Texten Vägar till läsförståelse på sidan 7 är skriven av Maria Heimer som är utbildad lärare och skolbibliotekarie. Hon är verksam som författare, föreläsare och handledare.
Linda
Lidgren &
Veronica Mac-Donald
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus
Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Uppslag ur Träff på texten 6 sidan 45: Studentlitteratur, Sara Erebrandt, Kristina Lundgren
Foto sidan 45:2 (tallriksmodellen): Livsmedelsverket
Övriga illustrationer och foton: shutterstock.com
Printed by Eurographic Group, Poland 2025
Innehåll
Förord
För oss har det alltid varit viktigt att se på vårt yrke som en process. Det har hänt mycket under våra år i läraryrket och vi har haft förmånen att få utvecklas hela tiden. Vi är båda 1–7-lärare med inriktning svenska/SO och har varit verksamma på de flesta stadierna. Just nu arbetar en av oss på lågstadiet och den andra på mellanstadiet. Vårt arbete i klassrummet har vi kombinerat med tjänster på en utvecklingsavdelning, med inriktning på språk, läs- och skrivutveckling. Utvecklingsarbetet har bland annat inneburit ansvar för Läslyftet på kommunnivå samt att hålla utbildning inom språkutvecklande arbetssätt. Vi har helt enkelt badat i miljöer som kombinerar teori med praktik. Under en period när vi arbetade i samma klassrum fastnade vi för genrepedagogiken. Vid denna period blev vi tillfrågade att skriva en studiehandledning till boken Låt språket bära (2015), där vi ville försöka ge läsaren konkreta tips och tankar på hur man i klassrummet kan utveckla arbetet med genrepedagogik.
Vårt pedagogiska arbete med genrepedagogiken har sedan utvecklats till något som i dagsläget kan beskrivas som ett djupt och innerligt intresse för språk och språkutveckling. Vi hittar ständigt nya saker som vi väver in i vårt ursprung med genrepedagogiken. Denna bok är ett resultat av en del av det arbetet och resan mot att tillsammans med eleverna utveckla ett intresse och förståelse för språket.
I samband med att vi började vår genrepedagogikresa insåg vi rätt fort vikten av att förbereda, stötta och hjälpa eleverna med hur texter i deras läromedel ser ut och är uppbyggda. Många elever har svårt att ta till sig texters innehåll och behöver därför en tydlig och strukturerad undervisning med hjälp av lässtrategier.
Vi lärare har ett tydligt uppdrag där vi ska se till att alla elever får ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Det är därför vårt ansvar att ge dem strategier för att lyckas med sin läsning, få en god förståelse för det lästa samt känna motivation och engagemang i att läsa och samtala om texter.
I denna bok kommer vi att ge dig praktiska tips på olika lässtrategier som passar före, under och efter att eleverna har läst en text. Det är strategier som vi har kommit på själva eller lånat från andra lärare. Vissa är bearbetade och utvecklade, andra har tagits fram i samarbete med skickliga kollegor i den egna kommunen.
Lycka till!
Linda Lidgren & Veronica Mac-Donald
Innan du börjar
I det här lärarpaketet har du tillgång till en tryckt bok och digitala resurser.
Tryckt bok
Den tryckta boken består av 18 olika lässtrategier uppdelade i före, under och efter läsning. Varje strategi presenteras enligt följande:
1. En inledande text om vad strategin innebär, vad som är syftet och hur den kan tillämpas. Ibland finns det också tips på hur strategin kan användas i olika sammanhang eller övrigt som kan vara bra att tänka på.
2. En instruktion till hur strategin kan genomföras. Där får man reda på lämplig gruppstorlek, vilka texttyper och skolämnen den passar för, vad man behöver förbereda och hur strategin genomförs stegvis. Sidan avslutas med förslag på hur man kan ge stöttning och utmaning till eleverna.
3. Ett klassrumsexempel som beskriver ett tillfälle där författarna har använt strategin i sin undervisning.
Digitala resurser
De digitala resurserna medföljer boken. Där har du tillgång till kopieringsunderlag för nedladdning och den tryckta boken som e-bok. E-boken är tillgänglighetsanpassad.
Den här symbolen är en klickbar länk. Om man klickar på den i e-boken kommer man direkt till de aktuella resurserna.
Goda råd
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid inleda gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans så att du kan vägleda dem genom varje moment.
Vissa strategier kan du använda dig av både före, under och efter läsning. Vi har placerat dem under den rubrik där vi oftast använder strategin. Under rubriken Tips har vi gett förslag på hur strategin kan användas i andra sammanhang.
Val av gruppstorlek kan variera beroende på din klass. Vår erfarenhet är att det är bra att börja arbeta i par. Det underlättar för eleverna att träna på samarbete när de bara har en person att förhålla sig till. Man lär sig också strategin mer effektivt ju färre man är som provar den tillsammans. Vi undviker att dela in eleverna i större grupper. Ett maxantal på fyra elever är en riktlinje. Om inte elevantalet går jämnt upp så väljer vi alltid att ha färre antal elever i någon grupp. Strategierna är konstruerade så att alla i gruppen måste vara delaktiga och på så vis blir eleverna beroende av varandra för att lyckas med uppgifterna.
Du får anpassa strategierna beroende på om du använder digitala eller tryckta texter. Alla strategier passar till båda typerna, men du kan behöva göra justeringar för att få det att fungera. Kreativitet löser det mesta!
Naturligtvis är det inte tänkt att man ska arbeta med lässtrategier varje gång klassen läser en text. Du väljer vilken lässtrategi som passar till vilken text, och när det lämpar sig att arbeta med den.
För att eleverna snabbt ska bli vana vid en strategi och för att den dessutom ska bli effektiv är det viktigt att inte byta strategi för ofta. Lär eleverna strategin och använd den sedan flera gånger efter varandra. Då behöver du inte ägna lika mycket lektionstid åt att förklara instruktionerna.
Som ett sista råd vill vi uppmana dig att se på strategierna som föränderliga. En strategi kan se ut på ett sätt när man börjar arbeta med den, men efterhand kanske man skruvar på den, lägger till eller drar ifrån utifrån elevgruppens sammansättning och behov. För att lässtrategierna ska fylla sitt syfte behöver de differentieras.
Vägar till läsförståelse
Att skapa förutsättningar för att eleverna utvecklas till goda läsare, kräver både tid och arbete. Läsning handlar inte bara om att kunna avkoda utan även om att förstå det man läser, att vilja läsa, att kunna läsa kritiskt och att analysera text (Schmidt, 2021). På mellanstadiet möter eleverna längre texter, nya typer av texter, och de förväntas nå högre nivåer av både ämnes- och textförståelse, vilket kräver att läsundervisningen fördjupas. Förståelse och tolkning är inte något som eleverna utvecklar av sig själva, utan de behöver stöd genom alla skolåren.
Eleverna har ofta kommit olika långt i sin läsförståelse och har också olika läsvanor och läsintresse. Vilka erfarenheter eleverna har av läsning och hur deras läsintresse och läsförståelse ser ut, är viktigt att ta reda på för att i undervisningen kunna möta eleverna där de befinner sig och inte där de förväntas vara.
Läsningens grundläggande färdigheter och huvuddelar
Enligt läsmodellen ”the Simple View of Reading”, som några läsforskare formulerade i slutet av 1980-talet och som fortfarande är aktuell, består läsningen av två grundläggande färdigheter: avkodning och språkförståelse (Elbro, 2022a). Avkodning handlar om att kunna sätta samman bokstäver till ord, och språkförståelse – som också kan kallas hörförståelse – om att förstå på ordnivå, meningsnivå och pragmatisk nivå.
Avkodning och språkförståelse är lika viktiga för läsförståelsen, och tillsammans med läsförståelse utgör avkodning och språkförståelse läsningens tre huvuddelar. Avkodning är mestadels svensklärarens ansvar, medan språk- och läsförståelse är alla lärares ansvar. Ämnesläraren är expert på sitt ämne och de texter, begrepp och uppgifter som ingår i ämnet (Mossberg Schüllerqvist, Hedelin & Wejrum, 2016). Genom sin kunskap om de textstrukturer och begrepp som kännetecknar ämnets texter, kan ämnesläraren bedöma elevernas kunskaper och läskompetens i ämnet och därmed deras förmåga att läsa ämnestexterna (Mossberg Schüllerqvist, Hedelin & Wejrum, 2021).
Vad är läsförståelse?
Att definiera läsförståelse är brett och svårt (Fridolfsson, 2020). Enligt Barbro Westlund (2012) är det så komplext att ingen läsforskare ännu kunnat utforma en modell för läsförståelse som omfattar alla komponenter. Av den anledningen är det viktigt att klargöra vad som avses med elevers läsförståelse (Fridolfsson, 2020). Definitionerna är flera, till exempel ”när en läsare kan läsa och förstå olika typer av texter på olika sätt” (Mossberg Schüllerqvist, Hedelin & Wejrum, 2016, s. 1) och ”elevers förmåga att förstå, använda, utvärdera, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential för att delta i samhället” (Skolverket, 2019). Ytterligare en
Vägar till läsförståelse 7
Tips!
VÖL
Vad är VÖL?
Strategin VÖL är en pedagogisk metod för att främja lärandet hos eleverna. Bokstäverna i förkortningen VÖL står för olika delar i läs- och lärprocessen: Vet, Önskar veta, Lärt oss. Eleverna funderar först på vad de redan vet om ämnet, sedan vad de skulle vilja veta mer om och slutligen vad de har lärt sig efter att de har läst texten.
Vad är syftet med VÖL?
Metoden fokuserar på att göra eleverna mer aktiva då samtal och reflektion främjar en djupare inlärning och kunskapsförståelse.
När VÖL används som en lässtrategi före läsning handlar det om att fånga elevernas förkunskaper och skapa läsintresse för texten. Att ta reda på elevernas förkunskaper hjälper dig att stötta upp vid läsningen. Det innehåll som eleverna inte vet något om behöver du förtydliga extra.
Tillämpning av VÖL
Många lärare har säkert använt VÖL som en lärstrategi inför ett nytt arbetsområde, men vi gillar den också som lässtrategi. Är detta en ny lässtrategi för eleverna rekommenderar vi att använda den i helklass. Har de arbetat med VÖL tidigare går det bra att arbeta utifrån samtalsmodellen EPA (se sidan 78).
VÖL passar särskilt bra till beskrivande och förklarande texter, inte minst till texter där du vet att eleverna har förkunskaper. Kanske kan det vara från ett tidigare arbetsområde?
VÖL kan användas även inför ett nytt arbetsområde, en filmvisning eller ett studiebesök.
Vet Önskar veta Lärt oss
Instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp/helklass
Användningsområde beskrivande och förklarande texter av mer övergripande karaktär i ämnen som SO, NO eller teknik
Material och förberedelse
Välj ut en text och kopiera upp kopieringsunderlag 01 VÖL-schema. Bestäm dig för i vilken gruppstorlek strategin ska genomföras.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par/grupper eller arbeta i helklass.
2. Berätta för eleverna vad textens huvudrubrik är och fråga vad de redan vet om ämnet.
3. Dela ut ett VÖL-schema per elev/par/grupp. Visa den förberedda genomgången om du vill arbeta med schemat i helklass.
4. Låt eleverna samtala om vad de vet och dokumentera detta i VÖL-schemat under kolumnen Vet.
5. Låt eleverna sedan diskutera vad de skulle vilja veta mer om och be dem dokumentera detta under kolumnen Önskar veta.
6. Låt eleverna läsa texten eller läs texten högt för klassen.
7. Samtala om vilka funderingar/frågor som eleverna fick svar på samt vad nytt de har lärt sig. Skriv i kolumnen Lärt oss
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan du modellera vad du själv vet om ämnet och skriva i kolumnen Vet. Om det är svårt för eleverna att komma på vad de vet om ämnet så kan du låta dem gå på vernissage. Läs mer på sidan 78.
Som utmaning låter du eleverna på egen hand fylla i schemat. Därefter kan eleverna jämföra sina VÖL-scheman i par samt komplettera dem.
Klassrumsexempel 4–6
Vi i årskurs 6 skulle lära oss mer om världsdelen Afrika och skulle då läsa ett uppslag om det i vårt SO-läromedel. Jag bestämde mig för att denna gång använda mig av samtalsmodellen EPA (läs mer på sidan 78). Eleverna fick först fundera själva en stund på vad de redan visste om Afrika. Detta skrev de ner i ett VÖL-schema på sina miniwhiteboards.
Därefter fick eleverna i par berätta för varandra vad de redan visste om Afrika och skriva i kolumnen Vet i sitt VÖL-schema. På så sätt fick alla i klassen sätta ord på sina tankar.
Vi gick vidare med vad eleverna önskade få veta om Afrika. Även här arbetade vi efter EPA-modellen. Jag ställde frågor som: Vad är ni nyfikna på att få veta mer om den här världsdelen? Vad undrar ni? Jag förstärkte deras nyfikenhet ytterligare genom att sätta igång ett bildspel med bilder från Afrika. De fick sedan komplettera sina VÖL-scheman i kolumnen Önskar veta.
Inför läsningen var jag noga med att påtala att vi skulle se om de kunde få svar på sina funderingar och frågor om Afrika. Eleverna turades om att läsa texten högt och alla följde med i boken. Efter varje stycke stannade vi upp och eleverna fick i par diskutera vad de hade lärt sig som de inte redan visste. Detta dokumenterade de i kolumnen Lärt oss i VÖL-schemat. Eleverna bockade också av vilka frågor och funderingar som besvarades i texten. Det som inte besvarades sparade vi till en lektion där vi tog reda på svaren med hjälp av andra källor.
Frågetecken/utropstecken
Vad är Frågetecken/utropstecken?
Den här lässtrategin går ut på att elever under läsningen ska markera delar i texten som de inte förstår samt delar i texten som de reagerar på. Frågetecken skrivs vid det som man undrar över eller inte förstår. Utropstecken skrivs vid något som man reagerar på eller vill lyfta fram som anmärkningsvärt.
Vad är syftet med Frågetecken/utropstecken?
Syftet med strategin är att få eleverna att läsa aktivt och reagera på texten på olika sätt. Förhoppningen är att eleverna stannar upp och reflekterar, och med symboler markerar vad de vill lyfta och diskutera med andra. Det här sättet att göra pauser i läsningen gör att tempot i läsningen dras ner, till förmån för förståelse och reflektion.
Tillämpning av Frågetecken/utropstecken
Den här strategin passar utmärkt till argumenterande texter, men även till berättande, beskrivande och förklarande. Strategin är lämplig att göra enskilt, men den går bra att göra vid parläsning också.
Den här strategin kan du tillämpa även när eleverna diskuterar något eller har muntliga presentationer. Eleverna får då ett protokoll med symbolerna och skriver korta kommentarer vid symbolerna för att minnas. tips!
Instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek enskilt/par
Användningsområde
främst argumenterande texter, men även berättande, beskrivande och förklarande texter
Material och förberedelse
Välj ut en text. Bestäm dig för om du behöver stödfraser, som ”Jag undrade över …”, ”Jag tyckte att det var konstigt att …”, och skriv i så fall upp dessa på tavlan.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par eller låt dem arbeta enskilt.
2. Låt eleverna läsa texten enskilt/i par.
3. Be eleverna skriva frågetecken (?) och utropstecken (!) vid innehåll som de undrar över eller reagerar på.
4. Lyft deras frågetecken och utropstecken i helklass eller låt dem diskutera sina frågeställningar och reaktioner med varandra.
Stöttning/utmaning
Vill du stötta eleverna så kan du från början ha skrivit frågetecken och utropstecken i texten vid valda delar. Låt eleverna diskutera dessa under läsningens gång.
Som utmaning kan du låta eleverna använda sig av andra symboler, exempelvis ett hjärta för saker man verkligen tyckte om att läsa.
klassrumsexempel 4–6
I årskurs 6 arbetade vi med insändare på både svenska och engelska. Eleverna skulle skriva om något i skolan som de ville förändra. De valde områden som skolgården, maten, rasternas längd och så vidare. Vi började med att titta på en modelltext som handlade om att några elever på en skola ville ha en skejtpark på skolgården. Vi läste den gemensamt och jag modellerade i första stycket vad jag undrade över och vad jag reagerade på. Jag visade texten på tavlan och skrev ett frågetecken vid det jag undrade över och ett utropstecken vid det jag reagerade på. När vi fortsatte med övriga stycken fick eleverna komma med förslag på ytterligare frågetecken och utropstecken. Efter detta fick eleverna i par läsa en annan insändare och upprepa proceduren med sin parkompis.
Eleverna gick sedan ihop med ett annat par och fick diskutera sina reflektioner. Stödfraser fanns på tavlan för de elever som behövde hjälp att uttrycka sig. Efter detta planerade de en enskild text utifrån våra valda ämnesområden och skrev den. Till sist fick de läsa upp sin text i smågrupper. Resten av gruppmedlemmarna fick då ett protokoll med frågetecken och utropstecken, och kunde under uppläsningen skriva små kommentarer till talaren vid symbolerna. Efter redovisningen fick de chans att ge dessa som feedback till talaren: ”Jag undrar…”, ”Jag reagerade på…”. På engelsklektionerna blev det istället stödfraser som: ”I wonder how ...”, ”I reacted on ...”.
Kunskapsjakten
Vad är Kunskapsjakten?
Kunskapsjakten är ett spel med spelplan och kort som eleverna spelar efter att ha läst en text. På spelplanen finns symboler som antingen uppmanar till att svara på en fråga eller att ta ställning till ett påstående. Det gäller att ta sig i mål genom att lösa uppdragen som finns på spelplanen. Uppdragen har läraren förberett i förväg.
Vad är syftet med Kunskapsjakten?
Syftet med strategin är att säkerställa att eleverna har fått den information som behövs för att förstå innehållet. De lär sig också att samtala om texten genom att påstå, motivera och argumentera.
Tillämpning av Kunskapsjakten
Strategin passar alla texttyper där du vill väcka elevernas tankar runt texten och samtidigt efterarbeta innehållet. Det kan vara allt ifrån en skönlitterär bok till en sakprosatext. Du kan både kontrollera om eleverna har förstått innehållet och lyssna på elevernas resonemang kring textens innehåll. Strategin genomförs lämpligast i par eller mindre grupp.
Spelplanen kan varieras i det oändliga och man kan lägga in både rörelsepauser, högläsning av ett stycke eller annat på spelplanen. tips!
Instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp
Användningsområde alla texttyper
Material och förberedelse
Ta fram texten ni har läst. Kopiera upp spelplanen, kopieringsunderlag 07 Kunskapsjakten, sidan 1(2), ett exemplar per par/grupp. Skriv frågekort samt uppdragskort, sidan 2(2). Kopiera en uppsättning per par/grupp. Förbered spelpjäser, tärningar och markörer.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par/grupper och dela ut en spelplan och en uppsättning kort. Frågekorten och uppdragskorten ska ligga i varsin hög med baksidan upp. Se till att alla har texten tillgänglig.
2. Berätta vad eleverna ska göra vid ett utropstecken respektive frågetecken på spelplanen. En medspelare läser kortet och spelaren svarar på frågan alternativt utför uppdraget. Medspelaren kontrollerar svaret i texten. Svarar man fel så får man stå över ett kast.
3. Låt en i taget slå med tärning och flytta sin markör på spelplanen.
4. Låt eleverna spela tills någon går i mål eller sätt en tid.
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan man låta ett par spela mot ett annat par. De kan också få en livlina i form av dig eller en klasskompis om de svarar fel.
Som utmaning kan eleverna tillverka egna frågor och uppdrag som de kan lägga till i spelet. De byter sedan kort med ett annat par.
Klassrumsexempel 4–6
Årskurs 5 arbetade i samhällskunskap med demokrati och hur Sverige styrs.
Efter att eleverna parvis hade läst en text om riksdag och regering i sitt SOläromedel ville jag att de skulle kontrollera sin läsförståelse med hjälp av spelet
Kunskapsjakten. Denna gång valde jag att involvera eleverna i tillverkandet av frågor och påståenden till spelet. Paren fick 15 minuter på sig att skriva.
Efter lektionen sammanställde jag elevernas frågor och påståenden på korten i kopieringsunderlaget. Eleverna tycker om att vara delaktiga så därför var det viktigt att jag plockade ut minst en fråga eller påstående från varje par. Givetvis lägger jag alltid till egna frågor och påståenden om jag tycker att något viktigt saknas. Jag skrev ut korten och kopierade upp en uppsättning per grupp.
Det blev bland annat frågor som: Vilket statsskick har vi i Sverige? Nämn tre partier! Vad betyder majoritet? Hur ofta är det val?
Lektionen efter började vi med att spela Kunskapsjakten i grupper för att repetera vad vi hade gjort föregående lektion.
Lässtrategier för mellanstadiet – metoder för en lyckad undervisning
I Lässtrategier för mellanstadiet presenteras en tydlig och strukturerad undervisning om lässtrategier före, under och efter läsningen. Lässtrategierna hjälper eleverna att känna motivation och engagemang för att läsa, förstå och samtala om texter inom olika genrer. Inledningsvis finns ett teoriavsnitt som går igenom vad forskning säger om att undervisa i läsförståelse. Därefter följer tre delar; lässtrategier före läsning, lässtrategier under läsning och lässtrategier efter läsning. Varje del omfattar sex strategier.
Varje lässtrategi presenteras först allmänt; vad den innebär, vad syftet med den är och hur den kan tillämpas. Sedan följer en stegvis instruktion om hur du kan arbeta med strategin i din klass. Instruktionen ger förslag på gruppstorlek och texttyp som strategin kan tillämpas på. Här får du även tips på hur du kan stötta och/eller utmana dina elever. Till sist presenteras ett konkret exempel på hur författarna själva har arbetat med strategin i sina klasser.
I de medföljande digitala resurserna får du tillgång till kopieringsunderlag, till exempel skrivmallar som behövs till en del av lässtrategierna. Det finns också några förberedda genomgångar som du kan ha hjälp av när du undervisar om strategierna.
Linda Lidgren och Veronica Mac-Donald är grundskollärare och förstelärare i Hässleholm. De arbetar aktivt med genrepedagogik i sina klasser på låg- och mellanstadiet och är läs- och skrivutvecklare i kommunen samt anordnar kurser och utbildningar i andra kommuner.
