9789144175928

Bygga en undervisningsgemenskap

MENINGSFULL UNDERVISNING

Niclas Fohlin & Jennie Wilson

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46583

ISBN 978-91-44-17592-8

Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Omslagslayout: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Dimograf, Poland 2023

INNEHÅLL

Förord 5

1 Att bygga gemenskap i undervisningen 7

2 Välj innehåll som är meningsfullt 13

Generell och kontextuell kunskap 20

Vanliga misstag lärare gör kring innehållsval 21

Misstag 1: Använda läroplanen som källa för allt innehållsval i undervisningen 25

Misstag 2: Blanda ihop mål med undervisningens innehåll 25

Misstag 3: Utgå från att ett läromedel gör allt innehållsval i undervisningen 26

Misstag 4: Välja innehåll uteslutande för att passa en viss metod 27

Hur väljer vi ett relevant och meningsfullt innehåll? 28

Välj innehåll utifrån elevernas upplevelsevärld 30

Välj innehåll utifrån elevernas behov och frågor 33

Välj innehåll utifrån vad som händer i närområdet och omvärlden 37

Välj innehåll i ett övergripande tema som är relevant för eleverna 42

Vad är klokt för mig att göra nu? 45

Reflektionsfrågor 47

3 Aktivera elever som resurser för varandra 49

Samtal mellan elever 60

Kamratfeedback 66

Lärgrupper 73

Kamratlärande 81

Pusselmetoden 90

Vad är klokt för mig att göra nu? 99

Reflektionsfrågor 100

4 Skapa en röd tråd i lärandet 103

Berättelsebaserad undervisning 106

Äventyrsbaserad undervisning 111

Temabaserad undervisning 116

Projektbaserad undervisning 120

Värdeskapande lärande 124

Vad är klokt för mig att göra nu? 128

Reflektionsfrågor 130

5 Använd litteratur för att forma gruppen 133

Högläsning som motorn i undervisningen 136

Boksamtal och samtalsmetoder 142

Skapa en läsgemenskap 151

Temabaserad litteraturundervisning 167

Vad är klokt för mig att göra nu? 174

Reflektionsfrågor 175

6 Sammanfattning 177

Reflektionsfrågor 181

7 Uppdrag 183

Uppdrag 1: Välj ett meningsfullt innehåll 186

Uppdrag 2: Aktivera eleverna som en resurs för varandra 187

Uppdrag 3: Skapa en undervisning med en röd tråd 188

Uppdrag 4: Använd litteratur för att forma gruppen 189

Referenslitteratur 191

3

Aktivera elever som resurser för varandra

NÄR LÄRAREN HAR VALT ett intressant och relevant innehåll blir nästa steg att fundera på hur undervisningen ska struktureras så att eleverna lär sig så mycket som möjligt. Även här kan läraren tänka gemenskapsbildande. Hur kan vi ta oss an innehållet så att både relationer och kunskaper stärks? Hur kan elever bli ett stöd för varandra? Hur kan en elevs motivation och intresse användas för att stötta en annan? Hur kan elevernas frågor och funderingar användas i undervisningen för att stötta lärandet? Hur kan vi skapa en gemenskapsbildande kultur i undervisningen? Det ska vi undersöka i detta kapitel. Många av tankarna nedan tar inspiration från den pedagogiska metoden kooperativt lärande. En gemenskapsbildande kultur bygger på en känsla av att vi är i det här tillsammans. Eleven strävar inte efter att kunna säga ”jag är klar” utan efter att komma så långt som möjligt i en gemenskap med andra. I ett klassrum där tävlan eller individualism präglar undervisningen är det svårt att skapa en sådan gemenskap. Där sätts i stället elever mot varandra eller lär sig att andra stör dem i deras lärande. Läraren behöver aktivt verka för att skapa en kultur av hjälpsamhet och gemensamt stöd i en elevgrupp. En viktig aspekt i detta är att ge elever möjlighet att stötta varandra och uppmuntra varandra att lära sig. Läraren behöver visa att

olika tankar och perspektiv hjälper oss att lära och utvecklas. Eleverna behöver känna att deras olikheter berikar dem och att det faktum att de lär sig olika fort och på olika sätt gynnar dem i lärandet.

Eleverna i klassrummet är en enorm resurs som lärare kan använda. Elevernas syn på sin egen roll och sin handlingspotential i undervisningen kan i hög grad påverka gruppen, undervisningen och lärandet. För att elever ska se sig själva som resurser för varandra behöver läraren skapa möjlighet för eleverna att mötas kring innehållet. Ibland kan vi lärare fastna i ett hjul av lärargenomgångar och enskilt arbete. Vanliga ord från läraren blir då ”var tysta!”, ”stör inte” och ”sitt stilla”. I en sådan situation är det enbart läraren som hjälper elever när de behöver stöd. Elever tvingas vänta på sin tur och lärandet stannar upp. Elevens roll blir att göra det läraren säger och svara på frågor från läromedlet. För att effektivisera lärandet kan läraren i stället för att sära på elever föra ihop dem med varandra. I korta, tydligt strukturerade uppgifter kan de få chans att stötta varandra att förstå och lära sig, så att fler får stöd samtidigt och läraren frigörs och kan fokusera på de som verkligen behöver vuxenstöd. När läraren skapar stunder där elever förväntas stötta varandra och långsamt lägger över ansvaret på dem, kan eleverna börja se sig själva och varandra som kapabla individer. De ser sig själva som lärresurser för varandra där de blir mottagare för varandras tankar och erfarenheter. Läraren behöver därför strukturera situationer där eleverna faktiskt blir ett stöd för varandra och där de går ut från ett samarbete med en positiv känsla, berikade med nya kunskaper och färdigheter.

Den maktobalans som kan uppstå i mötet mellan auktoriteten (läraren) och eleven finns inte på samma sätt i ett elevmöte.

Språket de använder och känslan av att vara på samma nivå kan öppna upp för helt andra typer av samtal och stöd. Eleverna är också många där de vuxna är få. Lärare känner sig ofta stressade att hinna hjälpa alla elever och ge dem det stöd de behöver och har rätt till. Att aktivera eleverna som resurser för varandra kan underlätta lärarens arbete samtidigt som eleverna lär sig mer effektivt. I samarbeten kan eleverna utveckla relationer och bygga en trygghet i mindre grupper. Genom att strukturera möten mellan elever där de stöttar varandra kring innehållet och blir viktiga för varandra kan lärare skapa en undervisningsgemenskap i hela klassen.

Den fysiska lärmiljön kan möjliggöra eller förhindra att interaktioner mellan elever sker. Hur borden och stolarna är uppställda, var läraren befinner sig i klassrummet, hur materialet delas ut och används kan påverka elevernas möjlighet att samverka kring innehållet. Om det är svårt att höra varandra och svårt att vända sig mot varandra blir det också svårt att samarbeta. Läraren behöver fundera på hur lärmiljön och materialet kan underlätta elevernas interaktioner. Det behövs en struktur och organisering som gör det enkelt för läraren att initiera olika former av samarbeten mellan elever. Om tröskeln är hög och rummet signalerar enskilt arbete minskar chansen att läraren använder eleverna som en resurs för varandra. Läraren behöver

■ ha ett smidigt sätt för att dela in elever i par och grupper, till exempel slumpgenerator eller fasta par och grupper

■ se till att elever enkelt kan vända sig mot varandra

■ använda gemensamt material som eleverna kan samsas kring

initiera många korta interaktioner för att göra det till en vana, till exempel att säga godmorgon, dela en tanke och säga tack för i dag.

Niclas berättar

Jag vet inte hur många klassrum jag besökt senaste 20 åren, men det är många. o fta ser jag elever sitta i rader med bänkarna riktade mot tavlan. Jag hör lärare säga saker som ”sköt ditt och stör inte din kamrat” och ”Arbeta på och håll dig på din sida av bordet!”. Jag hör lärare som berömmer elever som håller sig borta från varandra och skäller på elever att ”inte kika på din granne, det är fusk!”. varför gör vi så? varför använder vi inte den enorma kraft som finns i eleverna? om de gillar att samtala och ”störa” varandra, är inte det ett uttryck för att de behöver social interaktion? Använd det då på ett positivt sätt i undervisningen, i stället för att isolera eleverna än mer från varandra.

Det räcker dock inte med att bara vända elever mot varandra. När elever ska samtala och samarbeta behöver läraren stötta dem att vara redo för samarbetet. Att använda gemenskapsbildande aktiviteter innan det gemensamma kunskapandet stärker elevernas möjlighet att lära sig och lyckas i sina samarbeten. När de får chans att se varandra som människor och få en första koppling till varandra vågar de öppna sig mer. När elever får lära känna varandra och bygga relationer ökar chansen att de vill varandra

väl och anstränger sig mer för att hjälpa varandra. Gemenskapsbildande aktiviteter kan exempelvis vara att eleverna får

■ hälsa på varandra och berätta om en tanke kring lektionens tema

■ göra en high five och peppa varandra

■ samtala om en enkel personlig fråga (t.ex. vad är din favoritfärg, vad åt du till frukost)

■ samtala om en personlig fråga kopplad till innehållet (t.ex. innan läsning av en text om demokrati får de samtala om ”vem bestämmer hemma hos dig?”, innan problemlösning i matematik får de prata om ”vilka siffror har du stött på de senaste dagarna?”)

■ jämföra, ställa en fråga, beskriva eller berätta något (t.ex. färg på strumpor, en rädsla, en hobby).

Det krävs mycket av eleverna för att kunna samarbeta effektivt med sina klasskamrater. De behöver därför få stöd kring hur de ska samarbeta och hur de ska vara mot varandra för att kunna stötta varandra i lärandet. Läraren kan lära ut hur man lyssnar på ett bra sätt, hur man ställer frågor, hur man förklarar hur man tänker utan att säga svaret rakt ut, hur man utvecklar en tanke och hur man uppmuntrar och visar uppskattning för varandra. Genom att explicit lära ut dessa samarbetsfärdigheter kan elever över tid utveckla sin förmåga att stötta varandra i lärandet. Läraren kan modellera, ge exempelfraser, initiera reflektion och ringa in framgångsfaktorer. Det tar tid och kräver mod av en lärare för att hålla i och hålla ut tills eleverna förstår sin roll i en undervisningsgemenskap.

För F attarna och

Elevens roll i en undervisningsgemenskap är att

■ se sig själv och andra som en resurs för lärande

■ delta i samarbete med andra elever för att lära och förstå

■ stötta och uppmuntra andra elever i lärandet

■ vara öppen för nya relationer och bidra till trygghet i grupper

■ delta aktivt i gruppdiskussioner och ställa frågor för att fördjupa lärandet

■ ta ansvar för sitt eget lärande och hjälpa andra elever att uppnå sina mål

■ förstå att olika sätt att tänka och agera berikar lärandet

■ kommunicera effektivt med andra elever och läraren

■ respektera och ta hänsyn till andra elevers åsikter och perspektiv

■ reflektera över sitt eget och gruppens lärande och hur de kan förbättra det i framtiden.

För att skapa en undervisningsgemenskap behöver läraren göra eleverna nyfikna på varandra. Detta kan endast ske när elever faktiskt får möjlighet att mötas i samtal och höra varandras tankar. Genom att ställa öppna, autentiska frågor som eleverna får diskutera i par och smågrupper värnar läraren elevernas nyfikenhet och ger dem möjlighet att se varandra. Läraren kan på så sätt skapa en atmosfär där elever vill höra vad andra tänker och tycker, hur någon annan har löst en uppgift och vad någon annan har lärt sig. Läraren behöver dessutom själv visa nyfikenhet på det eleverna tycker och tänker och lyfta fram det i undervisningen.

Genom att elever regelbundet får interagera med varandra och visa uppskattning och tacksamhet för varandras bidrag, skapas

Jennie berättar

mina elever fick ofta dela sina tankar i par efter att vi sett faktafilmer och Lilla aktuellt. Ibland fick de en specifik fråga att samtala om, ibland fick de dela en fri tanke eller känsla de fått. fokus i dessa samtal låg inte på att hitta ”rätt” svar, utan på att nyfiket utforska tillsammans och lära av varandra. En gång när vi tittat på Lilla aktuellt hoppade jag över detta steg då vi hade mycket annat att hinna med. direkt räckte flera elever upp handen och protesterade. En elev sa: ” men Jennie, jag måste ju få berätta för någon vad jag lärt mig!” Eleverna kände att de fick ut så mycket av att samtala om vad de lärde sig och tänkte att de ofta efterfrågade detta. de ville både få dela vad de själva tänkte och tyckte, men också höra vad de andra tänkte. de kände att de lärde av varandras tankar och perspektiv. de var nyfikna på varandra.

ett klassrumsklimat där detta är norm. Över tid skapas en förväntan eleverna emellan om att de ska göra positiva saker för varandras lärande. Läraren visar att en tanke inte behöver vara färdig när den uttrycks, utan att de i samtal kan pröva sina tankar och bli lärresurser för varandra. Läraren behöver uppmuntra eleverna när de delar med sig av sina tankar och stöttar varandra. Att som lärare lyfta positiva exempel och ge återkoppling på det eleverna gör för varandra, visar eleverna vad som värderas i undervisningen. Läraren behöver därför uppmärksamma när elever gör goda handlingar för varandras lärande. Det kan vara att en elev delar en tanke med sin bänkkamrat, att en elev

förklarar för kamraten eller att en elev ställer en relevant fråga i ett samtal. Läraren beskriver handlingen för klassen och varför den stöttar elevernas lärande, samt att hen vill se och höra fler som gör på samma sätt. Genom lärarens återkoppling ser eleverna att de positiva handlingar de gör för andra uppmärksammas och är viktiga. Läraren kan

■ för en specifik elev eller grupp berätta vad de gör bra för varandra

■ inför klassen återge ett exempel på en god handling någon gjort

■ be eleverna inför en uppgift att fundera på hur de ska stötta varandra på bästa sätt

■ be eleverna efter ett samarbete att fundera på vad de har gjort för att stötta varandras lärande

■ berätta något de har gjort bra och tipsa om en sak de kan fokusera extra på nästa gång

■ skriva en lista på framgångsfaktorer för samarbete som klassen gjort idag

■ be eleverna tacka sin parkamrat eller sin grupp för något specifikt de gjort för att hjälpa dem

■ fira med en applåd eller high fives.

Hur påverkar det eleverna att vara i en undervisningsgemenskap där elever vill varandra väl och stöttar varandras lärande? Det kan ge en helt annan känsla för en elev att komma till ett klassrum och känna ”här ska jag klara mig själv och på egen hand lära mig och förstå innehållet”, än att komma in i ett klassrum med en förväntan och förvissning om att ”här kommer jag att få hjälp

och vi stöttar varandra”. Att bygga en undervisningsgemenskap innebär att visa eleverna att de inte är ensamma i lärandet utan att de behövs och kan vara viktiga för varandra. Inte bara blir eleverna mer trygga i en sådan gemenskap, de anstränger sig också mer för att stötta varandra att lära sig och känner en större motivation även vid enskilt arbete. De samtalar, undersöker, frågar, förklarar – och utvecklar sina kunskaper kring innehållet. Eleverna gynnas både individuellt och som grupp, kunskapsmässigt och socialt. Med små riktade ledarskapshandlingar kan läraren över tid bygga en gemenskap där elever lär mer tillsammans.

Läraren behöver

■ föra ihop elever med varandra

■ lära eleverna hur de kan hjälpa varandra att lära sig

■ visa eleverna att de kan påverka andra positivt

■ göra eleverna nyfikna på varandras tankar och behov

■ se till att eleverna visar uppskattning för varandras bidrag och tackar varandra

■ visa att olikheter är bra och leder oss framåt

■ skapa en förväntan på att få och ge stöd till klasskamrater

■ uppmuntra, lyfta goda exempel och ge återkoppling för att effektivisera elevernas lärande.

Genom att arbeta på detta sätt kan läraren påverka elevernas syn på sig själv, varandra och undervisningen samt stärka eleverna som individer och grupp. I detta kapitel går vi igenom några olika metoder som kan användas för att aktivera eleverna som resurser för varandra och genom det bygga en undervisningsgemenskap i lärandet.

© För F attarna och Studentlitteratur

Samtal mellan elever

Elever befäster kunskaper och förstår innehåll bättre när de får sätta ord på dem. Läraren behöver därför se till att elever får chans att mötas i mindre grupper och samtala kring innehållet de lär sig om. Det räcker inte att ha helklassdiskussioner där bara de som räcker upp handen kommer till tals. Även om intressanta tankar kan komma fram vid handuppräckning i helklass är det svårt för elever att hålla fokus, lyssna och ta till sig sådana samtal. Lärare behöver variera hur samtal genomförs så att fler elever får chans att uttrycka sin åsikt och lyssna på varandra. Samtal kan struktureras på olika sätt i klassrummet. Mer fokus bör läggas på samtal där elever resonerar med varandra. Ju mindre grupp eleverna är en del av desto mer taltid får den enskilda eleven.

För att samtalen ska bli lärande samtal där eleverna går ut som vinnare behöver läraren lära ut grundläggande kommunikationsstrategier, till exempel att

■ turas om att tala

■ lyssna aktivt

■ ställa frågor

■ förklara hur man tänker.

Genom att modellera, synliggöra, skriva upp exempelfraser och lyfta goda exempel kan läraren stötta eleverna i samtalen så att de över tid utvecklar sin samtalsförmåga.

Olika typer av frågor kräver olika typer av samtalsstrukturer. Frågor som är öppna och autentiska passar bättre för djupare samtal mellan eleverna. För att samtalet inte ska stanna upp behöver frågan och innehållet vara sådant att eleverna har mycket

Jennie berättar

När mina elever skulle samtala med varandra hade de ibland svårt att få till en dialog. I stället var det ofta en person som tog över och en som lyssnade. Jag berättade för eleverna att jag ville att båda två i paret skulle få prata, så att de kunde lära av varandra. ”Hur kan vi göra så att båda pratar och inte bara en?” Eleverna fick fundera en stund. vi försökte tillsammans komma på förslag. En sak vi kom på var att man när man hade sagt en tanke kunde fråga ” vad tycker du?” vi skrev detta stort på tavlan. ”När ni samtalar kan ni ställa frågor till varandra så att ni får reda på vad kompisen tycker. Hjälp varandra i samtalet så att båda får prata!” Genom att uppmärksamma eleverna på detta och tänka tillsammans på hur vi kunde göra fick de fler verktyg för att få till bra samtal. ö ver tid utvecklades deras kommunikationsförmåga.

att säga om det. Frågan behöver väcka intresse och nyfikenhet och inbjuda till att tänka på olika sätt. Frågor där läraren söker ett förutbestämt svar passar därmed ofta sämre för samtal mellan elever. Dessa frågor begränsar elevernas tankar och gör att de endast söker efter det svar de tror att läraren vill ha. För lärande samtal passar öppna och autentiska frågor allt som oftast bäst. Öppna frågor kan ha många olika svar beroende på perspektiv och tillvägagångssätt. Autentiska frågor är frågor där frågeställaren inte redan har ett svar utan är genuint nyfiken på vad eleverna har att säga. Dessa frågor öppnar upp för en annan typ av samtal där elevernas tankar och erfarenheter får plats på riktigt.

Sluten fråga En fråga med ett korrekt svar, ofta ett svar eleven kan plocka direkt från läroboken. Innehåller ofta orden ”vad är …”

Öppen fråga En fråga med flera möjliga svar, men ofta en fråga som läraren redan vet svaret på. Innehåller ofta orden ”på vilka sätt …”

Autentisk fråga En fråga med flera möjliga svar där läraren inte redan sitter inne med svaret. Innehåller ofta orden ”vad tror du … vad tänker du …”

”Vad blir 5×5?” ”Vad heter Sveriges huvudstad?”

”Vilka händelser ledde till den franska revolutionen?” ”På vilka sätt kan man få svaret 100?”

”Vad tror du författaren vill säga med texten?” ”Varför tror du att karaktären gjorde så? Vad kunde hen gjort i stället?” ”Har ni något förslag på hur vi kan lösa det här problemet?”

Det som utmärker en autentisk fråga är att den ofta är personlig, intressant och relevant för den som ställer frågan, och att den visar genuint intresse för elevernas tankar och livserfarenheter.

Exempel på autentiska frågor:

■ Vad blev du nyfiken på kring detta ämne?

■ Vad har du för frågor eller funderingar kring detta?

■ Vad skulle du vilja veta mer om kring detta ämne?

■ Vad tror du att författaren tänkte när hen skrev detta?

■ Vad tycker du talar för och emot det här?

■ Vad är dina tankar om den här lösningen?

■ Vad är det som förvirrar dig mest i detta kapitel?

■ Hur kan vi använda det vi lär oss i detta ämne i vardagen?

■ Har du någonsin stött på ett liknande problem tidigare?

Berätta om det!

■ Vad tänker du om det vi har diskuterat idag?

■ Vad känner du kring det vi har läst?

■ Vad är dina tankar om det Lisa har berättat?

■ Hur tänker du att detta påverkar samhället och världen?

■ Hur hoppas du kunna använda det vi har lärt oss om i framtiden?

■ Vad har du för drömmar om framtiden?

■ Vad skulle du göra om du var karaktären i boken?

Elevernas samtal med varandra behöver vara en del av undervisningen kring det innehåll klassen arbetar med. Eleverna behöver känna att samtalen spelar roll och är en del av en större helhet. När syftet är tydligt anstränger sig eleverna mer och får ut mer av sina samtal. De får då möjlighet att utveckla både kunskaper, kommunikativa färdigheter och relationer. Här nedan finns några olika samtalsstrukturer som kan användas för att stötta elevernas samtal och lärande i par och grupp.

EPA – enskilt par alla

SYFTE: Att skapa samtal mellan elever i ett litet sammanhang. Lyssna på varandras tankar och perspektiv.

GENOMFÖRANDE: Ställ en fråga till eleverna. Ge dem tid att enskilt tänka på frågan, eventuellt skriva ner stödord. Be dem vända sig mot personen bredvid och diskutera frågan tillsammans. Uppmuntra dem att lyssna på varandra och stötta varandra i samtalet. Runda av samtalet efter lämplig tid och be dem tacka varandra. Behandla sedan samtalen på något sätt, exempelvis genom att lyfta tankar från paren i helklass, samtala med

MENINGSFULL UNDERVISNING

Lärande sker bäst när elever får tänka tillsammans, utforska sina idéer och ställa frågor om världen. Låt denna bok bli din guide till en meningsfull undervisning där gemenskap stärker lärandet. Varje kapitel är fyllt med tankeväckande idéer och praktiska tips på hur du kan få dina elever att skapa ett djup i sitt lärande och forma personliga minnen för livet.

Meningsfull undervisning tar sig an frågor som: Hur väljer vi innehåll som är viktigt för eleverna här och nu? Hur skapar vi en röd tråd i lärandet? Hur kan vi använda samtal i undervisningen, där vi gemensamt utforskar spännande frågeställningar och tar del av olika perspektiv? Hur kan vi använda elevernas olikheter som en positiv kraft i lärandet?

Vi vill med denna bok utmana traditionell undervisning och öppna upp för en ny värld av möjligheter för dig som lärare. Boken kommer hjälpa dig att ställa utvecklande frågor, välja relevant innehåll, forma ditt eget undervisningssätt och leda dina elever på en resa mot ett livslångt lärande.

Boken ingår i serien Lärarpraxis.

Art.nr 46583

studentlitteratur.se