9789144180298

Page 1


MATTEBLIXT 2A

LĂ€rarpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

MATTEBLIXT 2A

LĂ€rarpaket – Tryckt + Digitalt

Matteblixt ger dig som lÀrare stöd och inspiration för en lustfylld och varierad undervisning som ger dina elever bÀsta förutsÀttningar att Àlska matte och skapa en stark förstÄelse för matematiken bÄde utanför och i klassrummet.

LÄRARHANDLEDNING

I den tryckta lÀrarhandledningen presenteras kapitlens och lektionernas innehÄll och begrepp samt pedagogiska tankar.

DIGITALT LÄROMEDEL

Det digitala lÀrarmaterialet Àr ett komplement till den tryckta lÀrarhandledningen. HÀr hittar du mÀngder av material som du kan anvÀnda för att berika din matematikundervisning.

Interaktiv version av lÀrarmaterialet, i vilken det gÄr att söka, stryka under, anteckna och lÀnka

Interaktiva övningar

L Ä R ARHANDLEDNING

Studentlitteratur

Besöksadress: ÅkergrĂ€nden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsÀndamÄl enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad.

AnvÀndning av detta verk för text- och datautvinningsÀndamÄl medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.

Art.nr 45539

ISBN 978-91-44-180298

Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2024

Originalets titel: Oivaltaja 2a opettajan opas

(Snilleblixt 2a LĂ€rarhandledning)

© Publishing Company Otava, Helsingfors, 2020

Rautio, Salminen, Stenberg, Vehmas

Illustrationer: Minna Eriksson

ÖversĂ€ttning: Cilla Heinonen

Printed by Eurographic Group, 2024

InnehÄll

KAPITEL 1

Addition med tiotalsövergÄng

Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

Subtraktion med tiotalsövergÄng

Repetera

KAPITEL 2

KAPITEL 3

KAPITEL 4

Insikter

23. Vi rör oss i hundrarutan

24. Lika mycket .

. 78

80

25. Vi rÀknar med grupper 82

KAPITEL 5

Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

26. Addition med samma tal 86

27. Samma antal upprepas

28. Sambandet mellan addition och multiplikation

29. Vi multiplicerar talet 2

30. Vi multiplicerar talet 2 – textuppgifter

88

90

92

94

31. Vi multiplicerar talet 5 96

32. Vi multiplicerar talet 5 – textuppgifter 98

33. Vi multiplicerar talet 10 100

34. Strategier vid multiplikation 102

35. Repetera

KAPITEL

6

Insikter

36. Information i tabeller

37. Olika kombinationer

Att

KAPITEL

7

Geometri

Figurer

Kroppar

Koner

Cylindrar

43. Rita och bygga med geometriska figurer och kroppar

Repetera

till Snilleblixtar

Presentation av serien Matteblixt

Matteblixt Àr en mÄngsidig matematikserie som lÀgger en stabil grund för en lyckad matematikinlÀrning. Eleverna arbetar med matematiska baskunskaper i lugn takt och varje moment belyses pÄ flera olika sÀtt för att möjliggöra en hög grad av förstÄelse. Figurerna Pi och Uppsnapparen uppmuntrar och förklarar, och de peppar och stÀrker eleverna. Det finns problemlösningsuppgifter för varje lektion, och arbetet i boken kombineras med aktiviteter och medföljande spel. I Matteblixt utvecklas och bekrÀftas elevernas styrkor, sÄ som uthÄllighet, samarbetsförmÄga, engagemang, mod och kreativitet. Det stÀrker elevernas sjÀlvförtroende och lyfter positiva beteenden.

VARIERA DIN UNDERVISNING

Matteblixt bygger pÄ kapitel som delas in i lektioner. HÀr fÄr du en tydlig överblick över det material du har att anvÀnda för att variera din undervisning med Matteblixt

För varje moment i din undervisning finns det ett flertal olika alternativ du kan vÀlja emellan. VÀlj det som passar bÀst ditt arbetssÀtt och din elevgrupp.

Starta lektionen med en film, en inledande tankenöt (uppgifter av problemlösningskaraktĂ€r) eller ett spel – valet Ă€r ditt och möjligheterna Ă€r mĂ„nga!

PLANERING

‱ veckoplanering

‱ kapitelöversikt

‱ lektionsöversikt

‱ pedagogisk synvinkel

‱ förkunskaper

‱ klassrumsbilder

AnvÀnd bildstöd för att visa upplÀgget pÄ dagens lektion för eleverna.

INTRODUKTION & GENOMGÅNG

‱ inledande tankenötter

‱ film (kapitelfilm och lektionsfilm)

‱ samtalsbild

‱ begreppslista

‱ digital tavla

Inledande tankenöt sÀtter igÄng samtal kring lektionens innehÄll.

ELEVENS ARBETE

‱ övningar i boken

‱ laborativt material i medföljande kuvert

‱ paruppgifter

‱ problemlösning

‱ gemensam aktivitet

Arbetet med laborativt material skapar inre bilder.

ÖVA & BEFÄSTA

‱ trĂ€ning eller lĂ€xa i Kommer du ihĂ„g?

‱ huvudrĂ€kning

‱ spel

‱ aktiviteter och lekar

‱ rörelser med matematiskt innehĂ„ll

‱ Tomoyo

‱ RĂ€kneflyts-övningar

Eleverna befÀster sin inlÀrning genom repetition i Tomoyo.

DIFFERENTIERING

‱ Snilleblixtar

‱ kopieringsunderlag pĂ„ tre nivĂ„er

‱ aktiviteter och laborativt material

Utmana eleverna med Snilleblixtar.

UTVÄRDERING AV LÄRANDET

‱ klassrumsfacit

‱ Mitt rĂ€kneflyt

‱ kartlĂ€ggning

‱ parprov

‱ sjĂ€lvskattning av superkrafter

‱ prov pĂ„ tvĂ„ nivĂ„er

Eleven utvÀrderar sjÀlv vilka styrkor hen har anvÀnt sig av.

Elevpaketet

Ett elevpaket innehÄller elevboken, medföljande boken

Kommer du ihÄg?, digitalt lÀromedel, ett kuvert med laborativt material och den digitala fÀrdighetstrÀningen Tomoyo.

BÄTTRE TILLSAMMANS

Elevpaketet Àr utformat för att passa olika lÀrstilar. Den tryckta boken och medföljande boken Kommer du ihÄg? ska anvÀndas tillsammans med elevens digitala resurser för att stÀrka matematikinlÀrningen.

Eleverna kan i sin digitala resurs lyssna pÄ texterna i elevboken, se kapitel­ och genomgÄngsfilmerna till alla lektioner samt göra övningarna digitalt. Dessutom har eleven tillgÄng till den spelifierade fÀrdighetstrÀningen Tomoyo

14

4. Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20 17

5. Subtraktion med tiotalsövergÄng 20

Tid 23 7. Repetera 26

Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100 48

ELEVBOKENS UPPBYGGNAD

Matteblixt 2a bestÄr av sju kapitel dÀr varje kapitel Àr uppdelat i tre till tio lektioner. I slutet av boken finns Snilleblixtar, uppgifter av problemlösningskaraktÀr.

Förutom ett gediget arbete med talförstÄelsen i talomrÄdet 0 till 100 möter eleverna uppgifter inom omrÄdena aritmetik, statistik, geometri (inkl. klocktrÀning), pre­algebra, logik och samband.

Begrepp och matematiska omrÄden Àr upplagda pÄ ett smidigt sÀtt dÀr omrÄdena hÀnger ihop och bygger pÄ varandra.

Problemlösning Àr ett naturligt inslag i alla omrÄdena.

0-100

8. Talen 0–50 30

9. JĂ€mför talen 0–50 33

10. Talen 50–99 36 11 JĂ€mför talen 50–99 39

Insikter 76 KAPITEL 1 KAPITEL 2 KAPITEL 3 KAPITEL 4

2, 3, 4 och 5 68

21. Vi subtraherar 6, 7, 8 och 9 71

22. Repetera 74

Repetera 45

Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10 86

Addition med samma tal 88

Samma antal upprepas 91 28. Sambandet mellan addition och multiplikation 94

29. Vi multiplicerar talet 2 97

30. Vi multiplicerar talet 2 – textuppgifter 100

5 KAPITEL 6 KAPITEL

31. Vi multiplicerar talet 5 103

32. Vi multiplicerar talet 5 – textuppgifter 106

33. Vi multiplicerar talet 10 109

34. Strategier vid multiplikation 112 35. Repetera 115

23. Vi rör oss i hundrarutan 78

Lika mycket 81

Vi rĂ€knar med grupper 83 Årskurs tvĂ„ börjar 6

Cylindrar

Rita och bygga med geometriska figurer och kroppar 142

Repetera 145

KAPITEL 3

I det hÀr kapitlet

‱ ökar och minskar du entalen inom

talomrÄdet 0 100

‱ rĂ€knar du addition och subtraktion med tiotalsövergĂ„ng.

Varje kapitel börjar med ett inledande uppslag, med en illustration som visar temat för kapitlet. PÄ uppslaget finns kapitlets innehÄll, en faktaruta och kapitlets viktiga

20. Vi subtraherar 2, 3, 4 och 5

BEGREPP

‱ addition, addera

‱ summa

‱ subtraktion, subtrahera

‱ differens, skillnad

‱ ental, tiotal, hundratal

‱ öka

‱ minska

‱ tiokompisar

begrepp. Till det inledande uppslaget hör ocksÄ en introduktionsfilm, som ni kan titta pÄ via den digitala lÀrarresursen (och Àven den digitala elevresursen).

och rÀkna.

Svar: fiskar I ett akvarium finns det 23 fiskar.

Varje lektion bestÄr av tre sidor med uppgifter som anvÀnder sig av Äterkommande arbetssÀtt vilket skapar igenkÀnning. PÄ den första sidan finns en inledande genomgÄngsruta till vilken det finns en film. Filmen nÄr

och

eleverna direkt i sitt digitala lÀromedel. PÄ andra eller tredje sidan finns en uppgift av problemlösningkaraktÀr som passar till det aktuella omrÄdet. Den kÀnns igen pÄ kugghjulet vid uppgiftens nummer (se uppgift 4 och 7).

Kommer du ihÄg?

Boken Kommer du ihÄg? ingÄr i elevpaketet. I den finns det uppgifter till varje lektion och de kan anvÀndas som repetition eller som lÀxa. Uppgifterna Àr alltid pÄ tre olika nivÄer; den första Àr lite enklare, den andra Àr pÄ medelnivÄ och den tredje Àr en kugghjulsuppgift.

I Kommer du ihÄg? finns Àven spel med innehÄll anpassat till olika matematiska moment. TÀrningen lÀngst ner pÄ uppgiftssidan visar att det finns ett spel till den hÀr lektionen. Spelen fungerar med 2 spelare, dÀr matematik och socialt samspel trÀnas. Det kan finnas elever som föredrar att spela sjÀlv. Det Àr du som lÀrare som fÄr avgöra hur inlÀrningen för eleverna fungerar bÀst.

1 Subtrahera först till hela tiotal och sedan resten.

I slutet av kapitel 1, 2, 3, 5 och 7 i elevboken under Repetera befÀster eleverna innehÄllet i kapitlet med hjÀlp av uppgifter som de Àr bekanta med frÄn kapitlet. PÄ den sista sidan i kapitlet finns sjÀlvbedömningen Matematiken och jag. Eleven utvÀrderar hur hen har upplevt matematiken och vilka styrkor (superkrafter) hen har anvÀnt i kapitlet.

22. Repetera

1 Addera först tiokompisen och sedan resten. RÀkna ut summan.

2 Subtrahera först till hela tiotal och sedan resten. RÀkna ut differensen.

3 Addera och subtrahera.

−4=

2 Subtrahera.

−4=

3 AnvÀnd ledtrÄdarna. RÀkna ut det första talet.

första talet Àr

talet 3 tre gÄnger.

5.

Tre subtraktioner i rad VÀlj varsin fÀrg. Turas om att slÄ tÀrningen. Titta pÄ raden som visar din tÀrning.

‱ VĂ€lj en subtraktion frĂ„n raden. RĂ€kna och sĂ€g differensen högt. Din arbetskompis kontrollerar utrĂ€kningen.

Om svaret Ă€r rĂ€tt mĂ„lar du rutan med din fĂ€rg. Den som först har mĂ„lat tre rutor i rad, vĂ„grĂ€tt, lodrĂ€tt eller diagonalt, vinner. 71−3 52−4 63−4

och jag

MÄla det som passar för det hÀr kapitlet.

arbetar jag noggrant. kan jag koncentrera mig. kÀnner jag mig glad. ja ibland nej

MÄla superkrafterna du har anvÀnt i det hÀr kapitlet.

24−5 82−5 21−3 91−4 diagonalt vĂ„grĂ€tt lodrĂ€tt

56+5 68+4 32−3 31−5 83−4 23−5 42−3

43−5 72−3 62−4 33−5 22−5 94−5 52−3 84−5 54−5 68+4 89+5 59+3 79+5 39+4 59+3 61−2 43−4 79+5 89+5 48+3 74−5

NĂ€r vi arbetar med matte 
 samarbetsförmĂ„ga uthĂ„llighet kreativitet mod engagemang

Vad var det roligaste i det hÀr kapitlet? Skriv eller rita.

I slutet av elevboken finns mer utmanande Snilleblixtaruppgifter till varje kapitel.

Kapitel 3

1 Hitta regeln. Fyll i talföljden.

Till varje elevpaket medföljer ett kuvert med laborativt material som ska vara lÀttillgÀngligt för det konkreta arbetet i klassrummet.

InnehÄllet i kuvertet:

‱ talkort

‱ rĂ€knesymboler

‱ hundraruta

‱ antalslĂ„dor med 2, 5 och 10

‱ multiplikationsunderlag

2 Rita tÀrningarna som saknas. Det finns flera lösningar.

Prickarna Àr sammanlagt 27.

Prickarna Àr sammanlagt 29.

Prickarna Àr sammanlagt 34.

3 Pusslet Àr gjort av smÄ gröna trianglar. Vissa bitar saknas. Undersök pusslet. Skriv antalet.

1 10 19 42 48 54 a a c c b b

Hur mÄnga bitar finns det sammanlagt i ett helt pussel?

Hur mÄnga bitar saknas i pusslet?

Hur mÄnga mörkgröna bitar saknas i pusslet?

4 RĂ€kna pengarna. Skriv <, = eller >.

5 Kryssa för rÀtt alternativ.

‱ balansvĂ„gen

‱ talsortsunderlag

Om du plockar upp 4 strumpor ur korgen, Àr alla strumpor blÄ Àr alla strumpor röda

Àr hÀlften blÄ och hÀlften röda

Det ligger 7 strumpor i tvÀttkorgen. Av dem Àr 4 blÄ och 3 röda. a c d b

Àr Ätminstone en av strumporna blÄ.

Möjligt Inte möjligt SÀkert

LĂ€rarpaketet

I lÀrarpaketet ingÄr den tryckta och den digitala lÀrarhandledningen med facit, digitala resurser och elevens digitala lÀromedel.

LÄRARHANDLEDNINGENS UPPBYGGNAD

Det innehÄllsrika lÀrarpaketet gör att du enkelt kan ge dina elever en inspirerande, varierad och lustfylld undervisning.

Din lÀrarhandledning ger dig stöd i att planera din undervisning pÄ termins­, kapitel­ och lektionsnivÄ.

Förutom huvudrÀkningsuppgifter, aktiviteter, lekar och matematikdidaktiska tankar till varje lektion innehÄller din tryckta lÀrarhandledning facit till alla sidor i elevboken och Kommer du ihÄg?. Till Snilleblixtar (svÄrare uppgifter) finns det Àven förklaringar och tips för passande problemlösningsstrategier.

Förslag pÄ terminsplanering

TERMINSPLANERING

Terminsplaneringen Àr ett förslag pÄ hur bokens 44 lektioner kan fördelas pÄ höstterminens 17 skolveckor. En lektion i boken Àr inte tÀnkt att undervisas pÄ ett mattepass pÄ 45 minuter, utan en lektion kan ta mer tid Àn sÄ.

Du har alltsÄ gott om utrymme för att kunna ge eleverna tid för ett varierat arbete med varje lektion i elevboken.

Ge eleverna tid att börja med ett nytt omrÄde (kapitel).

Ge dem tid för att se kapitel­ och lektionsfilmerna, lÀra sig nya begrepp, föra samtal, arbeta i par, spela spel, repetera och genomföra laborationer i kombination med arbetet i elevboken.

LÄRARENS DIGITALA RESURS

HÀr fÄr du en översikt över nÄgra delar du som du har tillgÄng till i din digitala resurs. Den digitala resursen ingÄr i lÀrarpaketet.

Inledande tankenötter

I din digitala lÀrarresurs hittar du en inledande tankenöt till varje lektion. Tankenötterna handlar om lektionens innehÄll och Àr ett bra sÀtt för eleverna att trÀna pÄ att resonera och motivera samt att anvÀnda sig av matematiska begrepp.

HuvudrÀkning

Till varje lektion har du tre huvudrĂ€kningsuppgifter som handlar om förra lektionens innehĂ„ll. Starta en ny lektion genom att anknyta till det ni har gĂ„tt igenom tidigare. Eleverna skriver sina svar i svarsrutor pĂ„ s. 172–173 i elevboken.

Kapitelfilmer (Introduktionsfilm)

Du har tillgÄng till 7 filmer som inleder varje nytt kapitel. Kapitelfilmerna Àr filmade med barn som möter matematiskt innehÄll i vardagen. De inspirerar till samtal kring matematiken i vÄra liv och meningen med att lÀra sig visa saker.

Att ladda ner

Lektionsfilmer

Du har tillgÄng till 40 lektionsfilmer som Àr korta men tydliga genomgÄnger av lektionernas matematiska innehÄll. I filmerna förklaras nya begrepp och det visas hur vissa övningar kan lösas.

Eleverna har sjÀlva tillgÄng till alla filmer i sitt digitala lÀromedel.

Digital tavla

I din digitala lÀrarresurs har du tillgÄng till en tavla som smidigt verktyg i dina genomgÄngar och gemensamma övningar.

HÀr kan du anvÀnda tallinjer, talkort, fÀrgcirklar, mynt, geometriska figurer och mycket mer för att visualisera och förklara matematiskt innehÄll för dina elever.

Tomoyo

Tomoyo Àr ett spelifierat, digitalt lÀromedel dÀr arbetet med de matematiska momenten varvas med fantasifulla berÀttelser.

Elevens motivation och engagemang höjs nĂ€r hen fĂ„r snabb Ă„terkoppling och samlar poĂ€ng och mĂ€rken. SvĂ„righetsnivĂ„n regleras automatiskt. Övningarna anpassas sĂ„ att eleven fĂ„r dem pĂ„ samma, enklare eller svĂ„rare nivĂ„, beroende pĂ„ hens tidigare svar.

I Tomoyo Àr all text inlÀst och till varje övning finns det skrÀddarsydd hjÀlp i form av filmer, tips och begreppsförklaringar.

Som lÀrare kan du skapa ett digitalt klassrum och pÄ sÄ sÀtt följa dina elevers arbete och skicka uppdrag.

LĂ€s mer

Följ lÀnken i din digitala lÀrarhandledning för att lÀsa mer om Àmnet.

Tankenöt frÄn Matteblixt 1b
Kapitelfilm frÄn Matteblixt 1b

KAPITELÖVERSIKT

I kapitelöversikten hittar du allt du behöver för att sÀtta igÄng med ett nytt omrÄde, frÄn kapitlets innehÄll, vilka förkunskaper eleverna bör ha, till vilket material du hittar i din digitala resurs.

1 Introduktionsfilm

Inled kapitlet med att visa introduktionsfilmen, vilken handlar om ett barn i en vardaglig situation med matematisk anknytning.

2 Inledande tankenöt

FÄ igÄng elevernas tankar med en gemensam problemlösningsuppgift. Du kan visa den digitalt.

3 Ramsa

Till varje kapitel finns det en ramsa dÀr texten handlar om kapitlets innehÄll. Ramsan kan bÄde visas digitalt i klassrummet och skrivas ut. De Àr dessutom inlÀsta sÄ att det gÄr att lyssna pÄ ramsorna.

4 Pedagogiska tankar inför kapitlet

Varje kapitel inleds med specifika pedagogiska tips inför kapitlet, vilka innehÄller konkreta förslag hur du stödjer lÀrandet.

5 Ämnesövergripande aktiviteter

HÀr fÄr du tips pÄ hur du kan integrera matematiskt innehÄll frÄn kapitlet i andra Àmnen.

Elevbok s. 48-49

KAPITLETS INNEHÅLL

‱ entalen ökar inom talomrĂ„det 0–100

‱ entalen minskar inom talomrĂ„det 0–100

‱ addition med tiotalsövergĂ„ng

‱ subtraktion med tiotalsövergĂ„ng

FÖRKUNSKAPER

‱ uppdelningar 2–10

‱ addition och subtraktion med tiotalsövergĂ„ng inom talomrĂ„det 0–20

‱ talen 0–100

‱ tiobassystemet

DIGITALT INNEHÅLL

Introduktionsfilm 3: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100 Digital tavla

Inledande tankenöt: Hur mycket pengar?

MATERIAL

Övrigt:

‱ 3 genomskinliga burkar eller glas

‱ tiobasmaterial

KOPIERINGSUNDERLAG

Ramsa: PÄ resa Begreppslista 3 RÀkneflyt kapitel 3 Mitt rÀkneflyt

SNILLEBLIXTAR

‱Elevbok, s. 156–159

BEDÖMNING

Prov 3a1: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

Prov 3a2: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

Prov 3c: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

Kapitel 3: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

PEDAGOGISKA TANKAR INFÖR KAPITEL 4

I kapitel 3 möter eleverna tiotalsövergĂ„ng med ental inom talomrĂ„det 20–100. Om eleven uppvisar svĂ„righeter med uppdelningarna 2–10 vid tiotalsövergĂ„ng inom talomrĂ„det 0–20 eller med taluppfattningen 20–100, behöver hen erbjudas rikligt med extraövningar och stöd pĂ„ sĂ„vĂ€l konkret som abstrakt nivĂ„ (t.ex. med tiobasunderlag eller kopieringsunderlagen) innan de börjar med uppgifterna i kapitel 3. TiotalsövergĂ„ngen inleds med additioner dĂ€r man lĂ€gger till talen 2–5. Om eleven uppvisar svĂ„righeter med de hĂ€r uttrycken Ă€r det viktigt att stanna upp och befĂ€sta inlĂ€rningen av rĂ€knestrategin innan hen börjar addera talen 6–9.

Addition och subtraktion med tiotalsövergĂ„ng inom talomrĂ„det 0–100 krĂ€ver mycket trĂ€ning. Vid anvĂ€ndning av konkreta föremĂ„l Ă€r det viktigt att framhĂ„lla betydelsen av ett helt tiotal. AnvĂ€ndning av tiobasunderlag (s. 176 i elevboken) för att synliggöra antal och stegen i addition och subtraktion stöder inlĂ€rningen av platsvĂ€rde, tiobassystem och tiotalsövergĂ„ng.

Det Àr viktigt att regelbundet lÀgga mÀrke till utvecklingen av de grundlÀggande rÀknefÀrdigheterna och inlÀrningen av rÀknestrategierna under arbetet med kapitel 3 (t.ex. med hjÀlp av RÀkneflyts-övningar för kapitel 3). Framstegen i matematik kan synliggöras för eleven med hjÀlp av Mitt rÀkneflyt som finns i din digitala lÀrarresurs. Att konkret fÄ se de egna framstegen och inlÀrningen kan pÄverka bl.a. elevens motivation och sjÀlvbild i matematik.

Under arbetet med kapitel 3 Ă€r det viktigt att regelbundet undersöka talen inom talomrĂ„det 20–100, framför allt hur mycket man mĂ„ste lĂ€gga till eller ta bort frĂ„n ett tal för att komma till följande eller föregĂ„ende hela tiotal.

GENOMGÅNGAR MED DIGITAL TAVLA

AnvÀnd med fördel den digitala tavlan i din lÀrarresurs under genomgÄngar. DÀr kan du visa allt som finns i elevernas kuvert men Àven tiobasmaterial, och tiobasunderlaget, med mera.

För att aktivera dina elever kan du lÄta dem anvÀnda laborativt material för att imitera det du har visat pÄ den digitala tavlan.

ÄMNESÖVERGRIPANDE AKTIVITETER

Hundra goda gÀrningar

StÀll upp tre tomma, genomskinliga burkar eller askar i klassrummet. Den första burken Àr för ental, den andra för tiotal och den tredje för hundratal. Varje gÄng lÀraren mÀrker att det görs en god gÀrning i klassen lÀgger hen en entalskub i entalsburken. NÀr det finns tio kuber i burken, byter man dem mot en tiostav, som lÀggs i tiotalsburken.

Under aktiviteten kan man undersöka hur mÄnga ental som behövs för att man ska komma till nÀsta hela tiotal. FortsÀtt aktiviteten tills tiotalsburken innehÄller 10 tiostavar, som byts mot en hundraruta. NÀr klassen har gjort hundra goda gÀrningar firar man gemensamt med en fest eller en aktivitet.

KAPITEL 3

Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0−100

SAMTALSBILDEN

Bilden visar innehÄll ur kapitlet. Men den visar mycket annat ocksÄ. Speciellt om du har elever med annat modersmÄl Àn svenska kan bilderna stödja och befÀsta inlÀrningen av ord som Àr nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att lÄta eleverna sjÀlva titta pÄ bilden och upptÀcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berÀttar om för klasskompisen bredvid.

Sedan riktar du uppmÀrksamheten Ät det matematiska innehÄllet i bilden genom att stÀlla frÄgor. AnvÀnd nÄgra av exempelfrÄgorna eller egna frÄgor.

För att sÀkerstÀlla elevernas delaktighet i klassrumssamtalet, gÄ gÀrna igenom frÄgorna genom att anvÀnda nÄgon kooperativ struktur som aktiverar mÄnga elever, till exempel EPA.

1. FrÄn vilket land kommer eleverna pÄ skÀrmen? (Storbritannien)

2. Hur mÄnga olika lÀnders vimplar finns pÄ bilden? (10)

3. Hur mÄnga böcker finns det sammanlagt pÄ lÄdorna? (30)

4. Hur mÄnga böcker kan man se? (38)

5 Hur mÄnga gröna och gula böcker Àr det sammanlagt? (13)

6. Hur mÄnga fler böcker finns det pÄ lÄdorna Àn pÄ bordet? (23)

Du kan anvĂ€nda samtalsbilden Ă€ven i slutet av kapitlet, dĂ„ för att utvĂ€rdera elevernas förstĂ„else för olika begrepp som ”minska” eller ”hela tiotal”. FrĂ„ga dĂ„ till exempel:

7. Hur mÄnga gröna böcker saknas om antalet ska öka till hela tiotal? (3)

8. Hur mÄnga gröna böcker ska tas bort om man vill minska antalet sÄ att det Àr lika mÄnga gröna som lila böcker? (3)

ARBETA MED BEGREPP

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lÀrarhandledning. Du kan trycka ut listan och hÀnga upp den i klassrummet sÄ att eleverna har tillgÄng till den.

TÀnk pÄ att det Àr mÄnga nya och delvis svÄra begrepp som eleverna möter i det hÀr kapitlet. Det Àr viktigt att lÀgga tid pÄ att arbeta med begreppen. Elevernas förstÄelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang.

Börja med att lÀsa upp begreppen och frÄga om nÄgon elev kÀnner igen nÄgot av dem. BerÀtta att eleverna kommer att arbete med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta pÄ listan med förklaringar nÀr de stöter pÄ ett begrepp de Àr osÀkra pÄ.

AKTIVITETER FÖR BEGREPPSTRÄNING

Tryck ut elevernas begreppslista och klipp isĂ€r begrepp och förklaringar. AnvĂ€nd kooperativa strukturer för att trĂ€na pĂ„ begreppen. LĂ€mpliga strukturer Ă€r ”FrĂ„ga-frĂ„ga-byt” (anvĂ€nd bara begreppen) eller ”Hör vi ihop?” (anvĂ€nd begrepp och förklaring).

Bilden visar innehÄll ur kapitlet. Men den visar mycket annat ocksÄ. Speciellt om du har elever med annat modersmÄl Àn svenska kan bilderna stödja och befÀsta inlÀrningen av ord som Àr nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att lÄta eleverna sjÀlva titta pÄ bilden och upptÀcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berÀttar om för klasskompisen bredvid. Sedan riktar du uppmÀrksamheten Ät det matematiska innehÄllet i bilden genom att stÀlla frÄgor. AnvÀnd nÄgra av exempelfrÄgorna eller egna frÄgor.

7 Arbeta med begrepp

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lÀrarresurs.

Du kan trycka ut listan och hÀnga upp den i klassrummet sÄ att eleverna har tillgÄng till den.

TÀnk pÄ att det Àr mÄnga nya och delvis svÄra begrepp som eleverna möter i varje nytt kapitel. Det Àr viktigt att lÀgga tid pÄ att arbeta med begreppen. Börja med att lÀsa upp begreppen och frÄga om nÄgon elev kÀnner igen nÄgot av dem. BerÀtta att eleverna kommer att arbeta med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta pÄ listan med förklaringar nÀr de stöter pÄ ett begrepp de Àr osÀkra pÄ.

Elevernas förstÄelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang. Skapa gott om tillfÀllen för dem att anvÀnda begreppen.

Se hur du kan arbeta med begrepp under ”Kooperativt lĂ€rande” (s. 16).

LEKTIONSÖVERSIKT

I lektionsöversikten hittar du allt du behöver till lektionen. I översiktsrutan ser du lektionens innehÄll, viktiga begrepp, vilket material som behövs, vilka kopieringsunderlag som finns till lektionen, hÀnvisningar till Kommer du ihÄg? samt vad du hittar i din digitala resurs.

INTRODUKTION

VÀlj mellan att starta lektionen med huvudrÀkningsuppgifter för att repetera eller fÄ igÄng elevernas tankar med en gemensam problemlösningsuppgift, inledande tankenöt.

1 HuvudrÀkning

Till varje lektion finns det 3 huvudrĂ€kningsuppgifter som du hittar i din lĂ€rarhandledning. Uppgifterna handlar om förra lektionens innehĂ„ll och fungerar alltsĂ„ utmĂ€rkt som en inledande repetition. Svaren antecknar eleverna i svarsrutor (elevbok s. 172–173).

Du kan lÀsa uppgifterna högt för eleverna eller visa dem digitalt och lÀsa dem gemensamt. Du kan ocksÄ lÀsa upp texten och enbart skriva talen pÄ tavlan. Det kan vara svÄrt för eleverna att hÄlla talen i huvudet, sÄ det Àr bra att trÀna pÄ den hÀr fÀrdigheten.

Till vissa huvudrÀkningsuppgifter finns det bilder som du antingen ritar pÄ tavlan eller visar digitalt. Du nÄr huvudrÀkningsuppgifterna via lÀnken i din digitala lÀrarresurs.

2 Inledande tankenöt

Till varje lektion finns det en inledande tankenöt som fungerar bra att starta lektionen med. Eleverna kan arbeta i par eller i grupp och tillsammans kan intressanta samtal och diskussioner uppstÄ.

Elevbok s. 68-70

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ strategi vid tiotalsövergĂ„ng vid subtraktion av 2–5

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ hela tiotal

MATERIAL

Kuvertet:

‱ talkort

Övrigt:

‱ tiobasunderlag (s. 176 i elevboken)

‱ tiobasmaterial

‱ smĂ„ föremĂ„l

‱ papper och penna

KOPIERINGSUNDERLAG

20a: Vi subtraherar 2, 3, 4 och 5 20b: Vi subtraherar 2, 3, 4 och 5

20c: Vi subtraherar 2, 3, 4 och 5 Underlag för tiotalsövergÄng vid subtraktion

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 20, s. 23

‱ Spel: Tre subtraktioner i rad, s. 55

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt: Hur mÄnga kex?

Lektionsfilm 20: Vi subtraherar

2, 3, 4 och 5

HUVUDRÄKNING

1. 61 – 1 – 3 (57)

2. Lykke har plockat 24 blommor. Hen ger först 4 av dem till sin kompis och sedan 4 till lÀraren. Hur mÄnga blommor har Lykke kvar? (16)

3. I en affÀr finns 56 flingpaket. PÄ mÄndagen sÀljs 6 av dem och pÄ tisdagen 8. Hur mÄnga flingpaket finns det kvar i affÀren efter det? (42)

20. Vi subtraherar 2, 3, 4 och 5

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

TiotalsövergÄng med tiobasunderlag

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial, tiobasunderlag Skriv subtraktionen 53 – 4 pĂ„ tavlan. Bilda talet 53 med tiobasmaterial pĂ„ tiobasunderlaget. Fundera först pĂ„ vilket tal man mĂ„ste subtrahera frĂ„n 53 för att komma till föregĂ„ende hela tiotal (3). Konstatera att entalen tar slut, och byt en tiostav mot entalskuber. Ta dĂ€refter bort de Ă„terstĂ„ende entalen (1). Undersök gemensamt vilket tal som har bildats (49). Skriv upp differensen (49) pĂ„ tavlan.

Andra lĂ€mpliga subtraktioner: 24 – 5, 31 – 3, 52 – 4 och 71 – 2.

TiotalsövergÄng med underlaget för tiotalsövergÄng

Ni behöver: Underlag för tiotalsövergÄng vid subtraktion, dubbla talkort

Eleverna arbetar i par. De bildar subtraktionen 31 – 5 med talkorten pĂ„ underlaget för tiotalsövergĂ„ng. Fundera först pĂ„ vilket tal man mĂ„ste subtrahera frĂ„n 31 för att komma till föregĂ„ende hela tiotal (1). Dela upp antalet 5 genom att först subtrahera 1. Subtrahera sen de Ă„terstĂ„ende entalen (4). LĂ€gg differensen med talkort (26). FortsĂ€tt aktiviteten genom att subtrahera 2–5 frĂ„n lĂ€mpliga tal.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

SubtraktionstÀvling

Ni behöver: dubbla talkort 2–5, papper och penna, smĂ„ föremĂ„l (t.ex. makaroner)

Eleverna arbetar i par. PĂ„ varsitt papper skriver eleverna 6 tvĂ„siffriga tal under varandra. Talen ska ha entalen 1–4 (t.ex. 51, 72, 23, 84). Efter talen skriver de – (minustecken). Talkorten blandas och lĂ€ggs med siffersidan nerĂ„t i en hög. Eleverna turas om att ta ett kort ur högen. Eleven skriver talet bredvid det översta talet pĂ„ sitt papper och rĂ€knar ut differensen. Den som fĂ„r den största differensen fĂ„r en poĂ€ng. Flest poĂ€ng vinner.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Det Àr viktigt att synliggöra tiotalsövergÄngen pÄ olika sÀtt med konkreta föremÄl (t.ex. tiobasmaterial, kulram, illustrationer). Det Àr bra att sÀtta ord pÄ de olika stegen i utrÀkningen högt. Varierande övningar och tillrÀcklig repetition stödjer förstÄelsen av tiotalsövergÄngen.

Om eleven uppvisar svĂ„righeter med tiotalsövergĂ„ng nĂ€r de subtraherar 2–5 behöver man tillsammans med eleven repetera lĂ€mpliga strategier att anvĂ€nda inom talomrĂ„det 0–20 och befĂ€sta lĂ€randet med uppdelningar av talen 2–5 innan eleven subtraherar talen 6–9.

GÄ igenom lektionens viktiga begrepp och dÀrefter lektionens innehÄll genom att titta pÄ lektionsfilmen.

Aktiviteterna som finns till varje lektion i din lÀrarhandledning Àr anpassade till lektionens innehÄll. Du hittar aktiviteter av olika karaktÀrer som aktiverar elevernas olika sinnen. PÄ sÄ sÀtt stödjer du elevernas olika sÀtt att lÀra sig nya saker. Aktiviteterna utförs individuellt, i par eller i smÄ grupper. I aktiviteterna anvÀnds ofta det laborativa materialet i det kuvert som följer med elevboken.

I din lÀrarhandledning hittar du tips pÄ hur du kan göra ett avbrott i stillasittande och för att lÄta eleverna röra pÄ sig en stund samtidigt som de trÀnar pÄ matematiskt innehÄll.

4 TillÀmpande aktivitet

I tillÀmpande aktiviteter anvÀnder eleverna det nyinlÀrda innehÄllet pÄ olika sÀtt. Dessa aktiviteter förutsÀtter elevernas förstÄelse för det nya innehÄllet.

5 Ur pedagogisk synvinkel

Under Ur pedagogisk synvinkel lyfts viktiga matematiska moment, hur du kan möta elever i behov av stöd samt konkreta tips för din undervisning. HÀr hittar du Àven matematikdidaktiska tankar, som till exempel möjliga missuppfattningar och annat du bör tÀnka pÄ nÀr du undervisar matematik.

6 Facit

Till alla sidor i elevboken och Kommer du ihÄg? finns facit. Facit finns Àven att ladda ner.

Kopieringsunderlag

Till bÄde kapitlen och lektionerna finns det kopieringsunderlag att ladda ner. Kopieringsunderlagen till lektionerna finns pÄ tre olika nivÄer (a: ordinarie nivÄ, som i boken, b: utmanande nivÄ och c: lÀgre nivÄ). Dessutom hittar du kopieringsunderlag till specifika aktiviteter samt klassrumsbilder. Till arbetet i klassrummet anvÀnd

bilderna som visar olika arbetssÀtt pÄ matematiklektioner som bildstöd. MÄnga elever mÄr bra av att veta vad som kommer att hÀnda under lektionen. Tryck ut korten frÄn din digitala lÀrarresurs (under Kopieringsunderlag) och sÀtt upp bilderna som visar det eleverna ska göra under dagens mattepass.

Kooperativt lÀrande (KL)

AnvÀnd dig av kooperativt lÀrande för att stÀrka elevernas delaktighet i undervisningen och kunskapsskapandet. Med olika kooperativa arbetssÀtt (strukturer) stÀrks elevernas fÀrdighet i att sÀtta ord pÄ sina tankar, diskutera matematiska resonemang och att samspela med andra elever i klassen. I samtal berikar eleverna varandras förstÄelse för begrepp, sÀtt att tÀnka och lösa matematiska problem. Eleverna stöttar varandra i kunskapsutvecklingen nÀr du till exempel anvÀnder EPA (Ensam, Par, Alla), dÀr

eleverna först funderar sjÀlv över ett matematiskt problem (E=ensam) för att sedan föra ett samtal i par dÀr eleverna resonerar tillsammans (P=par). Slutligen samlas allas tankar, funderingar och lösningsförslag i klassen (A=alla). LÀraren har den viktiga rollen i att leda eleverna genom arbetssÀttet och lÀra ut, inte bara matematik utan Àven det sociala samspelet.

LĂ€s mer

AnvÀnd kooperativa strukturer för begreppstrÀning

KOMMER DU IHÅG?

Boken Kommer du ihÄg? ingÄr i elevpaketet. I den finns det uppgifter till varje lektion och de kan anvÀndas som repetition eller som lÀxa. Uppgifterna Àr alltid pÄ tre olika nivÄer; den första Àr lite enklare, den andra Àr pÄ medelnivÄ och den tredje Àr en kugghjulsuppgift som Àr lite svÄrare. I Kommer du ihÄg? finns Àven spel med innehÄll anpassat till olika matematiska moment.

Spelen

Spelen i Matteblixt ger eleverna en utmÀrkt möjlighet att trÀna och befÀsta matematiskt innehÄll pÄ ett roligt och lekfullt sÀtt. Eftersom spelen finns i boken Kommer du ihÄg? kan du enkelt anvÀnda nÄgot spel som lÀxa.

Spelen i Matteblixt Àr anpassade till det matematiska innehÄllet i lektionerna. Oftast behövs enbart tÀrningar, ibland Àven spelpjÀser eller fÀrgpennor. Vissa spel gÄr att spela sjÀlv men det finns en vinst med att lÄta eleverna spela i par. Eleverna kan hjÀlpas Ät och berika varandras sÀtt att tÀnka samt trÀna pÄ det sociala samspelet. LÀr eleverna att vara schyssta, till exempel genom att tacka varandra efter spelet, att peppa varandra och att trösta den som har förlorat.

Ska eleverna spela spelen i flera omgÄngar men redan har fyllt i spelplanen i sina böcker kan du trycka ut flera spelunderlag frÄn din digitala lÀrarresurs.

Till varje kapitel finns det repetitionsspel som spelas med spelplanen som varje elev har pÄ baksidan av boken Kommer du ihÄg?. Instruktioner till repetitionsspelen finns pÄ s. 140. FrÄn din digitala lÀrarresurs kan du trycka ut dem till eleverna (laminera dem som inte ska mÄlas, för en hÄllbar anvÀndning). Ge eleverna flera tillfÀllen att repetera innehÄll av de olika matematiska omrÄdena.

1 Subtrahera först till hela tiotal och sedan resten.

2 Subtrahera.

3 AnvÀnd ledtrÄdarna. RÀkna ut det första talet.

Subtrahera talet 3 tre gÄnger. Subtrahera 5.

Tre subtraktioner i rad

‱ VĂ€lj varsin fĂ€rg.

‱ Turas om att slĂ„ tĂ€rningen. Titta pĂ„ raden som visar din tĂ€rning.

‱ VĂ€lj en subtraktion frĂ„n raden. RĂ€kna och sĂ€g differensen högt. Din arbetskompis kontrollerar utrĂ€kningen.

‱ Om svaret Ă€r rĂ€tt mĂ„lar du rutan med din fĂ€rg.

‱ Den som först har mĂ„lat tre rutor i rad, vĂ„grĂ€tt, lodrĂ€tt eller diagonalt, vinner.

71−3 52−4 63−4

32−3

31−5 83−4 23−5 42−3

54−5

61−2 43−4

43−5 72−3 62−4 33−5

24−5 82−5 21−3 91−4 diagonalt vĂ„grĂ€tt lodrĂ€tt

22−5 94−5 52−3 84−5

Differensen Àr 81.

REPETITION OCH SJÄLVBEDÖMNING

Det kan finnas olika anledningar till varför eleverna vid nĂ„got tillfĂ€lle inte fĂ„r grepp pĂ„ nĂ„got moment i matematikundervisningen. Att lĂ„ta eleverna göra flera övningar och repetera pĂ„ samma sĂ€tt saker de inte har förstĂ„tt Ă€r sĂ€llan en bra lösning. Speciellt nĂ€r det introduceras nya begrepp och koncept Ă€r det en bra tumregel att ”först reparera, sen repetera”. Det Ă€r viktigt att sĂ€kerstĂ€lla elevens förstĂ„else innan hen Ă€r redo att repetera. Presentera matematiska begrepp pĂ„ flera olika sĂ€tt sĂ„ att eleven har möjlighet att reparera eventuella missuppfattningar. SĂ€kerstĂ€ll först förstĂ„elsen och befĂ€st den sen med hjĂ€lp av varierad repetition.

Repetitionslektion

Repetitionslektionen kan anvĂ€ndas pĂ„ olika sĂ€tt. Utöver repetition kan det bland annat fungera som ett slags diagnos pĂ„ innehĂ„llet i kapitlet. Om uppgifterna pĂ„ repetitionssidorna Ă€r utmanande för eleven (om hen till exempel rĂ€knar lĂ„ngsamt, Ă€r osĂ€ker eller gör mĂ„nga fel) behöver ni gĂ„ tillbaka och befĂ€sta innehĂ„ll frĂ„n tidigare kapitel, till exempel pĂ„ talbegreppet och uppdelningarna inom talomrĂ„det 0–100, innan ni gĂ„r vidare till addition och subtraktion.

AnvÀnd gÀrna kopieringsunderlagen till kapitlet dÄ ni repeterar. Till Repetera­lektionen ingÄr passande repetitionsspel, se s. 140. Dessutom ingÄr Tomoyo, ett digitalt, spelifierat lÀromedel som ger eleven fÀrdighetstrÀning pÄ rÀtt nivÄ.

SjÀlvbedömning - Matematiken och jag

LÄt eleven med hjÀlp av Matematiken och jag utvÀrdera arbetet med kapitlet.

Matematiken och jag bestÄr av tre delar.

Den första delen handlar om elevernas instĂ€llning till och agerande under lektionerna. Förklara för eleverna vad frĂ„gan handlar om och vad ”ja – ibland – nej” betyder. Ge exempel pĂ„ vad eleverna kan tĂ€nka pĂ„ nĂ€r de utvĂ€rderar kapitlet.

”... kĂ€nner jag mig glad” (ser fram emot att det Ă€r matte, tycker att det Ă€r roligt, Ă€r nöjd)

”... arbetar jag noggrant” (följer instruktioner, gör sitt bĂ€sta, vill göra rĂ€tt, vet att det Ă€r viktigt)

”... kan jag koncentrera mig” (blir inte störd av nĂ„got, har arbetsro, hinner med uppgifterna).

Elevbok s. 74-75

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ ökning av entalen inom talomrĂ„det 0–100

‱ minskning av entalen inom talomrĂ„det 0–100

‱ addition med tiotalsövergĂ„ng

‱ subtraktion med tiotalsövergĂ„ng VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ tiokompisar

‱ hela tiotal

KOPIERINGSUNDERLAG

22a: Repetera

22b: Repetera

22c: Repetera RÀkneflyt kapitel 3 Mitt rÀkneflyt Repetitionsspel

BEDÖMNING

Prov 3a1: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

Prov 3a2: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100 Prov 3c: Entalen ökar och minskar inom talomrĂ„det 0–100

SPEL

Repetitionsspel (se s. 140)

‱ Först till 100

HUVUDRÄKNING

1. 92 – 9 (83)

2. Framför en affĂ€r stĂ„r 63 cyklar. Åtta av dem har en korg. Hur mĂ„nga av cyklarna har inte en korg? (55)

3. 59 personer Äker buss. Först stiger 8 personer av bussen och sedan ytterligare 7. Hur mÄnga mÀnniskor Àr kvar bussen? (44)

22. Repetera

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL Under repetitionskapitlet Ă€r det mycket viktigt att observera elevernas arbete och iaktta genomförandet och tidsĂ„tgĂ„ngen nĂ€r de gör sina uppgifter. Om en elev uppvisar svĂ„righeter, till exempel med taluppfattning, talföljder eller med tiotalsövergĂ„ngen vid addition och subtraktion inom talomrĂ„det 0–100, behöver hen arbeta mer med dessa omrĂ„den innan hen börjar med multiplikation (kapitel 5).

I arbetet med additions- och subtraktionsövningarna Ă€r det bra att först befĂ€sta talomrĂ„det 0–20 och sedan arbeta med större talomrĂ„den först nĂ€r eleven kan tillĂ€mpa strategin inom ett mindre talomrĂ„de.

Reparera Det kan finnas flera anledningar till varför eleverna vid nÄgot tillfÀlle inte fÄr grepp pÄ nÄgot moment i matematikundervisningen. Att lÄta eleverna göra flera övningar och repetera pÄ samma sÀtt saker de inte har förstÄtt Àr sÀllan en bra lösning.

NĂ€r nya begrepp och koncept introduceras Ă€r det en bra tumregel att ”först reparera, sen repetera”. Det Ă€r viktigt att sĂ€kerstĂ€lla elevens förstĂ„else innan hen Ă€r redo att repetera. Presentera matematiska begrepp pĂ„ flera olika sĂ€tt sĂ„ att eleven har möjlighet att reparera eventuella missuppfattningar. SĂ€kerstĂ€ll först förstĂ„elsen och befĂ€st den sedan med hjĂ€lp av varierad repetition.

Repetera

Repetitionslektionen kan anvÀndas pÄ olika sÀtt. Utöver repetition kan den bland annat fungera som ett slags diagnos pÄ innehÄllet i kapitlet. Om eleven har förstÄtt innehÄllet i kapitlet, men uppgifterna i repetitionslektionen ÀndÄ Àr utmanande (hen rÀknar t.ex. lÄngsamt, Àr osÀker eller gör mÄnga fel) Àr det viktigt att stanna upp och repetera. Ge eleven tid att trÀna mer för att befÀsta talbegreppet och uppdelningarna och sedan addition och subtraktion inom talomrÄdet 0 till 20. AnvÀnd gÀrna det laborativa materialet tillsammans med kopieringsunderlagen till kapitlet nÀr ni repeterar. LÄt eleverna trÀna och befÀsta additions- och subtraktionstabellerna med RÀkneflyts-övningarna. REPETERA MED SPEL Spelplanen för repetitionsspelet finns pÄ baksidan av Kommer du ihÄg? PÄ s. 140 hÀr i lÀrarhandledningen hittar du instruktionerna till repetitionsspelen.

SJÄLVBEDÖMNING – MATEMATIKEN OCH JAG

LÄt eleven med hjÀlp av Matematiken och jag utvÀrdera arbetet med det hÀr kapitlet. LÀs mer om superkrafterna i lÀrarhandledningen pÄ s. 19. Matematiken och jag bestÄr av tre delar:

Den första delen handlar om elevernas instĂ€llning till och agerande under lektionerna. Förklara för eleverna vad frĂ„gan handlar om och vad svaren ”ja – ibland – nej” innebĂ€r. Ge exempel pĂ„ vad eleverna kan tĂ€nka pĂ„ nĂ€r de utvĂ€rderar kapitlet.

”... kĂ€nner jag mig glad” (ser fram emot att det Ă€r matte, tycker att det Ă€r roligt, Ă€r nöjd) ”... arbetar jag noggrant” (följer instruktioner, gör sitt bĂ€sta, vill göra rĂ€tt, vet att det Ă€r viktigt)

”... kan jag koncentrera mig” (blir inte störd av nĂ„got, har arbetsro, hinner med uppgifterna).

I den andra delen Matematiken och jag utvÀrderar eleverna vilka superkrafter de har anvÀnt under kapitlets gÄng. Superkrafterna lyfter en positiv instÀllning till inlÀrningen. KÀnslan av att lyckas gör att elevens sjÀlvförtroende och den positiva instÀllningen till matematiken vÀxer. Förklara för eleverna vad de olika superkrafterna handlar om:

NĂ€r vi arbetar med matte 
 samarbetsförmĂ„ga uthĂ„llighet kreativitet mod engagemang

rita.

UthÄllighet du har tÄlamod och orkar jobba, stannar upp och funderar och kÀmpar vidare Àven om nÄgot Àr svÄrt, du vill göra klart uppgifterna.

‱ SamarbetsförmĂ„ga: du lyssnar pĂ„ andra och respekterar deras tankar och idĂ©er, du Ă€r schysst, hjĂ€lper andra samt tar emot hjĂ€lp av andra.

Engagemang: du Àr aktiv och nyfiken pÄ nya uppgifter, du berÀttar om dina tankar och idéer, du tar ansvar.

‱ Kreativitet: du anvĂ€nder din fantasi för att skapa lösningar, du prövar olika sĂ€tt att lösa svĂ„ra uppgifter, du förklarar pĂ„ olika sĂ€tt hur du tĂ€nker.

Mod: du Àr inte rÀdd för att göra fel ibland, du vÄgar berÀtta dina förslag och dina lösningar, du Àr modig och sÀger till nÀr det Àr nÄgot du inte kan.

Den tredje delen Matematiken och jag ger eleverna möjlighet att rita eller skriva vad de tyckte mest om under kapitlet.

Förutom att arbeta med sidan Matematiken och jag kan du lÄta eleverna fundera pÄ vad de vill bli bÀttre pÄ. De kan vÀlja en sak de vill tÀnka pÄ under matematiklektionerna. Eleverna kan i par berÀtta för varandra vad de vill satsa pÄ. De kan rita eller skriva en kom-ihÄg-lapp som de sedan tar fram pÄ lektionerna. PÄ sÄ sÀtt börjar eleverna utveckla förstÄelse och ta ansvar för sin lÀrandeprocess.

I den andra delen i Matematiken och jag utvÀrderar eleverna vilka superkrafter de har anvÀnt under kapitlets gÄng. Superkrafterna lyfter en positiv instÀllning till inlÀrningen. KÀnslan av att lyckas gör att elevens sjÀlvförtroende och den positiva instÀllningen till matematiken vÀxer. Förklara för eleverna vad de olika superkrafterna handlar om.

Den tredje delen i Matematiken och jag ger eleverna möjlighet att rita eller skriva vad de tyckte om mest under kapitlet.

”Jag vill satsa pĂ„â€Šâ€

Förutom att lyfta elevernas styrkor och det som de tyckte om, kan du lÄta eleverna trÀna pÄ att formulera egna mÄl och arbeta med dem. LÄt eleverna fundera pÄ vad de vill bli bÀttre pÄ. De kan vÀlja en sak de vill tÀnka pÄ under matematiklektionerna. Eleverna kan i par berÀtta för varandra vad de vill satsa pÄ. De kan rita eller skriva en kom­ihÄg­lapp som de sedan tar fram till lektionerna.

KaraktÀrsstyrkor Àr elevernas superkrafter

I Matteblixt lyfts och bekrÀftas elevernas styrkor genomgÄende i materialet för att ge dem de bÀsta förutsÀttningarna att Àlska matematik.

I Ärskurs 2 arbetar eleverna med fem karaktÀrsstyrkor som blir elevernas superkrafter; uthÄllighet, samarbetsförmÄga, engagemang, kreativitet och mod.

Genom att fokusera pÄ det positiva och synliggöra anvÀndandet av superkrafterna kan elevernas tilltro och sjÀlvkÀnsla utvecklas och blomma. Elever som mÄr bra och tror pÄ sina egna styrkor lÀr sig bÀttre.

LĂ€s mer

UTHÅLLIGHET

Du har tÄlamod och orkar jobba.

Du stannar upp och funderar.

Du ger inte upp om nÄgot Àr svÄrt.

Du vill göra klart uppgifter Àven om de kÀnns svÄra.

SAMARBETSFÖRMÅGA

Du lyssnar pÄ andra.

Du respekterar andras tankar och idéer.

Du Àr schysst nÀr du spelar och jobbar med andra.

Du hjÀlper andra samt tar emot hjÀlp av andra.

KREATIVITET

Du anvÀnder din fantasi.

Du prövar olika sÀtt att lösa svÄra uppgifter.

Du förklarar pÄ olika sÀtt hur du tÀnker.

Om en lösning inte fungerar provar du en annan.

ENGAGEMANG

Du Àr aktiv och nyfiken pÄ nya uppgifter.

Du berÀttar om dina tankar och lösningar.

Du tar ansvar.

Du blir glad nÀr du lÀr dig och lyckas.

MOD

Du Àr inte rÀdd för att göra fel ibland.

Du vÄgar berÀtta dina förslag och lösningar.

Du vÄgar modigt prova nÄgot nytt.

Du Àr modig och sÀger till nÀr det Àr nÄgot du inte

BEDÖMNING

Bedömningen i serien Matteblixt Àr mÄngsidig och en viktig del av lÀrandet.

Matteblixt digitala material för lÀraren innehÄller bedömningsmaterial i form av:

Prov

Proven Àr tÀnkta som diagnoser för att kontrollera om alla elever kan följa med i matematikundervisningen. Proven a1 och a2 Àr pÄ samma nivÄ och uppgifterna liknar dem som finns i elevboken. Att proven finns i tvÄ versioner ger dig möjlighet att följa upp nÄgon elevs utveckling utan att behöva ÄteranvÀnda samma uppgifter. Dessutom finns prov c dÀr uppgifterna Àr pÄ en nÄgot enklare nivÄ. Elever som visar svÄrigheter i matematikundervisningen har bÀttre möjlighet att lyckas och bekrÀftas med de hÀr proven. NivÄn i c­proven motsvarar baskunskapsnivÄn i Ärskurs 2.

Parprov

Till kapitel 4 och 6 Àr prov a1 utformat som ett parprov. Parproven fokuserar bÄde pÄ det matematiska innehÄllet i kapitlet och elevernas styrkor och fÀrdigheter. Parproven gÄr att anvÀnda pÄ olika sÀtt som ett verktyg för inlÀrning. Passa pÄ att gÄ runt och lyssna pÄ elevernas samtal och sÀtt att resonera. I parproven Àr det sÀttet hur eleverna löser uppgifterna pÄ som Àr underlag för bedömningen av elevernas kunskaper, inte det de skriver som svar pÄ sina papper. Samtidigt trÀnar eleverna pÄ kamratbedömning. De kan behöva hjÀlp nÀr de ska identifiera superkraften som klasskompisen har anvÀnt under provet.

Alla prov kan genomföras i delar, det vill sÀga att du kan dela upp proven och lÄta eleverna göra delarna vid olika tillfÀllen.

Prov frÄn Matteblixt 1b

Kapitel 1 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 2 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 3 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 4 parprov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 5 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 6 parprov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 7 prov a1, prov a2, förenklat prov c

RĂ€kneflyt

Till addition, subtraktion och multiplikation (kapitel 1, 3 och 5) finns det olika RÀkneflyts­övningar. Varje RÀkneflytavsnitt bestÄr av ett antal uttryck inom olika talomrÄden. RÀkneflyts­övningarna Àr tÀnkta att anvÀndas för att trÀna rÀknefÀrdigheter, det vill sÀga att automatisera additioner, subtraktioner och multiplikationer inom kÀnda talomrÄden. Tanken Àr att eleverna kan lösa varje uttryck pÄ ungefÀr 3 sekunder. Elever som har svÄrt och behöver lÄng tid för att forma siffrorna kan göra testen muntligt eller digitalt.

För att fÄ upp rÀknehastigheten ska eleverna göra varje avsnitt vid upprepade tillfÀllen.

Elevens utveckling kan synliggöras med hjÀlp av underlaget Mitt rÀkneflyt som finns i det digitala materialet för lÀraren. Att eleven fÄr se sina framsteg har ofta en positiv inverkan bland annat pÄ elevens motivation och sjÀlvbild i matematiken.

LĂ€s mer

Mitt rÀkneflyt

DIFFERENTIERING

Uppgifterna i elevboken Àr uppbyggda för att systematiskt trÀna nya fÀrdigheter. PÄ lektionens första tvÄ sidor kan eleven anvÀnda sig av den inledande rutan, tillhörande lektionsfilm och ett konkret bildstöd. PÄ den tredje sidan möter eleverna mer tillÀmpande uppgifter. Det finns Àven andra delar i Matteblixt som ger eleverna möjlighet att fÄ uppgifter pÄ sin nivÄ.

Kopieringsunderlag pÄ olika nivÄer

Det finns kopieringsunderlag till varje lektion i Matteblixt. De kan anvÀndas för att befÀsta ny förstÄelse genom repetition. Kopieringsunderlagen Àr pÄ olika svÄrighetsnivÄer vilket ger dig möjlighet att anpassa övningarna till olika elevers behov.

Kopieringsunderlagen a Àr pÄ ordinarie nivÄ. De fungerar utmÀrkt som repetition dÄ de innehÄller uppgifter pÄ en liknande nivÄ som i elevboken.

Kopieringsunderlagen b Àr pÄ en lite högre nivÄ och fungerar för elever som Àr sÀkra pÄ innehÄllet i elevboken och Àr redo att ta nÀsta steget eller behöver lite mer utmaning.

Kopieringsunderlagen c Àr pÄ en nÄgot lÀgre nivÄ Àn kopieringsunderlagen a. Uppgifterna Àr lite enklare utformade och Àr tÀnkta att kunna anvÀndas av elever i behov av stöd med nÄgot moment i matematikundervisningen.

De olika svÄrighetsnivÄerna gÄr att vÀlja emellan helt fritt. Elever som behöver utmaning i ett omrÄde behöver kanske stöd i ett annat. LÄt eleverna anvÀnda laborativt material i kombination med arbetsuppgifter pÄ papper för att stödja kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta.

4

1

2 Skriv termen

1 Ringa först in tiokompisarna. RÀkna ut summan.

2 Skriv först tiokompisen. Addera sedan resten.

3 Hitta pÄ och fortsÀtt instruktionen. Be nÄgon att lösa uppgiften.

Exempel frÄn Matteblixt 1b: Kopieringsunderlagen a: ordinarie nivÄ, b: högre nivÄ och c: lÀgre nivÄ

Namn 21c Fyll upp tiotalet

1 MÄla tiokompisarna. AnvÀnd tvÄ olika fÀrger.

2 Skriv termen som saknas.

45537_kopunderlag_kap4.indd 3

10:44

Symboler som stöd för eleverna

För att tydliggöra olika moment och aktiviteter finns det i elevboken och i boken Kommer du ihÄg? förklarande symboler. En symbol Àr den omÄlade pennan. Elever med svÄrigheter i sitt fÀrgseende kan ha svÄrt att arbeta med uppgifter som bygger pÄ att kunna skilja pÄ fÀrgerna, till exempel med mönster dÀr enbart fÀrgen Àndras. I

Matteblixt anvÀnds i dessa fall fÀrger med stark kontrast.

Spel: Ser du den hÀr symbolen finns det ett spel i slutet av boken

Uppsnapparen:

förklarar och hjÀlper dig med knep och tips

Pi: peppar och hejar pÄ

Idébox: HÀr fÄr du tips

Kugghjul: Det hÀr Àr en tankenöt, lÀttast att lösa i par

Kugghjul = problemlösning i par

Kugghjulsuppgifterna i elevboken Àr tÀnkta att lösas av alla elever.

Eftersom uppgifterna Àr pÄ en utmanande nivÄ dÄ de krÀver uthÄllighet och ett kreativt tÀnkande, Àr det viktigt att alla elever ges möjlighet att arbeta med dem för att lÀra sig och trÀna pÄ sin problemlösningsförmÄga.

Det kan vara frustrerande att sitta sjÀlv framför en uppgift som överstiger ens kompetens. Det underlÀttar om du lÄter eleverna arbeta i par med kugghjulsuppgifterna. De flesta eleverna kÀnner större tilltro och sÀkerhet nÀr de arbetar i par. UthÄlligheten Àr lite bÀttre och eleverna berikar varandras sÀtt att se pÄ uppgiften.

I de fall eleverna ska anvÀnda fÀrger fÄr de ofta sjÀlva vÀlja vilka fÀrger de anvÀnder sÄ att de kan styra och vÀlja fÀrger de kan skilja pÄ.

Var uppmÀrksam pÄ elever som visar svÄrigheter med att lÀra sig fÀrgerna eller att lösa uppgifter dÀr fÀrger ingÄr. Andra symboler Àr hÀnvisningar till spelen eller om uppgiften krÀver till exempel en linjal.

Titta pÄ filmen!

Rita med linjal

TvÄ personer: du spelar med nÄgon annan

Till det hÀr spelet behöver du en tÀrning

HÀr vÀljer du sjÀlv vilken fÀrg du ska anvÀnda

Dessutom ger arbetet med kugghjulsuppgifter i par vÀlkomna tillfÀllen för matematiska samtal. Dessa samtal Àr mycket viktiga för sÄvÀl anvÀndning av begrepp som för att trÀna pÄ att sÀtta ord pÄ sina tankar och lösningar.

Kugghjulsuppgifter finns Àven som utmaning i Kommer du ihÄg? dÀr det alltid finns tre uppgifter pÄ tre nivÄer.

Dessutom finns det en samling pÄ fler kugghjulsuppgifter till varje kapitel i Snilleblixtar som finns i slutet av elevboken.

LÄt inte eleverna vÀlja vem de ska arbeta med utan dela in dem i par. Byt efter en tid. Det kan finnas elever som föredrar att arbeta sjÀlv. Det Àr du som lÀrare som fÄr avgöra hur inlÀrningen för eleverna fungerar bÀst.

MATEMATIKDIDAKTISKA TANKAR

FrÄn konkret till abstrakt

Introducera nytt innehÄll med konkret material. InlÀrning av nytt matematiskt innehÄll, speciellt till yngre elever, görs bÀst genom att introduceras laborativt, med konkret material (t.ex. makaroner och multiplikationsunderlag ur kuvertet). Arbetet med konkret material aktiverar elevernas olika sinnen. Eleverna hanterar materialet fysiskt, tar i det, ser det och kÀnner det med hÀnderna nÀr de arbetar. HÀr bygger eleverna upp en förstÄelse för matematiska begrepp och koncept.

NÀsta steg i förstÄelsen för nytt matematiskt innehÄll kan vara att det konkreta materialet visas pÄ bild. Det kan t.ex. vara en film dÀr bekant material (t.ex. antalslÄdorna och multiplikationsunderlaget ur kuvertet) visas och flyttas. Eleverna kÀnner igen materialet och fortsÀtter skapa inre bilder.

SÄ smÄningom kopplas det konkreta materialet till det abstrakta, i det hÀr fallet symboler för tal, till exempel pÄ en tallinje eller skrivna med siffror. I början kan detta ske bredvid det konkreta, till exempel genom att lÀgga motsvarande talkort under antalslÄdorna. Det Àr av stor vikt att eleverna kopplar det konkreta materialet till symbolerna, dvs. att de förstÄr vad symbolerna stÄr för.

Slutligen ska det matematiska innehÄllet enbart hanteras pÄ en abstrakt nivÄ. Eleverna anvÀnder siffrorna och förstÄr att dessa representerar tal. För lÀgre tal kan de inre bilderna hjÀlpa dem att se olika antal makaroner i sitt inre öga nÀr de ser tal skrivna med siffror.

Samma inlĂ€rningsprocess frĂ„n konkret till abstrakt anvĂ€nds för andra matematiska koncept som till exempel ”addition” eller ”tiotal och ental”.

Tiobasmaterial och tiobasunderlag

Arbetet med tiobasmaterial underlÀttar förstÄelsen för vÄrt talsystem dÄ tio entalskuber tillsammans kan bytas mot en tiotalsstav och tvÀrtom, en tiostav kan bytas mot 10 entalskuber, vilket stödjer addition och subtraktion med tiotalsövergÄng.

I slutet av elevboken (s. 176) finns ett tiobasunderlag som kan anvÀndas tillsammans med tiobasmaterial som bestÄr av entalskuber och tiotalsstavar. Tal kan avbildas genom att lÀgga ett antal tiostavar som respresenterar talets tiotal och ett antal entalskuber som stÄr för talets ental.

Talet 26 visas dÄ genom att lÀgga 2 tiotalsstavar och 6 entalskuber pÄ tiobasunderlaget.

I nÀsta skede kan ental adderas till talet 26 (t.ex. 26 + 5) genom att lÀgga till ett antal (hÀr 5) entalskuber. Eleverna fyller upp till ett helt tiotal och lÀgger resterande entalskuber i nÀsta kolumn. Summan Àr 3 hela tiotal och en entalskub som kan avlÀsas som talet 31.

Arbetet med tiobasmaterial underlÀttar förstÄelsen för vÄrt talsystem dÄ 10 entalskuber tillsammans kan bytas mot en tiotalsstav och tvÀrtom, en tiostav kan bytas mot 10 entalskuber, vilket behövs vid subtraktion med tiotalsövergÄng.

LĂ€s mer

Taluppfattning

PĂ€rlband

Ett praktiskt hjÀlpmedel för det konkreta (laborativa) arbetet med tal Àr ett pÀrlband. PÀrlband med anpassade antal pÀrlor visas i elevboken.

Tillverka pÀrlband sjÀlv med piprensare eller trÄd. AnvÀnd tvÄ fÀrger (5 pÀrlor i samma fÀrg) sÄ att de liknar pÀrlbanden i elevboken.

Du kan göra pÀrlband med 20 pÀrlor, men Àven kortare.

Se till att trÄden Àr nÄgot lÀgre sÄ att eleverna kan dela upp pÀrlorna nÀr de rÀknar eller gruppera dem. PÀrlbandet passar sÄvÀl till att trÀna pÄ antalsbegreppet som till att stödja arbetet med addition och subtraktion.

Tallinjen

Att anvÀnda tallinjen hjÀlper dina elever att förstÄ och befÀsta talens relation till varandra. Börja med att anvÀnda korta tallinjer med talen 0 till 10 och sÄ smÄningom 0 till 20 som visar alla tal (finns som kopieringsunderlag).

AnvÀnd tallinjen för att prata om tal och pÄ sÄ sÀtt befÀsta elevernas förstÄelse för olika omrÄden, till exempel

Talraden: talet före och talet efter, talens grannar, placering av talet noll.

Udda och jÀmna tal: vartannat tal Àr udda och vartannat tal Àr ett jÀmnt tal.

JÀmföra tal: tal som Àr lÀngre till höger Àr större (14 > 13), och lÀngre till vÀnster Àr de mindre (13 < 14).

Talens relationer till varandra: 15 Àr 2 större Àn 13 och 13 Àr 2 mindre Àn 15.

AnvÀnd helst inte tallinjen för addition och subtraktion med tiotalsövergÄng dÄ det stödjer strategin att hoppa talen ett och ett istÀllet för att rÀkna via ett helt tiotal.

LĂ€s mer

Prealgebra och öppna utsagor

Prealgebra förbereder det senare arbetet med algebraisk ekvationslösning. Prealgebra handlar till exempel om att rÀkna med okÀnda tal utan att anvÀnda sig av bokstÀver.

FörstÄelsen för jÀmvikt i ekvationen Àr basen till arbetet med ekvationer (i Äk 2 additioner, subtraktioner och multiplikationer) dÀr nÄgot eller nÄgra tal ersÀtts med en symbol. I Matteblixt förekommer uppgifter med symboler i kugghjulsuppgifterna.

SÄdana prealgebraiska uppgifter liknar öppna utsagor dÀr det saknas en term eller en faktor. Arbetet med öppna utsagor stÀrker förstÄelsen om likhetstecknets betydelse: bÄde sidorna mÄste vara lika stora.

Även additioner och subtraktioner dĂ€r summan eller differensen stĂ„r i vĂ€nstra ledet eller bestĂ„r av ett uttryck, stĂ€rker förstĂ„elsen av likhetstecknet.

RĂ€kna inte bara 9 + 4 = ____ utan Ă€ven ____ = 20 – 4 eller 10 – 3 = ___ + 2

LÄt eleverna anvÀnda balansvÄgen ur kuvertet för att illustrera olika ekvationer. De kan lÀgga tal eller uttryck med tal­ och symbolkorten pÄ vÄgens sidor för att trÀna och befÀsta förstÄelsen för likhetstecknets betydelse.

Multiplikation

Att lÀra sig ett nytt rÀknesÀtt som multiplikation Àr för mÄnga elever ett nytt koncept som skiljer sig frÄn det de kÀnner sedan tidigare.

Det underlÀttar att utgÄ frÄn nÄgonting man kÀnner igen, i det hÀr fallet addition. Multiplikation kan illustreras med hjÀlp av antalslÄdorna som finns i kuvertet. Antalet lÄdor (t.ex. 3) multipliceras med antalet saker i en lÄda (t.ex. 5 bollar).

I additionen 5 + 5 + 5 Àr termen 5 och antalet gÄnger den adderas 3. DÀrav kan man bilda multiplikationen 3 5.

5+5+5= =3 ·5

Ett annat smidigt sÀtt att illustrera multiplikationer Àr att visa dem som rektanglar. Antal rutor i rektangeln kan berÀknas genom att multiplicera antalet kolumner (t.ex. 3) med antalet rader (t.ex. 5).

Först efter att eleverna har förstÄtt konceptet multiplikation Àr det dags att trÀna tabellerna. Det Àr bra att se till att eleverna automatisera multiplikationstabellerna för att kunna anvÀnda multiplikation som verktyg i vardagslivet.

Elevbok s. 6–7

KAPITLETS INNEHÅLL

‱ vi repeterar talbegreppet 0–20

‱ vi repeterar addition och subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

‱ vi repeterar hela och halva klockslag

‱ vi repeterar tiden som gĂ„tt i timmar

FÖRKUNSKAPER

‱ talbegreppet 0–20

‱ jĂ€mföra tal

‱ uppdelning 2–10

‱ hĂ€lften, sammanlagt

‱ addition och subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

‱ hela och halva klockslag

‱ start- och sluttid

‱ berĂ€kning av tid som gĂ„tt i timmar

DIGITALT INNEHÅLL

Introduktionsfilm 1: Årskurs tvĂ„ börjar

Tallinjen 0 till 20 Digital tavla

Inledande tankenöt: Vilket tal saknas?

KOPIERINGSUNDERLAG

Ramsa: Jag sÀtter sommaren i mitt lilla skrin

Begreppslista 1

Jag i tal

Tallinjer 0 till 20 Tiokompisar

RĂ€kneflyt kapitel 1

Mitt rÀkneflyt

SNILLEBLIXTAR

‱ Elevbok, s 148–151

BEDÖMNING

Prov 1a1: Årskurs tvĂ„ börjar

Prov 1a2: Årskurs tvĂ„ börjar

Prov 1c: Årskurs tvĂ„ börjar

Kapitel 1: Årskurs tvĂ„ börjar

PEDAGOGISKA TANKAR INFÖR KAPITEL 1

Kapitlet repeterar det centrala innehĂ„llet frĂ„n Ă„rskurs ett. Under det första kapitlet Ă€r det viktigt att observera elevernas arbete och iaktta rĂ€knestrategierna som de anvĂ€nder och tiden som gĂ„r Ă„t till att utföra uppgifterna. Ifall eleven anvĂ€nder till exempel upprĂ€kning (med eller utan fingrar) behöver man under kapitlet befĂ€sta talbegreppet, uppdelningar med 2–10 och strategierna vid tiotalsövergĂ„ng.

Man behöver försĂ€kra sig om att eleven behĂ€rskar talföljder inom talomrĂ„det 0–20. De hĂ€r fĂ€rdigheterna utgör grunden för arbetet med större talomrĂ„den. RĂ€kneflyts­övningar finns i din digitala lĂ€rarresurs.

Framstegen i matematik kan synliggöras för eleven med hjÀlp av Mitt rÀkneflyt som finns i din digitala lÀrarresurs. Att konkret fÄ se de egna framstegen och inlÀrningen kan pÄverka bl.a. elevens motivation och sjÀlvbild i matematik.

Repetera och befÀsta talraden 0-20

Det Àr viktigt att regelbundet följa upp och sÀkerstÀlla att eleverna behÀrskar talraden 0 till 20. Ge eleverna mÄnga tillfÀllen att repetera och befÀsta talens ordning i talraden. RÀkna upp tal frÄn 0 eller frÄn ett annat tal i talraden, rÀkna framlÀnges och baklÀnges, hoppa jÀmfota framÄt eller bakÄt ett steg Ät gÄngen, eller hoppa tvÄ steg Ät gÄngen och rÀkna upp alla udda eller alla jÀmna tal.

LÄt eleverna anvÀnda tallinjer, pÀrlband eller talkort som de lÀgger i rÀtt ordning. Dela ut talkort för att lotta ut i vilken ordning eleverna ska stÄ i kö, rÀkna trappsteg baklÀnges eller hitta pÄ andra tillfÀllen för att öva och befÀsta talraden 0 till 20.

Tiobassystem

Grunden för att kunna bilda tal större Àn 9 Àr förstÄelsen för vÄrt talsystem: decimalsystemet eller tiobassystemet. FörsÀkra dig om att eleverna förstÄr att siffrans vÀrde beror pÄ vilken plats den stÄr pÄ, alltsÄ om den stÄr för ental eller för tiotal.

FörstÄelsen för siffrornas platsvÀrde kan stÀrkas genom att anvÀnda sig av material som gÄr att rÀkna som ental och tiotal. AnvÀnd till exempel tiobasmaterial med entalskuber och tiotalsstavar eller Àggbrickor (för 10 Àgg). AnvÀnd med fördel den digitala tavlan i din lÀrarresurs under genomgÄngar. DÀr kan du visa tiobasmaterial, tiorutor med mera. För att aktivera dina elever kan du lÄta dem anvÀnda laborativt material för att imitera det du har visat pÄ den digitala tavlan. Att bilda tal med konkret material hjÀlper eleverna att synliggöra talen och pÄ sÄ sÀtt skapa inre bilder av tal nÀr de arbetar med talen 11 till 20.

Ämnesövergripande aktivitet

Ni behöver: Rörelsekort, additioner och subtraktioner till varje station

RĂ€kneorientering

Utför uppgiften i par. Vid varje kontroll finns en addition eller subtraktion inom talomrĂ„det 0–20. Paret rĂ€knar uppgiften och talar om svaret för lĂ€raren. LĂ€raren sĂ€ger vilken rörelse paret ska utföra lika mĂ„nga gĂ„nger som svaret.

KAPITEL 1 Årskurs tvĂ„ börjar

I det hÀr kapitlet

‱ repeterar du talen 0−20

‱ rĂ€knar du addition och subtraktion inom talomrĂ„det 0−20

‱ repeterar du klockan, hel- och halvtimme rĂ€knar du ut start- och sluttider rĂ€knar du tiden i timmar.

En solros kan bli upp till 3 meter hög.

SAMTALSBILDEN

Bilden visar innehÄll ur kapitlet. Men den visar mycket annat ocksÄ. Speciellt om du har elever med annat modersmÄl Àn svenska kan bilderna stödja och befÀsta inlÀrningen av ord som Àr nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att lÄta eleverna sjÀlva titta pÄ bilden och upptÀcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berÀttar om för klasskompisen bredvid.

DÀrefter riktar du uppmÀrksamheten Ät det matematiska innehÄllet i bilden genom att stÀlla frÄgor. AnvÀnd nÄgra av exempelfrÄgorna eller egna frÄgor.

För att sÀkerstÀlla elevernas delaktighet i klassrumssamtalet, gÄ gÀrna igenom frÄgorna genom att anvÀnda nÄgon kooperativ struktur som aktiverar mÄnga elever, till exempel EPA.

1. Hur mÄnga barn finns pÄ bilden? (6)

2. Hur mÄnga fjÀrilar finns det pÄ sida 6? (5) Hur mÄnga finns det pÄ sida 7? (5)

3. Hur mÄnga fjÀrilar finns det sammanlagt? (10) Vilket rÀknesÀtt anvÀnder du för att rÀkna ut det? (addition)

4. Vilka andra insekter ser du pÄ bilden? (grÀshoppor, bin) Hur mÄnga insekter finns det sammanlagt? (15)

5. Hur mÄnga kÀnselspröt har sju fjÀrilar sammanlagt? (14)

6. Vad stÄr Uppsnapparen pÄ? (insektshotell)

Du kan anvĂ€nda samtalsbilden Ă€ven i slutet av kapitlet, dĂ„ för att utvĂ€rdera elevernas förstĂ„else för olika begrepp som ”uttryck” eller ”fĂ€rre”. FrĂ„ga dĂ„ till exempel:

BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ addition, term, summa

‱ subtraktion, term, differens

‱ tiokompisar

‱ tiotalsövergĂ„ng

‱ uttryck

‱ öka

‱ minska

‱ klockslag

‱ visare

‱ timme

7. Hur mÄnga fjÀrilar och grÀshoppor finns det sammanlagt? (14) Vilket uttryck ska vi anvÀnda för att rÀkna ut det? (10 + 4)

8. Hur mĂ„nga fĂ€rre grĂ€shoppor Ă€r det jĂ€mfört med fjĂ€rilar? (6) Vilket uttryck ska vi anvĂ€nda för att rĂ€kna ut det? (10 – 4)

ARBETA MED BEGREPP

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lÀrarhandledning. Du kan trycka ut listan och hÀnga upp den i klassrummet sÄ att eleverna har tillgÄng till den.

TÀnk pÄ att det Àr mÄnga nya och delvis svÄra begrepp som eleverna möter i det hÀr kapitlet. Det Àr viktigt att lÀgga tid pÄ att arbeta med begreppen. Elevernas förstÄelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang.

Börja med att lÀsa upp begreppen och frÄga om nÄgon elev kÀnner igen nÄgot av dem. BerÀtta att eleverna kommer att arbeta med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta pÄ listan med förklaringar nÀr de stöter pÄ ett begrepp de Àr osÀkra pÄ.

AKTIVITETER FÖR BEGREPPSTRÄNING

Tryck ut begreppslistan till aktiviteter och klipp isĂ€r begrepp och förklaringar. AnvĂ€nd kooperativa strukturer för att trĂ€na pĂ„ begreppen. LĂ€mpliga strukturer Ă€r ”FrĂ„ga­frĂ„gabyt” (anvĂ€nd bara begreppen) eller ”Hör vi ihop?” (anvĂ€nd begrepp och förklaringar dĂ€r sjĂ€lva begreppet inte nĂ€mns).

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ antalet 0–20

‱ talen 0–20

‱ jĂ€mförelse av talen 0–20

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ jĂ€mna och udda tal

‱ tiobassystemet

‱ mindre Ă€n, lika med, större Ă€n

MATERIAL

Kuvertet:

‱ talkort

Övrigt:

‱ tiobasmaterial

‱ tĂ€rningar

‱ smĂ„ föremĂ„l

KOPIERINGSUNDERLAG

1a: Talet 0–20

1b: Talet 0–20

1c: Talet 0–20

Talbilder 0–10

Talbilder 11–20

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 1, s 6

‱ Spel: FramĂ„t med udda tal, s 45

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt:

Bilda ringar

Lektionsfilm 1: Talen 0–20

Tallinjen 0 till 20

HUVUDRÄKNING

1 11 + 3 (14)

2 Vilket tal Àr 2 större Àn talet 18? (20)

3 LĂ€raren har 20 blyertspennor

Hen ger 9 av dem till sina elever Hur mÄnga pennor har lÀraren kvar? (11)

1. Talen 0–20

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Talen 10–20 med tiobassystemet

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial, talkort

Eleverna tar fram 10 entalskuber. RÀkna kuberna högt en Ät gÄngen och lÀgg dem som en lodrÀt kolumn pÄ bordet. Konstatera att 10 ental Àr lika mycket som en tiostav. Byt ut kuberna mot en tiostav. Placera en kub bredvid tiostaven och fundera pÄ vilket talet Àr (11). Konstatera att talet 11 bestÄr av ett tiotal och ett ental. LÀgg talet 11 med talkort under tiobasmaterialet. FortsÀtt Ànda till talet 19 genom att lÀgga till ett ental Ät gÄngen. Efter talet 19 lÀgger man till ett ental och konstaterar att man har 10 entalskuber. Byt ut entalskuberna mot en tiostav. Fundera pÄ vilket tal det Àr (20). Konstatera att talet 20 bestÄr av tvÄ tiotal och noll ental.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

JĂ€mna och udda tal

Ni behöver: 3 tÀrningar, smÄ föremÄl (t.ex. makaroner) för poÀngrÀkning Eleverna arbetar i par. Den ena eleven samlar jÀmna tal och den andra udda tal. Eleverna turas om att slÄ tÀrningarna och addera talen. Eleverna funderar pÄ om summan Àr udda eller jÀmn och eleven som samlar det fÄr en poÀng. Den som först har fÄtt 6 poÀng vinner.

Talstafett

Ni behöver: 4 uppsĂ€ttningar av talkorten 0–20

Dela in eleverna i 4 lag. Lagen ska med hjĂ€lp av talkorten försöka bilda talraden 0–20. Talkorten lĂ€ggs med talsidan nerĂ„t pĂ„ golvet. Efter startsignalen gĂ„r den första eleven i varje lag och hĂ€mtar ett talkort till sitt lag. DĂ€refter gĂ„r nĂ€sta elev och vĂ€nder ett talkort. Om laget Ă€nnu inte har talet i frĂ„ga, tar eleven med sig kortet till sitt lag och lĂ€gger kortet pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle i talraden. Om laget redan har talet lĂ€mnar eleven kvar kortet och vĂ€nder talsidan nerĂ„t igen. Laget som först bildar talraden 0–20 vinner.

Uppgiften kan ocksÄ göras med ett annat antal lag. Det mÄste finnas lika mÄnga uppsÀttningar talkort som antal lag.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Det Ă€r en bra övning att rĂ€kna antalen 0–20 i grupper (t.ex. i par eller i grupper av fem). RĂ€kna i grupper pĂ„ flera olika sĂ€tt med hjĂ€lp av konkret material, eftersom det befĂ€ster taluppfattningen och underlĂ€ttar att rĂ€kna större antal. Eleverna befĂ€ster olika talföljder genom att rĂ€kna upp dem fram­ och baklĂ€nges genom att följa en viss regel. Tiobasmaterialet, kuvertets talsortsunderlag, tiobasunderlaget i slutet av elevboken och anvĂ€ndning av talkort vid genomgĂ„ng av antal stödjer lĂ€randet av platsvĂ€rde och tiobassystemet.

Elevbok s. 11–13

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ addition inom talomrĂ„det 0–20

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ addition

‱ term

‱ summa

MATERIAL

Övrigt:

‱ tiobasmaterial

‱ tĂ€rningar

‱ smĂ„ föremĂ„l

KOPIERINGSUNDERLAG

2a: Addition inom talomrĂ„det 0–20

2b: Addition inom talomrĂ„det 0–20

2c: Addition inom talomrĂ„det 0–20

Bingobrickor

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 2, s 7

‱ Spel: Plocka termer för addition, s 46

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt: 20 kronor

Lektionsfilm 2: Addition inom talomrĂ„det 0–20

HUVUDRÄKNING

1 Skriv talet som bestÄr av 1 tiotal och 7 ental (17)

2 Vilket tal kommer före talet 14? (13)

3 Vilket tal Àr 3 mindre Àn talet 18? (15)

2. Addition inom talomrĂ„det 0–20

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Endast entalen ökar

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial

‱ Skriv additionen 5 + 4. Visa additionen med tiobasmaterialet, rĂ€kna ut summan och skriv den pĂ„ tavlan (9).

‱ Skriv additionen 15 + 4. Visa additionen med tiobasmaterialet, rĂ€kna ut summan och skriv ut den pĂ„ tavlan (19).

‱ Undersök additionerna 5 + 4 = 9 och 15 + 4 = 19. Konstatera att bĂ„da additionerna innehĂ„ller samma antal ental och att endast entalen ökar.

Andra lÀmpliga additioner:

6 + 2 och 16 + 2, 4 + 3 och 14 + 3, 1 + 4 och 11 + 4.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Samla 20

Ni behöver: tÀrning, smÄ föremÄl (t.ex. makaroner)

5 + 4 = 9 15 + 4 = 9

Eleverna arbetar i par. MÄlet Àr att samla pÄ en rad med exakt 20 smÄ föremÄl. Eleverna turas om att slÄ tÀrningen, plocka lika mÄnga föremÄl som tÀrningen visar och lÀgga dem i en rad.

MÄlet Àr att komma till exakt 20 föremÄl. Om man slÄr ett tal som kommer över 20, stÄr man över och plockar ingenting. Den spelare som först fÄr ihop en rad med 20 smÄ föremÄl vinner. Spela spelet flera gÄnger.

Spela bingo

Ni behöver: Bingobrickor

Fyll i rutorna med 9 olika tal inom talomrĂ„det 6–20. Du kan skriva upp talen pĂ„ tavlan. LĂ€raren sĂ€ger ett additionsuttryck och skriver det pĂ„ tavlan. Om summan finns pĂ„ bingobrickan fĂ„r eleven kryssa över den. Tre vĂ„grĂ€ta, lodrĂ€ta eller diagonala kryss ger bingo. DĂ„ ropar man ”bingo!”. Spela flera omgĂ„ngar. Exempel pĂ„ lĂ€mpliga uttryck:

5 + 1 (6) 9 + 1 (10) 12 + 2 (14) 15 + 3 (18)

2 + 5 (7) 10 + 1 (11) 13 + 2 (15) 17 + 2 (19)

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

I det hĂ€r skedet ökar endast entalen i additionerna. Entalen i termerna kan man till exempel ringa in, stryka under eller markera med fĂ€rg. Eleven uppmanas att anvĂ€nda analogi (samband mellan additioner som 3 + 4 och 13 + 4) vid additioner inom talomrĂ„det 0–20.

3 Addera.

entalen ökar.

7+2=9

Addition 5+4=

+ 4=16

1 RĂ€kna ut summan.

2 Addera.

entalen ökar.

4 Hur mycket kostar sakerna sammanlagt? Skriv uttrycket och rÀkna ut det sammanlagda priset. PRISLISTA

6 Lista ut Pis regel. Skriv talen som saknas.

5 Lista ut vad den sista korgen kostar.

Lista ut koden. Skriv siffrorna i lÄset.

1 3 5 Alla siffror Àr rÀtt och en av dem Àr pÄ rÀtt plats.

3 6 2 En rÀtt siffra pÄ rÀtt plats.

2 4 1 En rÀtt siffra pÄ fel plats.

Addera.

Pi fÄr lika mÄnga poÀng i bÄda omgÄngarna. Skriv talet som saknas.

7

07:51 Tillhörande sida i boken Kommer du ihÄg?

Elevbok s. 17–19

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ subtraktion

‱ term

‱ differens

MATERIAL

Övrigt:

‱ tiobasmaterial

‱ tĂ€rningar

‱ smĂ„ föremĂ„l

KOPIERINGSUNDERLAG

4a: Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

4b: Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

4c: Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20 Bingobrickor

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 4, s 9

‱ Spel: Plocka termer för subtraktion, s 47

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt: Pi hoppar Lektionsfilm 4: Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

HUVUDRÄKNING

1 7 + 8 (15)

2 PÄ ett torg finns 9 stora stÄnd och 5 smÄ stÄnd Hur mÄnga stÄnd finns det sammanlagt pÄ torget? (14)

3 Det finns 8 vuxna Barnen Àr fyra fler Àn de vuxna Hur mÄnga Àr barnen? (12)

4. Subtraktion inom talomrĂ„det 0–20

GENOMGÅNG OCH

AKTIVITETER

Endast entalen minskar

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial

‱ Skriv subtraktionen 9 – 3. Visa subtraktionen med tiobasmaterialet, rĂ€kna ut differensen och skriv den pĂ„ tavlan (6).

‱ Skriv subtraktionen 19 – 3. Visa subtraktionen med tiobasmaterialet, rĂ€kna ut differensen och skriv den pĂ„ tavlan (16).

‱ Undersök subtraktionerna 9 – 3 = 6 och 19 – 3 = 16. Konstatera att bĂ„da innehĂ„ller samma antal ental och att endast entalen minskar.

Andra lÀmpliga subtraktioner:

7 – 2 och 17 – 2, 8 – 4 och 18 – 4, 6 – 1 och 16 – 1.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

VÄgar du ta en risk?

Ni behöver: tÀrning, 20 smÄ föremÄl/elev (t.ex. makaroner)

Spela i par. NĂ€r spelet börjar har spelarna 20 smĂ„ föremĂ„l var. MĂ„let Ă€r att bli av med sina föremĂ„l och komma sĂ„ nĂ€ra noll som möjligt. Spelarna turas om att slĂ„ tĂ€rningen. TĂ€rningen visar antalet föremĂ„l som fĂ„r plockas bort ur den egna högen och lĂ€ggas Ă„t sidan. NĂ€r spelaren har kvar 1–5 föremĂ„l ska hen avgöra om hen stannar vid talet eller tar en risk. Om tĂ€rningsprickarna Ă€r fler Ă€n antalet föremĂ„l förlorar spelaren omgĂ„ngen. Den som först blir av med alla sina föremĂ„l eller kommer nĂ€rmast noll vinner. Spela spelet flera gĂ„nger, till exempel tills en av spelarna har vunnit 5 gĂ„nger.

Spela bingo

Ni behöver: Bingobrickor

Fyll i rutorna med 9 tal inom talomrĂ„det 1–19. Talen inom talomrĂ„det kan skrivas pĂ„ tavlan. LĂ€raren sĂ€ger en subtraktion och skriver den pĂ„ tavlan. Om differensen finns pĂ„ bingobrickan fĂ„r eleven kryssa över den. Tre vĂ„grĂ€ta, lodrĂ€ta eller diagonala kryss ger bingo. DĂ„ ropar man ”bingo!”. Spelet kan spelas flera gĂ„nger.

Exempel pÄ lÀmpliga subtraktioner:

9 – 8 (1) 8 – 2 (6) 14 – 3 (11) 19 – 3 (16) 6 – 4 (2) 8 – 1 (7) 15 – 3 (12) 18 – 1 (17) 6 – 3 (3) 9 – 1 (8) 18 – 5 (13) 20 – 2 (18) 10 – 6 (4) 10 – 1 (9) 16 – 2 (14) 20 – 1 (19) 10 – 5 (5) 13 – 3 (10) 20 – 5 (15)

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

I det hĂ€r skedet minskar endast entalen i subtraktionerna. Entalen i termerna kan man till exempel ringa in, stryka under eller markera med fĂ€rg. Eleven uppmanas att anvĂ€nda analogi (samband mellan subtraktioner som 4 – 3 och 14 – 3) vid subtraktioner inom talomrĂ„det 0–20.

Det Àr viktigt att försÀkra sig om att eleverna förstÄr att man ocksÄ anvÀnder subtraktion nÀr man vill rÀkna ut skillnaden, till exempel vid antal eller pris.

Subtraktion

1 RĂ€kna ut differensen

2 Subtrahera.

Lista ut Pis regel. Skriv talen som saknas.

Elevbok s. 56-58

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ strategi vid tiotalsövergĂ„ng vid addition av 2–5

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ tiokompisar

MATERIAL

Kuvertet:

‱ talkort

Övrigt:

‱ tiobasunderlag (s 176 i elevboken)

‱ tiobasmaterial

‱ smĂ„ föremĂ„l

‱ tĂ€rning

‱ papper och penna

KOPIERINGSUNDERLAG

16a: Vi adderar 2, 3, 4 och 5 16b: Vi adderar 2, 3, 4 och 5

16c: Vi adderar 2, 3, 4 och 5

Underlag för tiotalsövergÄng vid addition

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 16, s 19

‱ Spel: Tre additioner i rad, s 53

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt: Spara pengar

Lektionsfilm 16: Vi adderar 2, 3, 4 och 5

HUVUDRÄKNING

1 32 + 8 + 4 (44)

2 William har 27 kulor Han fÄr först 3 kulor till och sedan ytterligare 8 kulor till Hur mÄnga kulor har William efter det? (38)

3 Ella har sammanlagt 34 kronor . Ella fÄr tre 2-kronor och en 5-krona Hur mycket pengar har Ella efter det? (45 kr)

16. Vi adderar 2, 3, 4 och 5

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

TiotalsövergÄng pÄ tiobasunderlag

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial, tiobasunderlag

Skriv additionen 49 + 2 pÄ tavlan. Bilda talet 49 med tiobasmaterial pÄ tiobasunderlaget. Ta fram tvÄ entalskuber. Fundera först pÄ vad som Àr tiokompis till talet 49. Dela upp antalet 2 genom att först lÀgga till 1. Konstatera att man fÄr ett helt tiotal, och byt de tio entalskuberna mot en tiostav. LÀgg dÀrefter till de ÄterstÄende entalen (1).

Undersök tillsammans vilket tal som har bildats (51). Skriv summan pÄ tavlan.

Andra lÀmpliga additioner: 26 + 5, 38 + 3, 59 + 2 och 77 + 4.

Addition med underlaget för tiotalsövergÄng

Ni behöver: Underlag för tiotalsövergĂ„ng vid addition, talkort 10–80, dubbla talkort 0–9

Eleverna arbetar i par. De bildar additionen 37 + 5 med talkorten pÄ underlaget för tiotalsövergÄng. Fundera först pÄ vad som Àr tiokompis med talet 37. LÄt eleverna dela upp antalet 5 genom att först addera 3. DÀrefter adderar eleverna de ÄterstÄende entalen (2). De lÀgger summan med talkort (42).

Andra lÀmpliga uttryck: 29 + 3, 47 + 5, 68 + 4 och 89 + 2.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

StortalsmÀstare

Ni behöver: dubbla talkort 5–9 och 10–80, tĂ€rning, papper och penna, smĂ„ föremĂ„l (t.ex. makaroner) för att rĂ€kna poĂ€ng.

Eleverna arbetar i par. Talkorten blandas och lĂ€ggs med siffersidan nerĂ„t i tvĂ„ högar, sĂ„ att talen 10–80 finns i en hög och 5–9 i den andra. Eleven tar ett kort ur varje hög och bildar ett tvĂ„siffrigt tal av dem. Eleven skriver talet och + efter det pĂ„ sitt papper.

Eleverna turas om att slÄ tÀrningen. Om tÀrningen visar 6 slÄr man den pÄ nytt. Man adderar tÀrningstalet till talet pÄ pappret och rÀknar ut summan. Den som fÄtt den största summan under omgÄngen fÄr en poÀng. Eleverna spelar flera omgÄngar. Flest poÀng vinner.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Det Àr viktigt att synliggöra tiotalsövergÄngen pÄ olika sÀtt med konkreta föremÄl (t.ex. tiobasmaterial, kulram, illustrationer). Det Àr bra att sÀga de olika stegen i utrÀkningen högt. Varierande övningar och tillrÀcklig repetition stödjer förstÄelsen av tiotalsövergÄngen.

Om eleven uppvisar svĂ„righeter med tiotalsövergĂ„ng dĂ„ man adderar 2–5 behöver man tillsammans med eleven repetera strategianvĂ€ndningen inom talomrĂ„det 0–20 och befĂ€sta lĂ€randet med uppdelningar av talen 2–5 innan eleven adderar talen 6–9.

16. Vi adderar 2, 3, 4 och 5

Vi rÀknar additionen 58 + 5

1. Addera först tiokompisen.

2. Addera sedan resten.

1 MÄla först tiokompisen och sedan resten. Skriv additionen och rÀkna ut summan.

5 Addera.

Addera först tiokompisen och sedan resten.

6 Rita en bild. Skriv uttrycket och rÀkna. 18 +4=

PÄ tÄget frÄn Kiruna till LuleÄ finns 68 personer. I Boden stiger 5 personer till pÄ tÄget. Hur mÄnga personer finns det sammanlagt pÄ tÄget?

Svar: personer

Skriv en uppgift som passar till frÄgan och uttrycket. RÀkna och skriv svaret.

till Det finns 56 svarta och 5 röda resvÀskor pÄ tÄget.

Hur mÄnga resvÀskor finns det sammanlagt pÄ tÄget?

5 6 5 + =

Svar: resvÀskor

4 Hur gamla Àr personerna?

Niko Minja Aisha 2 Addera först tiokompisen och sedan resten. 3 FortsÀtt talföljden. Skriv regeln.

‱ För ett Ă„r sedan var Emil 17 Ă„r.

‱ Aisha Ă€r fyra Ă„r Ă€ldre Ă€n Emil.

‱ NĂ€sta Ă„r fyller Niko 40 Ă„r.

‱ Minja Ă€r fem Ă„r Ă€ldre Ă€n Niko.

1 Addera först tiokompisen och sedan resten.

2 Addera.

3 AnvÀnd ledtrÄdarna. RÀkna ut det första talet.

Tillhörande sida i boken Kommer du ihÄg?

Elevbok s. 65-67

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ minskning av ental till föregĂ„ende hela tiotal och vidare

VIKTIGA BEGREPP

‱ ental

‱ tiotal

‱ hela tiotal

MATERIAL

Kuvertet:

‱ talkort

Övrigt:

‱ tiobasunderlag (s 176 i elevboken)

‱ tiobasmaterial

‱ papper och penna

KOPIERINGSUNDERLAG

19a: Subtrahera till hela tiotal 19b: Subtrahera till hela tiotal 19c: Subtrahera till hela tiotal

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 19, s 22

‱ Spel: Subtrahera till hela tiotal, s 54

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt:

30 kronor

Lektionsfilm 196:

Subtrahera till hela tiotal

HUVUDRÄKNING

1 59 – 4 (55)

2 I en lÄda finns 48 strumpor Eli tar tvÄ strumpor ur lÄdan

Hur mÄnga strumpor Àr kvar i lÄdan? (46)

3 Det finns 35 munkar Sam och Freja tar tvÄ munkar var Hur mÄnga munkar Àr kvar? (31)

19. Subtrahera till hela tiotal

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Subtrahera till hela tiotal

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial, tiobasunderlag

Skriv subtraktionen 69 – 9 pĂ„ tavlan. Undersök termerna. Bilda talet 69 med tiobasmaterial pĂ„ tiobasunderlaget. Ta bort 9 entalskuber frĂ„n talet 69. Konstatera att nĂ€r bĂ„da termerna i subtraktionen har samma antal ental, kommer man till föregĂ„ende hela tiotal. Undersök tillsammans vilket tal som har bildats (60). Skriv differensen pĂ„ tavlan (60).

Andra lĂ€mpliga subtraktioner: 31 – 1, 52 – 2, 63 – 3, 74 – 4, 85 – 5 och 96 – 6.

Först till hela tiotal och sedan resten

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial, tiobasunderlag

Skriv subtraktionen 36 – 6 – 2 pĂ„ tavlan. Bilda talet 36 med tiobasmaterial pĂ„ tiobasunderlaget. Ta först bort 6 entalskuber. Konstatera att det inte finns fler entalskuber, och byt en tiostav mot entalskuber. Ta dĂ€refter bort 2 av dem. Undersök tillsammans vilket tal som har bildats (28). Skriv differensen pĂ„ tavlan (28).

Andra lĂ€mpliga subtraktioner: 29 – 9 – 2, 37 – 7 – 4, 52 – 2 – 5 och 78 – 8 – 3.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Via hela tiotal till seger

Ni behöver: dubbla talkort 1–9, papper och penna

Eleverna arbetar i par. PĂ„ varsitt papper skriver eleverna 6 tvĂ„siffriga tal under varandra. Talen ska ha entalen 1–9 (t.ex. 54, 75, 26, 88, 32, 93). Talens ental kan variera eller vara lika. Efter talen skriver eleverna – (minustecken). Talkorten blandas och lĂ€ggs med siffersidan nerĂ„t i en hög. Eleverna turas om att ta tvĂ„ kort ur högen. Om man genom att subtrahera nĂ„got av talen kommer till föregĂ„ende hela tiotal pĂ„ pappret, skriver man en subtraktion med 3 termer och rĂ€knar ut den (t.ex. av talkorten 6 och 2 kan man bilda subtraktionen 26 – 6 – 2). Spela flera omgĂ„ngar. Den som först lyckas bilda subtraktioner av alla sina tal vinner.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Att kunna tiokompisarna Ă€r en förutsĂ€ttning för eleverna att anvĂ€nda strategin vid tiotalsövergĂ„ng ocksĂ„ vid subtraktion. Vid subtraktion frĂ„n hela tiotal Ă€r termen man subtraherar och entalet i differensen tiokompisar (40 – 8 = 32).

Vid subtraktion med flera termer uppmanar du eleverna att undersöka om det bland termerna finns tal, med vars hjÀlp man kommer till föregÄende hela tiotal. Tiokompisarna i uppgifterna kan till exempel ringas in, strykas under eller fÀrgmarkeras. Det Àr bra att anvÀnda tiobasmaterial och tiobasunderlag som stöd vid arbetet med uppgifterna.

Vi rĂ€knar subtraktionen 56 − 6 − 2

1. Subtrahera först till hela tiotal.

1 Subtrahera till hela tiotal. Dra streck över entalen du subtraherar. RÀkna ut differensen.

2. Subtrahera sedan resten. NÀr man subtraherar 6 frÄn talet 56 har man kvar 5 tiotal och 0 ental, alltsÄ talet 50. NÀr man subtraherar 6 frÄn talet 66 har man kvar 6 tiotal och 0 ental. NÀr man subtraherar 8 frÄn talet 28 har man kvar 2 tiotal och 0 ental.

6 Subtrahera. RÀkna och skriv hur mycket pengar som Àr kvar.

Subtrahera först till hela tiotal och sedan resten.

24 −4−2= 35−5−1= 48−8−4= 82−2−5= 53−3−6= 66−6−7=

först till hela tiotal. Dra streck över entalen du subtraherar. RÀkna ut differensen. 3 Subtrahera. 4 Skriv termen som saknas.

1 Subtrahera.

Du har: Du köper: Du har: Du köper:

Du har kr kvar. Du har kr kvar.

8 Vilka termer ska du subtrahera för att komma till differensen? Skriv en lÄng subtraktion med minst 3 termer.

2 Skriv termen som saknas.

3 Du har 45 kronor. Vilka 3 souvenirer har du köpt nÀr du har kvar 31 kronor? Ringa in.

978-91-44-18027-4_01_book_kdi.indd 22

Tillhörande sida i boken Kommer du ihÄg?

Elevbok s. 97-99

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ tvĂ„ans multiplikationstabell

VIKTIGA BEGREPP

‱ multiplikationstabell

‱ multiplikation

‱ faktor

‱ produkt

‱ rektangel

‱ rad och kolumn

MATERIAL

Kuvertet:

‱ antalslĂ„dor till talet 2

‱ multiplikationsunderlag

Övrigt:

‱ papper och penna

‱ tĂ€rning

KOPIERINGSUNDERLAG

29a: Vi multiplicerar talet 2

29b: Vi multiplicerar talet 2

29c: Vi multiplicerar talet 2

Produktkort (tvÄans tabell)

KOMMER DU IHÅG?

‱ Lektion 29, s 31

DIGITALT MATERIAL

Inledande tankenöt: Vilka börsar stÀmmer?

Lektionsfilm 29: Vi multiplicerar talet 2

HUVUDRÄKNING

1 5 + 5 + 5 (15)

2 Vi adderar talet tvÄ 4 gÄnger RÀkna ut summan (8)

3 Det finns 6 lÄdor Varje lÄda innehÄller 2 skor Hur mÄnga skor Àr det sammanlagt? (12)

29. Vi multiplicerar talet 2

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Bilda tvÄans multiplikationstabell

A. Ni behöver (analogt eller digitalt): antalslÄdor till talet 2, multiplikationsunderlag

Illustrera tvÄans tabell med antalslÄdor pÄ multiplikationsunderlaget. Undersök först ett tomt multiplikationsunderlag. Fundera pÄ hur mÄnga gÄnger antalet 2 finns i rutan (0). Skriv multiplikationen 0 · 2 = 0. LÀgg en antalslÄda i den första rutan. Fundera pÄ hur mÄnga gÄnger antalet 2 finns i rutan (1). Skriv multiplikationen 1 · 2 = 2. FortsÀtt att fylla pÄ multiplikationsunderlaget Ànda till multiplikationen 10 · 2. Nu undersöker man multiplikationerna som stÄr pÄ tavlan. Konstatera att:

‱ Multiplikationens produkt kan man rĂ€kna ut genom att addera 2 till produkten innan.

‱ Den första faktorn Ă€ndras, den andra faktorn Ă€r densamma (2).

‱ Produkten Ă€r alltid ett jĂ€mnt tal.

B. Ni behöver: antalslÄdor till talet 2, multiplikationsunderlag

SÀg multiplikationer ur tvÄans tabell. Eleverna bildar multiplikationen med antalslÄdor pÄ multiplikationsunderlaget. RÀkna ut och sÀg produkten högt. FortsÀtt aktiviteten med olika multiplikationer.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Produkter i tvÄans multiplikationstabell

Ni behöver: Produktkort (tvÄans tabell)

Spela i grupper med 3–4 elever. Varje spelare fĂ„r 5 kort. Ett kort blir startkort och resten lĂ€ggs pĂ„ bordet i en hög med bildsidan nerĂ„t. PĂ„ startkortet fĂ„r man lĂ€gga produkten innan eller produkten efter i tvĂ„ans tabell. NĂ€r man har lagt ett kort drar man ett nytt frĂ„n högen sĂ„ att man alltid har 5 kort pĂ„ handen, tills korten Ă€r slut. Eleverna turas om att lĂ€gga kort i mitten. Insikter!­korten fĂ„r man lĂ€gga pĂ„ vilket kort som helst, och pĂ„ Insikter!­korten fĂ„r man lĂ€gga vilket kort man vill. Om man inte kan lĂ€gga nĂ„got kort gĂ„r turen vidare till nĂ€sta. Den som först har blivit av med alla sina kort vinner.

Talföljdsjakt

Ni behöver: papper och penna, tĂ€rning Eleverna spelar i grupper med 3–4 elever. Spelarna skriver talet 0 pĂ„ varsitt papper. Spelarna turas om att slĂ„ tĂ€rningen. NĂ€r en spelare fĂ„r talet 2, skriver hen nĂ€sta produkt i tvĂ„ans tabell under nollan pĂ„ sitt papper. Först upp till talet 20 vinner.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

NÀr man arbetar med tvÄans tabell Àr det viktigt att eleven förstÄr att antalet tvÄ upprepas. NÀr man ÄskÄdliggör multiplikationer kan man anvÀnda rutat papper. Eleverna kan rita rektanglar med 2 rader och olika antal kolumner för att visualisera multiplikationer med talet 2.

Om eleven visualiserar multiplikation med lÄdor uppmanas eleven att först rita antalet lÄdor (första faktorn) och dÀrefter innehÄllet i lÄdorna (andra faktorn).

Under arbetet med uppgifterna kan man anvÀnda konkreta föremÄl och antalslÄdor ur kuvertet som stöd.

Skriv en multiplikation till bilden. RĂ€kna ut produkten.

1·2=2 1 gÄnger 2 Àr lika med 2

3 gÄnger 2 Àr lika med 6

1 Multiplicera med 2. Skriv produkten.

5 Skriv produkterna i 2:ans multiplikationstabell. RĂ€kna ut produkten.

Rita en bild till multiplikationen. RĂ€kna ut produkten.

Vi multiplicerar talet 2

1 Skriv multiplikationen. RĂ€kna ut produkten.

6 RĂ€kna ut produkten. Skriv produkten som saknas.

8 Skriv faktorn

2 RĂ€kna ut produkten.

3 Lista ut. Hur mycket kostar sakerna i den sista rutan?

978-91-44-18027-4_01_book_kdi.indd 31

Tillhörande sida i boken Kommer du ihÄg?

07:51

Elevbok s. 115-117

LEKTIONENS INNEHÅLL

‱ sambandet mellan addition och multiplikation

‱ begreppet multiplikation

‱ multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

‱ att rita och lösa textuppgifter

VIKTIGA BEGREPP

‱ term

‱ multiplikation

‱ faktor

‱ produkt

MATERIAL

Övrigt:

‱ tĂ€rning

‱ rutat papper

‱ fĂ€rgpennor

KOPIERINGSUNDERLAG

35a: Repetera

35b: Repetera

35c: Repetera

RÀkneflyt kapitel 5 Mitt rÀkneflyt

Rektangelspelet

Repetitionsspel

BEDÖMNING

Prov 5a1: Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

Prov 5a2: Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

Prov 5c: Multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

SPEL

Repetitionsspel (se s . 140)

‱Multiplikation till 100

HUVUDRÄKNING

1 9 · 5 (45)

2 Det finns 8 lÄdor Varje lÄda innehÄller 2 frukter . Hur mÄnga frukter Àr det sammanlagt? (16)

3 Emir har fem stycken 10-kronor . Han fÄr tvÄ stycken 10-kronor till Hur mÄnga kronor har Emir sammanlagt? (70 kr)

35. Repetera

PEDAGOGISKA OBSERVATIONER

Under repetitionskapitlet Àr det viktigt att följa elevens arbete för att se om hen förstÄr konceptet multiplikation. Kontrollera att eleven förstÄr sambandet mellan addition och multiplikation och kan rita en bild av en multiplikation, bÄde med lÄdor och med rektanglar. Det Àr ocksÄ viktigt att eleven behÀrskar talföljderna med produkter till de olika tabellerna och kan röra sig framÄt och bakÄt i talföljder.

Reparera

Det kan finnas flera anledningar till varför eleverna vid nÄgot tillfÀlle inte fÄr grepp pÄ nÄgot moment i matematikundervisningen. Att lÄta eleverna göra flera övningar och repetera pÄ samma sÀtt saker de inte har förstÄtt Àr sÀllan en bra lösning.

NĂ€r nya begrepp och koncept introduceras Ă€r det en bra tumregel att ”först reparera, sen repetera”. Det Ă€r viktigt att sĂ€kerstĂ€lla elevens förstĂ„else innan hen Ă€r redo att repetera. Presentera matematiska begrepp pĂ„ flera olika sĂ€tt sĂ„ att eleven har möjlighet att reparera eventuella missuppfattningar. SĂ€kerstĂ€ll först förstĂ„elsen och befĂ€st den sedan med hjĂ€lp av varierad repetition.

Repetera

Repetitionslektionen kan anvÀndas pÄ olika sÀtt. Utöver repetition kan den bland annat fungera som ett slags diagnos pÄ innehÄllet i kapitlet. Om eleven har förstÄtt innehÄllet i kapitlet, men uppgifterna i repetitionslektionen ÀndÄ Àr utmanande (hen rÀknar t.ex. lÄngsamt, Àr osÀker eller gör mÄnga fel) Àr det viktigt att stanna upp och repetera. Ge eleven tid att trÀna mer för att befÀsta addition och subtraktion och gÄ sedan vidare till multiplikation. LÄt eleven trÀna tabellerna med hjÀlp av tallinjen dÀr man hoppar 2, 5 eller 10 framÄt och bakÄt. AnvÀnd Àven det laborativa materialet tillsammans med kopieringsunderlagen till kapitlet nÀr ni repeterar.

LÄt eleverna trÀna och befÀsta multiplikationstabellerna med RÀkneflyts­övningarna.

REPETERA MED SPEL

Rektangelspel

Ni behöver: tÀrning, Rektangelspelet eller rutat papper, 2 fÀrgpennor

Eleverna spelar i par. De anvÀnder kopieringsunderlaget eller rutat papper dÀr de ritar en spelplan med 10 gÄnger 10 rutor.

Eleverna turas om att slÄ tÀrningen och rita och mÄla en rektangel med tÀrningens tal gÄnger 2 (t.ex. 4 · 2) pÄ spelplanen. De fortsÀtter att slÄ tÀrningen och fylla spelplanen med sina rektanglar. Spelaren som inte lÀngre hittar plats för att rita sin rektangel pÄ spelplanen förlorar omgÄngen.

Repetitionsspel

Spelplanen för repetitionsspelet finns pÄ baksidan av Kommer du ihÄg?

PÄ s. 140 hÀr i lÀrarhandledningen hittar du instruktionerna till repetitionsspelet.

1 Skriv additionen och multiplikationen. RĂ€kna ut summan och produkten.

4 FortsÀtt talföljden.

5 RĂ€kna multiplikationen. Produkten visar vilken bokstav du ska skriva i rutan. LĂ€s harens namn.

2 Skriv en multiplikation av additionen. RĂ€kna.

3 Skriv en multiplikation till bilden. RĂ€kna ut produkten.

6 Rita bilden. Skriv multiplikationen och rÀkna.

Ida har 3 pÄsar med 5 pÀron. Hur mÄnga pÀron har Ida sammanlagt?

I varje lÄda finns 2 leksaker. Det finns 5 lÄdor. Hur mÄnga leksaker finns det sammanlagt?

Svar: Svar:

SJÄLVBEDÖMNING – MATEMATIKEN OCH JAG

LÄt eleven med hjÀlp av Matematiken och jag utvÀrdera arbetet med det hÀr kapitlet.

Matematiken och jag bestÄr av tre delar:

Den första delen handlar om elevernas instĂ€llning till och agerande under lektionerna. Förklara för eleverna vad frĂ„gan handlar om och vad svaren ”ja – ibland – nej” innebĂ€r. Ge exempel pĂ„ vad eleverna kan tĂ€nka pĂ„ nĂ€r de utvĂ€rderar kapitlet.

I den andra delen i Matematiken och jag utvÀrderar eleverna vilka superkrafter de har anvÀnt under kapitlets gÄng. Superkrafterna lyfter en positiv instÀllning till inlÀrningen.

KÀnslan av att lyckas gör att elevens sjÀlvförtroende och den positiva instÀllningen till matematiken vÀxer. Förklara för eleverna vad de olika superkrafterna handlar om.

LÀs mer om superkrafterna i lÀrarhandledningen pÄ s. 19.

Den tredje delen i Matematiken och jag ger eleverna möjlighet att rita eller skriva vad de tyckte mest om under kapitlet.

LÀs mer om Matematiken och jag pÄ s. 18.

978-91-44-18027-4_book.indb 116

MÄla det som passar för det hÀr kapitlet.

NĂ€r vi arbetar med matte 


arbetar jag noggrant. kan jag koncentrera mig. kÀnner jag mig glad. ja ibland nej

MÄla superkrafterna du har anvÀnt i det hÀr kapitlet.

samarbetsförmÄga uthÄllighet kreativitet mod engagemang

Vad var det roligaste i det hÀr kapitlet?

Skriv eller rita.

Kapitel 3

1 Hitta regeln. Fyll i talföljden.

3 Uppgiften kan lösas genom att rita in trianglarna som saknas eller markera saknade trianglar med en prick eller ett litet kryss dÄ det annars kan vara svÄrt att hÄlla koll pÄ hur mÄnga man har rÀknat. Kapitel 3

2 Rita tÀrningarna som saknas. Det finns flera lösningar.

Prickarna Àr sammanlagt 27.

Prickarna Àr sammanlagt 29.

Prickarna Àr sammanlagt 34.

3 Pusslet Àr gjort av smÄ gröna trianglar. Vissa bitar saknas. Undersök pusslet. Skriv antalet.

1 10 19 42 48 54 a a c c b b

Hur mÄnga bitar finns det sammanlagt i ett helt pussel?

Hur mÄnga bitar saknas i pusslet?

Hur mÄnga mörkgröna bitar saknas i pusslet?

978-91-44-18027-4_book.indb 156 2024-06-17 09:11

4 RĂ€kna pengarna. Skriv <, = eller >.

5 Kryssa för rÀtt alternativ.

1 Tipsa eleverna om att ta reda pÄ hur stor hoppet (differensen) Àr frÄn ett tal till nÀsta (+9; +6). Sedan gÀller det att fortsÀtta att addera 9 (6) Ät höger och subtrahera 6 nÀr man gÄr Ät vÀnster.

2 Uppgiften mĂ„ste lösas i flera steg och det ingĂ„r addition och subtraktion med tiotalsövergĂ„ng. Man börjar med att addera prickarna pĂ„ tĂ€rningarna som visas (t.ex. a. 6 + 6 + 6 = 18). Sedan rĂ€knar man ut hur mycket som saknas till summan (27 – 18 = __ eller 18 + __ = 27). Steg tre Ă€r att rita 2 tĂ€rningar som har summan 9. HĂ€r finns det flera lösningar (6 och 3 eller 5 och 4).

4 Ifall eleverna har svÄrt med arbetsminnet nÀr de rÀknar ihop pengarna pÄ varje sida, kan du lÄta dem anvÀnda lÄtsaspengar nÀr de rÀknar. Tipsa dem att anteckna vÀrdet i rutan för att inte glömma bort det.

5 För att förstÄ principen av uppgiften kan du lÄta eleverna testa med 4 blÄ och 3 röda pÀrlor eller annat plockmaterial dÀr de drar 4 stycken utan att se.

Om du plockar upp 4 strumpor ur korgen,

Àr alla strumpor blÄ

Àr alla strumpor röda

Àr hÀlften blÄ och hÀlften röda

Det ligger 7 strumpor i tvÀttkorgen. Av dem Àr 4 blÄ och 3 röda. a c d b

Àr Ätminstone en av strumporna blÄ.

978-91-44-18027-4_book.indb 157

Möjligt Inte möjligt SÀkert

6

Addera och skriv summan. VÀlj fÀrger frÄn rutan och mÄla. Addera och skriv summan.

8 Lista ut talet i den sista lÄdan.

9 Hur mycket pengar har de kvar?

Rita vÀgen enligt deras köp. Ringa in pengar i slutet. 30 40 30 42

‱ PĂ„ marknaden köper barnen tvĂ„ kilo potatis. Ett kilo kostar 9 kronor. De blir törstiga och köper varsin flaska vatten för 4 kronor styck.

‱ I fruktstĂ„ndet köper Paolo tvĂ„ gurkor som kostar 7 kronor styck och Frida köper en sallad som kostar 9 kronor. Sedan köper de tre stora lökar som kostar 3 kronor styck. DĂ€r hittar de 10 tomma burkar pĂ„ marken.

‱ De gĂ„r in till snabbköpet och pantar vattenflaskorna och burkarna och fĂ„r 1 krona för varje.

‱ De avslutar med att köpa varsin glass som kostar 9 kronor styck.

6

I de hÀr uppgifterna Àr det viktigt att eleverna förstÄr att det finns ekvationer bÄde vÄgrÀtt och lodrÀtt. Det gÀller att hitta en ekvation dÀr det bara saknas ett tal sÄ att man kan rÀkna ut det. I första uppgiften kan man börja med den första 38 + __ + 9 = 53 genom att först addera 38 + 9 (= 47) och sedan rÀkna ut hur mycket det saknas till 53 (6). Sedan fortsÀtter man vertikalt med 9 + __ = 18 (9). I andra uppgiften kan man börja vertikalt med 7 + __ = 16 (9).

Tipsa eleverna om att alltid leta efter additioner eller subtraktioner dÀr det bara saknas ett tal.

7 I uppgift a kan det underlÀtta om eleverna skriver upp talen som stÄr för de olika klossarna, för att sedan addera dem.

I uppgift b kommer summorna att variera beroende pÄ vilka fÀrger eleverna vÀljer. Du kan lÄta eleverna arbeta i par och kontrollera varandras utrÀkningar. Den hÀr uppgiften kan vara svÄr för eleverna som har svÄrighet med sitt fÀrgseende.

Varje deluppgift innebÀr berÀkningar i flera steg. LÄt eleverna anteckna berÀkningarna ifall de har svÄrt att hÄlla dem i huvudet. Kapitel 3

10 Fyll i uttrycket med siffrorna 4, 5, 6 och 7 sÄ att svaret stÀmmer.

AnvÀnd alla 4 siffror i varje uttryck.

8 För att kunna rĂ€kna ut vĂ€rden för bilderna börjar man med rutan dĂ€r det finns likadana bilder: 5 ballonger Ă€r 30 (ballong Ă€r 6). Tipsa om att anteckna bildernas vĂ€rden bredvid dem som Ă€r likadana. Nu kan man berĂ€kna andra rutan, 3 solfjĂ€drar och en ballong Ă€r 30, ta bort ballongen (30 – 6) sĂ„ vet man att 3 solfjĂ€drar Ă€r 24 (solfjĂ€der Ă€r 8), sĂ€tt in vĂ€rden för ballong och solfjĂ€der i första och fjĂ€rde rutan och rĂ€kna ut vĂ€rdet för kameran (första: 42 – 24 = 18, ryggsĂ€ck Ă€r 9; fjĂ€rde: 40 – 24 – 6 = 10, kamera Ă€r 10). Addera alla vĂ€rden för summan.

9

10 NĂ€r det gĂ€ller lösningarna till dessa uppgifter finns det bara ett tal som fungerar som första term. De andra termerna kan ibland skrivas i en annan ordning (64 – 7 – 4 eller 64 – 4 – 7).

Tipsa eleverna om att testa med olika tal. Det underlĂ€ttar att göra en kvalificerad gissning pĂ„ första termen (om vi subtraherar tvĂ„ tal sĂ„ har vi 52 kvar – vilket tal

vi dÄ börja med?).

Klossarna stÄr för olika tal.

Matteblixt Àr ett baslÀromedel som möjliggör en varierad matematikundervisning. I Matteblixt utvecklas och bekrÀftas elevernas styrkor, sÄ som uthÄllighet, samarbetsförmÄga, engagemang och kreativitet för att ge eleverna de bÀsta förutsÀttningar att Àlska matematik.

Det innehÄllsrika lÀrarpaketet gör att du enkelt kan ge dina elever en inspirerande och varierande undervisning. Starta lektionen med en film, inledande problemlösningsuppgift eller ett spel, valet Àr ditt och möjligheterna Àr mÄnga.

LÀrarhandledningen ger dig förslag pÄ aktiviteter och pedagogiska tankar kring det matematiska innehÄllet.

Den tryckta lÀrarhandledningen ingÄr i lÀrarpaketet tillsammans med lÀrarens digitala resurs.

LÀrarens digitala resurs innehÄller:

‱ lĂ€rarhandledning

‱ elevens digitala lĂ€romedel

‱ facit till elevboken

‱ kopieringsunderlag pĂ„ tre nivĂ„er till varje lektion

‱ bedömningsmaterial som t.ex. prov

‱ tankenötter och huvudrĂ€kningsuppgifter

‱ digital tavla

‱ 40 lektionsfilmer: genomgĂ„ng som förklarar matematiskt innehĂ„ll och övningar

‱ 7 kapitelfilmer: visar barn som möter matematiskt innehĂ„ll i vardagliga situationer

‱ rörelsekort och annat matematiskt till klassrummet

‱ Tomoyo

Matteblixt för skolÄr 2 bestÄr av Matteblixt 2a elevpaket och Matteblixt 2b elevpaket samt Matteblixt 2a lÀrarpaket och Matteblixt 2b lÀrarpaket.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.