I Krumelurkul får vi följa vännerna Otis och Luna som bor i samma hus, Otis på första våningen och Luna på nionde. De har varit kompisar sedan de var små. Torsten Bengtssons underfundiga texter förvandlar vardagliga händelser till spännande äventyr med mycket värme och stor igenkänning.
Lärarpaketet består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser.
LÄRARBOK
Den tryckta lärarhandledningen inleds med en arbetsgång för hur man organiserar läsutveckling och skrivande. En text om kooperativt lärande i skrivundervisningen samt en text om kreativt skrivande ger grund för undervisningen. Därefter följer konkreta lektionsplaneringar. Till varje kapitel finns det aktiviteter som gör det lätt att variera och anpassa undervisningen utifrån din elevgrupp. Dessa aktiviteter är språkutvecklande, multimodala, kan genomföras utomhus samt innehåller kooperativa strukturer. Aktiviteterna presenteras i en översiktlig sammanställning. Det finns också skapande aktiviteter till kapitlen. Lärarhandledningen innehåller även förslag på terminsplaneringar.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
DIGITALA RESURSER
De digitala resurserna innehåller lärarhandledningen som e-bok. De förberedda genomgångarna sparar din planeringstid och erbjuder bland annat bildstöd för ord och begrepp inför den gemensamma läsningen av läseboken. Här finns också elevpaketet med alla tre läseboksnivåer tillgängliga. Slutligen finns ett stort antal kopieringsunderlag för nedladdning.
Här hittar du filmer, presentationer, kopieringsunderlag och mycket mer.
Anna Ekerstedt · Marie Klangeryd Lärarhandledning
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsunderlag 6 Högläsningskort är skapat av Susanne Barregren som också har valt ut orden ur respektive läsebokskapitel till kopieringsunderlag 71 Välskrivning.
Kopieringsunderlag 47 Samplingsdikter, utdrag ur Samlade verk 51. Ordalek och småkonst och annan 1900-talslyrik (1989) av August Strindberg, Dikter (1916) av Edith Södergran, Dikter (1998) av Johan Ludvig Runeberg, Dikter (1999) av Erik Gustaf Geijer, Gralstänk (1898) och Dikter från hospitalet (2005) av Gustav Fröding, Härdarna (1927) och Gömda land (1924) av Karin Boye, Vallfart och vandringsår (1888) av Verner von Heidenstam, Dikter (1996) av Viktor Rydberg, Psalmboken av Israel Kolmodin (bearbetad av Johan Olof Wallin), Död idyll av Eva Neander, Sagoland (I mörker står skogens väldiga mur) av Harriet Löwenhjelm, Songes av Carl Jonas Love Almqvist
Bildkällor:
Lärarhandledning
Foton sidorna 52–63: Camilla Hyrefelt
Illustrationer ur läsebok till respektive lektionsplanering: Veronica Ljunglöf
Extratext demokrati: val: Fredrik Sandberg/TT, demonstration: Anders Hansson/DN/TT
Extratext samer: karta över Sápmi: Anders Suneson www.tecknadebilder.se, samiska barn på skolavslutning: Tor L Tuorda/N/TT
Extratext forntiden: tidslinje: Jakob Meijling, redskap: Anna Söderstjerna
Övriga illustrationer: Veronica Ljunglöf
Övriga foton: shutterstock.com
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Torsten Bengtsson är utbildad specialpedagog och har under många år arbetat med elever som på ett eller annat sätt haft svårt att klara av sin skolgång. Han debuterade som författare 2002 och har sedan dess skrivit en mängd barn och ungdomsböcker och flera läroböcker i geografi, naturkunskap och historia. Själv läser Torsten helst socialrealistiska romaner, biografier, historia och vetenskap. I Krumelurkul har Torsten skrivit läseböckerna om Otis och Luna.
ANNA EKERSTEDT
Anna Ekerstedt är 1–7lärare och har lång erfarenhet av att arbeta som klasslärare i klasser med stor andel flerspråkiga elever. Anna har sedan vidareutbildat sig till specialpedagog och speciallärare med inriktning språk, läs och skrivutveckling och arbetar sedan några år tillbaka som specialpedagog. Hon har deltagit i ett antal Learning Studies inom språkutvecklande arbetssätt. Anna mottog 2017 Svenska Akademiens svensklärarpris och har tidigare skrivit en bok om läs och skrivutveckling, “Explicit undervisning för läs och skrivutveckling” samt föreläser om språkutvecklande arbetssätt. Anna Ekerstedt är tillsammans med Marie Klangeryd författare till arbetsboken och lärarhandledningen i Krumelurkul
MARIE KLANGERYD
Marie Klangeryd har arbetat som lärare sedan 1995. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga elever i årskurserna 1–6. Marie har arbetat i förberedelseklass och som klasslärare under många år. Under de senaste åren har hon arbetat som lärare i svenska som andraspråk mot åk 1–3. Hon har även deltagit i ett antal Learning Studies inom språkutvecklande arbetssätt. Marie arbetar nu som förstelärare i språk, läs och skrivutveckling mot sv/svaämnet. Arbetet med de flerspråkiga eleverna ligger henne varmt om hjärtat. Marie Klangeryd är tillsammans med Anna Ekerstedt författare till arbetsboken och lärarhandledningen i Krumelurkul
CAMILLA HYREFELT
Camilla Hyrefelt är lärare 1–7 i svenska och svenska som andraspråk och arbetar som kommunövergripande speciallärare. Hon har många års erfarenhet av nyanlända och elever med svenska som andraspråk. I klassrummet ligger fokus på en språk och kunskapsutvecklande miljö där alla känner sig delaktiga. I Krumelurkul 3 lärarhandledning har Camilla Hyrefelt skrivit de inledande aktiviteterna till samtliga kapitel samt Skapande aktiviteter på sidan 56.
NICLAS FOHLIN
Niclas Fohlin, pedagogisk utvecklingsledare, har grundskollärar och specialpedagogexamen samt har jobbat inom förskola och skola som pedagog och specialpedagog. I Krumelurkul 3 Lärarhandledning har Niclas Fohlin skrivit texten Kooperativt lärande i skrivundervisningen på sidan 46 tillsammans med Jennie Wilson.
JENNIE WILSON
Jennie Wilson är legitimerad grundskollärare. Hon har arbetat flera år som klasslärare och förstelärare i kooperativt lärande. Ända sedan sin studietid har hon lagt stort fokus på samarbete och elevaktivitet för ett fördjupat lärande. Jennie arbetar idag med pedagogisk utveckling på skolor och inom kommuner, med fokus på att utveckla pedagogers undervisningspraktik. Hon skriver böcker, föreläser och har utbildningar för kommuner och skolor. I Krumelurkul 3 Lärarhandledning har Jennie Wilson skrivit texten Kooperativt lärande i skrivundervisningen på sidan 46 tillsammans med Niclas Fohlin.
TOVE BERGGREN
Tove Berggren är författare och skrivpedagog och har bland annat skrivit böckerna om Lennart Lordi och Ernst & Gudrun samt kapitelboken Spökdiktare och slottspoeter. Hon arbetar med Skapande skola, gör författarbesök i skolor och håller i skrivworkshops där hon arbetar med att få barn och unga att vilja och våga skriva. I Krumelurkul 3 Lärarhandledning har Tove Berggren skrivit texten Kreativt skrivande på sidan 52.
Välkommen tillbaka till Krumelurkul!
I Krumelurkul kommer du och dina elever att fortsätta få följa Otis, Luna och deras familjer. I årskurs 3 får Otis och Luna en ny klasskompis som heter Alma. Kompisrelationerna förändras och det leder till både spännande och jobbiga händelser. Tillsammans med Otis, Luna och Alma tränar ni vidare på olika moment i läs och skrivutvecklingen på ett medvetet och lustfyllt sätt.
Det är ett viktigt uppdrag du har framför dig. Forskning visar att läsning påverkar vår språkutveckling och vår förmåga till inlevelse och fantasi. Det ökar vår förmåga att förstå andra människor och kulturer. Vi lever i ett kunskapssamhälle där det skapas mängder av information i snabb takt. Den kommunikativa utvecklingen hos eleverna är viktig både för att de ska kunna forma sina egna identiteter och för att de ska kunna ta del av och
Elevpaket
LÄSEBOK I TRE NIVÅER
I läseboken får vi följa vännerna Otis och Luna som bor i samma hus, Otis på första våningen och Luna på nionde. De har varit kompisar sedan de var små. Boken, som är skriven av Torsten Bengtsson, består av tolv separata berättelser uppdelade på 24 kapitel. Varje historia löper över två kapitel med en cliffhanger mellan, som driver läsningen framåt. Den skönlitterära texten varvas med fyra faktatexter (beskrivande och förklarande text) med innehåll kopplat till berättelsen. Det finns också en instruerande text om hur man bygger en drake som kopieringsunderlag. Läseböckerna i Krumelurkul finns i de tre nivåerna Läsa lätt, Läsa mera och Läsa vidare. Klassen samlas kring högläsning ur Läsa vidare så att eleverna får en gemensam läsupplevelse med samtal om ord, begrepp och textens innehåll. Samtal före, under och efter läsningen är viktiga delar i elevernas språkutveckling. Att kunna ta del av och läsa samma innehåll som klasskamraterna ökar motivationen. De tre nivåerna möjliggör enskild lästräning på elevens egen nivå.
vara delaktiga i samhället. Att lära sig formulera och pröva sina åsikter, berätta om något som man har varit med om eller ska vara med om, samtala och argumentera med andra om saker som är viktiga för en och be om hjälp fyller flera viktiga funktioner.
Eleverna tränar sig inför vuxenlivet för att bli demokratiska medborgare som kan reflektera, kritiskt granska och ta välgrundade beslut.
Vi hoppas att Krumelurkul ska hjälpa dig att fortsätta utveckla läsglädjen hos eleverna och skapa bokslukare. I årskurs 3 blir det viktigt att öka elevernas läskondition med hjälp av längre läsebokstexter. Att träna sin uthållighet med bibehållet läsengagemang är ett viktigt mål att arbeta mot. Lycka till!
Läsa lätt
KAPITEL 1 Mormor på besök Otis och Luna gungar. – Nu är snart sommarlovet slut, säger Otis. – Det har gått fort, men ändå sakta, säger Luna.
– Hur menar du? undrar Otis. Luna tycker att det är länge sedan de slutade tvåan men att lovet har gått snabbt.
– Om du ser en röd liten bil är det min mormor som kommer, säger Luna och tittar mot parkeringen. Otis tittar men ser bara bilar i silver och vitt.
– Mormor har varit sjuk men nu mår hon bättre, säger Luna. Då kommer en röd bil.
sommarlovet parkeringen 6
Mormor blir glad när Otis och Luna möter henne. Hon har bakat. Luna bär mormors väska.
– Då börjar ni trean i morgon, säger mormor.
– Otis, du kan väl äta med oss i kväll? säger Luna. Det blir jättegod mat. Otis vill fråga sina mammor. Han är strax tillbaka och har med sig två flaskor saft. – Vilken fest det blir, säger Luna. De får vänta på hissen. När dörren till hissen öppnas kliver Maria och Hero ut. – Så kul att se er, säger Maria.
jättegod tillbaka flaskor 7
Läsa lätt är anpassad för läsare som behöver en bearbetad text med mindre textmängd. Texten har en långsam, medveten progression. Meningarna är varierade men har till största del rak ordföljd. Längst ner på respektive sida genom hela boken är utvalda ord markerade. Det är ord som är längre än sex bokstäver, ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt på grund av betoningen.
Läsa mera
har gått som en blixt, säger hon.
Det ska bli kul att börja trean, säger Otis.
tittar mot parkeringen och säger:
Om du ser en röd liten bil så är det mormor som kommer. Otis tittar, men ser bara bilar silver och vitt. – Mormor har haft cancer men nu är hon bättre, säger Luna. Då svänger en röd bil in på parkeringen. Otis och Luna springer så fort att gruset ryker runt benen.
978-91-44-17949-0_book.indd 6 2024-06-17 12:28
Mormor blir glad när Otis och Luna möter henne. Hon har bakat bröd och en äppelkaka. Luna hjälper henne med väskan. – Då ska ni börja trean, säger mormor. Det är inte klokt vad tiden går snabbt. Jag tyckte nyss att ni började ettan. – Otis, du kan väl äta med oss i kväll?
Läsa mera är för elever som behöver en bearbetad text med något större textmängd. Progressionen är genomtänkt.
Läsa vidare
håller utkik, men ser bara bilar som är silverfärgade och vita och en motorcykel.
– Mormor har varit sjuk i cancer, säger Luna. Nu har hon fått behandling och
av gungorna i farten och springer så fort att gruset ryker runt benen.
978-91-44-17948-3_book.indd 6 2024-06-17 11:52
Mormor blir så glad när Otis och Luna möter henne. – Å! Världens bästa mottagande, säger hon och kramar om dem. Mormor har bakat bröd och en äppelkaka. Luna får hjälpa henne att bära hennes väska. – Då börjar ni trean i morgon, säger hon. Det är inte klokt vad tiden rusar väg. Jag tyckte nyss att ni började ettan. – Otis, du kan väl äta med oss i kväll? säger Luna. Det blir jättegod mat och så får vi äppelkaka till
Läsa vidare är den skönlitterära originaltexten. Det är denna nivå som du som lärare läser högt ur tillsammans med eleverna innan innehållet bearbetas. Den kan också användas för enskild läsning av elever som har kommit långt i sin läsutveckling och kan läsa längre texter flytande. Meningarna är längre med varierad meningsbyggnad och innehåller många långa ord och många ord med ljudstridig stavning.
ARBETSBOK
Arbetsgången i arbetsboken utgår från cirkelmodellen.Varje kapitel består av två uppslag. Uppgifterna under rubriken Alla på första uppslaget arbetar klassen gemensamt med och därefter arbetar eleverna vidare två och två med uppgifterna under rubriken Par. På det andra uppslaget arbetar eleverna enskilt.
Här är uppgifterna indelade i två olika nivåer för maximal flexibilitet. På Enskilt Herosidan befäster eleverna det gemensamma arbetet genom att göra liknande övningar. På Enskilt Sivsidan utmanas eleverna med svårare uppgifter. Längst ner på respektive sida finns Mera Hero och Mera Siv som är fördjupningsuppgifter. Läs mer om hur innehållet i arbetsboken kan anpassas efter eleverna på sidan 23.
Enskilt
Enskilt Siv
1. Alla
2. Par
Med jämna mellanrum möter eleverna uppslaget Kan du? med uppgifter som repeterar innehållet i föregående kapitel. Även detta uppslag är indelat i nivåerna Hero och Siv.
SKRIVBOK
Med arbetsboken i Krumelurkul får eleverna en skrivbok. I den övar eleverna på självständigt skrivande i avgränsade delar. Eleverna får till exempel beskriva karaktärer, skriva olika inledningar och öva på miljöbeskrivningar.
Därefter följer en faktatext med tillhörande uppgifter på två uppslag. Precis som i övriga kapitel arbetar ni här utifrån cirkelmodellen och går igenom den aktuella texttypens struktur samt viktiga ämnesspecifika begrepp. I Krumelurkul 3 består faktatexterna av beskrivande och förklarande text. En instruerande text om att bygga en drake finns som kopieringsunderlag.
DIGITALT LÄROMEDEL
Till varje kapitel finns det självrättande digitala övningar som kan göras om och om igen. Arbetsbokens innehåll kompletteras med övningar där eleverna får träna på läsförståelse samt kapitlets övriga mål. Det finns även korta filmer som presenterar bland annat källkritik och källtillit, ordklasser, stavningsregler och skrivknep från Torsten Bengtsson.
Lärarpaket
LÄRARHANDLEDNING
I den tryckta lärarhandledningen hittar du en utförlig beskrivning av arbetsgången samt en tydlig och konkret lektionsplanering till samtliga kapitel i läseboken, arbetsboken och skrivboken. Du hittar även en översiktlig terminsplanering. Till varje kapitelpar finns ett uppslag med aktiviteter att välja bland. Det finns aktiviteter som är kopplade till kooperativa strukturer, som är språkutvecklande, som innefattar multimodala uttrycksformer och som passar utomhus.
I lärarhandledningen finns ett avsnitt om kooperativt lärande kopplat till Krumelurkul skrivet av Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Det finns även ett avsnitt om kreativt skrivande skrivet av Tove Berggren. Utöver det finns det ett avsnitt om olika arbetssätt och metoder som du kan använda dig av när du arbetar med Krumelurkul
DIGITALA RESURSER
I de digitala resurserna hittar du förberedda genomgångar. En del av dessa förberedda genomgångar ger bildstöd för att förklara begrepp i läsebokens texter. De förberedda genomgångarna kan användas när ett nytt kapitel förarbetas.
I de digitala resurserna finns det två veckoplaneringar som är gjorda av erfarna lärare som använder Krumelurkul
Det finns ett rikt utbud av kopieringsunderlag, till exempel läsebokens illustrationer och karaktärer, läslistor, laborativt material, stödstrukturer och checklistor för olika texttyper, självskattningsformulär, brev till vårdnadshavare och ordlistor med begrepp att förklara muntligt.
I de digitala resurserna hittar du även fyra extratexter som du kan använda när det passar under terminen. Det är en text om demokrati och diktatur, en om samer, en om vattnets kretslopp och en om forntiden. De inleds med en skönlitterär text om Otis och Luna och övergår sedan till fakta om ämnet.
Arbetsgång i Krumelurkul
ETT KAPITEL
LÄSEBOKEN
• begrepp att förklara
• högläsning och frågor 1
ARBETSBOKEN
• alla
• par
• enskilt Hero/Siv övningar filmer 2
INDIVIDUELL LÄSTRÄNING
SKRIVANDE
SKRIVBOKEN
• utveckla skrivstrategier 3
• reflektionsfråga 4
REFLEKTION
SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER: ORDKLASSER, STAVNING
DIGITALT LÄROMEDEL
AKTIVITETER
Nu börjar vi!
1. Vi rekommenderar att du antingen genomför Skolverkets bedömningsstöd eller låter eleverna läsa för dig innan du delar ut läseböcker för att välja rätt nivå till eleverna. Det är viktigt att det blir rätt nivå för var och en, så att läseboken varken är för lätt eller för svår. Läs mer på sidan 16.
2. Gör gärna något kul av introduktionen av materialet för eleverna (se förslag på nästa sida under rubriken Introducera läseboken).
3. Inled med att repetera vad som hände i Krumelurkul 2 innan ni påbörjar Krumelurkul 3.Visa sidorna 2–3 i läseboken på projektor och gå igenom alla karaktärer samt lyft några saker som Otis och Luna var med om i den förra boken. Kanske upptäcker eleverna att den blivande klasskompisen Alma är med på uppslaget? Ni kan också göra en gemensam tankekarta om karaktärerna i Krumelurkul och vad ni minns om dem.
MUNTLIG PRESENTATION (jämna kapitel)
• aktivitet att presentera muntligt i par, grupp eller helklass 5
4. Förslagsvis arbetar ni med ett kapitel i läseboken samt skrivbok, arbetsbok och digitalt läromedel under 1–2 veckor. Kom ihåg att variera under visningen med aktiviteter och kopieringsunderlag som du hittar i lärarpaketet.
5. I arbetsboken finns det fyra tillfällen då ni kan stanna upp och repetera samt reflektera över vad ni har tränat. Repetitionssidorna Kan du? används för att repetera alla moment som ni har arbetat med i de aktuella kapitlen.
6. Efter repetitionssidorna finns en beskrivande eller förklarande text att modellera för eleverna och arbeta gemensamt med. Det finns även en stödstruktur att använda för att planera en text i par eller enskilt. När eleverna har skrivit klart texten finns det en checklista som de kan använda för att bearbeta sin text.
7. I Skrivboken finns det uppgifter som är kopplade till innehållet i arbetsboken eller läseboken. Du väljer själv om du vill använda skrivboken i skolan eller ha den som en hemuppgift.
8. Till varje kapitelpar finns även förslag på en muntlig presentation. Den hänger ihop med något som händer eller tränas i kapitlet.
Introducera läseboken
Bygg upp en förväntan innan Krumelurkul presenteras. För att väcka elevernas intresse kan man skriva ett brev till klassen och be dem ta reda på lite fakta om majssnokar.
Innehåll
Det är viktigt att eleverna får en förförståelse för vad de ska arbeta med i samband med det aktuella kapitlet. Detta kan man göra genom att titta på målrutan i arbetsboken och/eller synliggöra kapitlets innehåll, genom att ha en plats i klassrummet där det aktuella innehållet visas både i text och bild. Att diskutera detta med eleverna, exempelvis vid genomgången av vad som ska hända under veckan, gör att de får en tydlighet i vad de ska träna på.
Läseboken
BEGREPP ATT FÖRKLARA
Innan texten presenteras behöver ord och begrepp presenteras för eleverna. Detta blir en del i att arbeta med förförståelse av texten samt en viktig del i att öka elevernas ordförråd, som är av stor betydelse inte minst för flerspråkiga elever. Ju mer man övar på orden, desto större är sannolikheten att de befästs som ordbilder. Då är det också troligt att orden både läses och skrivs rätt. I lärarpaketet presenteras nya begrepp inför varje kapitel.Vissa ord har bildstöd i förberedda genomgångar medan andra ord/uttryck förklaras muntligt. Till de ord som behöver förklaras muntligt finns det förslag på synonymer/förklaringar i kopieringsunderlag 79 .
MÅL
• Kommatecken vid uppräkning
• Repetition skiljetecken:
– punkt
– frågetecken
– utropstecken
ARBETSGÅNG
1 Läseboken
• Begrepp att förklara
• Högläsning och frågor
• Individuell lästräning
2 Arbetsboken
• Alla
• Par
• Enskilt Hero
• Enskilt Siv
• Digitala läromedlet
3 Skrivboken
4 Reflektion
5 Muntlig presentation (jämna kapitel)
Det finns flera olika sätt att arbeta med begreppen:
• Använd begreppen i en mening. I de första kapitlen är det en fördel om du modellerar och repeterar hur du gör när du kommer på en mening som begreppet skulle passa i. Därefter kan eleverna komma på meningar till begreppen i par, för att slutligen skriva meningar självständigt.
• Välj ut några begrepp som du vill fokusera på. Ta ett begrepp i taget och låt eleverna enskilt eller i par skriva en mening där det aktuella begreppet ska ingå. Jämför sedan hur olika meningarna blev, även om samma ord ingår. Låt eleverna sedan skriva meningar till de ord som de inte har använt.
• Skriv orden högst upp på ett linjerat papper och sätt sedan upp pappren utspridda i rummet. Låt eleverna gå runt och skriva meningar där begreppet på respektive papper måste ingå. Låt eleverna antingen skriva en mening per papper eller fortsätta gå runt tills de inte kommer på fler meningar till de olika orden. Antingen kan ni diskutera meningarna när ni är klara eller låta eleverna skriva rent de olika meningarna för att sedan presentera dem.
• Välj ut några av begreppen och låt eleverna skriva en kort berättelse där orden ska ingå.
• Låt eleverna välja några av begreppen och låt dem göra egna lucktexter som kompisen sedan ska lösa.
• Använd de förberedda genomgångarna och ta upp ett begrepp i taget. Diskutera betydelsen och innebörden av begreppet. Att diskutera när begreppet används, och i vilket sammanhang, är en del i att fördjupa och befästa kunskapen kring begreppen.
• Låt eleverna träna på ord och begrepp i arbetsbokens digitala övningar. Det finns tre övningar till varje kapitel, med och utan bildstöd.
• Hitta synonymer till begreppet. Skriv begreppet på tavlan och skriv synonymerna under. Då får eleverna syn på att det finns flera olika sätt att uttrycka samma sak. En återkommande aktivitet kan vara att skriva begreppet på en lapp, synonymen på en annan och eventuellt ha en tillhörande bild på en tredje lapp. Låt eleverna parvis para ihop rätt ord med rätt synonym och rätt bild. När alla är klara kan du låta paren redovisa något exempel var.
• När eleverna har arbetat ett tag med begreppen kan du skriva dem på kort och låta eleverna i grupp/par diskutera dem, ett i taget, samt lägga dem i två högar: en hög för de begrepp som de inte kan och en hög för de begrepp som alla i gruppen vet innebörden av. Gå igenom alla begreppen, ett i taget, i helklass och låt grupperna/paren tillsammans förklara orden för övriga klasskompisar.
• Skriv begreppen på kort och dela ut dem till eleverna som arbetar i par eller enskilt. Låt eleverna rita och måla bildstöd till begreppet. De kan också skriva en synonym/förklaring till begreppet alternativt när begreppet kan användas. Elever med svenska som andraspråk kan gärna skriva begreppet på sitt modersmål antingen självständigt eller med hjälp av en studiehandledare.
• Arbeta med begreppen med hjälp av den kooperativa övningen Hör vi ihop?. Använd korten med begreppen och elevernas bilder. Dela ut ett
begreppskort eller en bild per elev. Låt eleverna gå omkring och leta efter det begrepp/bildstöd som matchar deras eget. När två klasskompisar har hittat varandra går de åt sidan och väntar på att övriga klasskompisar blir klara. När alla är klara får paren berätta för övriga i klassen om sitt begrepp samt visa ord och bild. Sätt upp begrepp och bildstöd som hör ihop och låt eleverna skriva av orden.
HÖGLÄSNING OCH SAMTALSFRÅGOR
När du tillsammans med eleverna läser en text är det ett bra tillfälle att tillsammans träna de förmågor eleverna behöver för att förstå vad de läser. Att samtala med eleverna om innehåll, ord och begrepp, grammatik och andra språkliga normer ger eleverna en stadig grund att bygga sin språk och läsutveckling på. I Krumelurkul 3 Lärarhandledning finns ett stort utbud av frågor som kan användas för att skapa diskussioner och lärandesituationer vid högläsningstillfällena. Det finns många ord och språkliga uttryck i läseböckerna som det är värdefullt att stanna upp vid och arbeta med både före, under och efter läsningen. Det är dock omöjligt att stanna upp vid eller gå igenom alla ord i en text. Det är viktigt att inte hacka upp läsningen för mycket. När du planerar din undervisning behöver du hitta en balansgång mellan diskussionerna och lärandesituationerna samt själva glädjen i att läsa en text. Det innebär att du som lärare måste läsa igenom texten som ska bearbetas och avgöra hur ni tillsammans tar er an texten så att den gör störst nytta för din grupp. Tänk på att det är mycket viktigt att fortsätta med högläsning, både i läseboken och av annan litteratur, och på olika sätt bearbeta och reflektera över det som lästs. Detta trots att de flesta av eleverna nu läser själva. Man behöver samtala och reflektera över det man läser för att utvecklas till en god läsare.
Frågor före läsning
Ett annat sätt att arbeta med förförståelse av texten och utöka elevernas ordförråd är att samtala om texten före högläsning. Läs kapitlets titel, titta på bilderna och diskutera vad eleverna tror att kapitlet kommer att handla om. Ta hjälp av Frågor före läsning som finns till samtliga kapitel.
Högläsning och frågor under läsning
Den gemensamma läsningen utgår ifrån texten i Läsa vidare.Välj om ni ska lyssna på kapitlet eller om du själv ska läsa högt. Att lyssna på en förinspelad text ger fördelen att du kan sitta bredvid elever som av olika skäl kan behöva stöd under högläsningen. Det ger även fördelen, för de elever som behöver lyssna många gånger, att det blir samma röst som läser varje gång. Texten är inläst av en skådespelare som levandegör innehållet. Om man lyssnar på texten i den förberedda genomgången så växlar bilderna efterhand. Att själv läsa texten för eleverna gör att du utifrån texten kan variera ditt röstläge, tempo och använda gester när du läser. Detta kan på ett annat sätt levandegöra innehållet. Det blir även lättare att stanna upp vid behov.
Stanna gärna upp i texten under berättelsens gång. Ta hjälp av Frågor under läsning som finns till samtliga kapitel. Dels ger det eleverna en kort stund att reflektera över innehållet, dels får du som lärare möjlighet att modellera kring innehållet och knyta det till dina egna upplevelser. Detta hjälper eleverna att göra egna associationer utifrån texten men även att ge dem inre bilder och ytterligare levandegöra texten i kapitlet. Förr eller senare kommer det att komma sekvenser i berättelsen som någon elev inte har varit med om och då möjliggör modelleringen att skapa en förståelse och en kunskap som den
eleven inte har. Tänk dock på att inte stanna upp och modellera i texten för ofta eftersom berättelsen då kan bli för osammanhängande för eleverna.Välj utifrån din elevgrupp vad som passar. För att få eleverna att lyssna aktivt kan du inför högläsningen be dem att fokusera på något speciellt. Det kan till exempel vara att komma på frågor till vad du läser, lyssna efter hur karaktären, miljön eller ett specifikt föremål beskrivs i boken, lyssna efter hur ett ord används i texten med mera. Eleverna kan även skuggläsa, om behovet kvarstår bland eleverna. Det innebär att följa med i texten samtidigt som de får texten uppläst för sig. Detta gör att de på ett naturligt sätt får höra både intonation och betoning från den som läser.
Frågor efter läsning
Efter högläsningen fortsätter ni att bearbeta texten och bilderna utifrån frågor som handlar om innehållet i kapitlet. Här är det viktigt med varierande frågor där svaret antingen finns direkt i bilden, direkt i texten, mellan eller bortom raderna. Ta hjälp av Frågor efter läsning som finns till samtliga kapitel. Uppmärksamma eleverna på var ni hittar svaret när ni diskuterar frågorna (kopieringsunderlag 80 ). Detta underlättar elevernas förståelse av innehållet i kapitlet samt ger dem strategier för hur man kommer fram till svaren och var i texten svaren till frågorna finns. Läs mer på sidan 35.
Under berättelsens gång kan läsaren följa var majssnoken Maja håller hus, något som bokens huvudkaraktärer inte har en aning om. Låt eleverna leta efter Maja i bilden på sidan 11 och samtala om vart de tror att hon tar vägen sedan och när de tror att hon kommer att dyka upp. Detta blir ytterligare ett sätt för eleverna att förstå att man kan hitta information i en bild.
Individuell lästräning
KOM I GÅNG EFTER SOMMARLOVET
För en del elever är det naturligt att läsa under sommarlovet men inte för alla. Det innebär att när eleverna kommer tillbaka efter sommarlovet kan det vara en god idé att snabbt komma i gång med olika läsaktiviteter för att få upp läskonditionen igen. Det kan vara att eleverna läser om de sista kapitlen från föregående läsebok alternativt läser andra korta sagor, berättelser eller böcker för att komma i gång igen. För de elever som har behov av det kan du använda olika typer av läslistor för att få i gång läsflytet, se kopieringsunderlag 4.
VARIERA LÄSTRÄNINGEN
Den individuella lästräningen sker sedan regelbundet efter att ett kapitel i den nya läseboken har introducerats och bearbetats. I årskurs tre har alla tre läseboksnivåerna sex sidor per kapitel för att öka läskonditionen. Detta gör att de elever som har Läsa lätt kan uppleva att det blir långa texter, längre än de är vana vid från de tidigare läseböckerna. När du planerar lästräningen för eleverna är det viktigt att ha detta i åtanke. Dels påverkas mängden tid som behöver avsättas, dels kan du behöva dela upp läsningen, så att eleverna läser några sidor vid ett tillfälle och resterande vid ett annat tillfälle. En del elever kan till att börja med behöva få en avgränsad del av kapitlet att lästräna på. Lästräningen kan organiseras på många olika sätt men det viktiga är att få till en repetitiv lästräning för eleverna, med texter som är valda utifrån deras läsnivå. Tänk på att få till flera olika tillfällen med lässtunder under veckan, helst en stund varje dag.Vissa elever föredrar att läsa en stund varje morgon medan
andra vill göra det efter första rasten alternativt en stund före rasten. En del elever kan behöva ett stöd för att orientera sig i texten. Även i årskurs 3 kan en del elever behöva hjälp av en läslinjal för att hålla kolla på var i texten de är. Eleverna kan också göra egna varianter på läslinjaler, med eller utan hål för texten.
För att variera lästräningen kan du använda dig av flera olika sätt, som parläsning, gruppläsning eller läsning med en pedagog för att inspirera och motivera under dessa lässtunder. Andra sätt att variera läsningen är:
• stafettläsning i grupp, det vill säga att en elev börjar läsa och väljer hur långt hen vill läsa. När eleven tystnar tar en annan elev vid läsningen.
• att låta eleverna spela in när de läser för att sedan lyssna på inspelningen.
• att låta eleverna läsa ett stycke ur texten utifrån en speciell känsla. Använd kopieringsunderlag 6, Högläsningskort . Låt eleverna dra ett kort och läsa texten utifrån texten på kortet.
• dramatiserad uppläsning. Dela in eleverna i grupper och tilldela varje elev en karaktär som är med i kapitlet alternativt har berättarrollen. Eleverna får sedan läsa replikerna som sin roll.
Som hjälp att få till en repetitiv lästräning kan du låta läsparen fylla i alla tillfällen de läser för varandra (kopieringsunderlag 77, sidan 1 ) eller att respektive elev fyller i en läsjournal (kopieringsunderlag 77, sidan 2). Läsjournalen kan även användas om du vill ge eleverna läsläxa. I Brev till vårdnadshavare, (kopieringsunderlag 76 ), finns tips till vårdnadshavarna på hur de kan lästräna med sina barn. Lästräning hemma är fortsatt viktigt som komplement till, och en repetition av, den individuella lästräningen som sker i skolan. För de elever där vårdnadshavare inte har möjlighet att hjälpa till med lästräningen hemma kan skolan stötta på olika sätt. Om möjligt kan ni på skolan organisera läxhjälp/studiestöd efter skoltid eller så kan det digitala läromedlet användas för eleverna i hemmet när de lästränar. Eleverna kan även spela in sin läsning digitalt och sedan skicka den till dig eller på annat sätt låta dig ta del av den.
LÄSKOMPIS
För att ge omväxling i lästräningen kan eleverna läsa tillsammans med en förutbestämd läskompis eller självständigt. Eftersom innehållet är detsamma i alla tre nivåerna kan du variera hur du parar ihop eleverna.Viktigt att tänka på när du bildar läspar är att eleverna ska hamna med någon som de känner sig trygga med. Det är lätt att jämföra sig med andra och få dåligt självförtroende när man inte behärskar det någon annan gör. Tänk därför på att:
• undvika att para ihop någon som läser på den svåraste nivån med någon som läser på den lättaste, eftersom skillnaden i textmängd blir för stor.
• undvika att dela in eleverna i fasta läsgrupper utifrån vilken nivå de har på läseboken, då det kan befästa elevernas upplevelse av sig själva och andra som goda/dåliga läsare.
Eftersom läseböckerna finns på tre nivåer är det viktigt att du förklarar hur inlärning fungerar och varför det är viktigt att få utmanas på rätt nivå. En tydlig liknelse för eleverna är att jämföra med styrketräning. Har man aldrig tidigare lyft tyngder är det inte konstigt att man måste börja med att använda de lättare tyngderna först för att sedan kunna öka på vikterna allt eftersom man blir starkare. Det krävs mycket övning för att bli riktigt duktig
på något. Genom att variera läsparen redan från start och låta elever på olika nivåer bilda läspar ibland signalerar man att oavsett läsnivå kan eleverna läsa tillsammans.
ATT VÄLJA RÄTT NIVÅ
För att eleverna ska fortsätta utmanas på rätt nivå kan de behöva byta läsebok under läsåret. Detta byte sker i samspel mellan dig och eleven. Innan bytet sker har eleven möjlighet att provläsa en annan nivå digitalt, eftersom alla elever har tillgång till alla läseböcker i det digitala läromedlet. Skulle övergången till nästa nivå kännas som ett för stort kliv kan eleven till att börja med få i uppgift att till exempel läsa tre av kapitlets sex sidor i den nya boken. Ett annat förslag är att låta eleven läsa i båda nivåerna under en övergångsperiod. Eleven kan då läsa texten i den lättare boken tre gånger så att hen är förtrogen med innehållet innan hen läser den sista gången för veckan i den svårare boken. Sedan fortsätter man lappa över på samma vis tills eleven endast läser i den svårare och lämnar tillbaka den lättare boken. Det är viktigt att eleven är införstådd med att den nya textnivån innebär en större utmaning för att hen inte ska ge upp och tycka det är för svårt. Du behöver vara lyhörd för om utmaningen blir för stor eller om du i stället kan justera textmängden.
I den här filmen får du tips och råd om vad man kan tänka på när man väljer nivå på läsebok till sina elever.
I Krumelurkul 1 Läsa lätt Läsebok fick eleverna stöttning genom att högfrekventa ord fanns i rutor längst ner på sidan samt att det fanns miniatyrbilder som visade vem som sa vad i texten. I Krumelurkul 2 Läsa lätt Läsebok utvecklades stödet vidare. Där finns det markeringar av två eller flera bokstäver som bildar ett ljud, av ord som är långa, sammansatta och/eller ämnesspecifika samt av ord som kan uttalas på olika sätt (homografer). I Krumelurkul 3 Läsa lätt läsebok markeras ord som är längre än sex bokstäver, ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt. I läseböckerna för årskurs 3 förekommer omvänd ordföljd och ljudstridig stavning mer frekvent än i de för årskurserna 1 och 2.
I kopieringsunderlag 5 (Utvalda ord ) finns även en sammanställning av utvalda ord som eleverna kan få träna på för att bli säkrare i sin läsning och öka läshastigheten. Det finns textkort (kopieringsunderlag 78 ) med två till tre meningar till varje bild som kan ges till de allra lässvagaste eleverna. Dessa kan exempelvis användas tillsammans med Krumelurkul 3 bildkort/kopieringsunderlag 1 (Bildkort ) eller bara som ett stöd eller extra träning att ha i läseboken.
I Krumelurkul 2 Läsa mera Läsebok introducerades meningar med kommatecken. Fortsätt att poängtera kommatecknets funktion vid högläsningen, det vill säga att man ska stanna upp vid kommatecknet innan man fortsätter läsa. Det ger hjälp i att läsa en text högt med intonation.
Skrivboken
Som ett komplement till arbetsboken finns Krumelurkul 3 Skrivbok. I skrivboken övas självständigt skrivande i avgränsade delar. Skrivuppgifterna kopplas både till läseboken och arbetsbokens innehåll. Eleverna får bland annat träna på att beskriva karaktärer, skriva dialog, skriva ett nytt slut och öva på miljöbeskrivningar. Skrivboken kan användas på flera olika sätt. Du väljer om klassen arbetar gemensamt, i par eller enskilt med uppgifterna. Skrivboken kan användas som en läxbok hemma eller som en del av undervisningen i skolan, till exempel som en startuppgift på morgonen eller efter en rast.
Skrivande
Att skriva texter och träna på hur man bygger upp en text är något som du behöver fortsätta att arbeta med tillsammans med eleverna. I Krumelurkul 2 fick eleverna träna på att göra miljöbeskrivningar med hjälp av sinnesschema, hur olika problem kan beskrivas och vilken lösning problemen kan få. Eleverna fick även träna på att bygga ut meningar och beskriva olika föremål och karaktärer med hjälp av adjektiv. När ni arbetar vidare med att skriva egna berättelser i årskurs tre fortsätter du att använda begreppen inledning, handling med problem och lösning samt avslutning som introducerades i Krumelurkul 1 och 2. I Krumelurkul 3 arbetsbok finns ett kapitel om berättelsens uppbyggnad där eleverna får träna vidare på de olika delarna som viktiga byggstenar i en berättelse.
Eleverna kan behöva fortsatt hjälp med kronologin, så det är bra att med jämna mellanrum repetera strukturen i en berättelse. Modellera kring berättelsens inledning där karaktärer och miljö presenteras. Förklara att det är genom att bygga handlingen kring ett problem eller en händelse som man gör en berättelse spännande. Under rubriken avslutning kan du resonera om att läsaren vill få svar på vad som hände sedan och hur det slutade. Skriv stödord till hur berättelsen ska avslutas. Enligt vår erfarenhet kan just slutet på en berättelse ställa till det för många elever, fast på olika sätt. En del elever skriver en bra inledning och handling med något slags problem/händelse men sedan blir det ingen riktig lösning eller avslutning på berättelsen. De elever som behöver fortsatt stöd i att planera sin berättelse när de ska arbeta i par eller självständigt kan använda stödstrukturen som finns som kopieringsunderlag i Krumelurkul 2 där det finns förslag på vad de kan ta med i berättelsen. Du kan stötta eleverna genom att färgmarkera vilka av punkterna som du vill att de börjar träna på att skriva stödord till, alternativt att du tillsammans med eleven väljer ett antal punkter som eleven ska skriva stödord till. Repetera sedan hur du skriver ihop meningar med hjälp av stödorden till en färdig berättelse. Stryk över eller markera gärna dina stödord när du har använt dem för att visa hur du använder din textplanering till att skriva en berättelse.
Nästa steg blir att ni bygger en berättelse tillsammans i klassen. Här kan ni antingen hitta på fritt eller använda er av sekvensbilder (Krumelurkul 3 bildkort/kopieringsunderlag 1 ). Sekvensbilder brukar vara bra att använda då det ger er en gemensam plattform att utgå ifrån samt möjlighet att repetera det ni tidigare har tränat. Det är även ett stöd för de elever som har svårigheter med att skapa inre bilder eller för de som inte känner till den miljö som ni bygger er berättelse runt. Arbeta tillsammans med eleverna och låt dem skriva av texten som ni gemensamt har skrivit, i sin helhet eller delar av den. Exempelvis så kan de till att börja med skriva av inledningen. När de har tränat på detta några gånger kan de skriva av avslutningen.
När ni har arbetat med gemensamt skrivande ett tag så kan eleverna arbeta i par. Ge paren bilder på olika karaktärer och låt dem skriva stödord utifrån bilderna. Därefter skriver de en text om de olika karaktärerna utifrån sina stödord. Efter det kan ni tillsammans skriva miljöbeskrivningar utifrån de stödord ni har valt.
När eleverna har kommit så långt i sitt skrivande att de i par kan planera och skriva texter är det viktigt att hela tiden hålla deras skrivande i gång. Se till att alltid planera in någon form av skrivande under veckan. För att visa hur betydelsefulla elevernas egna texter är kan det vara bra att låta elever som vill
presentera och läsa upp sina texter för klasskompisar, föräldrar eller någon annan målgrupp. Se till att dessa stunder ger möjlighet att dela med sig utan att bli bedömd.
Det är viktigt att du ger feedback på elevernas texter. Tänk på att fokusera på och i första hand lyfta fram det som är bra i texten för att bevara elevernas skrivlust. Ställ gärna nyfikna frågor om innehållet, både för att visa att elevernas texter väcker ditt intresse och för att få dem att själva reflektera över textens innehåll.
I Krumelurkul 3 får eleverna fortsatt arbeta med checklistor för att förbättra sina texter. Checklistorna fokuserar på några språkliga drag för berättande text samt att kunna använda stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden samt att ha en läslig handstil. I Krumelurkul 3 fortsätter eleverna att utveckla och variera sitt skrivande samt träna på att bygga ut sina berättelser. I arbetsboken får de träna på hur man använder talstreck i en dialog samt fördjupar sina kunskaper om berättelsens olika delar. De arbetar vidare med att variera sina texter med olika tidsord samt bygga ut sina meningar. De får även träna på att skriva mer utvecklade karaktärsbeskrivningar, där de ska beskriva karaktärens yttre och inre egenskaper samt saker omkring karaktären. De fortsätter att träna på att skriva miljöbeskrivningar utifrån ett sinnesschema och nu har även sinnet lukt lagts till.
Eleverna kan skriva rent sina berättelser för hand eller på datorn. Båda dessa sätt är viktiga att träna för att eleverna ska utveckla sitt skrivande och bli vana vid att använda datorn som skrivredskap. Skriver de sina texter på datorn är det fortfarande viktigt att träna på stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden. En annan viktig del är att eleverna får illustrera sin text. Det levandegör texten och poängterar bildens betydelse. Som variation kan du låta eleverna först rita bilder som de sedan skriver en berättelse till enskilt, i par eller grupp. Eleverna kan även rita bilder som de byter med en klasskompis eller ett annat skrivpar.
Som en förberedd genomgång finns fingerade elevtexter utifrån läsebokens texter om honungsbiet och Otis och Lunas tågresa. Elevtexter är ett konkret stöd för att visa på styrkor och svagheter i texter. När man analyserar någon annans text blir det tydligt vilka styrkor och svagheter som texten har. Det är lättare att samtala om någon annan text än sin egen och ge exempel på hur den kan utvecklas.
Det finns en elevtext som är skriven så att den inte når godkäntnivån med utgångspunkt i Skolverkets bedömningskriterier för nationella prov och en som når godkäntnivån. Läs mer på sidorna 34 och 35. I respektive lektionsplanering finns samma skrivuppgifter till eleverna.
BILDKORT
Genom att använda Krumelurkul bildkort som stöd kan du hjälpa många elever. När eleverna får ett visuellt stöd är det lättare för dem att fokusera på uppgiften och de får hjälp att bygga ut språket om det de ska säga eller skriva.
För elever med annat modersmål är korten en fin hjälp när de arbetar med att bygga upp det svenska ordförrådet.
Korten kan användas på flera olika sätt:
• träna på den röda tråden genom att lägga korten i rätt ordning
• återberätta kapitlets innehåll, muntligt eller skriftligt
• träna på ord och begrepp och bygga ut ordförrådet
• skriva korta texter till enskilda kort eller sekvenser
• skriva och berätta vad som hände före eller efter ett kort
• skriva ett nytt slut till kapitlet
• som stöd vid arbetet med ordklasser och stavning.
Stavning och ordklasser
I början av Krumelurkul 3 arbetsbok får eleverna repetera ngljudet, åljudet med o, kljudet med ck samt kort och lång vokal. Eleverna får längre fram i boken arbeta vidare med jljudet, sjljudet, tjljudet och dubbelteckning. Arbetsboken repeterar också ordklasserna substantiv, adjektiv och verb innan eleverna får arbeta vidare med oregelbundna verb, obestämd och bestämd form av substantiv samt att komparera adjektiv. Detta gör att elever nu kan börja se över stavningen i sina egna berättelser. Det är emellertid viktigt att känna av att eleverna är mottagliga för denna form av respons. Lägg till de nya stavningsreglerna efterhand som eleverna har arbetat med dessa i arbetsboken. Tänk på att uppmärksamma eleverna på hur de stavar ord där slutet faller bort i talspråk, till exempel att de ska skriva jag i stället för ja och det i stället för de. I arbetsbokens kapitel 23 får eleverna möjlighet att arbeta mer ingående med skillnaderna mellan tal och skriftspråk. I kopieringsunderlag 4 finns det läslistor med ord som kan vara bra att öva . Med kopieringsunderlag 71 (Välskrivning ) får eleverna möjlighet att skriva utvalda ord från läseboken en gång per dag. I arbetsboken har vi valt att träna stavning utifrån ord som eleverna ofta använder och som ofta stavas fel. Även i Krumelurkul 3 är det viktigt att göra eleverna uppmärksamma på ord där två eller fler bokstäver bildar ett ljud och ord som inte är ljudenliga.
Utgå gärna från läsebokens texter för att visa hur olika bokstavskombinationer tillsammans blir nya ljud, som sj i sju och tj i tjugo.Ytterligare möjlighet att arbeta med stavning finns i kopieringsunderlag 2 och 3, bildkort som kan kombineras med ordkort Arbetet med ordklasserna substantiv, verb och adjektiv behöver eleverna både för att kunna bygga ut och variera sitt språk. Dessa övningar och skrivregler är viktiga inte minst för elever med svenska som andraspråk för att de ska få ett metaspråk.
VOKALER, KONSONANTER OCH DUBBELTECKNING
För att kunna stava rätt behöver eleverna förstå och veta vilka bokstäver som är vokaler och konsonanter. Börja med att repetera att konsonanter inte kan bilda egna ord utan att det behövs minst en vokal för att det ska bli ett ord.
I det svenska språket finns det nio vokaler (aouå eiyäö) som är uppdelade i hårda och mjuka vokaler. Detta har eleverna arbetat med i Krumelurkul 2
Konsonanten före en hård vokal uttalas hårt, till exempel i gå och gata, medan konsonanten före en mjuk vokal uttalas mjukt, till exempel i ge och gäspa.
En minnesramsa för att komma ihåg de hårda och mjuka vokalerna kan vara “Apan odlar utan åker” och ”Erik ifrån Ystad äter ödlor”. Som eleverna redan känner till har alla vokaler två ljud, långt och kort vokalljud. De långa vokalerna låter som i alfabetet medan de korta vokalerna inte låter som i alfabetet.
I arbetsbokens kapitel 8 får eleverna repetera att lyssna ut om vokalljudet i ett ord är långt eller kort. De får också repetera huvudregeln att när vokalen i ett ord låter som i alfabetet (långt vokalljud) finns oftast bara en konsonant efter vokalen, till exempel i glas. När den låter kort följs vokalen av två lika eller olika konsonanter, till exempel i glass (kort vokal som följs av två lika konsonanter) och kvast (kort vokal som följs av två olika konsonanter). I arbetsbokens kapitel 9 presenteras dubbelteckning mer ingående och eleverna får arbeta mer med ord som har två lika konsonanter efter kort vokalljud. Det kan vara bra att nämna att vid sammansatta ord kan en konsonant falla bort, till exempel i äggula (ägg + gula), då det aldrig kan vara tre lika konsonanter i följd.
J-LJUDET
I kapitel 12 i arbetsboken får eleverna arbeta med jljudet. Eftersom jljudet oftast stavas med j eller g har vi valt att fokusera på detta. I kapitlet får eleverna arbeta efter regeln att jljudet stavas med j framför hårda vokaler (a, o, u, å) och med g framför mjuka vokaler (e, i, y, ä, ö). Det kan vara bra att samtala med eleverna att jljudet även kan stavas med dj, gj, hj och lj då eleverna kommer att stöta på ord där jljudet stavas med dessa stavningar. Samla gärna elevnära ord med dessa stavningar av jljudet på en plats där eleverna själva kan se den rätta stavningen ifall de är osäkra. I arbetsboken får eleven möta ord där jljudet kommer först i ordet. I flera elevnära ord finns jljudet i slutet av ordet så som i arg och älg. Det kan vara bra att veta att efter bokstaven r och l stavas oftast jljudet med g.
SJ-LJUDET
I kapitel 13 i arbetsboken får eleverna arbeta med sjljudet. Sjljudet kan stavas på väldigt många olika sätt. En orsak till att det finns så många olika sätt att stava sjljudet är att det finns många främmande ord med sjljud, till exempel chef, giraff och schema där sjljudet stavas med ch, g och sch. Det vanligaste stavningarna av sjljudet i början på ord är dock sj eller sk och därför ligger fokus på just dessa stavningar i arbetsboken. Eleverna får arbeta efter regeln att sjljudet stavas med sj framför de hårda vokalerna (a, o, u, å) och med sk framför de mjuka vokalerna (e, i, y, ä, ö). Om du vill, och eleverna är redo, kan du i samband med detta ta upp stavningen stj (stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna och stjärt) och skj (skjuta, skjuts, skjul, skjorta) då det endast är ett fåtal ord som har dessa stavningar.
TJ-LJUDET
I kapitel 15 i arbetsboken får eleverna arbeta med tjljudet. I arbetsboken ligger fokus på att stava tjljudet med tj eller k, då dessa är de vanligaste stavningarna. Eleverna får arbeta efter regeln att tjljudet stavas med tj efter de hårda vokalerna (a, o, u, å) och med k efter de mjuka vokalerna (e, i, y, ä, ö). Det finns några få undantag som det kan vara värt att uppmärksamma. Dessa är kjol, tjäder, tjäna, tjära, Tjörn och tjöt. Det finns även främmande ord med tjljud som chaufför, chips, chans och choklad där tjljudet stavas med ch.
Informationssökning och källor
I Krumelurkul 2 fick eleverna börja nosa på vad en källa är och vad syftet med den kan vara, hur man söker information utifrån en angiven källa samt skillnaden mellan åsikt och fakta. I Krumelurkul 3 får eleverna fördjupade kunskaper om informationssökning och källkritik. I årskurs 3 börjar eleverna bli mer självständiga och behärskar att kunna skriva egna faktatexter. Då är det viktigt att de vet hur man går tillväga och att de väljer trovärdiga källor.
I läseboken finns en beskrivande text om källkritik som går igenom de fem källkritiska frågorna som är bra att ställa sig när man ska granska en källa. I arbetsboken finns efter varje förklarande och beskrivande text uppgifter som tränar eleverna på att söka information, vad som utgör en trovärdig källa och hur man kan granska sina källor. I de digitala resurserna finns tre filmer som du kan använda som introduktion till att samtala om informationssökning och källkritik. Den ena filmen tar upp vad en källa är, begreppen källkritik och källtillit samt hur avsändaren påverkar innehållet. Den andra filmen tar upp hur man söker information i böcker och på nätet och de fem källkritiska frågorna. Den tredje filmen tar upp begreppet viral och att det är viktigt att granska något man ser eller hör och fundera över om det kan stämma innan man delar det med andra.
När ni arbetar med informationssökning och källkritik är det bra att samarbeta med skolbibliotekarien och IKTpedagogen på skolan/i kommunen. De har ofta utbildningsmaterial och kan komma och undervisa om detta i klasserna, exempelvis som en introduktion till källor och informationssökning som du sedan kan bygga vidare på.
Arbetsboken
Arbetsboken är upplagd utifrån cirkelmodellen. I fas 1 modellerar och presenterar du det nya stoffet i kapitlet. I fas 2 arbetar ni tillsammans med uppgifterna under rubriken Alla. I fas 3 arbetar eleverna i par med uppgifterna under rubriken Par. I fas 4 kan eleverna arbeta enskilt på två olika kunskapsnivåer.
Det första uppslaget i arbetsboken innehåller uppgifter som du modellerar och ni arbetar med gemensamt.
Mål
Alla kapitel i arbetsboken inleds med en förkortad version av det stoff som eleverna ska träna i det aktuella kapitlet under rubriken Mål. I de förberedda genomgångarna finns en utförligare version av syftet med kapitlets uppgifter som du kan gå igenom tillsammans med eleverna.
Sammanfatta texten med stödord Till varje sida i läseboken finns det stödord som ni tillsammans kan använda för att återberätta kapitlets innehåll. Till kapitel 1–8 finns det fyra stödord per sida och till kapitel 9–16 finns det två stödord, där ni tillsammans tar ut ytterligare två stödord. Till kapitel 17–24 väljer du och eleverna ut fyra stödord per sida som ni kan använda för att återberätta kapitlet. Modellera för eleverna hur du använder de valda stödorden för att återberätta kapitlet. Du avgör utifrån din elevgrupps förutsättningar hur ingående modelleringen behöver vara och
hur många gånger som du behöver modellera för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och veta hur de ska tänka för att kunna återberätta innehållet. Ju svårare innehållet blir, det vill säga när antalet utvalda stödord minskar och ni ska välja egna stödord, desto mer grundläggande behöver modelleringen vara.
Efter att ni har tränat på att återberätta kapitlet arbetar du tillsammans med eleverna för att lösa uppgifterna under rubriken Alla. Uppgift 1 tränar läsförståelse, uppgift 2 begrepp och uppgift 3 repeterar inledningsvis innehåll från arbetsbok 2 och därefter innehåll från tidigare kapitel. Övriga uppgifter under rubriken Alla tränar på det stoff som är aktuellt för respektive kapitel. Vid dessa uppgifter kan du återkoppla och repetera det som du har modellerat innan ni löser uppgifterna tillsammans.
Uppgift 1 – Läsförståelse Läsförståelsefrågorna i arbetsboken repeterar några av uppgiftstyperna från Krumelurkul 2 arbetsbok men det finns även nya övningstyper. En del övningar liknar de som eleverna kommer att möta i nationella proven i svenska, för att eleverna ska känna igen och få möjlighet att träna på den typen av uppgifter. I de övningar där eleverna ska skriva svar på frågor kan svaren hittas direkt i bilden, direkt i texten, mellan eller bortom raderna. Uppmärksamma eleverna på var ni hittar svaret när ni diskuterar frågorna. Ta hjälp av kopieringsunderlag 80 där de olika läsförståelsestrategierna markeras med hjälp av olika symboler. Låt eleverna rita rätt symbol framför frågorna i arbetsboken. Uppgiftstyperna i uppgift 1 varierar genom arbetsboken. I kapitel 1, 3 och 11 ska eleverna para ihop rätt fråga med rätt svar. I kapitel 2, 5, 7, 9, 12, 16, 19 och 22 ska eleverna svara på frågor med en hel mening. I kapitel 4 och 13 tränar eleverna på att sätta meningar i kronologisk ordning och i kapitel 6, 8, 14, 17, 21 och 24 att fylla i ord i en lucktext. Har föregående kapitel handlat om substantiv så är det olika substantiv som är borttagna i lucktexten. Om föregående kapitel har handlat om adjektiv så är det adjektiv de ska sätta in i lucktexten osv. I kapitel 10 och 15 tränar eleverna på att sätta kryss framför rätt svar. I kapitel 18 och 20 tränar eleverna på att skriva en fråga till ett givet svar och i kapitel 23 tränar eleverna på att skriva både fråga och svar till texten.
Uppgift 2 – Begrepp
I kapitlen samtalar ni tillsammans kring bilden och texten i läseboken och samlar ord. Låt eleverna skriva av dem i sin arbetsbok. Här kan du variera olika sätt att samla ord på. Det kan vara utifrån stavning eller olika ordklasser som verb, substantiv och adjektiv. I vissa kapitel kan ni till exempel leta ord som passar ihop med det aktuella målet för arbetsbokens kapitel. Ni kan också välja ut ord från kapitlet som är långa, vanligt förekommande, ämnesspecifika, nya eller som börjar på en specifik bokstav.
Uppgift 3 – Repetition
I denna uppgiftstyp ligger fokus på följande:
• I kapitel 1–2 repeterar eleverna ng, å och kljudet.
• I kapitel 3–4 repeteras substantiv, verb och adjektiv.
• I kapitel 5 repeteras tidsord.
• I kapitel 6 får eleverna repetera att skriva substantiv i bestämd form.
• I kapitel 7 får eleverna träna på alfabetisk ordning utifrån andra bokstaven i ordet.
• I kapitel 8 repeterar eleverna komparation av adjektiv.
• I kapitel 9 repeterar eleverna ord med kort vokal.
• I kapitel 10–11 repeterar eleverna dubbelteckning.
• I kapitel 12 får eleverna träna på alfabetisk ordning utifrån andra bokstaven i ordet.
• I kapitel 13 repeterar eleverna jljudet.
• I kapitel 14–15 repeterar eleverna sjljudet.
• I kapitel 16–17 repeterar eleverna tjljudet.
• I kapitel 18 får eleverna träna på alfabetisk ordning utifrån tredje bokstaven i ordet.
• I kapitel 19 repeteras substantiv, verb och adjektiv.
• I kapitel 20 tränar eleverna på att bygga ut meningar.
• I kapitel 21 tränar eleverna stavning av svårstavade, elevnära ord.
• I kapitel 22 repeteras skiljetecken.
• I kapitel 23 repeteras stor bokstav i egennamn.
• I kapitel 24 repeteras tal och skriftspråk.
Syftet med dessa uppgifter är att eleverna samarbetar i par och använder sina gemensamma kunskaper för att kunna lösa uppgifterna. De använder varandra som lärresurser för att träna vidare på det som har modellerats och tränats tillsammans i klassen. Påtala för eleverna att samarbetet i paret innebär att de hjälps åt och att uppgiften är löst först när båda är klara.
Det finns olika sätt att gå till väga för att dela in eleverna i par. Här är några punkter du kan tänka på:
• Undvik att låta eleverna välja par själva, även om de gärna önskar det, eftersom det finns en risk att någon elev inte blir vald. Det är heller inte säkert att en elev samarbetar bra med någon som hen är kompis med. Du som lärare kan slumpa paren eller göra medvetna och genomtänkta val av vilka som ska samarbeta.
• Det kan vara en fördel att låta eleverna bilda par med den som de sitter bredvid, alternativt framför/bakom. Annars kan mycket tid gå åt till förflyttningar. Det innebär att du behöver tänka igenom placeringen i klassrummet noga.
• Sätt gärna ihop par som är heterogena vad gäller kön, kunskaper, etnisk tillhörighet, intressen med mera. Det ger eleverna fler möjligheter att lära av varandra, då de kan bidra med olika perspektiv och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
• Byt inte paren för ofta, utan låt eleverna få en chans att komma in i sitt samarbete. Hur ofta du byter beror också på hur ofta paren arbetar tillsammans. Sker pararbetet endast i samband med arbetsbokens paruppgifter är ett förslag att man byter efter fyra kapitel. Samarbetar paret även med uppgifter utöver dessa kan bytet ske tidigare.
ENSKILT HERO OCH SIV ----------------------------------------------
I det enskilda arbetet kan eleverna göra uppgifter på två olika nivåer. Använd de förberedda genomgångarna, som visar arbetsbokens sidor, för att förklara för eleverna hur de ska arbeta med uppgifterna. Under Enskilt Hero finns uppgifter som befäster baskunskaperna. Här får eleverna göra liknande uppgifter som de har gjort tillsammans i klassen och i par. Under Enskilt Siv får eleverna göra mer utmanande uppgifter. Du som lärare får bedöma, från kapitel till kapitel, vilka uppgifter respektive elev ska arbeta med.
Upplägget kan se olika ut för olika elever:
• arbeta med det digitala läromedlet efter paruppgiften och vänta med uppgifterna på Enskilt Hero eller Enskilt Sivsidan.
• fortsätta att arbeta i par med uppgifterna på Enskilt Herosidan.
• endast arbeta med uppgifterna antingen på Enskilt Hero eller Enskilt Sivsidan.
• arbeta med utvalda uppgifter på både Enskilt Hero och Enskilt Sivsidan.
• arbeta med uppgifterna på båda dessa sidor.
Längre fram under läsåret finns möjligheten för eleverna att gå tillbaka i arbetsboken och arbeta med sidor/uppgifter som tidigare har varit på en för hög nivå. På så sätt får eleverna en repetition av tidigare arbetsområden samt en möjlighet att själva uppmärksamma den egna utvecklingen – ”nu kan jag något jag tidigare inte kunde göra på egen hand”.
Längst ner på uppslaget finns Mera Hero och Mera Siv. Detta är fördjupningsuppgifter som eleverna kan göra när de blir klara. Du kan också välja att låta elever som har arbetat med Enskilt Herosidan prova att göra några uppgifter på Enskilt Sivsidan som fördjupning, antingen enskilt eller i par.
KAN
DU? – REPETITION
Med jämna mellanrum kommer uppslaget Kan du? med repetitionsuppgifter. Sidorna är precis som Enskilt Hero och Enskilt Siv uppdelade i två nivåer och du väljer vilka uppgifter respektive elev ska arbeta med. Är det en specifik del som en elev har svårigheter med kan du välja att eleven först arbetar med detta på Enskilt Herosidan och sedan provar att göra uppgifterna på Enskilt Sivsidan. Precis som i Krumelurkul 2 arbetsbok finns en utvärdering i form av en skala mellan 1 och 5 där eleverna själva väljer var på linjen de ska sätta sitt kryss. Ju närmare ”tummen upp” de sätter sitt kryss, desto bättre tycker de att det har gått med momenten i Kan du?. Ju närmare ”tummen åt sidan” de sätter krysset, desto osäkrare har de känt sig. Detta blir en hjälp för dig att se om du behöver stanna upp och repetera något specifikt moment med hela klassen eller med enskilda elever.
BESKRIVANDE OCH FÖRKLARANDE TEXT
Efter Kan du? följer en beskrivande eller förklarande text med innehåll som anknyter till föregående kapitel i läseboken. De beskrivande och förklarande texterna följer genomgående respektive struktur, för att det ska bli tydligt för eleverna hur dessa texter är uppbyggda.
Precis som för övriga kapitel följer arbetet med texttyperna cirkelmodellen, alltså att du först modellerar texten och hur den är uppbyggd. I Krumelurkul 3 fungerar texterna som tydliga modelltexter som ni kan bearbeta och diskutera utifrån innan ni arbetar vidare. De ingående delarna i varje text är tydligt utmärkta för att åskådliggöra vilka delar som texten består av. Textens uppbyggnad bearbetas sedan utifrån ett antal frågor. Efter det planerar ni en text kring ett liknande ämne genom att skriva stödord i arbetsboken. Då eleverna nu är mer vana vid att skriva texter kan de behöva mer utrymme för att skriva sin text, oavsett i vilken fas ni arbetar. Därför har vi valt att låta eleverna skriva berättelserna på separat papper, i skrivbok eller med hjälp av ett digitalt verktyg i stället för i arbetsboken.
Utifrån elevernas kunskaper kring textskrivande arbetar ni tillsammans i klassen eller så arbetar eleverna i par eller enskilt. Även här får elevgruppen avgöra hur länge du behöver stanna i respektive fas. Inför arbetet med de beskrivande
och förklarande texterna kan du börja med att repetera det ni tidigare har tränat och sedan poängtera det som är nytt.
Vi rekommenderar att inte gå för fort fram utan att du hellre håller kvar eleverna tills du vet att de känner sig säkra på de olika delarna, framför allt när det kommer till texttyper som eleverna inte är så förtrogna med. I lektionsplaneringarna har vi inledningsvis lagt stort fokus på att du modellerar och att ni tillsammans arbetar igenom de olika uppgifterna till de olika texttyperna.
Den tydliga strukturen med en modelltext att utgå ifrån underlättar för eleverna när de ska skriva egna texter. Stödstrukturer för beskrivande och förklarande text finns även som kopieringsunderlag (kopieringsunderlag 61, 62 ) som eleverna kan ha som hjälp när de planerar sina egna texter utifrån ämnen som ni själva väljer. Det finns också stödstruktur för instruerande text (kopieringsunderlag 63 ). Uppmana eleverna att använda alla stödord när de skriver texten.
Även i Krumelurkul 3 får eleverna stöd i textbearbetningen med hjälp av en utbyggd checklista. Modellera hur eleverna kan använda sig av checklistan för att se att alla delar i den aktuella texttypen finns med i texten samt att texten är korrekt skriven med stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden och att den är skriven med en läslig handstil. Påtala att eleverna ska gå in och ändra i sin text om de upptäcker att något i checklistan inte finns med i texten. Även checklistorna finns som kopieringsunderlag (kopieringsunderlag 64–67 ).
Eleverna får i arbetsbok 3 lösa fler uppgifter som tränar dem i informationssökning och arbete med att granska källor.
Kopieringsunderlag 68 innehåller läsförståelsefrågor till läsebokens kapitel 5, 9, 11 och 14, och är utformade som flervalsfrågor . De utgör ett bra underlag för att förbereda eleverna inför nationella proven i årskurs 3. Likaså finns frågor till faktatexterna om honungsbiets livscykel och diabetes, som även de är utformade som frågorna i de nationella proven (kopieringsunderlag 69 ).
Det är samma version av faktatexterna i Läsa mera Läsebok som i Läsa lätt Läsebok. Av naturliga skäl innehåller dessa texter många ämnesspecifika ord, vilket gör att de kan vara svårare att läsa. Det är upp till dig att avgöra om dessa texter ska användas till den individuella lästräningen eller inte.
Reflektion
Näst sist under lektionsplaneringen till varje kapitel finns en reflektionsuppgift kring innehållet i kapitlet. Med hjälp av denna kan du få syn på vad eleverna har tillgodogjort sig av undervisningen, vilket blir ett stöd i din fortsatta planering. Det blir även en möjlighet för eleverna själva att reflektera över sitt lärande och den egna progressionen. Du kan välja att låta eleverna göra dem i helklass, i grupp eller enskilt. De kan till exempel användas som diskussionsunderlag eller göras som en exit ticket i slutet av en lektion, det vill säga att eleverna får en fråga som de enskilt skriver ner ett svar på. Exempelvis kan notislappar eller miniwhiteboards användas.
Du kan även låta eleverna göra en mer omfattande självskattning (kopieringsunderlag 75 ) som utgår ifrån kursplanens innehåll samt Skolverkets bedömningsstöd. Här får eleverna bedöma sina förmågor och färdigheter
inom områdena läsa och skriva samt tala, lyssna och samtala. Denna självskattning kan vara bra att ha som underlag vid utvecklingssamtal. Om självskattningen används flera gånger under läsåret blir den ett sätt för eleverna att få syn på sitt eget lärande.
Muntlig presentation
I Krumelurkul 2 tränade eleverna på muntlig aktivitet i form av samtal, återberättande, presentation med mera. I Krumelurkul 3 är det fokus på muntlig presentation, som kräver mer förberedelser. Vartannat kapitel (med jämna kapitelnummer) avslutas med förslag på en muntlig presentation som på olika sätt tränar elevernas förmåga att uttrycka sig och samtala. Eleverna får bland annat träna på att skriva en kort text som man redovisar, ibland med hjälp av en bild eller ett föremål, presentera en bild och framföra en kort dialog. Detta kan göras i helklass, i mindre grupper, i par eller som ”walk and talk”.
En viktig del i att bli en demokratisk medborgare är att kunna berätta om och uttrycka sina åsikter. Därför är det viktigt att redan från tidig ålder få tränas i att kunna tala och samtala kring olika ämnen och i olika forum. Det är även viktigt att kunna visa vad och hur man tänker, förklara vad som är svårt och vad man behöver träna mer på. Att kunna uttrycka detta verbalt är en del i processen att bli medveten om sin kunskapsutveckling och hur man lär sig bäst. Inte minst för våra flerspråkiga elever är det viktigt att våga uttrycka sig muntligt i olika situationer. De behöver uppmuntras och ges många tillfällen att få öva uttal, betoning och satsmelodi. Det är viktigt att lägga fokus på detta då kraven i att uttrycka sig muntligt ökar på mellanstadiet när man arbetar mot betygskriterierna i årskurs 6.
Eleverna behöver också träna sig på att vara aktiva lyssnare, både för att kunna ta del av undervisningens innehåll och för att få förståelse för andra elevers tankar och kunskaper. Att få lyssna till andra elever gynnar särskilt flerspråkiga elevers språkutveckling. Eftersom de muntliga presentationerna tar större utrymme i Krumelurkul 3 är det extra viktigt att åhörarna är aktiva lyssnare, som lyssnar intresserat och ställer frågor. Samtala med eleverna om hur det kan kännas att tala inför en publik och vilken viktig funktion åhörarna fyller för att stötta den som presenterar.
Att bli muntligt aktiv och en aktiv lyssnare kan tränas på många olika sätt och med olika metoder och övningar. Att samtala om och till bilder är ett bra sätt för eleverna att formulera sina tankar och åsikter. De behöver ha någon som ställer frågor och följdfrågor för att de ska kunna utveckla sina tankar och resonemang. Att samtala kring texter är ett annat sätt att träna på att vara en aktiv lyssnare och att kunna koppla det någon annan säger till sina egna kunskaper och erfarenheter för att sedan kunna uttrycka detta muntligt. Ytterligare ett sätt att träna på är att återberätta något man har sett, läst eller varit med om.
Att tala/berätta och samtala faller sig naturligt för många elever men för en del kan detta vara en situation som de känner sig obekväma i. Det är därför viktigt att du som lärare varierar upplägget för aktiviteterna. Att låta eleverna börja i par eller liten grupp för att så småningom prova i större grupper ger dem möjlighet att vänja sig vid att tala/berätta inför större grupper.
LÄSÅRSÖVERSIKT
AUGUSTI–SEPTEMBER
• Kapitel 1–4
• Kan du?
• Maria förklarar: Honungsbiets livscykel
• Extratext: Demokrati och diktatur
OKTOBER–NOVEMBER
• Kapitel 5–12
• Kan du?
• Maria förklarar: Diabetes
DECEMBER–JANUARI
• Kapitel 13–16
• Kan du?
• Maria förklarar: Källkritik
• Extratext: samer (inför nationaldagen 6/2)
FEBRUARI–APRIL
• Kapitel 17–22
• Kan du?
• Maria förklarar: Så fungerar återvinning
• Extratexter: Vattnets kretslopp, Forntiden
MAJ–JUNI
• Kapitel 23–24
LÄSA OCH SKRIVA
• läsa och förstå texter
• förstå ord och begrepp
• läsförståelsestrategier
• ljudanalys
• läsa och förstå enkla ord och meningar
• förstå ord och begrepp
• läsförståelsestrategier
• lyssna och samtala kring innehållet i läseboken
• lyssna och samtala kring innehållet i läseboken
• planera och skriva en text utifrån stödord
• skriva till bilder med en röd tråd
• skriva en text med en röd tråd uti
• skriva dikter
från stödord
• skriva dikter
• gå igenom texten
• stor bokstav, punkt och mellanrum
• skriva med en tydlig handstil
• skriva med en läslig handstil
• ordklasser
• stava elevnära ord
• använda gemener och versaler på rätt sätt
• skiljetecken
• alfabetisk ordning
• kopplingen bokstav–ljud
• ordbilder
• ljudanalys
Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• läsa och förstå enkla ord och meningar
• förstå ord och begrepp
• läsförståelsestrategier
• lyssna och samtala kring innehållet i läseboken
Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
• skriva till bilder med en enkel röd tråd
• skriva en text med en enkel röd tråd utifrån stödord
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl
• skriva dikter
• stor bokstav, punkt och mellanrum
• forma bokstäver
• pennfattning
• stava elevnära ord
• stor bokstav i namn och meningar
• skiljetecken
• skriva elevnära ord och fraser
• stor bokstav i namn och meningar
• skiljetecken
• alfabetet
• alfabetisk ordning
med som utan digitala verktyg.
Grundläggande textbearbetning.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• alfabetet
Alfabetet och alfabetisk ordning.
TALA, LYSSNA OCH SAMTALA
• strukturerade textsamtal kopplade till läseboken
• strukturerade textsamtal kopplade till läseboken
• strukturerade textsamtal kopplade till läseboken
Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet
• ge och ta emot muntliga instruktioner
• muntliga presentationer med föremål och bilder som stöd
• ge och ta emot muntliga instruktioner
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet
• ta emot muntliga instruktioner
Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
• muntliga aktiviteter med olika fokus
• återberätta med hjälp av bilder
Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• litteraturlista
• litteraturlista
• berättande text med inledning, problem, lösning och avslutning
• miljöbeskrivning utifrån sinnesschema
• personbeskrivning med yttre och inre egenskaper samt övrig information
• berättande text med inledning, händelse och avslutning
• miljöbeskrivning utifrån sinnesschema
• förslag på författare finns i litteratur listan
• intervju med författare och grafisk formgivare
• beskrivande text med stödstruktur
• beskrivande text med stödstruktur
• förklarande text med stödstruktur
• förklarande text med stödstruktur
• instruerande text med stödstruktur
• instruerande text med stödstruktur
• skrivuppgifter, gemensamma och enskilda
• skrivuppgifter, gemensamma och enskilda
• litteraturlista
• berättande text med inledning, händelse och avslutning
• skriva enkla beskrivningar
• intervju med författare och illustratör
• beskrivande text med stödstruktur
• skrivuppgifter, gemensamma och enskilda
TEXTER
Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
SPRÅKBRUK
• stödord • tankekarta
• högläsningskort
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
• se och förstå skillnaden mellan taloch skriftspråk
Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
Skillnaden mellan taloch skriftspråk
INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK
• hämta information från olika källor
• arbeta med olika källor
• arbeta med källkritik
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
• hämta information från olika källor, tryckta och digitala Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kooperativt lärande i skrivundervisningen
NICLAS FOHLIN, JENNIE WILSON
VAD ÄR KOOPERATIVT LÄRANDE?
Kooperativt lärande är en pedagogisk metod där elever samarbetar för att utvecklas så långt som möjligt mot undervisningens mål. I kooperativt lärande ska eleverna få rika möjligheter att hjälpa varandra att lära sig, förstå innehållet tillsammans och utveckla sina läs och skrivfärdigheter. Tanken är att läraren och eleverna bildar en undervisningsgemenskap där eleverna blir aktiva och delaktiga, inte bara i undervisningen, utan också i varandras lärande.
Kooperativt lärande grundar sig i forskning om hur människor samarbetar och bygger på principen om ömsesidigt beroende. Denna innebär att varje elevs bidrag ska vara viktigt för gruppens framgång och att alla ska känna sig viktiga och behövda i samarbetet. Elever får gemensamma mål, som att båda i ett par ska kunna skriva en mening med stor bokstav och punkt, eller uppgifter med olika roller där de ska stötta varandra att förstå. Deras gemensamma mål ska hjälpa dem att rikta sig mot varandra och få dem att investera i varandras lärande. Eleverna ska känna att “Jag ska hjälpa min kamrat att lära sig och min kamrat ska hjälpa mig!”.
Kooperativt lärande kan varieras och anpassas för elevgruppen, undervisningens syfte och det innehåll som är i fokus. I skrivundervisning kan det innebära att elever diskuterar idéer inför enskilt skrivande, att de blir varandras mottagare, att de engageras i gemensamma skrivprojekt, att de ger och tar emot konstruktiv feedback eller stöttar varandra att utveckla en bättre handstil.
Läraren spelar en enormt viktig roll för att samarbete ska gynna elevernas lärande. Läraren behöver modellera förväntade beteenden, ge instruktioner för hur elever kan hjälpa varandra och ge konstruktiv återkoppling för hur deras gemensamma lärande kan effektiviseras.
Kännetecken för kooperativt lärande:
• Läraren lär aktivt ut sociala färdigheter till eleverna.
• Elever får i par och små grupper ställa frågor, ge stöd, uppmuntra och hjälpa varandra att lära sig.
• Läraren ger återkoppling kring hur eleverna samarbetar och vad de kan förbättra.
För en djupare förståelse för grunderna inom kooperativt lärande, läs om kooperativt lärande i lärarhandledningen för Krumelurkul åk1 och åk2.
KOOPERATIVA STRATEGIER FÖR
SKRIVUTVECKLING
Vi människor skriver för att förstå och skapa mening. Genom att skriva färgar vi världen omkring oss med våra tankar. I våra liv har skrivandet olika syften.Vi skriver för att komma ihåg, för att reflektera och för att utforska.Vi skriver för att vara kreativa och för att dela våra tankar med andra. I skolan skriver elever däremot oftast för att träna på att skriva. De skriver för att läraren önskar det i en aktivitet för ett skolrelaterat mål. Frågar man eleverna varför de skriver så kanske de säger att det är för att så gör man i skolan eller för att de ska bli bättre på att skriva.
Att lära sig skriva är viktigt. Elever behöver få skriva mycket i skolan, i olika ämnen och på olika sätt. Elever behöver också få träna på skrivandets form. De behöver få lära sig hur man skriver för olika syften och hur olika textgenrer fungerar. De behöver få lära sig grammatik och meningsbyggnad. Men det kan uppstå problem om för många av texterna eleverna skriver, skrivs för att “träna skrivande”.Vi gör det svårare för både oss och eleverna om för många texter saknar ett autentiskt syfte, där den enda som läser elevernas texter är läraren, eller där elevens text lämnas kvar i lådan, ofta oläst och ofärdig. Så behöver det inte vara!
Tänk utifrån din egen situation, när senast satte du dig själv ner för att träna ditt eget skrivande? Vad gör det med skrivglädje och motivation om nästintill allt vårt skrivande är för träning? Hur länge orkar elever lägga energi på en text om syftet uteslutande är att “de lär sig skriva bättre”? Hur skulle t.ex. fotboll fungera om spelarna aldrig någonsin fick spela en match? Hur skulle det vara att träna torrsim på land utan att någonsin simma i vattnet?
Om för mycket av skrivandet sker utan autentiska syften kan det påverka elevernas motivation och lärande. Som lärare behöver du därför fundera på varför eleverna skriver och försöka hitta fler tillfällen där elever skriver för meningsfulla och autentiska syften; tillfällen där skrivandet har en naturlig och viktig uppgift.Vi behöver skapa ett skrivande som känns angeläget och på riktigt där elevernas tankar tas på allvar.
Att skriva kan vara svårt, särskilt för elever i skolan som precis klivit över tröskeln in i skrivandets värld. Det kan vara svårt att komma på vad man ska skriva om, att skriva tillräckligt mycket och hitta bra formuleringar för det man vill uttrycka. Det kan vara svårt att komma ihåg skrivtekniska regler som punkt, stavning och ordföljd. För att öka elevernas känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan läraren använda sig av olika verktyg och strategier från kooperativt lärande. Elever kan under ordnade former ge stöd till varandra, tänka tillsammans och få vara mottagare för sina kamraters texter.
Med hjälp av kooperativa strategier kan läraren skapa en gemenskap kring skrivandet, där elever känner att de är på en gemensam resa. Elever kan använda varandra som lärresurser för att formulera tankar i ord och meningar och ge tips till varandra för att utveckla sin skrivförmåga. När vi använder kooperativt lärande i skrivprocessen är syftet att eleverna ska få stöd både med det akademiska och skrivtekniska, och med uthållighet och engagemang. Ett mer långsiktigt mål är att bilda en skrivande gemenskap där elever känner att de är på väg mot en gemensam slutdestination: att skapa en skrivande klass. Här nedan beskriver vi olika kooperativa strategier som kan användas för att utveckla elevers skrivande i skolan. Du får tips för hur du kan använda autentiska mottagare, hur elever kan skriva tillsammans, hur de kan stötta varandra vid enskilt skrivande och slutligen förslag på några kooperativa skrivprojekt.
SKRIVA FÖR EN MOTTAGARE
Ett sätt att skapa ett autentiskt syfte för elevernas skrivande är att se till att texter de skriver har en mottagare. Detta behöver inte vara så komplicerat. Alla texter behöver inte ha en mottagare, men att då och då ha verkliga mottagare kan öka elevernas engagemang och uthållighet i skrivandet, samt öka motivationen för att lära sig skriva bättre. Ett av de enklaste sätten att förse eleverna med en mottagare för sitt skrivande är att låta dem skriva till varandra. De kan sedan också få skriva till andra på skolan eller personer utanför skolan.
Skriv frågor till varandra
Elever skriver ofta svar på frågor i läromedel eller frågor från läraren. Att använda elevernas egna frågor kan öka motivationen både för innehållet och skrivandet. Eleverna får ta del av ett innehåll genom t.ex. text, film eller genomgång (1). Läraren ger instruktioner kring hur frågor kan formuleras och skriver eventuella stödfraser eller frågeord som stöd på tavlan (2). Eleverna skriver enskilt eller i par egna frågor kring innehållet på ett papper, på lappar eller på postitlappar (3). Sedan byter de frågor med en annan elev eller ett annat par i klassen (4). Eleverna funderar och besvarar (muntligt eller skriftligt) frågorna de fått (5). Eventuellt redovisar de sina svar för frågeställarna (6). Läraren rör sig runt i rummet, lyssnar och plockar med sig spännande frågor och reflektioner från eleverna till kommande undervisning.
Skriv, byt, matcha
Skriv, byt, matcha är en övning där elever får träna på att skriva, läsa och tolka. Eleverna får 2–5 bilder och lika många papperslappar med rader (1). Enskilt eller i par skriver de ord, meningar eller korta stycken som passar till varje bild (2). De blandar runt texterna och bilderna (3) och byter sedan med en annan elev eller ett annat par (4).Varje elev/par har nu blandade bilder och texter. De läser texterna och parar sedan ihop rätt text med rätt bild (5). De kan slutligen skriva mer till varje bild eller byta med ännu ett par (6).
Skissa och skriv
Skissa och skriv är en skrivaktivitet där elever tränar på att skriva beskrivande texter om en scen. Elever bildar en grupp om minst tre elever.Varje elev får en egen inspirerande bild (1) som de skriver en scenbeskrivning till (2). Bilden göms och scenbeskrivningen skickas till personen bredvid. Denne ritar en bild till scenbeskrivningen, utifrån hur kompisen har skrivit (3). Denna bild skickas sedan vidare till
Kreativt skrivande
TOVE BERGGREN
FÖRORD
Kulskriv fulskriv, helt enkelt!
För några år sen var jag på författarbesök hos en trea i Borås. När jag kom in i klassrummet satt alla elever i bänkarna med varsitt skrivblock framför sig. Jag blev genast nyfiken.
– Vad har ni där? frågade jag. – Loggböcker, svarade en tjej. – Skriver ni loggbok? utbrast jag förvånat. – Japp! sa klassen unisont. Det är jätteroligt!
– Okej, berätta, hur funkar det? fortsatte jag. – Man skriver det man tänker och känner, förklarade en elev. Jätteskönt!
Läraren stämde in att loggskrivandet verkligen landat väl i klassen. Hon hade introducerat det under hösten och redan nu under vårterminen märktes stor skillnad. Eleverna var självständigare och kunde sätta igång sin skrivmotor utan instruktioner. När det tog stopp upprepade de ordet eller meningen de just skrivit tills nya tankar poppade upp, och de kunde fortsätta. Läraren berättade också att loggböckerna varken rättades eller samlades in, utan var elevernas egna skapande fristäder.
Och eldstäder, tänker jag. För det tror jag att loggboken kan vara. En lägereld att samlas runt och värma sig vid utan att behöva prestera. Jag är övertygad om att det fria skrivandet är betydelsefullt för barn och unga. Att chansen att man fortsätter skriva och skapa ökar om man uppmuntras till det tidigt. Barn trollar ju naturligt med orden redan från början.Varför inte ta hand
om de skrivargnistorna istället för att försöka blåsa liv i dem senare?
– Vad tror ni jag menar med ‘kulskriv fulskriv’? frågade jag i en klass. Ska man skriva svordomar och fula ord?
Först blev det alldeles tyst. Sen räckte en elev upp handen. – Nä, att man får skriva som sig själv ju.
Den gången tänkte jag inte på min workshop Kulskriv fulskriv som ordkonst, men det gör jag nu. För konst är personlig, den egna rösten ett signum. Att få lov att skriva utan krav på resultat eller prestation är en nyckel för att barn ska tycka det är meningsfullt att skriva, tror jag. Och fortsätta tycka det är kul och göra det upp i åldrarna.
Lika naturligt som högläsning och tyst läsning är i många klasser skulle kreativt skrivande också kunna vara det. Precis som det blivit hos treorna jag träffade i Borås.
I Finland erbjuder Sydkustens Ordkonstskola grundläggande konstundervisning i ordkonst för barn och ungdomar i förskola och skola, årskurs 1–9, i bland annat Helsingfors och Åbo. Ordverkstäder, kurser, läger och samarbeten med skolor gör det möjligt att integrera kreativt skrivande i undervisningen. Och ordkonsten leder in barn och unga i ordens och berättelsernas värld.
Inledning
Syftet med mina avsnitt om kreativt skrivande i Krumelurkul 1 och 2 har varit att skapa en lekfull gemensam grund som du och dina elever kan forma och bygga vidare på i Krumelurkul 3. Om ni arbetade med kreativt skrivande i åk 1 och 2 kommer ni att känna igen vissa delar här, men också upptäcka sånt som är nytt. Har ni inte bekantat er med skrivövningar tidigare så sätt igång nu! Det är ju aldrig för sent att börja trolla med ord. Fördelarna med korta lekfulla skrivövningar är många, såväl för den enskilda eleven som för hela klassen på både kort och lång sikt. De sänker trösklar till skrivandet, inspirerar till skrivartankar och bygger skrivarmuskler. Och texterna som övningarna genererar kan användas som material och pusselbitar i nya och längre texter.
Se övningarna som lek och gör dem till något naturligt och återkommande. Kreativt skrivande, ordkonst, handlar mycket om att träna sina sinnen och lära sig använda dem. Det är ett sätt att kommunicera med sig själv och med andra. Om eleverna övar på att läsa sina texter högt i klassrummet kan de bli bryggor och broar som förbinder och inkluderar. Delar man regelbundet det man skriver är jag övertygad om att den empatiska förmågan utvecklas.
Att låta det lekfulla skrivandet flyta in i andra ämnen är värt att pröva. Som vid en uteaktivitet eller en utflykt till exempel. Byte av miljö och plats är en nyckel till skrivlust, tror jag. Finns det en park i närheten? En strand, skog eller ett bostadsområde?
Låt i så fall eleverna ta med loggbok och penna och gå på skrivskattjakt.
Man behöver heller inte göra långa utflykter för att få ny inspiration. Det kan räcka att lämna klassrummet och bara skriva en stund ute på skolgården till exempel. Att använda närmiljön och skapa ordkonst med det man har omkring sig helt enkelt. Och att få lov att experimentera när man skriver. För ett experiment misslyckas man ju inte med, det lär man sig av. Man prövar sig fram, behåller det som funkar och fogar ihop något nytt av det man inte blev nöjd med.
Tänk om alla barn introducerades till och blev förtroliga med ordkonst på lågstadiet. Hur skulle det färga lusten till språk, och till att läsa och skriva under den fortsatta skolgången?
LOGGBOKEN
Vad är skillnaden mellan en loggbok och en dagbok? brukar elever fråga mig. Ingenting egentligen, svarar jag. Ordet loggbok kanske känns modernare och är inte kopplad till vad den ska fyllas med, och när, på samma sätt som dagboken.
Jag brukar benämna loggboken “en skattkista för skrivande”. Helt enkelt en plats att samla sånt man har hört, sett eller läst. Knasiga, glada, sorgliga eller otroliga saker. Små ord, långa meningar, tankar och känslor, skylttexter eller ovanliga namn. I loggboken kan eleverna bläddra, hämta material och sätta igång skrivprocesser. För sånt man samlar kan användas för att skapa såväl dikter som berättelser.
Om dina elever inte har haft en loggbok i årskurs 1 eller 2 så låt dem få det nu. Ett vanligt anteckningsblock funkar utmärkt, och det får gärna pyntas för att bli personligt. Att dela med sig av en skrivskatt ur loggboken till bänkkompisen kan vara kul. Helt enkelt byta skrivskatter och idéer för att inspirera varandra.
I en tid där allt snurrar allt fortare tror jag att långsamma aktiviteter är betydelsefulla. Sådana stunder kan eleverna hitta framför sin loggbok med pennan i handen. Och precis som vi firar födelsedagar, Kanelbullens dag och Alla hjärtans dag, varför inte instifta Loggbokens Dag på din skola? Hur den utformas och vad den ska innehålla har eleverna säkert kloka kreativa tankar kring.
SKRIVPROCESSEN
Att skriva är så mycket mer än att formulera ord och meningar och leverera en text. Det är en underbar blandning av att läsa och tänka, känna, samtala, reflektera, fråga och fundera. Skrivprocessen är individuell, men det gemensamma engagemanget är också viktigt. Att dela det man skriver och få andras ögon på det man har skapat. När barnen tar del av varandras kul och fulskrivande uppstår nya skrivargnistor.
Fördjupa det kreativa skrivandet och låt eleverna byta miljö när de skriver. Att ta med sig sin loggbok och penna ut är fantastiskt. Uppmuntra dem till att använda sina sinnen så mycket som möjligt. Skriv ute om våren och hösten och i olika sorters väder. Vad blir det för texter då?
Att träffa en livs levande författare är speciellt för många elever. Det väcker frågor, ger insikter och förhoppningsvis massa inspiration att skriva själv.
2. Rita ett huvud på ett färgat papper och klipp ut.
3. Klistra halva tårtpappret och huvudet på ett färgat papper.
4. Klipp cirka 30 cm långa trådar av grått garn.
5. Rulla en garntråd i taget runt två fingrar och klistra dem sedan på huvudet.
6. Klistra dit ögon och rita en mun.
7. Dekorera mormor med örhängen, halsband och glasögon.
Namnskylt
MATERIAL: ritpapper, linjal, svart tuschpenna och färgpennor.
1. Skriv ditt namn högst upp på ett ritpapper. Namnet ska vara med blockbokstäver.
2. Markera en punkt nere i vänstra hörnet.
3. Dra med hjälp av en linjal streck från alla hörn på varje bokstav ner till punkten.
4. Måla bokstäverna med färgpennor, gärna med detaljer som prickar och streck.
5. Måla varje fält som bildats från varje bokstav ner till punkten. Måla mörkast nere vid punkten och låt det sedan bli ljusare och ljusare.
6. Fyll i konturerna på bokstäverna och linjerna ner till punkten.
Kapitel 3–4
Insektshotell
MATERIAL: konservburk, gult och svart garn, gul målarfärg, petflaska, rörliga ögon, pinnar, syl och svart tuschpenna.
1. Måla undersidan på en konservburk gul och låt torka.
2. Vira svart garn runt konservburken, cirka 10 varv.
3. Byt till gul färg och vira cirka 10 varv. Upprepa varannan gul och varannan svart tills burken är täckt.
4. Dela en liten petflaska på mitten och klipp ut två vingar som sitter ihop.
5. Gör ett hål i mitten av vingarna med en syl.
6. Fäst en garntråd på mitten av biet och trä på vingarna.
7. Klistra fast ögon och rita en mun på undersidan.
8. Fyll burken med små pinnar och häng upp i ett träd och vänta på att insekterna flyttar in.
Frukt
MATERIAL: färgade papper, svart tuschpenna, sax och klister.
1. Gör olika frukter i 3D med hjälp av färgade papper.
2. Klistra på ett papper.
3. Gör skyltar med fruktens namn (förslagsvis på engelska) och klistra under.
4. Sätt upp alla frukter bredvid varandra.
Kapitel 5–6
Älg
MATERIAL: bild på en älg, ritpapper, svart tuschpenna, sax och klister.
1. Klipp ut älgen.
2. Välj en miljö som älgen vanligtvis inte vistas i.
3. Rita miljön på ett ritpapper.
4. Fyll i konturen på miljön med svart tuschpenna.
5. Klistra dit älgen.
Björkskog
MATERIAL: hushållsrulle, vitt papper, svart färgpenna, bilder på björklöv och fåglar, sax och klister.
1. Mät ut det vita pappret så att det passar runt hushållsrullen.
2. Rita svarta märken på det vita pappret.
3. Klistra fast det vita pappret runt hushållsrullen som blir björkens stam.
4. Klipp ut björklöv och fåglar.
5. Dekorera stammen genom att klistra fast löv och fåglar.
6. Ställ alla björkstammar bredvid varandra så att det blir en skog.
AKTIVITETER ÖVERSIKT
K KLstrukturer S Språkutvecklande aktiviteter M Multimodala uttrycksformer U Passar utomhus
KAPITEL 1–2
Pingpong
K S U
Mina bilder, dina bilder K S M
Charader
Synonymer
Frågesport
Intervjua en person med diabetes
Karusellen
Finn fem fel
Ställ frågor till texten
VÖLschema: snok
KAPITEL 3–4
Mina ord, dina ord K S
Tidsord S
Venndiagram: bin och getingar S
Fördjupad ordförklaring S
U
M
Bingo om bin S U
Heta stolen – sant eller falskt om bin S U
Sammanfattning med notislappar S
En får gå K S
Frusen tid S M
Vilket ord tänker jag på? S U
KAPITEL 5–6
Sammanfatta text S
På linjen S U
Läsflyt S M
Gissa ordet S
Med andra ord S U
Arket runt K S
Sänka skepp S
Ord med inspiratören K S
Zooma in S M
Springdiktamen S U
KAPITEL 7–8
Skriv ett annat slut S M
Fråga, fråga, byt! K S
Bildsekvenser K S M
Skicka problemet K S
Trestegsintervju K S
Ställ frågor till texten S
Ordduellen S
Mötas på mitten K S
Korsord S M
Zombieleken U
KAPITEL 9–10
Fyra hörn K S U
Hitta någon som … K S U
Problemlösning S
Pingpong K S U
Tankekarta S
Multisvar K S
Förstå och rita S M U
Pratbubblan S M
Ordduellen S
Rita klart bilden S M
KAPITEL 11–12
Bokprat med tärning S
Miljöbeskrivning S M
Springdiktamen S U
Finn fem fel S
Fågel, fisk eller mitt emellan S U
Ordklassdusch S
Turas om K S
Sant eller falskt med rörelse K S U
Korsord S M
Samtal om texten S
Viskleken S
K KLstrukturer S Språkutvecklande aktiviteter M Multimodala uttrycksformer U Passar utomhus
KAPITEL 13–14
Papperskorgen
K S
Ord med inspiratören K S
På linjen S U
Mina ord, dina ord K S
Närläsning
Associera till texten
Heta stolen S U
En får gå K S
Måla i snön M U
Bowling i snön M U
KAPITEL 15–16
Fyra hörn
Bildsekvenser
K S U
K S M
Du har fått jobbet! S
Vilken ruta saknas? S M
Rita, spring, gissa S
Sitting drama S M U
En för alla, alla för en K S
En får gå K S
Se, tänk, fråga S M
Bokens karaktärer S
KAPITEL 17–18
Topplistan K S
Zooma in S M
Speeddejting K S
Dictogloss S
Karusellen K S
Faktatext om översvämningar S M
Sant eller falskt med rörelse S
Tidslinjen S U
Frusen tid S M
KAPITEL 19–20
APE – alla, par, enskilt K S
Frågetärningen S U
Venndiagram – Otis och Luna S
Textkonstruktion S
Pardiktamen S
Räck upp handen S
Löpsedelsleken S
Fråga, fråga, byt! K S U
Ändra perspektiv S
Illustrera känslan S M
KAPITEL 21–22
Kontraster K S
Multisvar K S
Läsritaredovisa K S M
På sightseeing
Kloka pennan
Kunskapskedjan
Rösta
Skriv en fråga
Vem är jag?
K M U
K S
K S U
K S
K S
K S M U
Trestegsintervju K S
KAPITEL 23–24
Bokkafé S
Vi redovisar vår favoritberättelse
Gör en serietidning
Beskriv en bild
Rita en karta
Korsord
Digital bokrecension
Runda bordet: kloka tankar om mellanstadiet K S M
Begreppsmatris
531
Tipspromenad
Diplom
Avslutningsdikt
S
K S
AKTIVITETER
K KLstrukturer S Språkutvecklande aktiviteter M Multimodala uttrycksformer U Passar utomhus
PING-PONG K S U
Förbered: timer.
1 Dela in eleverna i par.
2 Berätta att de ska sammanfatta kapitel 1 och 2. De ska säga vartannat ord. Elev A börjar säga ett ord om innehållet och sedan ska elev B säga ett annat ord. Man får inte säga samma ord.
3 Om man inte kommer på ett ord säger man pass och turen går över.
4 Sätt en timer på 45 sekunder.
5 På given signal kan ordleken börja.
6 Dela in eleverna i nya par och gör aktiviteten igen.
Tips: Om du upplever att eleverna har fler ord att säga så öka tiden till en minut.
MINA BILDER, DINA BILDER K S M
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 7, ett per elev. Förbered frågor till kapitel 1 och 2.
Förslag:
• Hur tror du att du skulle reagera om en nära släkting skulle bli allvarligt sjuk?
• Vad skulle du göra om ditt husdjur rymde?
• Hur mår du när skolan börjar igen efter ett långt sommarlov?
• Hur skulle det kännas för dig att börja i en ny klass?
1 Dela ut en fyrfältare till varje elev.
2 Ställ en fråga till eleverna. Låt alla rita/skriva sina tankar/svar i ruta 1.
3 Eleverna arbetar därefter i par och berättar för sin parkompis vad de har ritat/skrivit.
4 Var och en ritar/skriver sin parkompis tanke/svar i ruta 2.
5 Bilda nya par där eleverna berättar om sin tanke/sitt svar för varandra. Därefter ritar/skriver de den nya parkompisens tanke i ruta 3.
6 Fortsätt tills alla rutor är ifyllda.
CHARADER S U
Förbered: meningar på lappar, tomma lappar, en per elev, burk.
Förslag:
• Mormor kommer och hälsar på.
• Pappa Rami lagar mat.
• De är många som sitter runt bordet och äter.
• Ormen Maja slingrar iväg.
• Luna letar efter sin plats.
• Otis känner sig utanför.
• När det ringer in rusar alla till kapprummet.
1 Låt alla elever skriva en mening som är kopplad till texten på en lapp.
2 Lägg elevernas lappar i en burk tillsammans med de förberedda.
3 En elev börjar att dra en mening och visa denna med rörelser. Eleven får inte prata under tiden som hen visar sin mening.
4 Övriga deltagare ska gissa meningen.
SYNONYMER S
Förbered: välj ut relevanta ord från kapitel 1 och 2, kopiera en uppsättning per par, notislappar.
Förslag: sommarlov, grus, fest, namnskylt, matsal, kvarter, besviken, rymma, slingra, äventyr, leta, väska, telefon, lärare, rast
1 Skriv upp orden på tavlan.
2 Dela in eleverna i par och dela ut papper med orden.
3 Låt eleverna leta upp orden i texten.
4 De ska läsa meningen som ordet står i, och försöka komma på en synonym till ordet.
5 De skriver sina synonymer på en notislapp, ett ord per lapp, och sätter sedan upp lapparna på tavlan intill rätt ord.
6 Diskutera och jämför orden som eleverna har skrivit.
FRÅGESPORT S M
Förbered: frågor om diabetes (eventuellt med svarsalternativ) på lappar eller digitalt, miniwhiteboards med pennor.
Förslag:
• Smittar diabetes? (ja, nej, ibland)
• Är det vanligare att få diabetes typ 1 som barn än som vuxen? (nej, ja, lika vanligt att få det som barn som vuxen)
• Hur kan man bidra till att minska risken att få typ 2diabetes? (vila mycket, hälsosamma matvanor, inte vara ute när det är kallt)
• Vad heter det hormon som behövs för att cellerna ska ta upp socker från blodet? (insulin, pump, spruta)
• Vad händer när man inte har tillräckligt med insulin? (blodsockernivån höjs, man blir hungrig, man får energi)
1 Dela in eleverna i par.
2 Använd ett digitalt snurrhjul där frågorna slumpas fram eller dra en lapp.
3 Låt eleverna skriva sina svar på en miniwhiteboard.
4 Samla poäng på tavlan.
INTERVJUA EN PERSON MED DIABETES S
Förbered: skriv ner frågor till en person med diabetes.
1 Undersök om någon i personalen på skolan har diabetes eller om ni känner någon som har diabetes.
2 Dela in eleverna i par/grupper.
3 Skriv frågor som kan vara intressanta att ställa.
4 Genomför intervjun.
5 Efter intervjun: Paren/grupperna skriver en sammanfattande text utifrån de svar som har kommit fram i intervjun.
6 Redovisa i grupper.
KARUSELLEN
K S
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 1 (fyra olika bilder från kapitel 1 och 2), linjerat papper och fyra pennor i olika färger.
1 Fördela bilderna tillsammans med skrivpapper på fyra ställen i klassrummet.
2 Dela in klassen i fyra grupper. Varje grupp får en penna som de har med sig under hela aktiviteten.
3 Placera en grupp vid varje bild. Gruppen samtalar gemensamt om bilden och skriver meningar som passar till.
4 På given signal roterar grupperna och kommer då till en ny bild.
5 Gruppen läser vad föregående grupp har skrivit till den nya bilden. Gruppen samtalar gemensamt om bilden och skriver nya meningar som passar till.
6 Upprepa roteringen tills alla grupper har samtalat om och skrivit till alla bilder.
7 Avsluta med att läsa och samtala om vad grupperna har skrivit till de olika bilderna.
FINN
FEM FEL S
Förbered: linjerat papper, ett per par.
1 Dela in eleverna i par och ge varje par ett linjerat papper.
2 Varje par ska skriva tio meningar om kapitel 1 och 2.
3 I fem av meningarna ska det finnas ett fel.
4 När paret är klart byter de meningar med ett annat par. Paren ska hitta varandras fel.
STÄLL FRÅGOR TILL TEXTEN S
Förbered: en läsebok per par och ett linjerat papper per par samt en glasburk.
1 Dela in eleverna i par.
2 Låt dem läsa kapitel 1 och 2 för varandra eller lyssna gemensamt på texten från den förberedda genomgången.
3 Samtala med eleverna och sammanfatta gemensamt vad texten handlar om.
4 Låt varje par skriva frågor till texten. Samtala gemensamt om att det finns olika typer av frågor:
• Frågor på raden – frågor där svaret står i texten.
• Frågor mellan raderna – frågor där man får tänka efter.
• Frågor bortom raderna – frågor där man reflekterar utifrån sina erfarenheter.
5 Lägg alla frågor i en burk.
6 Varje par drar en fråga som de svarar på.
7 Gå igenom svaren på frågorna gemensamt.
Tips: Sortera frågorna efter frågor som är på, mellan eller bortom raderna, alternativt sortera dem i kronologisk ordning.
VÖL-SCHEMA: SNOK S M
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 8, ett per elev, faktatext om snokar, faktafilm om snokar, färgpennor.
1 Dela ut ett kopieringsunderlag per elev.
2 Låt eleverna individuellt fylla i kolumn 1, vad de vet om snokar.
3 Låt eleverna individuellt fylla i kolumn 2, vad de önskar att veta om snokar. Skriv några frågor på tavlan som inspiration, t.ex.: Var lever snoken? Hur länge lever en snok? Vem/vad är snokens fiende?
4 Läs en gemensam text om snokar och titta på eventuella bilder. Läs texten på olika sätt: i grupp, parläsning, enskild läsning osv.
5 Låt eleverna individuellt skriva ner ny kunskap om snokar i kolumn 3.
6 Titta på en film om snokar. Diskutera gemensamt vad filmen handlar om.
7 Låt eleverna individuellt fylla på med ny kunskap i kolumn 3. Använd gärna annan färg på pennan.
8 Låt eleverna redovisa i mindre grupp om vad de har skrivit i kolumn 3.
Tips: Låt eleverna söka på webbsidor som du föreslår efter fler fakta om snokar. Låt eleverna själva fylla på med ny kunskap i kolumn 3. Använd gärna annan färg än tidigare.
Mormor på besök
INNEHÅLL
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten
• återge viktiga delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten
• strategier för att avkoda och förstå texter
• förstå ord och begrepp i texten
• repetera ljudstridig stavning: ng-ljudet, å-ljudet och k-ljudet med ck
LÄSEBOKEN
Otis, du kan väl äta med oss i kväll? säger
Det blir jättegod mat och så får vi äppelkaka till efterrätt. Det vill Otis, men han vill kolla hemma att det går bra. Innan de tar hissen rusar Otis in till sina mammor, Elin och Siri. Det tar inte många sekunder innan han är tillbaka. Han är strålande glad och har fått med sig två flaskor med hemgjord hallonsaft. – Vilken fest det blir, säger Luna och skrattar. Hissen är på väg ner så de måste vänta. När dörren öppnas kliver Maria och hennes hund Hero ut. – Så kul
Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidareboken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.
Begrepp att förklara
Tavla 1–19 som visar bilder till begrepp att förklara
Bildstöd i förberedd genomgång: gunga, parkeringsplats, peruk, ryka, äppelkaka, rutig, hallonsaft, sallad, lasagne, terrarium, värmelampa, tungspets, kluven, majs, gnagare, slingra sig runt, staty, ventil, station
Förklara muntligt: sätta fart med benen, gå som en blixt, komma på besök, hålla utkik, cancer, få behandling, mottagande, det är inte klokt, brakfest, springa av sig, mätt så att man spricker, motion, försäkra
Träna på ord/begrepp (tre övningar)
Högläsning och samtalsfrågor
FRÅGOR FÖRE LÄSNING
Tavla 1–2 som visar bilden samt frågor
Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.
• Varför ska mormor komma på besök, tror du? (Hon har varit sjuk i cancer men mår bättre nu.)
• Vad tror du att Otis och Luna pratar om när de gungar?
FRÅGOR UNDER LÄSNING
Tavla 3–9 som visar kapitlets bilder
Läs eller lyssna på texten i Läsa vidareboken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.
• Stanna upp efter sidan 8: – Det är en dag i morgon också, säger Maria. Fråga eleverna: Vad menar hon med att det är en dag i morgon också, tror du? (Allt behöver inte ätas upp idag. Man kan spara något till en annan dag.)
• Stanna upp efter Aminas replik på sidan 10: – Jag lade ner henne på golvet så att hon skulle få lite motion och fråga eleverna: Vad tror ni händer med Maja?
FRÅGOR EFTER LÄSNING
Tavla 10 som visar frågorna
Ställ frågor utifrån texten:
• Hur brukar du känna efter ett sommarlov?
• Med vad kan Maja lukta? (med sin tunga)
• Vad tycker Otis om att han får hålla Maja, tror du? (Eftersom han inte är van och sitter stilla som en staty så tycker han nog att det är lite obehagligt. Det syns också på bilden.)
• Vad menar Amina med att Maja skulle få lite motion? (Att hon ska få röra på sig eftersom hon är instängd i terrariet resten av tiden.)
• Vad vill mormor att Otis och Luna ska göra? (Ta tåget på egen hand till henne en helg och sova över.)
Läsförståelse (fyra övningar)
ARBETSGÅNG
1 Läseboken
• Begrepp att förklara
• Högläsning och frågor
• Individuell lästräning
2 Arbetsboken
• Alla
• Par
• Enskilt Hero
• Enskilt Siv
• Digitala läromedlet
3 Skrivboken
4 Reflektion
5 Muntlig aktivitet (jämna kapitel)
Individuell lästräning
KAPITEL 1
Mormor på besök
Otis och Luna gungar.
– Nu är snart sommarlovet slut, säger Otis.
– Det har gått fort, men ändå sakta, säger Luna.
– Hur menar du?
undrar Otis.
Luna tycker att det är länge sedan de slutade tvåan men att lovet har gått snabbt.
– Om du ser en röd liten bil är det min mormor som kommer, säger Luna och tittar mot parkeringen.
Otis tittar men ser bara bilar i silver och vitt.
– Mormor har varit sjuk men nu mår hon bättre, säger Luna. Då kommer en röd bil.
sommarlovet parkeringen 6
KAPITEL 1
Mormor på besök
Det är eftermiddag och Otis och Luna gungar på lekplatsen.
– Nu är sommarlovet snart slut, säger Otis.
– Det har gått fort, men ändå långsamt, säger Luna.
– Hur menar du? undrar Otis. Luna tycker att det känns som om det var länge sedan de slutade tvåan.
– Men själva sommarlovet har gått som en blixt, säger hon. – Det ska bli kul att börja trean, säger Otis.
Luna tittar mot parkeringen och säger:
– Om du ser en röd liten bil så är det mormor som kommer. Otis tittar, men ser bara bilar silver och vitt.
– Mormor har haft cancer men nu är hon bättre, säger Luna.
Då svänger en röd bil in på parkeringen. Otis och Luna springer så fort att gruset ryker runt benen.
KAPITEL 1
Mormor på besök
Det är sen eftermiddag och Otis och Luna sitter på var sin gunga på lekplatsen.
– Nu är sommarlovet snart slut, säger Otis. Luna sätter fart med benen för att öka farten på gungan. – Sommarlovet har gått fort, men ändå långsamt, säger hon. – Hur menar du nu? undrar Otis. Luna tycker att det känns som om det var länge sedan de slutade tvåan. – Men själva sommarlovet har gått som en blixt, förklarar hon. – Det ska i alla fall bli kul att börja trean, säger Otis. Luna tittar mot parkeringsplatsen och
Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.
I Läsa lättboken är ord som består av fler än sex bokstäver, är ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt på grund av betoningen markerade längst ner på respektive sida.
Aktuella ord för kapitlet finns i kopieringsunderlag 5, Utvalda ord.
SKRIVBOKEN
I Skrivboken övar eleverna på självständigt skrivande i avgränsade delar.
Eleverna får till exempel beskriva karaktärer, skriva olika inledningar och öva på miljöbeskrivningar. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med Skrivboken
BILDKORTEN
Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.
ARBETSBOKEN
Sidan 8 --------------------------------------------
Tavla 1 som visar målen
Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 1 är att:
• träna på läsförståelse
• repetera ngljudet, åljudet och kljudet
SAMMANFATTA TEXTEN MED STÖDORD
Tavla 2–3 som visar stödord till sidorna i läseboken.
Sammanfatta gemensamt kapitlet i läseboken med hjälp av stödord. Läs mer på sidan 21.
UPPGIFTER
Tavla 4 som visar ALLAsidan
Uppgift 1
Läsförståelsefrågor: Läs gemensamt alla frågor och svar. Samtala om en fråga i taget och dra streck mellan fråga och tillhörande svar. Låt eleverna dra streck.
Uppgift 2
Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 22. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.
Uppgift 3
Stavning: Repetera stavningsreglerna från arbetsboken för årskurs 2. Eleverna skriver orden i sin bok.
5.
Tavla 5 som visar ALLA/PARsidan
bricka soffa pengar vagn korv nyckel
Uppgift 4
Repetera att åljudet kan stavas med o. Repetera kort och lång vokal. Berätta att vid lång vokal så stavas åljudet med å. Vid kort vokal så stavas åljudet nästan alltid med o. Repetera att ord som stavas med ck uttalas k och att vokalen före är kort.
Gå igenom bilderna och samtala om hur ordet ska stavas. Låt eleverna skriva orden och ringa in å eller kljudet.
Uppgift 5
Repetera de tre sätten att stava ngljudet: ng (som är vanligast), g framför n och n framför k. Gå igenom bilderna och samtala om hur ordet ska stavas. Låt eleverna skriva orden och ringa in ngljudet.
Sidan 9 --------------------------------------------- PAR
Uppgift 6
Elevparet kommer på ord med ngljudet och skriver in dem under rätt rubrik. Sedan jämför de med ett annat par och fyller på sin tabell om den inte redan är full.
Repetition ljudstridig stavning (tre övningar)
nyckel soffa korv doktor bricka ryggsäck klocka
Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.
Sidan 10 -------------------------------- ENSKILT HERO
Tavla 6 som visar ENSKILT HEROsidan
Uppgift 7
Gå igenom bilderna i rutan och samtala om hur orden stavas. Låt eleverna läsa en mening i taget och därefter skriva rätt ord.
Uppgift 8
Gå igenom orden i labyrinten och samtala om hur de stavas. Låt eleverna måla orden där ngljudet stavas med ng. De målade bilderna visar Majas väg till Luna.
Mera Hero
Eleverna gör en ordgömma med åtta av orden i kapitlet och låter en klasskompis hitta dem.
Sidan 11 -----------------------------------
Tavla 7 som visar ENSKILT SIVsidan
Uppgift 9
Eleverna skriver så många rimord som de kommer på till de givna orden.
Uppgift 10
Eleverna löser korsordet. Påminn om att man skriver med versaler i ett korsord.
Förklara hur begreppen vågrätt och lodrätt har fått sina namn: Man kan tänka sig att en våg i havet är vågrät, medan ett tungt lod sjunker lodrätt ner i vattnet.
Uppgift 11
Eleverna bildar sammansatta ord utifrån bilderna och skriver de två delarna samt det sammansatta ordet.
Mera Siv
Eleverna skriver orden i uppgift 10 i bokstavsordning.
REFLEKTION
Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 25.
• Skriv fyra meningar. I meningarna ska det finnas ord med ngljudet, ord där o låter som å och ord där kljudet stavas med ck.
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten
• återge viktiga delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten
• strategier för att avkoda och förstå texter
• förstå ord och begrepp i texten
• repetera ordklasser: substantiv, adjektiv och verb
• muntliga presentationer med föremål, bilder
LÄSEBOKEN
KAPITEL 2 Ny i klassen
Nästa dag är en måndag och läsårets första dag för Otis och Luna. Solen skiner och det är varmt, nästan som om det fortfarande är sommarlov. Otis och Luna har sällskap till skolan. Framför dem går Amina med näsan sin telefon. Tänk att hon ska börja sexan. För henne är det sista året innan hon börjar på högstadiet på en annan skola. – Har du hittat Maja? frågar Otis. – Jag tror att vi har letat igenom lägenheten femtioelva gånger utan att hitta henne, säger Luna. Det är ett lika stort mysterium som när Siv och Örjan försvann. På skolgården är det redan fullt av elever. De väntar på att det ska ringa in. Otis och Luna tycker att det är kul att träffa sina klasskompisar efter ett långt sommarlov. Det känns som om de har ändrat utseende. De flesta har vuxit och blivit mycket längre. Några har en ny frisyr eller andra kläder. Utanför klassrummet står det någon som de inte känner igen. Hon verkar ha sin mamma med sig och är klädd vit blus och jeans och har rött lockigt hår. Hon tittar nyfiket på allt som händer på skolgården: lekar, basket och fotboll på fotbollsplanen. När det ringer in rusar alla in kapprummet. Där har de sina krokar, lådor för extrakläder och ställ för skorna. Flickan som de inte har sett förut och hennes mamma följer med in klassrummet. Där väntar Åsa på att få börja det nya läsåret. Den här terminen står skolbänkarna i formen av ett U. På varje plats finns en namnskylt. När Luna letar efter sin plats ser hon att den nya klasskompisen heter Alma och att de ska sitta bredvid varandra. 12
som heter diabetes. Det är ingen sjukdom som syns. Men Alma saknar ett ämne i kroppen som heter insulin. Insulinet gör att cellerna i kroppen kan ta upp näring i form av socker som finns i blodet.
Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidareboken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.
Begrepp att förklara
Tavla 1–9 som visar bilder till begrepp att förklara
Förklara muntligt: mysterium, känna sig utanför, vegetarisk, vara intresserad av, besviken, det kryper i kroppen av oro
Träna på ord/begrepp (tre övningar)
Högläsning och samtalsfrågor
FRÅGOR FÖRE LÄSNING
Tavla 1–2 som visar bilden samt frågor
Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.
• Vad tror du kommer att hända när kapitlet heter Ny i klassen?
• Har du fått någon ny klasskompis i klassen någon gång?
FRÅGOR UNDER LÄSNING
Tavla 3–7 som visar kapitlets bilder
Läs eller lyssna på texten i Läsa vidareboken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.
• Stanna upp efter första stycket på sidan 14.Varför berättar skolsköterskan för klassen om Almas diabetes, tror du? (Det är viktigt att alla i klassen känner till hennes diabetes om hon skulle bli dålig.)
• Stanna upp efter sidan 14 (Luna visar Alma runt på skolan).Varför tror du att Otis känner sig utanför? (Luna och han brukar leka men nu tar hon hand om Alma.)
FRÅGOR EFTER LÄSNING
Tavla 8 som visar frågorna
Ställ frågor utifrån texten:
• Åsa berättar något spännande som har hänt på sommarlovet.Vad är det? (Hon har blivit mormor till en liten flicka som ska heta Alice.)
• Vilka slags böcker tycker Otis om att läsa? (böcker som handlar om saker som har hänt på riktigt)
• Varför blir killen i matsalen så arg på Alma? (Han ser att hon har en telefon och det är inte tillåtet. Kanske förstår han att hon är ny och tror att hon inte känner till reglerna.)
• Vilket gemensamt intresse har Luna och Alma? (djur)
Läsförståelse (fyra övningar)
ARBETSGÅNG
1 Läseboken
• Begrepp att förklara
• Högläsning och frågor
• Individuell lästräning
2 Arbetsboken
• Alla
• Par
• Enskilt Hero
• Enskilt Siv
• Digitala läromedlet
3 Skrivboken
4 Reflektion
5 Muntlig aktivitet (jämna kapitel)
Individuell lästräning
KAPITEL 2 Ny i klassen
Nästa dag börjar Otis och Luna trean.
De går till skolan tillsammans.
– Har du hittat Maja? frågar Otis.
– Nej, vi har letat i lägenheten flera gånger, säger Luna. Det är ett mysterium. Precis som när Siv och Örjan rymde.
På gården är det fullt med elever. Otis och Luna tycker det är kul att träffa sina kompisar igen. De flesta har vuxit och blivit längre. Någon har en ny frisyr eller andra kläder.
Det finns en person som de inte känner igen. Hon tittar nyfiket på alla som leker. Alla rusar in när det ringer. Den nya flickan och hennes mamma följer med. Där inne väntar Åsa. På varje bänk finns en lapp med ett namn.
Luna letar efter sin plats. På bänken intill Lunas ligger en lapp där det står Alma.
Nästa dag börjar de i trean. Det är varmt och riktigt sommarväder. Otis och Luna har sällskap till skolan. – Har du hittat Maja? frågar Otis. – Nej, vi har letat igenom lägenheten flera gånger, säger Luna. Det är ett mysterium Precis som när Siv och Örjan försvann. På skolgården är det fullt av elever. Otis och Luna tycker att det är kul att träffa sina kompisar igen. De flesta har vuxit och blivit längre. Några har en ny frisyr eller andra kläder. Otis och Luna ser någon som de inte känner igen. Hon tittar nyfiket på de som leker och spelar basket eller fotboll.
Alla rusar in när det ringer. Den nya flickan och hennes mamma följer med. Där väntar Åsa. På varje bänk finns en lapp med namn. Luna letar efter sin plats. På bänken bredvid hennes står det Alma. 12 978-91-44-17949-0_book.indd
KAPITEL 2 Ny i klassen Nästa dag är en måndag och läsårets första dag för Otis och Luna. Solen skiner och det är varmt, nästan som om det fortfarande är sommarlov. Otis och Luna har sällskap till skolan. Framför dem går Amina med näsan sin telefon. Tänk att hon ska börja sexan. För henne är det sista året innan hon börjar på högstadiet på en annan skola. – Har du hittat Maja? frågar Otis. – Jag tror att vi har letat igenom lägenheten femtioelva gånger utan att hitta henne, säger Luna. Det är ett lika stort mysterium som när Siv och Örjan försvann. På skolgården är det redan fullt av elever. De väntar på att det ska ringa in. Otis och Luna tycker att det är kul att träffa sina klasskompisar efter ett långt sommarlov. Det känns som om de har ändrat utseende. De flesta har vuxit och blivit mycket längre. Några har en ny frisyr eller andra kläder. Utanför klassrummet står det någon som de inte känner igen. Hon verkar ha sin mamma med sig och är klädd vit blus och jeans och har rött lockigt hår. Hon tittar nyfiket på allt som händer på skolgården: lekar, basket och fotboll på fotbollsplanen. När det ringer in rusar alla in kapprummet. Där har de sina krokar, lådor för extrakläder och ställ för skorna. Flickan som de inte har sett förut
Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.
I Läsa lättboken är ord som består av fler än sex bokstäver, är ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt på grund av betoningen markerade längst ner på respektive sida.
Aktuella ord för kapitlet finns i kopieringsunderlag 5, Utvalda ord.
SKRIVBOKEN
I Skrivboken övar eleverna på självständigt skrivande i avgränsade delar. Eleverna får till exempel beskriva karaktärer, skriva olika inledningar och öva på miljöbeskrivningar. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med Skrivboken
BILDKORTEN
Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.
ARBETSBOKEN
Sidan 12 -------------------------------------------
Tavla 1 som visar målen
Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 2
är att:
• träna på läsförståelse
• repetera ngljudet och åljudet
• repetera ordklasserna substantiv, adjektiv och verb
• känna till begreppet preteritum
SAMMANFATTA TEXTEN MED STÖDORD
Tavla 2–3 som visar stödord till sidorna i läseboken.
Sammanfatta gemensamt kapitlet i läseboken med hjälp av stödord. Läs mer på sidan 21.
UPPGIFTER
Tavla 4 som visar ALLAsidan
Uppgift 1
Läsförståelsefrågor: Samtala om frågorna och skriv svar på tavlan. Påminn om stor bokstav och punkt i varje mening. Låt eleverna skriva av svaren. Samtala om huruvida svaren finns i bilden, på raden, mellan eller bortom raderna. Låt eleverna rita rätt symbol, se sidorna 22 och 35.
Uppgift 2
Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 22. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.
Uppgift 3
Stavning: Eleverna skriver orden i sin bok.
b) På vilket språk presenterar sig den nya läraren?
c) Varför är Otis på dåligt humör?
Han känner sig utanför.
d) Vilka står bredvid Alma i klassrummet? bänk Hon behöver ta insulin. Hon presenterar sig på engelska.
Almas mamma, Åsa och Fatima står bredvid Alma. gunga ring regn
4. Ringa in alla substantiv, verb och adjektiv.
a) Klassen får en ny klasskompis. b) Fröken berättar en spännande nyhet.
5. Skriv meningar om vad kapitlet handlar om. Alla meningar ska innehålla minst ett substantiv, verb och adjektiv.
6. Skriv substantiv, verb och adjektiv till bilden.
7. Skriv två meningar var med hjälp av orden i uppgift 6. Jämför meningarna med din parkompis.
8. a) Måla alla substantiv , verb och adjektiv
frisyr ny stor skiner mormor lärare lång rymmer städar bok krok pratar pump väntar gammal fnissar söt arg
b) Skriv orden i rätt ruta. Slå och skriv.
ny frisyr skriver lång lärare städar söt krok väntar stor mormor rymmer gammal bok pratar arg pump fnissar
Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.
Sidan 13
Tavla 5 som visar ALLA/PARsidan
Uppgift 4
Repetera ordklasserna substantiv, verb och adjektiv. Hjälps åt att hitta ordklasserna i meningarna och ringa in dem med rätt färg.
Uppgift 5
Formulera gemensamt meningar om kapitlets innehåll som vardera innehåller minst ett substantiv, verb och adjektiv. Man kan ta hjälp av mönstret i meningarna i uppgift 4 om man vill (substantiv, verb, adjektiv, substantiv). Man kan också ringa in orden i ordklassens färg för att se att alla tre ordklasser är representerade.
Sidan 13 -------------------------------------------- PAR
Uppgift 6
Elevparen samlar substantiv, verb och adjektiv utifrån bilden.
Uppgift 7
Eleverna skriver individuellt två meningar var med hjälp av orden i uppgift 6. Sedan jämför de meningarna med sin parkompis.
Repetition ordklasser (fyra övningar)
Sidan 14 -------------------------------- ENSKILT HERO
Tavla 6 som visar ENSKILT HEROsidan
Uppgift 8
a) Eleverna målar orden i de olika ordklasserna i rätt färg. b) Eleverna behöver en tärning var. De sorterar orden från uppgift a) i rätt ruta. Därefter slår de med en tärning och sätter ihop en mening utifrån antal ögon på tärningen och symbolerna för respektive ordklass
Mera Hero
Eleverna väljer en bokstav och skriver så många substantiv, adjektiv och verb som de kommer på till bokstaven.
Tavla 7 som visar ENSKILT SIVsidan
Uppgift 9
Tipsa eleverna om att läsa en mening i taget och göra en kort paus vid varje lucka. Påminn om att orden kan behöva böjas för att passa in i meningen. Elever med svenska som andraspråk kan behöva stöttning i detta. När man är klar med uppgiften kan man läsa den för en klasskompis.
Uppgift 10
Eleverna bygger ut meningarna med adjektiv som passar.Visa att adjektivet beskriver substantivet.
Uppgift 11
Eleverna skriver meningarna i preteritum. Påminn om att tidsformen preteritum är det som man gjorde igår.
Mera Siv
Ordgömma
Eleverna gör en egen ordgömma som innehåller två substantiv, adjektiv och verb. De kan utgå från kopieringsunderlag 70 som är förberedda ordgömmor. När ordgömman är klar får en klasskompis måla orden i rätt färg.
REFLEKTION
Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 25.
• Förklara hur man känner igen ett substantiv, adjektiv och verb.
MUNTLIG PRESENTATION
Låt dina elever göra en kort muntlig presentation. Läs mer på sidan 26.
• Skriv en kort text om ett av dina intressen. Ta med ett föremål och visa för klasskompisarna när du läser din text.
9. Skriv klart berättelsen. Välj passande adjektiv, substantiv och verb. En sköldpadda är i skogen och
Då ser hon en i ett träd.
Hon blir och
Men då börjar det regna och sköldpaddan Ett kommer på stigen.
Det har en som är alldeles
Sköldpaddan säger hej och sedan de tillsammans.
10. Bygg ut meningen med adjektiv. Exempel: Rami kör en bil. a) Otis och Luna bor i ett hus.
(adjektiv) (adjektiv) (adjektiv) (substantiv) (substantiv) (substantiv) Rami kör en röd och
b) Alma har en katt.
c) Eleverna äter i en matsal.
11. Skriv meningen i preteritum (igår). a) Luna hittar inte Maja.
b) Åsa hälsar alla välkomna tillbaka.
Luna hittade inte Maja. Åsa hälsade alla välkomna tillbaka.
15–16
K KLstrukturer S Språkutvecklande aktiviteter M Multimodala uttrycksformer U Passar utomhus
FYRA HÖRN K S U
Förbered: påståenden till kapitel 15–16 med olika svarsalternativ. Sätt upp de fyra olika svarsalternativen till ett påstående i klassrummets fyra hörn.
Förslag:
• Jag tycker att det är skönt med lov: ja/nej/ibland/ annat svar
• Jag gillar mest: sommar/vår/vinter/annat svar
• Jag gillar mest: läskiga filmer/spännande filmer/roliga filmer/annat svar
• Jag tror att det finns rymdvarelser: ja/nej/vet inte/ annat svar
1 Gå igenom vad de olika hörnen i klassrummet står för. Det fjärde hörnet är för de som har ett eget svarsförslag.
2 Läs påståendet som eleverna ska ta ställning till.
3 Låt varje elev tänka en stund.
4 På given signal ställer eleverna sig i det hörn som de tycker passar bäst.
5 Låt hörnkompisarna diskutera varför de valde just det hörnet.
6 Fråga därefter eleverna i varje hörn varför de tycker som de gör. De kan byta hörn under diskussionerna om de vill.
BILDSEKVENSER K S M
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 1 (olika bilder från kapitel 15 och 16), en bild per gruppmedlem, en läsebok per grupp.
1 Dela in eleverna i grupper.
2 Dela ut var sin bild till eleverna. De får inte visa sin bild för de andra i gruppen.
3 Låt varje elev beskriva sin bild för de andra i sin grupp. De får fortfarande inte visa bilderna för varandra, så betona vikten av att lyssna på beskrivningen.
4 När alla har beskrivit sina bilder ska de försöka lägga bilderna i kronologisk ordning med baksidan upp. Ingen bild får läggas på bordet om inte alla gruppmedlemmar är överens.
5 Därefter vänder eleverna och ser om de har rätt. De får möjlighet att ändra om någon bild ligger fel.
6 Låt eleverna slutligen hämta boken och läsa den högt för att se om bilderna ligger i ordning.
DU HAR FÅTT JOBBET! S
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 1 (bilder på karaktärerna), linjerat papper eller dator.
1 Dela in eleverna i par. Låt eleverna välja en karaktär från boken och fundera över vad som skulle kunna vara ett passande jobb för hen, utifrån vilka egenskaper, färdigheter och intressen som hen har, t.ex. Maria: veterinär eller Lunas pappa: kock.
2 Låt eleverna skriva ett brev ur den här karaktärens perspektiv där hen söker jobbet.
3 De ska utgå ifrån karaktärens egenskaper och förklara varför hen skulle vara en fantastisk anställd och vilka speciella färdigheter hen har som gör hen perfekt för jobbet.
4 Låt två par gå ihop och läsa brevet för varandra.
VILKEN RUTA SAKNAS? S M
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 44, ett per grupp.
1 Dela in eleverna i grupper.
2 Dela ut ett kopieringsunderlag till varje grupp.
3 En i gruppen klipper längs linjerna och lägger bitarna i ordning på bordet så att alla kan se dem.
4 Låt alla deltagarna i gruppen blunda utom en, som tar bort en ruta.
5 Därefter ska deltagarna lista ut vilken ruta som har plockats bort och vad som finns i rutan.
6 Låt eleverna turas om så att alla får ta bort en ruta.
RITA, SPRING, GISSA S
Förbered: skriv ord med koppling till kapitel 15 och 16 som eleverna kan rita, ritpapper och pennor.
2 Dela ut ett tomt papper och en penna till varje grupp.
3 Varje grupp väljer en representant som kommer fram till dig och som du viskar ett ord till.
4 Representanterna springer tillbaka till respektive grupp och ritar ordet under tystnad. Hela tävlingen pågår under tystnad.
5 Gruppmedlemmarna ska försöka gissa vad hen ritar. Detta gör de genom att springa till tavlan och skriva ordet.
6 Gruppen som först gissar rätt får ett poäng.
SITTING DRAMA S M U
Förbered: lappar med karaktärernas namn (se nedan), frågor till de olika karaktärerna, fem stolar i en halvcirkel och stolar mittemot till panelen.
Förslag: Luna, Otis, Åsa, Selma, William
1 Tilldela fem elever olika karaktärer från boken och låt dem sätta sig i en halvcirkel.
2 Resterande elever är panelen och sitter mittemot.
3 Samtala med eleverna om att de ska utveckla en fördjupad förståelse för karaktärerna i kapitel 15–16.
4 Låt panelen tillsammans komma på frågor som de vill ställa.
5 Karaktärerna svarar utifrån vad de har läst om karaktärerna i texten och vad de tror att de skulle svara.
Förslag:
• Vad kände du när …?
• Vad hade hänt om …
• Varför gjorde du som du gjorde?
• Ångrar du något?
• Skulle du vilja ändra på något?
• Vad tänkte du?
EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN K S
Förbered: kopiera upp kopieringsunderlag 45, ett per elev, timer.
1 Dela ut var sitt kopieringsunderlag till alla elever.
2 Sätt en timer på två minuter.
3 I mitten, där det står JAG, ska eleverna skriva vad de kan om orientering.
4 Därefter bildar eleverna par och nu ska de fylla på i ringen där det står PAR. Vad har klasskompisen skrivit som inte jag har skrivit? De har sedan en ny gemensam brainstorm för att se om de kommer på något ytterligare. Använd gärna timer.
5 Nu ska de bilda grupper genom att två par går ihop med varandra. De delar med sig av vad de vet om orientering och skriver upp det som de inte har skrivit, i cirkeln där det står GRUPP. De har även en kort brainstorm tillsammans för att se om de kommer på ytterligare något om orientering.
6 Nu summerar ni gemensamt i KLASSEN vad ni har kommit på om orientering och skriver dit ytterligare fakta i den yttersta ringen.
7 Alla har nu en visuell bild över vad de har lärt sig genom att ha haft samtal i par, grupp och helklass.
EN FÅR GÅ K S
Förbered: skriv frågor eleverna kan diskutera där de får utgå från egna tankar och upplevelser.
Förslag:
• Hur hade du känt dig om du hade träffat på rymdvarelser i skogen?
• Hur hade du känt dig om du hade gått ut ensam med grannens hund?
1 Dela in eleverna i grupper om fyra. Ge dem var sin siffra 1–4.
2 Ställ en fråga kopplad till texten.
3 Grupperna gör ”huvuden ihop” (lutar sig mot varandra) och diskuterar frågan. När alla i gruppen har bestämt sig för ett svar på frågan ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
4 Säg en siffra, t.ex. 2. Alla 2:or byter grupp. Nu bildas en ny grupp, där en medlem är ny. Alla delar sina tankar och svar och jämför med varandra.
5 Ställ en ny fråga och gör om aktiviteten.
SE, TÄNK, FRÅGA S M
Förbered: läsebok, en per par.
1 Dela in eleverna i par.
2 Låt varje par titta i läseboken på bilden du har bestämt.
3 Låt dem först svara på frågan: se – Vad ser du på bilden? Låt eleverna berätta för sin parkompis.
4 Lyft elevernas tankar i helklass.
5 Därefter diskuterar eleverna frågan: tänk – Vad tror du händer på bilden? Låt eleverna berätta för sin parkompis.
6 Lyft elevernas tankar i helklass.
7 Slutligen diskuterar eleverna frågan: fråga – Vad vill du fråga när du ser bilden? Vilka frågor väcker bilden? Låt eleverna berätta för sin parkompis.
8 Lyft elevernas tankar i helklass.
BOKENS KARAKTÄRER S
Förbered: frågor till Otis och Luna.
Förslag:
• Vad heter du?
• Hur känner du dig?
• Varför är det roligt att vara kompis med Luna/Otis?
• Är det svårt att gå i årskurs 3?
• Varför har du så många husdjur?
• Hur kändes det i skogen när det irrade runt varelser framför er?
1 Tänk er att Otis och Luna är i klassrummet.
2 Eleverna funderar ut frågor till Otis och Luna.
3 Eleverna sätter sig i rader och du går ut och knackar på dörren. När du kommer in är du Otis eller Luna.
4 Låt eleverna ställa frågor till dig.
5 Låt en elev vara Otis eller Luna.
Den mörka figuren i skogen
INNEHÅLL
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten
• återge viktiga delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten
• strategier för att avkoda och förstå texter
• förstå ord och begrepp i texten
• tj-ljudet med tj och k
LÄSEBOKEN
Det svarar Otis inte på. Han är som uppslukad av filmen. Den är så spännande och sorglig när en liten rymdvarelse blir kvarglömd på jorden medan alla de andra rymdvarelserna åker väg med sitt rymdskepp. Filmen
slutar lyckligt. Den lilla rymdvarelsen blir räddad och får åka hem till sin del av universum. – Tror du att det finns rymdvarelser på riktigt? frågar Otis efter en stund.
Luna lutar sig tillbaka i soffan, ser ut på snöflingorna som sveper förbi i vinden utanför fönstret och svarar sedan: – Jag läste på nätet om utomjordingar. Där stod det att det finns miljarder med stjärnor och miljarder med planeter där det kan finnas liv. – Jag tycker att det är svårt att förstå, säger Otis. Universum verkar vara så otroligt stort. – Vi kan kolla på nätet, föreslår Luna. De går in på Lunas rum, öppnar datorn och börjar söka.
Där får de upp massor med spännande läsning. Efter en stund hittar de en artikel från staden där de bor. – Kolla här! säger Otis. Det står att en rymdfarkost har landat skogen. Det är inte så långt härifrån. Luna skrattar och påstår att det inte kan vara sant. – Men läs själv, så fattar du att det måste vara sant, säger Otis irriterat.
Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidareboken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.
I kapitlet skildras hur Otis reagerar negativt på att Luna säger ja till att rasta Hero utan att fråga Otis först. Samtala med eleverna om Luna gjorde rätt som sade ja till att hjälpa Maria som är sjuk eller fel som inte frågade Otis först. Hur tycker de att hon skulle ha gjort? Har eleverna varit med om kompisar som har velat bestämma över dem eller haft svårt att anpassa sig och hur kändes det?
Begrepp att förklara
Tavla 1–6 som visar bilder till begrepp att förklara
Bildstöd i förberedd genomgång: rymdskepp, antenn, snöflinga, träflis, ställning, stock
Förklara muntligt: omväxlande, rymdvarelse, uppförstorad, kika, vad är det för mening med?, som uppslukad av, sorglig, kvarglömd, universum, svepa förbi, artikel, påstå, rymdfarkost, landa, en känsla av obehag kryper längs med ryggraden, stirra förskräckt, influensa, på momangen, motvilligt, han behöver rastas ordentligt, slinga, en skvätt
Träna på ord/begrepp (tre övningar)
Högläsning och samtalsfrågor
FRÅGOR FÖRE LÄSNING
Tavla 1–2 som visar bilden samt frågor
Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.
• Vad menas med ”Den mörka figuren i skogen”, tror du?
• Vad tror du att Otis och Luna tittar på? (kanske något spännande/läskigt eftersom Otis håller kudden för ögonen)
FRÅGOR UNDER LÄSNING
Tavla 3–6 som visar kapitlets bilder
Läs eller lyssna på texten i Läsa vidareboken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.
• Stanna upp efter sidan 94 och fråga eleverna:Varför håller Otis kudden för ögonen, tror du? (för att han tittar på en film som är lite läskig ibland)
• Stanna upp på sidan 96 efter Otis replik – Hur vet du att jag vill följa med? och ställ frågan: Varför tror du att Otis säger så? (Han tycker att hon skulle ha frågat honom först innan hon svarade ja till Maria.)
FRÅGOR EFTER LÄSNING
Tavla 7 som visar frågorna
Ställ frågor utifrån texten:
• Har du sett någon film som du har blivit helt uppslukad av?
• Varför tror Otis och Luna att det som de läser är sant, tror du? (Artikeln handlar om staden där de bor och det är flera personer som har sett varelser irra omkring runt sjön.)
• Varför säger Maria att Hero behöver rastas ordentligt, tror du? (Han har knappt varit ute på hela dagen och behöver få röra på sig.)
• Hur markerar hundar sitt revir? (De kissar en skvätt på många olika ställen så att andra djur förstår att det är deras revir.)
• Vad är det som de ser i skogen, tror du?
Läsförståelse (fyra övningar)
ARBETSGÅNG
1 Läseboken
• Begrepp att förklara
• Högläsning och frågor
• Individuell lästräning
2 Arbetsboken
• Alla
• Par
• Enskilt Hero
• Enskilt Siv
• Digitala läromedlet
3 Skrivboken
4 Reflektion
5 Muntlig aktivitet (jämna kapitel)
Individuell lästräning
KAPITEL 15
Den mörka figuren i skogen
kallt och blåsigt nästa stund. Otis och Luna myser i soffan hemma hos Luna. De ser en spännande film. Den handlar om rymdvarelser som har landat på jorden. De liknar enorma insekter med svarta ögon och antenner på huvudet. Ibland håller Otis en kudde framför ögonen. – Ska du inte titta? frågar Luna. – Jag tittar över kanten, svarar Otis. – Vad är det då för mening med att ha en kudde? undrar Luna. blåsigt rymdvarelser antenner 94 978-91-44-17950-6_book.indd 94 2024-06-17 12:39
KAPITEL 15
Den mörka figuren i skogen
KAPITEL 15 Den mörka figuren i skogen väder. Ena stunden är det varmt och nästa stund är det kallt och blåsigt. Det är som om vädret inte kan bestämma sig om det ska vara vinter igen eller vår. Otis och Luna myser i soffan hemma hos Luna. De ser en spännande film. Den handlar om ett rymdskepp med rymdvarelser som har landat på jorden. Rymdvarelserna liknar enorma insekter med stora svarta ögon och antenner på huvudet. När
kikar över
svarar Otis. – Vad är det då för mening med att ha en kudde? undrar Luna.
978-91-44-17949-0_book.indd 94 2024-06-17 12:29
Det är lov från skolan. Ute är det omväxlande väder. Ena stunden är det varmt och skönt, andra stunden är det kalla vindar med mörka moln och snöbyar. Det är som om vädret inte kan bestämma sig. Är det på väg att bli vinter igen eller ska det äntligen
Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.
I Läsa lättboken är ord som består av fler än sex bokstäver, är ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt på grund av betoningen markerade längst ner på respektive sida.
Aktuella ord för kapitlet finns i kopieringsunderlag 5, Utvalda ord.
SKRIVBOKEN
I Skrivboken övar eleverna på självständigt skrivande i avgränsade delar. Eleverna får till exempel beskriva karaktärer, skriva olika inledningar och öva på miljöbeskrivningar. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med Skrivboken
BILDKORTEN
Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.
ARBETSBOKEN
Tavla 1 som visar målen
Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 15 är att:
• träna på läsförståelse
• repetera sjljudet
• stava ord där tjljudet stavas med tj eller k
SAMMANFATTA TEXTEN MED STÖDORD
Tavla 2–3 som visar stödord till sidorna i läseboken.
Sammanfatta gemensamt kapitlet i läseboken med hjälp av stödord. Läs mer på sidan 21.
UPPGIFTER
Tavla 4 som visar ALLAsidan
Uppgift 1
Läsförståelsefrågor: Läs en fråga i taget och därefter svarsalternativen.Visa att man kan leta efter ett svarsalternativ som man är säker på är felaktigt. Hittar man ett sådant så kan man dra ett streck över det. Därefter kan man fundera över vilket av de återstående svarsalternativen som stämmer. Modellera genom att gå tillbaka till texten och närläsa för att hitta rätt svar. Låt eleverna sätta kryss i rätt ruta till respektive fråga.
Uppgift 2
Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 22. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.
Uppgift 3
Stavning: Repetera hur sjljudet stavas. Eleverna skriver orden i sin bok.
figuren i skogen
Tj-ljudet stavas oftast med: tj framför de hårda vokalerna (a, o, u, å), till exempel tjuv k framför de mjuka vokalerna (e, i, y, ä, ö), till exempel kedja
4. Skriv orden. Ringa in tj-ljudet.
5. Skriv orden som passar. Alla ord börjar med tj-ljudet. I detta förvarar man mjölk. Kommer efter nitton. Gör en chaufför.
Detta äter lejon. Säga samma sak flera gånger.
Tavla 5 som visar ALLA/PARsidan
Tj-ljudet
Tj-ljudet
Uppgift 4
6. Skriv en mening. Använd så många ord som börjar på tj-ljudet som möjligt.
Hur många ord med tj-ljudet kom ni på? Jämför er mening med ett annat par. tjuv kedja kök kylskåp tjugo kör kött tjata känguru tjugo tjur kyrka kikare kyckling
Visa filmen som presenterar tjljudet och repetera innehållet. Visa kopieringsunderlag 46, som kan sättas upp så att eleverna ser det. Det kan med fördel förstoras till A3format.Visa att tjljudet oftast stavas med tj framför hårda vokaler och med k framför mjuka vokaler. Repetera hårda och mjuka vokaler om det behövs.
Gå gemensamt igenom bilderna och samtala om vilken vokal som följer efter tjljudet. Skriv ett ord i taget och ringa in tjljudet. Låt eleverna skriva orden i sina böcker och kontrollera stavningen.
Sidan 77 -------------------------------------------- PAR
Uppgift 5
Elevparen läser en beskrivning i taget och skriver därefter ett tjljudsord som passar till. Uppmana dem att kontrollera stavningen.
Uppgift 6
Elevparen skriver en mening och försöker använda så många ord som börjar på tjljudet som möjligt. När de är klara skriver de hur många tjljudsord de fick med och jämför sin mening med ett annat par. Tipsa dem om att inleda med att skriva en lista med tjljudsord och därefter bilda en mening med hjälp av dessa.
Tj-ljudet (tre övningar)
Sidan 78 -------------------------------- ENSKILT HERO
Tavla 6 som visar ENSKILT HEROsidan
Uppgift 7
tjängor kängor Otis har fått nya till vintern.
tjycklingar kycklingar Hönan har fått åtta
tjatar katar Luna på Amina.
tacka + k tj kind kängor kycklingar tjatar kejsare tjuta
guldkedja tjuv käpp tjugo körsbär tjur kylskåp
Gå igenom bilderna och låt eleverna fundera över hur de stavas. Skriv orden på tavlan. Därefter skriver eleverna in dem under rätt rubrik. Uppmana dem att kontrollera stavningen när de är klara.
Uppgift 8
tjesare kejsare En hade fått nya kläder. tjuta kuta Brandlarmet började
Läs orden i den första gula rutan tillsammans.Visa att det ena ordet är felstavat och samtala om hur man vet vilken stavning som är rätt (se regeln på föregående sida). Sätt kryss över det felstavade ordet. Läs sedan meningen efter den gula rutan och gör en paus där ordet saknas. Skriv dit ordet som saknas och kontrollera stavningen. Eleverna arbetar på samma sätt med resterande ord.
Uppgift 9
Eleverna löser rebusen.Visa att man utgår från det hela ordet och tar bort den angivna delen och bygger sedan på ordet med nästa del i rebusen.
Mera Hero
Eleverna benämner bilderna och antecknar orden. Därefter sorterar de dem i alfabetisk ordning.
Sidan 79 ----------------------------------- ENSKILT SIV
Tavla 7 som visar ENSKILT SIVsidan
Uppgift 10
Eleverna löser rebusarna.Visa att man utgår från det hela ordet och ibland lägger till/tar bort en bokstav för att sedan bygga på ordet med nästa del i rebusen.
Uppgift 11
Eleverna läser ordet med ett initialt tjljud. Därefter avgör de stavningen med hjälp av den efterföljande vokalen och skriver tjljudet. De avslutar med att dra streck mellan ord och förklaring. Uppmana eleverna att kontrollera stavningen.
Uppgift 12
Eleverna skriver två meningar och använder minst tre av orden i uppgift 11.
Ordgömma
Mera Siv
Eleverna gör en egen ordgömma med åtta av kapitlets ord. Använd gärna kopieringsunderlag 70. När ordgömman är klar får en klasskompis lösa den.
REFLEKTION
Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 25.
• Hur stavas tjljudet framför vokalerna a, o, u, å? Ge ett exempel.
• Hur stavas tjljudet framför vokalerna e, i, y, ä, ö? Ge ett exempel.
Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.
Är det sant?
INNEHÅLL
• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten
• återge viktiga delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten
• strategier för att avkoda och förstå texter
• förstå ord och begrepp i texten
• skriva samplingsdikt utifrån befintliga dikter
• muntliga presentationer med föremål, bilder
LÄSEBOKEN
Sedan springer man vidare för att leta upp nästa kontroll skogen. Otis och Luna ser på när det kommer ännu fler orienterare. De flesta är klädda i färgglada träningskläder. Alla springer, hoppar och flyger fram över blåbärsris, stockar och stenar. – Så fort de springer, säger Otis. Efter en stund har den sista raden av orienterare hittat kontrollen. Då har Hero tröttnat på att skälla och drar i kopplet. Han verkar nöjd med sin promenad och vill nog gå hem igen. Det tycker Otis och Luna är en utmärkt idé, speciellt nu när solen skiner och snön smälter bort. De halvspringer runt slingan medan de pratar om det som hände. Det känns som om de har varit med i en skräckfilm. – Jag var helt säker på att det var rymdvarelser som skulle kidnappa oss, säger Otis. Luna menar att det var snön, den dåliga sikten och deras egen fantasi som spelade dem ett spratt. – Då kan man se nästan vad som helst, säger hon. Efter en stund har de gått hela varvet runt sjön och är framme vid badplatsen. Därifrån kan de se höghuset där de bor. Gatlyktorna på parkeringsplatsen är redan
Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidareboken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.
Källkritik 3
I samband med att ni samtalar om innehållet i kapitlet passar det bra att visa den tredje filmen om källkritik. Där presenteras bland annat begreppet viral
Begrepp att förklara
Tavla 1–4 som visar bilder till begrepp att förklara
Bildstöd i förberedd genomgång: kontroll, orienterare, karta, ridkläder
Förklara muntligt: stå som fastfrusen i marken, människoliknande, som genom ett trollslag, blippa, bricka, skräckfilm, kidnappa, dålig sikt, spela någon ett spratt, tokighet, sanning, vara tokig i, lättlurad, källa, publicera, aprilskämt, bli snopen, blinka med ena ögat
Träna på ord/begrepp (tre övningar)
Högläsning och samtalsfrågor
FRÅGOR FÖRE LÄSNING
Tavla 1 som visar bilden samt frågor
Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.
• Titta på bilden på sidan 100 och ställ frågan:Vad är det som Otis och Luna ser i skogen?
FRÅGOR UNDER LÄSNING
Tavla 2–5 som visar kapitlets bilder
Läs eller lyssna på texten i Läsa vidareboken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.
• Stanna upp på sidan 101 efter Lunas första replik och ställ frågan:Vad gör man när man orienterar?
• Stanna upp efter Lunas sista replik på sidan 104. – Kolla in datumet! säger hon ivrigt och fråga eleverna:Vad menar Luna med det? Vilket datum tror du att hon pratar om? (datumet då artikeln publicerades på internet)
FRÅGOR EFTER LÄSNING
Tavla 6 som visar frågorna
Ställ frågor utifrån texten:
• Vad står det i texten om hur man gör när man orienterar? (på sidorna 100–101)
• Vad menar Maria med att de skulle ha kontrollerat var uppgifterna i artikeln kom ifrån? (Man kan undersöka om informationen i en text är trovärdig genom att ställa sig några frågor. Läs mer i faktatexten på sidorna 106–107.)
• Har du blivit rädd någon gång? Vad gjorde du då?
• Hur kontrollerar du att det du läser är sant? (Man kan ställa sig fem frågor, se sidorna 106–107.)
• Har du sett eller hört något aprilskämt? Har du blivit lurad på första april?
Läsförståelse (fyra övningar)
ARBETSGÅNG
1 Läseboken
• Begrepp att förklara
• Högläsning och frågor
• Individuell lästräning
2 Arbetsboken
• Alla
• Par
• Enskilt Hero
• Enskilt Siv
• Digitala läromedlet
3 Skrivboken
4 Reflektion
5 Muntlig aktivitet (jämna kapitel)
Individuell lästräning
Är det sant?
Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.
I Läsa lättboken är ord som består av fler än sex bokstäver, är ämnesspecifika eller kan vara svåra att läsa rätt på grund av betoningen markerade längst ner på respektive sida.
Aktuella ord för kapitlet finns i kopieringsunderlag 5, Utvalda ord.
SKRIVBOKEN
I Skrivboken övar eleverna på självständigt skrivande i avgränsade delar. Eleverna får till exempel beskriva karaktärer, skriva olika inledningar och öva på miljöbeskrivningar. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med Skrivboken
BILDKORTEN
Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.
ARBETSBOKEN
Sidan 80 ------------------------------------------- ALLA MÅL
Tavla 1 som visar målen
Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 16 är att:
• träna på läsförståelse
• repetera tjljudet
• känna till begreppet samplingsdikt
• skriva en samplingsdikt
SAMMANFATTA TEXTEN MED STÖDORD
Tavla 2–3 som visar stödord till sidorna i läseboken.
Sammanfatta gemensamt kapitlet i läseboken med hjälp av stödord. Läs mer på sidan 21.
UPPGIFTER
Tavla 4 som visar ALLAsidan
Uppgift 1
Läsförståelsefrågor: Samtala om frågorna och skriv svar på tavlan. Påminn om stor bokstav och punkt i varje mening. Låt eleverna skriva av svaren. Samtala om huruvida svaren finns i bilden, på raden, mellan eller bortom raderna. Låt eleverna rita rätt symbol, se sidorna 22 och 35.
Uppgift 2
Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 22. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.
Uppgift 3
Stavning: Repetera hur tjljudet stavas. Eleverna skriver orden i sin bok.
Är det sant?
Samplingsdikter MÅL
1. Skriv svar med en hel mening.
a) Vad gör de människoliknande varelserna i skogen?
b) Hur förstår Otis och Luna att det inte är rymdvarelser som springer i skogen?
c) Varför blev Otis och Luna så rädda i skogen?
d) Varför kallar Amina Otis och Luna för lättlurade småbarn, tror du? KAPITEL 16 De orienterar. kök kyrka tjuv
Varelserna har på sig träningskläder och håller i kartor. De trodde att varelserna var ombies. Hon tycker att de går på vad som helst.
2. Samla ord och skriv.
3. Skriv orden.
4.
5.
2.
Tavla 5 som visar ALLA/PARsidan
Samplingsdikter
Uppgift 4
Förbered genomgången genom att samla ihop diktböcker, t.ex.
En bro av poesi och skriv ut kopieringsunderlag 47 (sidorna 1–2
Samplingsdikter Alla), ett exemplar per elev.
Berätta att en samplingsdikt är en dikt där man plockar rader ur andra dikter och sätter ihop till en ny dikt. Man kan välja diktrader som man tycker passar ihop eller sådana som låter vackert/ sorgligt/roligt.
Dela ut kopieringsunderlaget och välj den första raden ur dikten
Den blomstertid nu kommer av Israel Kolmodin.
Skriv på tavlan:
Den blomstertid nu kommer
Skriv rad 1 ur dikten Välkommen åter snälla sol av August
Strindberg:
Välkommen åter snälla sol
Skriv rad 5 ur dikten Den lilla kolargossen av Erik Gustaf Geijer:
Nu komma snart kvällens timmar
Skriv rad 8 ur dikten Välkommen åter snälla sol av August
Strindberg:
Så få vi gå och bada
Läs samplingsdikten högt:
Den blomstertid nu kommer
Välkommen åter snälla sol
Nu komma snart kvällens timmar
Så få vi gå och bada
Visa att i uppgift 4 ska ni tillsammans välja diktrader ur kopieringsunderlaget och sätta ihop till en ny dikt. Låt eleverna ge förslag på diktrader och skriv dikten tillsammans. När den är klar skriver ni titeln till er nya dikt.
Sidan 81 -------------------------------------------- PAR Uppgift 5
a) Elevparen skriver en samplingsdikt på fem rader utifrån sidorna 1–2 i kopieringsunderlaget och väljer därefter en titel till sin dikt.
b) Elevparen läser sin dikt för ett annat par och ställer de två frågorna i uppgiften.
Dikter (två övningar)
Sidan 82 -------------------------------- ENSKILT HERO
Tavla 6 som visar ENSKILT HEROsidan
Uppgift 6
Dela ut sidan 3 av samma kopieringsunderlag, ett per elev.
Eleverna skriver självständigt en samplingsdikt på fem rader och hittar på en titel till den. Sedan ritar de en bild till.
Uppgift 7
Eleverna skriver vilken känsla de får när de läser sina egna dikter.
Mera Hero
Eleverna ritar och målar rymdvarelsen i filmen i kapitel 15.
Sidan 83 ----------------------------------- ENSKILT SIV
Tavla 7 som visar ENSKILT SIVsidan
Uppgift 8
Dela ut sidorna 4–5 av samma kopieringsunderlag, ett per elev.
Eleverna skriver självständigt en samplingsdikt på fem rader och hittar på en titel till den. Sedan ritar de en bild till.
Uppgift 9
Eleverna beskriver vad dikten betyder för dem.
Stödstruktur beskrivande text
Checklista beskrivande text
Mera Siv
Eleverna skriver en faktatext om orientering och redovisar den för en klasskompis. Man kan använda kopieringsunderlag 61 (Stödstruktur beskrivande text) och stämma av texten mot kopieringsunderlag 65 (Checklista beskrivande text).
REFLEKTION
Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 25.
• Förklara vad en samplingsdikt är.
MUNTLIG PRESENTATION
Låt dina elever göra en kort muntlig presentation. Läs mer på sidan 26.
• Läs upp din samplingsdikt och visa bilden till för dina klasskompisar.
Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.
• sj-ljudet med sj och sk
• tj-ljudet med tj och k
KAPITEL 13-16 KAN DU?
1. Skriv orden som passar. Alla ord börjar med sj-ljudet.
a) Kan man äta soppa med.
b) Kommer efter sexton.
c) Dit åker man om man har skadat sig.
d) Kan man åka på vintern.
2. Skriv orden.
sked sjutton sjukhus skidor
3. Dra streck mellan orden. tjurskäggsjukköksjungatjugokindskylt
4. Skriv två meningar. Använd fyra av orden från uppgift 3.
KAN DU?
Uppgift 1
Eleverna skriver ord till beskrivningarna (sjljudet).
Uppgift 2
Eleverna skriver ord till bilderna (tjljudet med tj och k).
Uppgift 3
Visa att raden med bokstäver är ord som är hopskrivna. Låt eleverna dra tvärstreck mellan orden.
Uppgift 4
Eleverna skriver två meningar och använder fyra av orden från uppgift 3.
5. Tj, k, sj eller sk? Läs och stava orden rätt. Dra förklaringen till rätt bild. Hur gick det? yckling edja al änguru öld
Uppgift 5
Eleverna läser orden som saknar initialt sj eller tjljud och tittar på bilderna. Därefter skriver de tj, k, sj eller sk och drar streck till rätt bild.
Reflektion
Eleven sätter kryss som visar hur säker hen känner sig på sjljudet och tjljudet.
Sidan 85 ---------------------------------- KAN DU? SIV
Uppgift 6
sjunga skägg sjukhus skärbräda sjuttio skylt
7. Lös rebusarna.
8. Skriv meningar med orden. Hur gick det? sj
Eleverna skriver orden som bilderna representerar under rätt rubrik (sj eller sk).
Uppgift 7
Eleverna löser de två rebusarna (tj och sjljudet).
Uppgift 8
Eleverna skriver meningar med orden som bilderna representerar.
Reflektion
Eleven sätter kryss som visar hur säker hen känner sig på sjljudet och tjljudet.
KÄLLKRITIK
INNEHÅLL
• beskrivande text med stödstruktur och checklista samt språklig uppbyggnad
• ta ut och använda stödord ur en sakprosatext som en strategi för att minnas och lära
• informationssökning och begreppen trovärdig källa samt källkritiska frågor
LÄSEBOKEN
KÄLLKRITIK
När publicerades informationen? Är innehållet aktuellt? Undersök om det finns ett datum när den publicerades på nätet Ibland kan informationen vara flera år gammal och då kanske den inte stämmer längre
Hur ser webbsidan ut? Undersök till exempel om länkarna på sidan fungerar, om texten är rättstavad och om det finns någon som man kan kontakta
NÄR HUR VAD Varför har någon lagt ut den här informationen? Information publiceras av flera olika anledningar Ibland kan det vara för att informera om något, till exempel om när bussar eller tåg går Ibland kan det vara för att sälja något, underhålla eller för att få människor att ändra åsikter Det påverkar vilken information
Vad står det? Om man är osäker på om informationen stämmer kan man söka information andra källor för att jämföra uppgifterna
Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidareboken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp. I Läsa lätt och Läsa meraboken är det samma faktatext eftersom de ämnesspecifika orden gör att innehållet blir mer avancerat än övriga texter i läseboken.
Källkritik 1 Källkritik 2 Källkritik 3
Till den här faktatexten finns det tre filmer om källkritik. De kan gärna visas i samband med att ni arbetar med faktatexten eller vid andra tillfällen. T.ex. kan film 3 passa bra i samband med att man arbetar med kapitel 16.
Begrepp att förklara
Tavla 1–2 som visar bilder till begrepp att förklara
Bildstöd i förberedd genomgång: nätverk, länk
Förklaras muntligt: källa, källkritisk, surfa runt, publicera, sprida en åsikt
BESKRIVANDE TEXT
Källkritik
Det betyder att man funderar över om det man ser, hör eller läser är sant. Internet I dag kan man söka information på internet. Internet består av miljoner med datorer som är sammankopplade i ett stort nätverk. Där kan man surfa runt och leta efter information. Man kan kolla vädret, tågtider, nyheter och mycket annat. Informationen på nätet kommer från olika källor, till exempel tidningar, webbsidor eller personer.
På internet kan vem som helst publicera texter, bilder och filmer utan att tala om sitt namn. Då kan det vara svårt att veta om det verkligen är sant. För att avgöra om informationen är trovärdig kan man ställa sig några frågor:
Vem har lagt ut informationen?
När man vet vem som har lagt ut informationen kan man lättare avgöra om den är sann.
När publicerades informationen?
Finns det ett datum? Ibland kan informationen vara flera år gammal.
Då kanske den inte stämmer längre.
Varför har någon lagt ut den här informationen?
Information läggs ut av flera olika anledningar. Det kan vara för att informera om något, sälja något, underhålla eller sprida en åsikt. Det påverkar vilken information som har valts ut.
Hur ser webbsidan ut?
Undersök hur webbsidan ser ut. Fungerar länkarna? Är texten rättstavad? Finns det någon person som man kan kontakta? Vad står det?
Kan informationen stämma? Det är bra att jämföra med vad det står andra källor.
Det är viktigt att inte sprida information som är falsk. Undersök först informationen med hjälp av frågorna.
1. Vad får du veta i avslutningen?
Man ska inte sprida information som är falsk.
2. Skriv fyra ämnesspecifika ord från texten.
3. Varför har författaren skrivit texten?
Texten har skrivits för att informera.
4. Texten saknar källor. Hitta en trovärdig källa om källkritik. Min källa är:
5. Para ihop rätt frågeord med rätt mening. När? Det kan vara för att informera, sälja, underhålla eller sprida en åsikt.
Vem? Det är bra att jämföra med vad det står andra källor.
Varför? När man vet vem som har lagt ut informationen. Vad? Undersök hur webbsidan ser ut. Hur? Ibland kan informationen vara flera år gammal.
978-91-44-17970-4_book.indd 87 2024-06-17 12:54
ARBETSBOKEN
Förbered genom att leta upp webbsidor om källkritik, t.ex. Internetstiftelsen, som passar till uppgift 4 på sidan 87 och uppgift 6 på sidan 88. Samla också ihop faktaböcker om uppfinningar till uppgift 6 på sidan 88.
Sidan 86 -------------------------------------------------
Tavla 1–5 som visar sidan 86 i sin helhet samt uppdelad i rubrik och inledning, fakta 1, fakta 2, samt avslutning
Visa tavla 1 och modellera att texten om källkritik är en beskrivande text som innehåller fakta. Texten är indelad i stycken för att den ska vara lättare att läsa. Eleverna känner igen strukturen från faktatexterna om honungsbiets livscykel och diabetes.
Visa tavla 2 och modellera att texten inleds med en rubrik som tydligt visar vad texten handlar om. Även inledningen presenterar textens innehåll.
Visa tavla 3–4 och modellera att i den här texten finns det två stycken som innehåller fakta om källkritik.
Visa tavla 5 med avslutning och faktaruta och påpeka att i avslutningen får eleverna uppmaningen att inte sprida information som är falsk och att vara källkritisk.
Sidan 87 -------------------------------------------------
Tavla 6–8 som visar sidan 87 samt uppgifterna 1–3 och 4.
Uppgift 1
Låt eleverna identifiera vilket stycke som är avslutning och fundera över vad man får veta där. Påtala att avslutningen är en slags sammanfattning av texten.
Uppgift 2
Eleverna letar upp ämnesspecifika ord och skriver fyra av dessa.
Uppgift 3
Låt eleverna fundera över varför författaren har skrivit texten och skriva det i sina böcker.
Uppgift 4
Visa eleverna att Internetstiftelsens webbsida är en trovärdig källa och låt eleverna skriva av adressen till den.
Uppgift 5
Låt eleverna läsa frågeorden och förklaringarna i de gröna rutorna. De drar streck i sina böcker.
MARIA FÖRKLARAR:
Sidan 88 -------------------------------------------------
Tavla 9 som visar sidan 88
Uppgift 6
I uppgiften ska man planera en egen beskrivande text om en uppfinning. Låt eleverna välja en uppfinning och skriva uppfinningen på rubrikraden. Därefter samlar de fakta om sin uppfinning och skriver stödord till.
När planeringen är klar så skriver eleverna texten på löst papper, i skrivhäfte eller med ett digitalt verktyg. Påminn eleverna om att när de har använt ett stödord i sin text ska de stryka över stödordet i planeringen.
Sidan 89 -------------------------------------------------
Tavla 10 som visar sidan 89
Uppgift 7
Modellera hur du använder checklistan för att kontrollera din text. Läs igenom alla punkter i checklistan och gå sedan igenom den steg för steg.Visa att man sätter kryss om det som efterfrågas finns med i texten. Om inte, så ändrar man i texten och sätter därefter kryss i checklistan. Låt eleverna sätta kryss i sina checklistor i efterhand.
Uppgift 8
Eleverna skriver vilka källor de har använt till sin text.
Uppgift 9
Eleverna visar hur de vet att källorna är trovärdiga genom att svara på de källkritiska frågorna.
REFLEKTION
Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 25.
• Skriv de fem frågeorden som man kan använda när man ska ta reda på om en källa är trovärdig.
6.
inledning
fakta 1
fakta 2 fakta 3
fakta 4 avslutning
7. Använd checklistan för att bedöma din text.
Min text har: rubrik
beskrivande fakta bilder
text indelad i stycken stor bokstav och punkt mellanrum mellan orden läslig handstil
8. Vilka är dina källor?
9. Hur vet du att dina källor är trovärdiga? Svara på de källkritiska frågorna.
När?
Vem?
Varför?
Vad? Hur?
Kopieringsunderlag –översikt
Kopieringsunderlagen finns för nedladdning i lärarpaketets digitala resurser. Här följer en översikt.
I lärarhandledningen är kopieringsunderlagen markerade med den här symbolen:
I e-boken kan man klicka på symbolen för att länkas direkt till det aktuella kopieringsunderlaget.
1. Läsebokens bilder och karaktärer
2. Bildkort
3. Ordkort
4. Läslistor
5. Utvalda ord
6. Högläsningskort
7. Mina bilder, dina bilder
9. Bokrecension
10. Mina ord, dina ord
11. Venndiagram
8. VÖLschema
12. Fördjupad ordförklaring
13. Bingo om bin
16. Oregelbundna verb
14. Vilket ord tänker jag på?
och
(igår).
20. Gissa ordet
är ord för djur, människor, växter, saker och platser.
i singular (ental) eller plural (flertal). Substantiv kan stå i obestämd form eller bestämd form en svamp den svamp en flera svamp ar de svamp arna
24. Substantiv
15.
till sist är tidsord som du använder när du berättar om en händelse. Du kan variera tidsorden. Här är några exempel: igår , när , därefter då efter det , plötsligt , slutligen till slut
Först
19. Sammanfatta text
22. Zooma in
Älgen är det största djuret som lever på land i Europa.
Utseende Älgen har klövar och päls som är brun och grå. Hanen kan bli två meter hög och väga över 700 kilogram. Den har stora horn. Honan är mindre och saknar horn. Livsmiljö Älgen lever i skogen på norra halvklotet. Föda Älgen är idisslare precis som kon. Den äter bland annat örter, gräs, bark och knoppar. Övrigt Det finns väldigt många älgar i Sverige. Därför har älgen blivit en symbol för Sverige.
23. Springdiktamen
26. Substantiv: singular och plural, obestämd och bestämd form
18. Tidsord
27. Stödstruktur berättande text
30. Adjektiv: positiv, komparativ, superlativ
31. Adjektiv: komparera oregelbundna
34. Hitta någon som …
35. Rita klart bilden
28. Mötas på mitten
38. Sinnesschema
32. Vokaler
39. Jljudet
När man beskriver en karaktär kan man beskriva både: yttre egenskaper = hur någon/något ser ut, till exempel lurvig päls, bruna ögon inre egenskaper = hur någon är, till exempel trevlig, snabb, rolig. Man kan också beskriva saker omkring karaktären, till exempel hur hen bor, vad hen tycker om, vad hen har för intressen. A4 A3
36. Karaktärsbeskrivning
40 På rasten samlas hela klassen vid planket. Otis berättar mer om sin plan. Selma står en bit bort och kramar snöbollar. Hon kastar en snöboll i huvudet på en elev ettan. Sedan låtsas hon att hon bara rullade ett snöklot. Otis, Luna och alla klasskompisarna kramar varsin snöboll. Sedan ställer de sig runt Selma. – Vad vill ni, småungar? säger Selma argt. Först vågar ingen säga något. De är rädda för Selma och har hört att hon kan karate. Till slut säger Luna: – Du kastade en snöboll som träffade mig. Dessutom ljuger du och vågar inte erkänna att det är du som kastar. – Nu tänker vi kasta på dig, säger Otis. På rasten samlas hela klassen vid planket. Otis berättar mer om sin plan. Selma står en bit bort och kramar snöbollar. Hon kastar en snöboll i huvudet på en elev ettan. Sedan låtsas hon att hon bara rullade ett snöklot. Otis, Luna och alla klasskompisarna kramar varsin snöboll. Sedan ställer de sig runt Selma. – Vad vill ni, småungar? säger Selma argt. Först vågar ingen säga något. De är rädda för Selma och har hört att hon kan karate. Till slut säger Luna: – Du kastade en snöboll som träffade mig. Dessutom ljuger du och vågar inte erkänna att det är du som kastar. – Nu tänker vi kasta på dig, säger Otis.
1 (1)
40. Närläsning LÅNG
33. Lång eller kort vokal 29. Adjektiv
37. Karaktärsbeskrivning, skriva egen
41. Associera till
stavas oftast med: sj framför de hårda vokalerna (a, o, u, å), till exempel sju sk framför de mjuka vokalerna (e, i, y, ä,
Sj-ljudet
44. Vilken ruta saknas?
framför de hårda vokalerna (a, o, u, å), till exempel tjuv k framför de mjuka vokalerna (e, i, y, ä, ö), till exempel kedja
Från en stygg flicka Jag hoppas du inte alls har det bra. Jag hoppas du ligger vaken som jag och känner dig lustigt glad och rörd och yr och ängslig och mycket störd. Och rätt som det är, så får du brått att lägga dig rätt för att sova gott. Jag hoppas det dröjer en liten stund … Jag hoppas du inte får en blund! Karin
Fröding
Samplingsdikter
DIALOG En dialog är när två eller flera karaktärer pratar med varandra. När man ska skriva vad en person säger börjar man med ett talstreck på en ny rad. –Vilken frukt tycker du bäst om? frågar Otis. –Jag tycker bäst om äpple, säger Luna. Vilken frukt tycker du bäst om? Jag tycker bäst om äpple.
51. Dialog
stödord
53. Pardiktamen
54. Bygga ut meningar
60. Homofoner
EGENNAMN
Namn på personer, husdjur och platser kallas för egennamn Egennamn skrivs med stor bokstav. Namn på veckodagar, årstider och månader är inte egennamn och skrivs med liten bokstav.
Berättande text Använd checklistan för att bedöma din text. Min text har: titel inledning problem lösning avslutning miljöbeskrivning karaktärsbeskrivning dialog olika tidsord stor bokstav och rätt skiljetecken mellanrum mellan orden läslig handstil
58. Begreppsmatris
66. Checklista
Förklarande text Använd checklistan för att bedöma din text. Min text har: rubrik förklarande fakta bilder text indelad i stycken stor bokstav och punkt mellanrum mellan orden läslig handstil
62. Stödstruktur förklarande text
63. Stödstruktur instruerande text 59. Talspråk och skriftspråk
65. Checklista
67. Checklista instruerande text
68. Läsförståelsefrågor till kapitel 5, 9, 11 och 14 i läseboken
69. Läsförståelsefrågor till faktatexter i läseboken
70. Ordgömma
Jag kan skriva en berättelse med inledning, problem/ händelse, lösning och avslutning. Jag kan skriva en faktatext. Jag kan bearbeta min text. Jag kan. Jag behöver öva mera. LÄSA OCH SKRIVA
Avslutningsdikt
75. Självskattning
TEXTKORT Otis och Luna väntar på Lunas mormor. De tittar efter mormors bil. När mormor kommer äter de middag hos Luna. Otis ska äta med Lunas familj. Luna bjuder in Maria och Hero. Maria vill också komma på middag. Efter maten visar Luna sin snok Maja för mormor. Luna säger att Maja äter möss. När Luna går på toa får Otis hålla Maja. Han ger Maja till Amina, som lägger Maja på golvet. Maja är borta. Alla letar, men de kan inte hitta henne. Otis och Luna gungar och väntar på Lunas mormor. Sommaren är snart slut. De tittar efter mormors bil. Mormor blir glad när Otis och Luna möter henne. De ska äta middag och bjuder in Otis. Otis och Luna träffar Maria vid hissen. Luna frågar om Maria och Hero också vill komma. De ska komma när Maria har rastat Hero. Luna visar sin majssnok Maja för mormor efter maten. Luna berättar att Maja inte äter majs. Men hon äter möss och andra gnagare. När Luna går på toaletten ger hon Maja till Otis. Otis vill inte hålla Maja och ger henne vidare till Amina. Amina lägger Maja på golvet. Luna är ledsen för att Maja är borta. Alla letar,
Textkort
Kopiering tillåten Studentlitteratur AB Kopieringsunderlag Krumelurkul Lärarpaket, art.nr 47112 (24)
= läsa mellan raderna.
Svaret hittar du inte direkt i texten. Du behöver använda dina erfarenheter och kunskaper = läsa bortom raderna.
80. Läsförståelsesymboler
– väck läslusten redan från start
I Krumelurkul får vi följa vännerna Otis och Luna som bor i samma hus, Otis på första våningen och Luna på nionde. De har varit kompisar sedan de var små. Torsten Bengtssons underfundiga texter förvandlar vardagliga händelser till spännande äventyr med mycket värme och stor igenkänning.
Lärarpaketet består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser. Den tryckta lärarhandledningen inleds med en arbetsgång för hur man organiserar läsutveckling och skrivande. En text om kooperativt lärande i skrivundervisningen samt en text om kreativt skrivande ger grund för undervisningen. Därefter följer konkreta lektionsplaneringar. Till varje kapitel finns det aktiviteter som gör det lätt att variera och anpassa undervisningen utifrån din elevgrupp. Dessa aktiviteter är språkut vecklande, multimodala, kan genomföras utomhus samt innehåller kooperativa strukturer. Aktiviteterna presenteras i en översiktlig sammanställning. Det finns också skapande aktiviteter till kapitlen. Lärarhandledningen innehåller även förslag på terminsplaneringar.
De digitala resurserna innehåller lärarhandledningen som e-bok. De förberedda genomgångarna sparar din planeringstid och erbjuder bland annat bildstöd för ord och begrepp inför den gemensamma läsningen av läseboken. Här finns också elevpaketet med alla tre läseboksnivåer tillgängliga. Slutligen finns ett stort antal kopieringsunderlag för nedladdning.
