SVALAN SPRÅKTRÄNING 3
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
SVALAN SPRÅKTRÄNING 3
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
Svalan Språkträning 3 Elevpaket är ett läromedel som består av två delar.
ELEVBOK
Elevbokens uppslag har en tydlig struktur. På vänstersidan finns en text med
tillhörande ordförklaringar. Sidhuvudet visar vilken kursplan textens innehåll är hämtat ur samt texttyp. På högersidan finns uppgifter på tre nivåer.
DIGITALT LÄROMEDEL
Det digitala läromedlet innehåller hela elevboken inläst samt ord- och begreppsövningar på fyra nivåer till varje text.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator och surfplatta
SPRÅKTRÄNING 3
Petra Andersson Anette Jelvemark Nordqvist
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Bildkällor
Rabén & Sjögren s. 26
Mårten Nordqvist s. 30:1, 32:1 Livsmedelsverket s. 36:1–2 Polaris Images/IBL s. 40 Övriga bilder Shutterstock
Källa till diagram på sidan 22: NASA:s Goddard Institute for Space Studies (GISS).
Texterna 10, 13, 14, 15, 16 och 20 är faktagranskade av Kristin Adegran, legitimerad lärare i biologi och kemi.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Illustrationer: Moa Graaf (s. 8, 14), Mårten Nordqvist (s. 30:2–3, 32:2, 38:1–8)
Formgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form
Art.nr 39222
ISBN 978-91-44-17624-6
Upplaga 1:3
© 2018 Författarna och Studentlitteratur AB
Printed by Interak, Poland 2023
Innehållsförteckning
GEOGRAFI – beskrivande text
LYSSNA PÅ TEXTEN
Vulkaner
Jorden är en planet. Den bildades av ett stort moln med gas och stoft som fanns i rymden. Då var jordklotet hett och såg ut som en eldboll. När jordklotet svalnade fick det en hård yta. Den ytan kallas jordskorpan. Den är 70 kilometer tjock där den är som tjockast. Om man jämför jorden med ett äpple, så är jordskorpan tunnare än skalet på äpplet.
Vi människor lever på jordskorpan. Inuti jorden är det fortfarande mycket hett. Innanför jordskorpan finns manteln. Den är hård ytterst men längre in är den mjuk. Där är det så varmt att bergarterna har smält. De smälta bergarterna kallas magma. Längst in i jordklotet finns jordkärnan.
Jordens plattor
Jordskorpan består av stora plattor. Mellan plattorna är jordskorpan tunnare. Plattorna rör sig långsamt hela tiden. När plattorna krockar med varandra bildas det veck i jordskorpan. Vecken bildar bergskedjor. Så bildades Himalaya, som är världens största bergsområde. När plattorna glider isär kan det komma ut magma där jordskorpan delar sig. Magman som väller ut bildar en vulkan.
Vulkaner
Varje år sker det ungefär 50-70 vulkanutbrott i världen. En vulkan kan vara vilande i många hundra år och sedan plötsligt få ett utbrott. När den får ett utbrott sprutar det ut gas, aska och magma ur öppningen. När magman kommer ut ur vulkanen kallas den lava. Lavan stelnar när den kallnar och blir nytt berg.
Varför bor människor nära vulkaner?
Människor bosätter sig nära vulkaner trots att det är farligt att bo där. Det beror på att jorden runt vulkaner är bördig eftersom vulkanens aska innehåller mycket näring.
lava
gas och aska
magma
jordkärnan manteln
jordskorpan
ÖVA PÅ ORDEN
en planet -er • stor himlakropp i rymden som rör sig i en bana runt en stjärna, t.ex. jorden, Mars, Venus
bildas bildas bildades bildats • skapas, göras, tillverkas
hett • väldigt varmt
ett skal = • ytterst på en frukt, t.ex. ett äpple, men också på jorden
en kärna kärnor • i mitten av något
isär • bort från varandra
vilande • som vilar eller sover
bosätta sig bosätter bosatte bosatt • slå sig ner på en plats
bördig • där det är bra att odla
aska • det som blir över efter en eld
LÄS OCH FÖRSTÅ
1 Skriv rätt ord.
a jorden planeter
b jordskorpa mantel
c plattor veck
d utbrott lava
e näring bördig
FÖRSTÅ MER
2 Vilka tre delar består jordklotet av?
3 Vad kan hända när jordskorpans plattor krockar?
4 Vad kan hända när jordens plattor glider isär?
5 Vad händer när en vulkan får ett utbrott?
6 Förklara vad det är för skillnad på en vilande vulkan och en aktiv vulkan.
7 Vilka fördelar och nackdelar finns det med att bo i närheten av en vulkan? vulkan rymden bergskedja aska jordkärna
UTVECKLA DIN SVENSKA
8 Ta reda på fler fakta om vulkanutbrott. Skriv en fortsättning på texten med mellanrubriken Mer om vulkanutbrott
9 Några kända vulkaner är Fuji, Etna, Kilauea, Hekla och Vesuvius. Välj en av dem och skriv en kort faktatext. Lägg gärna till en bild. Be din lärare om en skrivmall för beskrivande text.
LYSSNA PÅ TEXTEN
Vikingatiden
Tiden mellan år 800 och 1050 i Skandinavien kallas vikingatiden. På den tiden fanns inte landet Sverige och de andra länderna i Skandinavien. Istället var det olika kungar och hövdingar som bestämde över olika mindre områden. Människorna som levde på vikingatiden trodde på gudar som de kallade asar eller asagudar. Vikingatiden slutade när kristendomen kom till Skandinavien.
Vikingarna reste långt
Krigare och sjörövare som levde på den tiden kallas för vikingar. De gav sig iväg på resor för att kriga och plundra. De allra flesta människor var bönder. Men det fanns också skickliga handelsmän och hantverkare.
Städer och handel
Alla människor i Skandinavien talade samma språk, fornnordiska, under vikingatiden. Under den här tiden uppstod flera handelsplatser, till exempel Birka. Birka låg på ön Björkö i sjön Mälaren. Handelsplatserna var ställen dit man kom för att sälja eller köpa varor. De låg vid vatten så att man kunde resa dit med båt. På vikingatiden kunde man bygga båtar av trä som man kunde resa långt med. Vikingarna reste i Europa, men också till Amerika, Ryssland, Kaspiska havet och Svarta havet. De tog hem varor, som kryddor och tyger, från andra länder.
Vikingaskepp
Vikingarna var bra på att navigera. De tittade på solen, månen och stjärnorna. De lärde sig känna igen vindar, olika sjöfåglar och annat som de behövde för att klara sig på havet och hitta rätt. I fören på vikingaskeppet satt ett djurhuvud. Vikingarna hängde sina sköldar runt relingen. På det sättet såg båten farlig ut när den kom. Man kunde ro båten med åror, men det fanns också en mast med ett stort segel. Masten kunde man ta ner när man ville smyga in till land.
SKANDINAVIEN
länderna Sverige, Norge och Danmark
ÖVA PÅ ORDEN
en sjörövare = • pirat, en som angriper en båt och stjäl från den
plundra plundrar plundrade plundrat • ta pengar eller saker ifrån någon, stjäla
skicklig • väldigt duktig
en handelsman handelsmän • person som köper och säljer varor
en hantverkare = • person som tillverkar något med händerna, t.ex. snickare, krukmakare, skräddare
navigera navigerar navigerade navigerat • hitta rätt väg med t.ex. båt
ro ror rodde rott • flytta en båt framåt med hjälp av åror
en åra åror • lång träpinne som är platt på ena sidan. Den sitter fast i båtens reling och man drar den i vattnet för att ro båten.
en mast -er • lång stång som seglet sitter fast i
smyga smyger smög smugit • röra sig utan att synas eller höras
LÄS OCH FÖRSTÅ
1 Använd ordet i en mening.
a Skandinavien
b vikingatiden
c hantverkare
d navigera
e skepp
FÖRSTÅ MER
2 Hur lång var vikingatiden?
3 Vilket språk talades i Sverige på vikingatiden?
4 Vad använde vikingarna sig av för att kunna navigera?
5 Hur fick man vikingabåten att se farlig ut?
6 Varför ville man att båten skulle se farlig ut?
7 Varför kunde man ta ner masten på vikingaskeppet?
8 Vilka länder ingår i Skandinavien?
9 Skriv en fortsättning på texten. Välj en ny mellanrubrik, sök fakta och skriv. Du kan till exempel välja Vikingarnas vapen, Vikingarnas kläder eller Kända vikingar.
10 Ta reda på fler fakta om vikingaskepp. Skriv en faktatext. Ta med en bild och kom ihåg rubrik. Be din lärare om en mall för beskrivande text.
UTVECKLA DIN SVENSKA
LYSSNA PÅ TEXTEN
Fabeln om haren och sköldpaddan
Haren skröt om sina snabba fötter. Han skrattade åt sköldpaddan och retade henne för att hon var långsam. Då utmanade sköldpaddan haren på en kapplöpning. Haren tyckte det var ett roligt skämt och tackade ja. De valde räven till domare och hon fick bestämma var målet skulle vara.
Haren och sköldpaddan gav sig iväg och haren var mycket snabbare. När han kommit halvvägs tog han rast. Han åt lite gräs och lekte. Han tyckte att han hade tid att vila lite i skuggan. Om sköldpaddan gick om honom skulle han med lätthet hinna ikapp henne igen.
Haren somnade. När han vaknade förstod han att sköldpaddan hade gått om honom. Han sprang i full fart men när han kom fram till målet stod sköldpaddan redan där och väntade.
FAKTA OM FABLER
En fabel är en historia som har en sensmoral. Det betyder att man ska lära sig något av berättelsen, till exempel att det går dåligt om man är elak eller att det är bra att arbeta hårt.
I fabler brukar huvudpersonerna vara djur som kan tala. Olika djur har typiska egenskaper som att räven är smart, ugglan klok och sköldpaddan långsam.
Aisopos levde i Grekland på 500-talet före vår tideräkning Han är känd för att han berättade många fabler. Hans berättande har inspirerat många andra författare att skriva egna fabler.
ÖVA PÅ ORDEN
skryta om skryter skröt skrutit • säga att man är mycket bra på något
utmana utmanar utmanade utmanat • säga att man vill tävla med någon
en kapplöpning -ar • tävling i att springa fort
ett skämt = • när man skojar, när man inte är allvarlig
halvvägs • när man har kommit halva vägen
med lätthet • enkelt
hinna ikapp hinner hann hunnit • komma ifatt
gå om går gick gått • passera, gå förbi
en egenskap -er • hur man är som person, t.ex. klok
före vår tideräkning (f.v.t.) • före år 1
LÄS OCH FÖRSTÅ
1 Använd ordet i en mening.
a skryta om b utmana
c domare
d rast
e mål
FÖRSTÅ MER
2 Beskriv haren.
3 Beskriv sköldpaddan.
4 Varför väljer de räven till domare?
5 Vem leder kapplöpningen innan haren lägger sig och vilar?
6 Varför vinner sköldpaddan?
7 Vad är sensmoralen (vad ska läsaren lära sig) i fabeln?
UTVECKLA DIN SVENSKA
8 Återberätta fabeln med dina egna ord för en kompis eller din lärare.
9 En fabel har en tydlig uppbyggnad. Man får reda på vilka djur som är med och vilka egenskaper de har. Sedan får läsaren reda på vad som ska hända, till exempel att det ska vara en kapplöpning. I händelsen visar sig djurens egenskaper så läsaren förstår sensmoralen som alltid kommer på slutet.
Skriv en egen fabel. Välj två djur och ge dem olika egenskaper. Bestäm vad som ska hända. Din fabel kan till exempel handla om att de ska tävla eller tjäna pengar. Bestäm vilken sensmoral din fabel ska ha. Använd fabeln om haren och sköldpaddan som hjälp.
BIOLOGI – beskrivande text
LYSSNA PÅ TEXTEN
Vad är växthuseffekten?
Ett växthus är ett litet hus av glas. Glaset släpper igenom solens strålar som värmer upp luften. Glaset gör också att en del av värmen stannar kvar. Eftersom det blir varmare inne i växthuset än utanför kan man odla i det.
Man kan jämföra jorden med ett växthus. Solens strålar värmer upp jorden. Atmosfären som omger jorden är som glaset i växthuset och hindrar värmen att lämna jorden. De gaser som finns i atmosfären kallas växthusgaser och de vanligaste är vattenånga, koldioxid och metan. Om inte atmosfären fanns skulle värmen försvinna ut i rymden och det skulle inte gå att leva på jorden.
Växthusgaserna är alltså nödvändiga men när det bildas för mycket växthusgaser blir det för varmt på jorden. Då stiger jordens medeltemperatur och isarna vid polerna smälter. Det leder till att vattennivån i världshaven höjs och orsakar översvämningar, som i sin tur kan leda till att väldigt många människor blir utan bostad och mat. Cirka 80 % av jordens befolkning bor nära hav, och det är bra klimat för att odla där.
Vad kan vi göra åt växthuseffekten?
När man förbränner stenkol, olja eller bensin orsakar man utsläpp av koldioxid. Varje människa kan alltså ta ansvar genom att inte resa så mycket med bil och flyg. Man kan också värma upp sin bostad med förnybar energi.
När kor äter gräs bildas metan i deras magar. Metangasen släpps ut när korna rapar. Människan kan påverka utsläppen av metangas genom att äta mindre mängd nötkött.
Samhället kan hjälpa till att minska utsläpp genom att sätta upp regler och bestämma nya lagar. På global nivå har man klimatmöten där länder tillsammans sätter upp mål för att minska växthuseffekten.
Årlig genomsnittstemperatur Genomsnittstemperatur femårsintervall
1. Solens strålar värmer upp jorden.
2. En del av värmen strålar ut i rymden. En del av värmen tas upp av växthusgaser. Växthusgaserna hindrar värmen från att stråla ut i rymden.
ÖVA PÅ ORDEN
en atmosfär -er • luften runt jorden
hindra hindrar hindrade hindrat • stoppa
en gas -er • t.ex.: vatten i gasform är vattenånga
nödvändig • som måste finnas
stiga stiger steg stigit • öka, här: bli högre
en översvämning -ar • vatten som har stigit så mycket att marken är täckt av vatten
ett utsläpp = • förorening, som smutsar ner
ta ansvar • här: hjälpas åt förnybar • som kan användas om och om igen, t.ex.: solenergi
global • över hela världen
Diagrammet visar förändringen av jordytans temperatur i förhållande till medeltemperaturen 1951–1980.
LÄS OCH FÖRSTÅ
1 Skriv rätt ord. Alla orden finns i texten.
a I mitt odlar jag tomater.
b Inget kunde Ali från att springa ett maraton.
c runt jorden gör så att människan kan leva här.
d Vattenånga är en .
e Vi måste minska på från våra bilar.
FÖRSTÅ MER
2 Hur fungerar ett växthus?
3 Hur fungerar atmosfären?
4 Vad heter de vanligaste växthusgaserna?
5 Vad händer när det bildas för mycket växthusgaser i atmosfären?
6 Vad kan du och jag göra för att minska utsläppen?
7 Vad kan samhället göra för att minska utsläppen?
8 Vad kan hela världen göra för att minska växthuseffekten?
UTVECKLA DIN SVENSKA
9 Låtsas att din kompis inte vet någonting om växthuseffekten. Förklara med dina egna ord vad växthuseffekten är.
10 Använd fakta ur texten och skriv en insändare där du argumenterar för att vi måste minska växthuseffekten. Be din lärare om en skrivmall för argumenterande text.
LYSSNA PÅ TEXTEN
Min slöjdloggbok
Quang Li, trä- och metallslöjd
Jag har gjort en fågelholk för småfåglar. Jag fick inspiration när jag såg ett program om småfåglar på tv. Där visade de hur man kan bygga en fågelholk.
Jag valde furuträ som material till min holk och spikar och krokar av rostfritt stål så att de inte ska rosta. Min holk ska hålla i många år.
Jag gjorde en ritning på ett rutat papper. Sedan ritade jag upp delarna på furuplankor och sågade ut dem noga. På framsidan borrade jag ett hål så att fåglarna kan komma in. Sedan limmade och spikade jag fast framsidan på de andra delarna. Min slöjdlärare sa att taket måste gå att öppna, så att man kan göra rent i fågelholken. Jag kom på att jag kunde fästa taket med krokar. Jag mätte mycket noga innan jag sågade eftersom taket ska vara vinklat så att regn kan rinna av. Till sist målade jag holken i samma färger som vårt hus har. Den fick ett svart tak, röda väggar och vita låtsasfönster på sidorna.
I mitt arbete använde jag de här verktygen: ett måttband, en tumstock, en fogsvans, en hammare, ett sandpapper, en pelarborrmaskin med kvistborr och två penslar.
Mitt arbete har gått bra och jag är nöjd. Taket var det svåraste och jag jobbade länge med att få det perfekt. Jag fick lite hjälp men det mesta har jag klarat själv. Jag tycker min fågelholk blev fin. Jag tror jag har uppnått målen för den här uppgiften.
ÖVA PÅ ORDEN
inspiration • när man blir motiverad att göra något
furuträ • träslag, från trädet tall
ett material = • som man tillverkar något av, t.ex. trä, metall, tyg
en spik -ar • metallpinne som man slår i t.ex. trä med hammare
en krok -ar • som man fäster eller hänger något på
rostfritt stål • material av metall som inte rostar
en ritning -ar • teckning, plan innan man börjar bygga
limma limmar limmade limmat • sätta ihop med lim, klistra ihop
vinklat • inte platt, lutar uppåt eller nedåt
ett verktyg = • redskap, t.ex. hammare
måttband
två
LÄS OCH FÖRSTÅ
1 Sätt meningarna i rätt ordning.
Mitt arbete har gått bra och jag är nöjd.
Jag valde furuträ som material till min holk.
Jag gjorde en ritning på ett rutat papper.
Till sist målade jag holken.
Sedan ritade jag upp delarna på furuplankor.
Jag fick inspiration när jag såg ett program om småfåglar på tv.
Sedan limmade och spikade jag fast framsidan på de andra delarna.
FÖRSTÅ MER
2 Quang har glömt att skriva rubriker i sin loggbokstext.
Skriv en bra rubrik till varje stycke i hans text.
1.
2.
3.
4.
5.
3 Skriv frågor till de fem punkterna i Quangs loggbok. Använd frågeorden vad, hur, vilket och när. Exempel: Vad har du gjort i slöjden?
1.
2.
3.
4.
5.
UTVECKLA DIN SVENSKA
4 Skriv en egen loggbok om ett arbete som du har gjort i slöjden. Ta hjälp från Quangs text.
SPRÅKTRÄNING 3
Svalan är ett läromedel för nyanlända som från första början integrerar de olika skolämnenas ord och begrepp i språkträningen. Det ger eleverna möjlighet att snabbare tillägna sig skolspråket och underlättar övergången till ordinarie undervisning.
Varje uppslag i Svalan Språkträning 3 inleds med en text. Det finns sammanlagt 22 texter som är knutna till olika skolämnen. Texterna ger också prov på olika texttyper. På uppslagets högersida finns uppgifterna till texten indelade i tre kategorier:
• Läs och förstå
• Förstå mer
• Utveckla din svenska
Till boken hör ett digitalt läromedel där eleverna kan lyssna på alla texter och få hjälp med uttal och prosodi. Dessutom finns det interaktiva övningar för ytterligare träning av ord och begrepp. Det digitala läromedlet kan användas i ett år efter aktivering, och fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.