9789146225379

berglins stora bok om

KROPP & HÄLSA [ O M M A T VA N O R , O V A N O R , H Y P O K O N D R I , Å L D R A N D E , Å N G E S T O C H H E L A S K I T E N ]

Jan & Maria Berglin

Wahlström & Widstrand

WahlstrÜm & Widstrand www.wwd.se Š Text: Jan & Maria Berglin 2014 Illustrationer: Jan Berglin & Maria Berglin Grafisk form: Mikael Engblom Repro: Linjepunkt repro, Falun 2014 Tryck: Livonia Print, Lettland 2014 ISBN 978-91-46-22537-9

Innehåll Kapitel 1 Intro 5 Kapitel 2 Kroppar 9 Kapitel 3 Nya undersökningar visar ... 41 Kapitel 4 Kom i form! 53 Kapitel 5 KBT – va e de? 73 Kapitel 6 Trött 87 Kapitel 7 Utbränd 101 Kapitel 8 Tänderna 119 Kapitel 9 Hos doktorn 133 Kapitel 10 Det här med sex 149 Kapitel 11 Alkoholen 173 Kapitel 12 Åldrandet 185 Kapitel 13 Döden! 223

Kapitel 1 Intro

Mitt emot varandra om morgonen. Solen skiner tveksamt, det är en sådan årstid.

Sörplar kaffe, bläddrar i morgonblaskan. ”Suck” ”Vad är det nu då?” ”Igår var en bra dag, idag känns det sämre.” ”Är du sjuk?” ”Nä, men du vet. Småsvid i halsen, lite tung i kroppen sådär. Det är nåt på gång!” ”Det är alltid nåt på gång!” ”Ja. Så jag tränar nog inte idag.” ”Har du börjat träna?” ”Visste du inte det?” ”Nä.” ”Jo, men så är det. Det är aldrig för sent. Jag ska vara med i Veteran-SM i år.” ”Vaf…?”

Vad är det med kroppen egentligen? Den småskaver, gör ont, tappar formen. Som att släpa på ett hus, som en snigel. ”Är inte du för gammal för det?” ”Hur menar du nu? Veteran-SM är ju för alla som är för gamla!” ”Jaha. Jag tänkte väl ’för gammal’ ur ett annat perspektiv.” ”Jag vill bara återuppleva hur det var. Träna, känna kroppens styrka, ställa sig i startblocken.”

6

”Åhå.” ”Tycker du att jag är fånig?” ”Nej, nej, inte alls.” ”Du får säga om du tycker det.” ”Jag vet.” ”Det är väl bra att jag kommer i bättre form?” ”Absolut.” ”Du tycker det är löjligt!” ”Nej, nej. Jag blev bara så förvånad.” ”Men du vet ju att jag brukade träna och tävla förr!” ”Mm … för trettiosju år sen va?” ”Ja, ja, men jag är ju veteran nu.” ”Hm … har det här nåt att göra med att du har fyllt femtio, tror du?” ”Det är ingen kris, om du tänker så!” ”Det sa jag inte.” ”Men du tänkte?” ”Jag vet inte. Jag sitter här och försöker förstå.” ”Män och deras kroppar?” ”Människor och deras kroppar!” ”Människor och deras dödsskräck!” ”Döden tar en löprunda!” ”Fan, vilken bra titel!”

Kapitel 2 Kroppar

”Jag gick till badhuset med en väninna, och det var väl … få se, lite mer än tio år sen.” ”Har du inte badat sen dess?” ”Nä, är du galen! Mina barn är ju vuxna. Varför skulle jag tvingas till ett offentligt badhus nu?” ”Okej. Fortsätt.” ”Jo, i alla fall så stod vi där i omklädningsrummet och jag försökte byta om snabbt utan att det skulle verka som om jag skyndade mig speciellt, om du förstår hur jag menar?” ”Mm.” ”Men hon såg förstås.” ”Vadå?” ”Mina bröst.” ”Jaha, men hon har väl också bröst?” ”Ja, men du vet hur det är: alla är vi människor och man ska inte skämmas för nånting, allt är naturligt, bla, bla, bla, men ...” ”Du har jättefina bröst!” ”Ja, det måste du väl säga. Men låt mig fortsätta nu.” ”Okej.” ”Jag försökte pula in dom i bikinibehån, jamen du vet, va fan … jag har ammat två jättebäbisar! Det är som det är! Och i alla fall så tittade hon på mig, vände bort blicken och började prata om bröstlyft, sådär helt apropå, men ändå så himla genomskinligt

10

så att jag skulle fatta! Hon sa: ’Om mina börjar hänga då tänker jag lyfta dom! Och varför ska man inte unna sig det? Det är väl inget fel?’ Hon började liksom polemisera med mig trots att jag inte ens hade öppnat mun, och jag hann inte svara förrän hon gick före mig in till bassängen. Men jag stod kvar där och drog handduken tätare om mig eftersom jag frös. Jag hade helt tappat lusten att simma. Och det fanns liksom inget kvar att säga, kände jag.” ”Och det var sista gången du badade offentligt?” ”Jäpp.” ”Men du fortsatte att umgås med henne?” ”Aldrig naken.”

11

12

13

14

15

16

17