dollards klassiska kriterier för livshistoriskt material.

Hur vet man då att resultatet blir bra? Som student kan du förstås vara ängslig över att inte bli godkänd, men frågan är större än så. Bilden av kvalitativ forskning som mindre rigorös och mer opålitlig än kvantitativ forskning gör att nybörjaren lätt får intrycket att ingen egentligen vet vilken studie som är bättre än en annan. Ändå är det förhållandevis enkelt att känna igen ett väl genomfört arbete. Hur hänger det ihop?

I Den svårfångade kvaliteten (kapitel 8) ger Katarina Jacobsson en över-

Uppdrag_forskning.indd 12

08-04-02 13.34.47

1. Inledning

13

blick över diskussionen om kvalitet i kvalitativ forskning för att visa vad den innebär för genomförandet av kvalitativa projekt. Snarare än att fastställa universella kriterier för ”hög standard” betonar Jacobsson själva forskningspraktiken eller görandet. Det är till exempel forskarens aktiva problemställning och förverkligade analys som avgör vilken kvalitet det insamlade materialet har, inte materialet ”i sig” eller dess förmodade sanningsvärde. Kvalitativa studier bygger på hantverkskunnande som traderas och ventileras i ett forskarsamhälle, vilket därmed tillhandahåller en ständigt pågående och ömsesidig kritik mellan utövare. Jacobsson argumenterar också för att specifika tekniker som triangulering och ”members’ check” kan tjäna som kvalitetshöjande verktyg, såvida deras ursprungliga anspråk modifieras.

Utmärkande för samhällsvetenskaplig forskning är att den svårligen låter sig avslutas. När en studie formellt sett har lagts på hyllan är den kanske inte slut ändå. Analytikern kan mycket väl återkomma till ämnet eller studiens analytiska perspektiv, kanske rentav göra nya analyser av gammalt material. Sociologin kan också frambringa nya begrepp som inte var kända vid tidpunkten för studien. Hur tidsbunden är egentligen kvalitativ forskning? Går det att förändra en ”färdig” studie efter det att den avslutats?

Som avrundning av denna antologi reflekterar Johanna Esseveld i Reflexivitet, kvalitativ forskning och samhällsvetenskap (kapitel 9) kring relationen mellan forskare och institutionella miljöer. Med utgångspunkt i kritisk reflexivitet frågar hon sig om vi antar att forskare skapar och samtidigt är en del av en institutionell miljö med vissa habitus och vissa maktrelationer. Är det möjligt att röra sig bortom de teorier, begrepp och förhållningssätt på fältet som är förhärskande vid en viss tidpunkt? För att besvara denna fråga återvänder hon till ett tidigare forskningsprojekt om kvinnor och arbetslöshet (utfört på 1980-talet), för att reflektera kring dels tolkningar av det empiriska materialet, dels begränsningar i tolkningarna.

Mer konkret presenterar Johanna Esseveld två analyser: en som berör friställningsprocessen på en livsmedelsfabrik och en som berör den process som följer på friställningen, där kvinnorna i sitt sökande efter arbete rör sig på arbetsmarknaden – från fast tjänst till en tillvaro i åtgärder, korttidsanställning med mera. Hon avslutar med att ställa frågor som rör vad hon idag, där hon befinner sig i en annan institutionell kontext (och som domineras av andra teoretiska och metodologiska perspektiv), ser som tillgångar och begränsningar i analysen av detta material.

Sammantaget vill vi i denna bok – genom att utgå från egna erfaren­

Uppdrag_forskning.indd 13

08-04-02 13.34.48

14

Uppdrag: Forskning

heter av undervisning, handledning, fältarbete och analys – berätta om hur vetenskaplighet kan produceras. Samtidigt vill vi lyfta fram hur vetenskaplighet är en arena för tvära kast och blandade känslor. Förtvivlan, tvehågsenhet och tillkortakommanden, men även stolthet, framsteg och insikt är delar av arbetet.

I litteratur om kvalitativ forskning är det närmast en kliché att ta spjärn mot kvantitativ forskning och ett positivistiskt ideal. Kvalitativa metoder utgör idag en så etablerad och ohotad tradition och rymmer så många studier och framsteg att klichén borde ha spelat ut sin roll. Icke desto mind­ re har forskarsamhället under lång tid hämtat sin största inspirationskälla från naturvetenskaperna med dess studier av ”objekt”. Människor är inga objekt, de är tolkande, handlande och kännande subjekt på verklighetens, eller kanske mer adekvat, verkligheternas arena. I forskarens försök att förmedla detta kan mycket hända – och för vad som händer och hur detta ska förstås finns inga enkla eller precisa regler. Precis som varje människa är unik är även varje situation unik (i alla fall tills den ”fångats” och paketerats in i sociologins olika synsätt och kategorier).

Detta har den kvalitativa forskaren för ögonen, när det gäller både tillvägagångssätt för insamling av material och analysen av det insamlade materialet. Och det är detta vi som författare haft för ögonen i våra försök att delge dig kunskap om kvalitativa tillvägagångssätt och tillämpningar.

Referenser Agar, Michael (1982) Speaking of Ethnography, Sage Publications.

Alasuutari, Pertti (2004) ”The globalization of qualitative research”. Seale, Clive; Gobo, Giampietro; Gubrium, Jaber & Silverman, David (Eds) ”Qualitative Research Practice”. Sage, 2004.

Clifford, James (1983) ”On Ethnographic Authority”, Representations 1:2.

Fangen, Katrine (2004) Deltagande observation. Malmö: Liber.

Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (1997) The New Language of Qualitative Method.

New York, N.Y.; Oxford: Oxford University Press.

Ryen, Anne (2004) Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.

Silverman, David (2001) Interpreting Qualitative Data. Methods for analyzing talk, text and interaction. London: Sage.

Silverman, David (2005) Doing qualitative research. A practical handbook. London: Sage.

Silverman, David (2007) A very short, fairly interesting and reasonably cheap book about qualitative research. London: Sage.

Uppdrag_forskning.indd 14

08-04-02 13.34.48

2. Forskaren och fältet Katarina Sjöberg

– Take me to your leader!

Dagens samhällsvetenskapliga vetenskapstraditioner ger legitimitet åt såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och undersökningsstrategier.

Det faktum att de har skilda syften och mål, det vill säga att forskningsfrågorna skiljer sig åt och följaktligen genereras olika kunskaper, betyder att de inte är utbytbara. Inte heller är det ena förfaringssättet ”mer vetenskapligt” än det andra – de är likvärdiga. Båda forskningstraditionerna behövs för att ge såväl övergripande som mer djupgående förståelse av människor i samhället. Så har det inte alltid varit.

I detta kapitel behandlas dels vetenskapssamhällets normativa karaktär, dels kvalitativ forskning på den kvalitativa metodologins egna villkor. Jag använder i huvudsak forskning från den egna fataburen, särkilt mina studier om ainufolken i Japan och lubiconcree i Kanada. I kapitlets andra del använder jag mig även av min forskning om börsmäklare på Wall Street.

I kapitlets första del, med rubriken ”Vem definierar vad, hur och varför?”, illustrerar jag allianser mellan vetenskapen och ideologiska synsätt.

Fokus ligger dels på etablerade tolkningsmodellers företräde i forskningssammanhang, dels på etik och god forskningstradition, något som varierar med tidsandan. Det går inte att komma ifrån att forskning är intimt förbunden med förhärskande normer, inte minst när man ser till av vetenskapssamhället godkända och erkända undersökningsstrategier och metodologiska tillvägagångssätt.

I kapitlets andra del, med rubriken ”Det kvalitativa hantverket”, tar jag avstamp i att det bland dagens samhällsforskare finns en tendens till

Uppdrag_forskning.indd 15

08-04-02 13.34.48

16

Uppdrag: Forskning

kvantifiering av kvalitativt material. I metodologiska läroböcker och i forskningssammanhang illustreras, inte så sällan, kvalitativa metoder med hjälp av kvantitativa begrepp och förhållningssätt. I mina diskussioner om det kvalitativa hantverket kopplar jag forskningsintresse, forskningsfrågor och avgränsningar till situationer specifika för de kvalitativa traditionerna, ett förfaringssätt som jag även använder mig av i mina diskussioner om de kvalitativa metoderna och teknikerna och deras tillämpning.

Vem definierar vad, hur och varför?

Exemplet ainu

Allians mellan vetenskap och statsideologi är inget nytt. Den brukar tjäna syftet att säkerställa såväl rådande maktbalans som rådande paradigm och metodologisk tradition. Med ainu, Japans ursprungsfolk, som exempel belyser jag denna allians och visar hur företrädare för förhärskande forskningstradition i samarbete med företrädare för förhärskande statsideologi definierar och bestämmer forskningsfrågornas och forskningsstrategiernas utformning.

Under en tidsperiod som sträcker sig fram till slutet av 1980-talet, fanns bland ainuforskare en föreställning om att ainu, som folkgrupp betraktat, var i utdöende. Forskningen om ainu inriktades, fram till denna tidpunkt, på att kartlägga ”traditionella” aspekter av deras släktskapssystem, sociala organisation, ekosystem, språket ”ainu itak”, religiösa och rituella liv (se till exempel Munro 1911, 1962; Batchelor 1932, 1971; Naert 1960; Takakura 1960; Seligman 1962; Watanabe 1972, 1975; Peng & Geiser 1977; Kreiner 1993). Under denna period florerar även studier med assimilering av ainufolken som huvudfokus och med titlar som till exempel ”Ainu Assimilation and Cultural Extinction” (Cornell 1964).

Sådana fokus bekräftade bilden av ett folk som dukat under i utvecklingskarusellen. Emellertid, med fältarbete som främsta metodologiska verktyg, uppenbarade sig för mig en helt annan verklighet. Jag kunde i min forskning konstatera att ainu är i högsta grad levande (Sjöberg 1993).

De är vare sig utdöda eller assimilerade. Istället är de i högsta grad aktiva i internationella organisationer och med krav på upprättelse för den exploatering, det lidande och de kränkningar de utsatts för i forskningens tjänst och av Japans majoritetsbefolkning, wajin. I ett samlingsverk utgivet av

Uppdrag_forskning.indd 16

08-04-02 13.34.48

2. Forskaren och fältet

17

Smithsonian Institute, med titeln Ainu – spirit of a Northern People (1999), inleds ett flertal artiklar med en ursäkt för den behandling ainu utsatts för i vetenskapliga texter. Denna utveckling hänger, för ainus del, delvis samman med att folkgruppen sedan slutet av 1990-talet ingått och varit aktiv i ursprungsbefolkningarnas olika organisationer för rätten till egen livsstil.

Detta har i sin tur resulterat i att det i början av 2000-talet etablerades på Internet ett forum som heter ”ainunews”. Ainunews tar upp och diskuterar de oförrätter som ursprungsfolk världen över utsätts/utsatts för, bland annat aspekter som berör forskarnas exploatering av dem. I detta sammanhang betonas även att människor inte fått betalt för intervjuer de ingått i, eller del i royalty för de böcker och artiklar som producerats på materialet.

Vidare ägnas stort utrymme åt diskussioner om forskarnas främsta syfte är att göra karriär på sina studier, eller att skapa en ”rättvis” bild av händelseförloppen. Denna senare aspekt utgör, på gott och ont, kärnan i den kritik som företrädare för ursprungsfolkens olika intresseorganisationer riktar mot forskning som bedrivs eller bedrivits bland ursprungsfolk och andra minoritetsfolk.

Kvantitativ metod i kombination med statsideologi

I ett politiskt och ideologiskt klimat, med en premiärminister som så sent som 1986 i ett offentligt uttalande tillskriver Japans framgång på världsmarknaden dess ”homogena” befolkning, finns lite utrymme för studier med utgångspunkt i ett mångkulturellt Japan och med en ursprungsbefolkning som inte är majoritetsbefolkning.

Kännetecknande för den övervägande delen av studier som fram till 1980-talet ägnats åt ainu är att tolkning och förståelse av deras livssituation och levnadsförhållande prioriterat kvantitet och mätning. Deras honnörsord har varit objektivitet och distans. I dessa studier har ainu behandlats som siffror och objekt snarare än som kännande, tänkande och handlande människor.

I japansk statistik räknas ainu på Hokkaido till ca 24 000 personer, en siffra som inte förändrats mycket under senaste seklet! I jämförelse uppgår Japans befolkning idag till ca 128 miljoner och Hokkaido, Japans nordligaste ö, där de flesta ainu är bosatta, har idag en befolkning på ca 48 miljoner. Detta är siffror som på intet sätt är stabila, utan ökat betydligt under seklets gång. Ainus stabilitet i antal under samma tidsperiod borde före-

Uppdrag_forskning.indd 17

08-04-02 13.34.48

18

Uppdrag: Forskning

falla märklig och följaktligen också väcka forskningsfrågor med hänseende till vilka metoder som använts vid att fastställa deras antal. Så har dock inte varit fallet. I vetenskapliga sammanhang tycks man ha resonerat ”Vad är 24 000 mot flera miljoner?” och använt sina fynd för att befästa idén om ainu som ett om inte i det närmaste utdött folk, så ett folk som övergivit sin kulturtradition till förmån för majoritetsbefolkningens kulturtradition.

Ett annat exempel på betoning av statistiken i forskning om ainu är sysselsättningen. En mycket hög procent av ainubefolkningen är arbetslös.

Detta har, i kombination med att de övergivit sin ”traditionella” livsstil – ainu var precis som de flesta andra folkgrupper i tidernas begynnelse jägare/samlare (Lee & DeVore 1975) – använts som bevisföring för att ainufolket, som folkgrupp med distinkt kultur och distinkta traditioner, upphört att existera. Till detta kan läggas paleontologiska studier med mätning av ainukranier som en teknik för att fastställa ”rastillhörighet”. Med skallmätning som metod kom man fram till att de är neolitiska kvarlevor som saknar förmåga att utveckla intellektuella färdigheter; de är helt enkelt ”primitiva” (se t ex Kodama 1960).

En reflektion från forskarsamhällets sida som inte gjordes i denna typ av forskning: Det är osannolikt att ainu, på frågor om vem de är, vad de har för seder och bruk, svarar: ”Vi är primitiva och kan inte utveckla intellektuella färdigheter, egentligen är vi utdöda – all forskning tyder på det.”

Sådana utsagor kommer från forskning i den ”objektiva” forskningens och den förhärskande maktelitens tjänst – knappast från ainu själva.

Fältarbetets inträde

När det gäller ainufolket, visar de få fältstudier som gjorts, åtminstone med ett tillbakablickande perspektiv, på ett häpnadsväckande ointresse från forskarnas håll när det gäller att lyssna till ainus egna röster och söka förståelse för vad ainu förmedlar i intervjuer och andra sammanhang. Denna brist på dialog fick till följd att när ainu bekräftade forskarnas idéer, beskrevs de i rapporter som medvetna om sin situation och villiga till förändring. Om ainu däremot inte bekräftade forskarnas idéer och inte var mottagliga för de förändringar som forskarna ansåg nödvändiga, hette det istället att de var oförmögna att ta in kunskap, inte förstod de enklaste frågor och att de var lyckligt omedvetna om sin situation (se t ex Hilger 1960; Watanabe 1970; Peng & Geiser 1977).

Uppdrag_forskning.indd 18

08-04-02 13.34.48

2. Forskaren och fältet

19

En sådan brist på intresse för inhemsk kunskap hänger delvis samman med de tidiga fältarbetstraditionerna. Här fanns en ambition att finna en rationell bas eller förklaringsmodell till variationer och skillnader i mänskligt beteende och mänskliga institutioner (Harris 1969). Fältarbetarna inriktade sig särskilt på studier av mänskliga praktiker i dess ”ursprungliga” form och ”naturliga” sammanhang. Deras utgångspunkt var att dessa samhällen snart skulle försvinna. Med detta för ögonen gav sig vetenskapens kvinnor och män ut i världen för att bedriva fältarbete i relativt isolerade och från forskarnas perspektiv geografiskt avlägsna och outforskade samhällen. Deras arbete var främst en reaktion på ”armchair research” eller så kallade ”länsstolsundersökningar” – det vill säga föreställningen om att det räcker att sitta på kammaren och filosofera och bygga teoretiska ramverk för att förstå sociala och samhälleliga fenomen, en kunskapstradition upprättad av ”vita medelklassmän” i väst. Enligt tidiga (såväl som senare) fältarbetstraditioner erhålls kunskap om det sociala livet genom att forskarna tvärtom vistas bland människor i deras miljöer. Emellertid mot den bakgrund som tecknats ovan, och med dagens mått mätt, var tidiga redogörelser och beskrivningar minst sagt etnocentriska. Här användes västerländska måttstockar med influens av det västerländska synsättet. Stora etnografer såsom Franz Boas, Edward Evan Evans-Pritchard, Bronislaw Malinowski, Claude Levi-Strauss och Ruth Bennedict, har alla sina rötter i västvärlden. Trots att deras forskningsfrågor, teoretiska ramverk, utgångspunkter och perspektiv skiljer sig åt sinsemellan utgår deras forskning, i stort, på att befästa idéer och hypoteser framtagna i länsstolarna i hemmets lugna vrå.

På senare tid har ovanstående inriktningar och förfaringssätt kritiserats av de personer som varit föremål för undersökning. Under mitt fältarbete bland ainu återkom ainu gång på gång till att de inte kände igen sig i vetenskapliga arbeten skrivna om dem. Enligt deras mening hade deras utsagor förvrängts, deras livsstil, värderingar, normer och preferenser hade nervärderats. Kritik av tidigare forskning och de presentationer som ligger till grund för vetenskapliga rapporter och framställningar utgjorde då – och utgör fortfarande – en ständig diskussionskälla bland dagens ainu (se Sjöberg 1999, 2004, 2006, 2007).

Uppdrag_forskning.indd 19

08-04-02 13.34.49

20

Uppdrag: Forskning

Exemplet lubiconcree

Mitt andra exempel rör lubiconcree. Lubiconcree är ett av Kanadas ursprungsfolk. De tillhör en större grupp ursprungsfolk som går under benämning Cree och dessa var tidigare krigsstammar. Antalet lubiconcree uppgår idag till ungefär 500 personer. De är bosatta i Alberta på ett landområde som innefattas i ett större område som går under namnet Treaty Eight. Makthavarna i denna region menar att lubiconcree inkräktar på kronans land (Crown Land) och därför får de inga statliga eller regionala bidrag när det gäller skötsel och underhåll av de landområden där de bor och de bostäder de bor i. Idag kämpar lubiconcree för rätten att bosätta sig i de områden som de ärvt från tidigare generationer, men som nu används för kommersiella ändamål, bland annat för att utvinna olja.

Med lubiconcree exemplifierar jag nya aktörers inträde på den vetenskapliga arenan. Dessa aktörer sätter den förhärskande maktalliansen i gungning och för fram forskningsfrågor och forskningsstrategier som ifrågasätter grundvalarna för rådande maktbalans. Den legitimitet, som i fallet ainu tillskrevs syn- och förhållningssätt hemmahörande bland företrädare för majoritetsbefolkningar och statsideologier, utmanas av ursprungsfolkens ledare och företrädare för ursprungsfolkens olika intresseorganisationer.

Den bild som växt fram om lubiconcree belyser en grupp, som i ett samhälle där Kanadas olika ursprungsgrupper systematiskt och brutalt övertalats att ge upp sina markrättigheter, står fast vid rätten till de landområden som under århundraden gått i arv till dem från tidigare generationer.

Detta är en bild som förstärkts av International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) och som i sina publikationer även framhåller lubiconcree som föredöme för Kanadas ursprungsbefolkning eller First Nations People1, som de själva föredrar att kalla sig.

I vetenskapliga beskrivningar och redogörelser ingår lubiconcree och deras situation som en del i en allmän litteratur som behandlar Kanadas First Nations People, en forskning som har majoritetsbefolkningars och kolonisatörers exploatering av dem för ögonen (se t ex Bienvenue 1985).

Fokus ligger på det förtryck och den exploatering de utsatts för av majoritetsbefolkningen och makthavare i Kanada. När det gäller studier som behandlar lubiconcree mer specifikt ligger fokus på deras kamp för mark­ 1 Ursprungsbefolkningar går under namnet First Nations People i Kanada, medan de i USA går under namnet Native Americans.

Uppdrag_forskning.indd 20

08-04-02 13.34.49

2. Forskaren och fältet

21

rättigheter. De har titlar som Need not Greed: The Lubicon Lake Cree Band Land Claim in a Historical Perspective (Abreau Fereira 1990) och Last Stand of The Lubicon Cree (Alberta Report 1985). Andra fokus är uppluckring i deras samhällsorganisation och sociala struktur. Ett exempel på detta senare slag är Rupture of The Band That Ties: Lubicon Lake Cree Women and Their Society (Bienvenue 1985).

Forskning som har majoritetsbefolkningars exploatering av ursprungsfolken i fokus ger begränsat utrymme till forskning som belyser korrumperade ledare och inre stridigheter och konflikter. Detta senare fokus gynnar inte ursprungsfolken i deras kamp för det förtryck och det lidande de utsatts för i forskningens och den förhärskande maktelitens tjänst.

När det gäller lubiconcree visar min forskning att detta är en mycket splittrad grupp med många inre stridigheter och problem. Framförallt är de mycket splittrade i sin inställning både till rätten till de landområden som de ärvt från tidigare generationer – många av dem har rotat sig i de områden som de tilldelats av de federala myndigheterna, de har bott där under lång tid och vill inte flytta – och till sina ledare. Ledarna visade sig i intervjuer, samtal och praktik vara alienerade från de värderingar som är förhärskande bland lubiconcree i allmänhet. Ledarna lever inte tillsammans med lubiconcree – de har flyttat ifrån lubiconcreeområdet eftersom de önskade bosätta sig inom områden som de anser tillhör dem – det vill säga de områden som de ärvt, men som tagits i bruk för andra ändamål av Kanadas majoritetsbefolkning. Under mitt fältarbete var ledarnas vistelse bland de människor som de representerade sällsynta, och de deltog sällan i vare sig det vardagliga eller rituella livet. Tillsammans med andra ledare för andra ursprungsgrupper befann de sig för det mesta på resande fot, ofta i egna privata flygplan, för att sprida budskap om utsatthet och exploatering, en utsatthet och exploatering (som enligt gemene lubiconcree och i intervjuer) de inte längre har någon personlig erfarenhet av. Tillsammans med företrädare för olika intresseorganisationer, såsom företrädare för miljöorganisationer och mänskliga rättigheter – varav många aldrig besökt ett reservat, men som sponsrar ledarnas verksamhet – och ledare för andra ursprungsfolk bildar de en elit med egna normer och värderingar och med enbart politisk förankring i de företrädda ursprungsbefolkningarnas sociala eller religiösa liv. I intervjusammanhang gav lubiconcree under mitt fältarbete uttryck för att det inte skulle förvåna dem, om deras ledare egentligen inte var ute efter att lösa konflikter och problem, eftersom de då

Uppdrag_forskning.indd 21

08-04-02 13.34.49

22

Uppdrag: Forskning

fick ge upp sin nuvarande livsstil och den karriärväg som de slagit in på: De får bra betalt och tillgång till en livsstil som de annars inte skulle kunna upprätthålla.

Den bild som mitt fältarbete avslöjade gav vid handen att vetenskapliga arbeten och forskningsrapporter haft ledare och företrädare för ursprungsfolkens olika intresseorganisationer som informanter. I dessa studier, i bjärt kontrast till studier om ainu, har deras röster blivit hörda, och deras åsikter och förståelse inte bara givits tolkningsföreträde utan inkorporerats som en del i den vetenskapliga diskursen, i bemärkelsen att forskarna övertagit inhemska förklaringsmodeller och förfaringssätt och gjort dem till sina egna (Sjöberg 1998).

Dagens metodologiska förhållningssätt

Den utveckling som beskrivs ovan med hjälp av exempel från studier om ainu och lubiconcree har, på ett mer allmänt plan, gjorts möjlig genom att forskarnas syn på människorna som ingår i den vetenskapliga studien genomgått en förändring. I dagens samhällsforskning framställs människorna inte bara som handlande och agerande individer utan även som agendasättare. Detta ger avtryck i dagens vetenskapliga studier. I de studier som behandlar ursprungsfolk och andra förtryckta grupper finns idag en tendens att ge tolkningsföreträdet till dessa gruppers ledare och företrädare för deras intresseorganisationer i samarbete. Detta har i sin tur gjort avtryck i litteratur som behandlar hur vetenskapliga texter och resultat förhåller sig till ”verkligheten”. Här behandlas frågor som rör vems ”verklighet” som återges, i bemärkelsen forskarnas eller de personers som bildar underlaget för forskningen, och frågor som tar upp vilken agendasättning som är förhärskande, det vill säga den enskilde forskarens, forskaren i egenskap av företrädare för förhärskande ideologiskt och politiskt klimat, människornas som ”undersöks” eller deras ledares. En forskare som tidigt var aktiv inom detta område är socialantropologen Michael Agar, som i ett flertal publikationer fäst uppmärksamheten på de aspekter som diskuterats ovan. Av dessa kan nämnas The Professional Stranger (1980) och Speaking of Ethnography (1982).

Förbundet med ovanstående förändring i synsätt och tillämpning är bland annat dagens problematisering av vetenskapliga honnörsord som ”objektivitet” och ”distans”, men även begreppen ”traditionell” och ”pri-

Uppdrag_forskning.indd 22

08-04-02 13.34.49

2. Forskaren och fältet

23

mitiv”. Med risk för att slå in öppna dörrar, förbehåller jag mig rätten att i denna text understryka det faktum att det långt ifrån är självklart att alla forskare i forskningsrapporter och annan vetenskaplig litteratur reflekterar över begreppens egentliga innebörd i de sammanhang som de används.

Inte heller ventileras frågor som rör om forskning överhuvudtaget kan göra anspråk på att vara objektiv eller vad som egentligen innefattas i begreppet distans i forskningssammanhang. Diskussioner som tar upp och belyser sådana aspekter menar jag bör vara regel (se Sjöberg 1999).

Vidare, och i en förlängning av diskussionen ovan, läggs idag stor vikt vid känslor och känslors betydelse för den kunskap som samlats in. Ett perspektiv som sätter känslor i fokus benämns emotionalistiskt och det är ett perspektiv som på senare tid satt moralisk försvarbarhet på den vetenskapliga agendan.

När det gäller begreppen ”traditionell” och ”primitiv”, kan man säga att i studier som lägger fokus på ursprungsfolkens livssituation och levnadsförhållanden, går det inte att använda begreppet ”traditionell” utan att också redogöra för i vilken mening begreppet används. Det finns ju en hel mängd alternativa och mer vardagliga användningsområden och förståelser när det gäller just termen ”traditionell”. Begreppet ”primitiv” med hänseende på folkgruppers livsstil och livsåskådning är idag fullständigt otänkbart att använda i forskningssammanhang.

Dagens vetenskapliga forskningstraditioner ger inte bara utrymme åt flera ”verkligheter” eller verklighetsuppfattningar och olika sätt att belysa denna mångfald, utan betonar också vikten av inifrånförståelse, det vill säga det som i antropologisk litteratur brukar benämnas emic. Emic är en term som har sin motpart i termen etic och som står för en ”objektiv” vetenskapssyn, eller det som brukar kallas ”utifrånförståelse”. Balansgång dem emellan är något som alla forskare oavsett metodologisk tradition står inför.

Med en sådan utveckling ligger fokus på det sociala livets sammansatta och komplicerade strukturer. En vedertagen syn på det sociala livet är att det består av det mesta mellan himmel och jord såsom människor, gudar, spöken, djur, materiella ting och institutioner, tankar om vad som är möjligt och vad som är verkligt eller inte, uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel, men också uppfattningar om ”korrekta” förhållningssätt när det gäller mänskligt handlande och mänskligt beteende. Det sociala livet med dess underliggande strukturer och mönster innehåller naturligtvis också utrymme för oliktänkande, i den bemärkelsen att människor

Uppdrag_forskning.indd 23

08-04-02 13.34.49

Uppdrag: Forskning – Konsten att genomföra kvalitativa studier Vilken text skulle du som lärare vilja att studenterna hade läst precis när uppsatsarbetet ska ta fart? Att skriva just den texten, har varit målet för skribenterna i den här antologin. Istället för att ta upp olika tekniker och metodspecifika frågor, berättar sociologer med såväl handledar- som forskningserfarenhet på ett friare sätt om övergripande problem och möjligheter i kvalitativa projekt, som dyker upp oavsett vald metod.

Författarna utgår från vanliga frågor studenterna brukar ställa: Hur formulerar jag mitt ämne? Vilken teori kan jag använda? Hur påbörjas en analys? Hur vet jag att studien blir bra? På så sätt tas en rad teman upp, som griper in i varandra: teorigenerering med kvalitativa metoder, forskarens relation till fältet, analytiska knep, konsten att träffa rätt teorival och konsten att bedöma en studies kvalitet.

Boken riktar sig framför allt till studenter på olika nivåer som skriver uppsatser eller papers, men även till andra som vill dra nytta av den senaste tidens kunskapsutveckling i kvalitativa metoder.

Bokens redaktörer Katarina Sjöberg och David Wästerfors är verksamma på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Best.nr 47-08728-0

Tryck.nr 47-08728-0-00

omslag.indd 1

08-04-04 08.07.40