SVENSKA 1, 2 OCH 3
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
SVENSKA 1, 2 OCH 3
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Svenska 1, 2 och 3 - en komplett handbok är en tryckt bok med ett digitalt läromedel som kompletterar bokens innehåll författat av det erfarna och populära författarparet Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin. Läromedlet täcker alla moment som ingår i Svenska 1, 2 och 3.
ELEVBOK
I handboken finns en rik variation av olika litterära texter, sakprosa och exempeltexter med tillhörande övningar samt projektförslag. Den fungerar som stöd till undervisningen utan att styra lektionerna.
DIGITALT LÄROMEDEL
Handboken kommer med ett fylligt digitalt läromedel som innehåller bland annat litteraturhistoria, språksociologi, språken i Norden, språkhistoria och grammatik.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
SVENSKA 1, 2 OCH 3 EN KOMPLETT HANDBOK
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 44626
ISBN 978-91-44-17584-3 Upplaga 1:2
© Författarna och Studentlitteratur 2022
Redaktion: Liza Greczanik
Bildredaktör: Sara Jonasson
Illustrationer sidorna 88–91: Anders Lagerdahl Grafisk form och omslag: Anna Larsson Design
Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024
svenska 1, 2 och 3
en komplett handbok
EVA HEDENCRONA OCH KARIN SMED-GERDIN
FÖRORD
Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok
Svenska 1, 2 och 3 är en komplett handbok för gymnasiets tre kurser i svenska. Det centrala innehållet täcks in i de olika momenten litteratur, tala, skriva och språk. Allt som hör till ett moment, till exempel litteratur, ligger samlat och kurserna är markerade med tre olika färger: gul för Svenska 1, lila för Svenska 2 och grön för Svenska 3. På så sätt är det lätt att hitta i handboken, samtidigt som progressionen syns tydligt och gör det enklare att repetera kunskap från en tidigare kurs. I innehållsförteckningen i boken får man en överblick över kurserna och även information om allt extra material som finns i det digitala läromedlet.
Litteraturen börjar i Svenska 1 med novellanalys, centrala teman och berättarteknik. Sedan fortsätter arbetet i Svenska 2 med litterära epoker och litteraturvetenskapliga begrepp. I Svenska 3 fördjupas tolkningen av litteratur genom olika analysmodeller. Epik, lyrik, dramatik ingår i kurserna och digitalt finns en utförlig litteraturhistoria. Naturligtvis är både män och kvinnor från olika tider och världsdelar representerade.
Tala 1, 2 och 3 har en stigande svårighetsgrad och inleds med enklare presentationer, fortsätter med argumenterande tal och avslutas med tal där etos, patos, logos samt olika stilmedel betonas. En genomgång av retorikens grunder och träning i talanalys bidrar till att man kan skriva och hålla mer avancerade tal i Svenska 3.
Skriva 1, 2 och 3 går igenom referat, debattinlägg, utredande text, pm, essä samt vetenskapligt skrivande. Samtliga delar har exempeltexter och övningsförslag för arbete tillsammans eller enskilt. Successivt byggs kunskaperna om den retoriska arbetsprocessen upp – både när det kommer till att tala och att skriva.
Den språkliga delen innehåller ett antal uppgifter som behandlar språksociologi, Sveriges nationella minoritetsspråk, språkhistoria och grammatisk analys samt ordkunskap.
Till den tryckta boken hör ett digitalt läromedel. I det digitala läromedlet kan man läsa och lyssna på hela boken. Dessutom ges digitalt, förutom en litteraturhistoria, även texter om bland annat språksociologi och språkhistoria. Ytterligare resurser är en genomgång av grammatik och av språkriktighet samt många slags ordövningar. Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok tar upp det som behövs för de tre kurserna.
Lycka till med studierna i svenska!
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
STUDIERÅD 16
Läsa 17
Läsförståelsestrategier 17
Kolla källan 22
Ordkunskap 23
Skriva 24
Cirkelmodellen 24
Den retoriska arbetsprocessen 27
Tala 32
Råd inför muntlig framställning 32
Formativ bedömning 37
LITTERATUR SVENSKA 1 40
Skönlitteratur 40
Olika genrer 41
Berättelsens ingredienser 42
Lässtrategier, läslogg och reflektion 43
Exempeltext – bokreflektion: Lucy av Jamaica Kincaid 47
Självbiografier, biografier och biopics 52
Novellanalys 56
Eskilstunakniven av Jan Fridegård 57
Berättarteknik 64
Den dramaturgiska modellen 66
Frågor för textanalys 69
Gåtan av Lindsey Collen 71
LITTERATUR SVENSKA 2 80
Litteratur i kontext 80
Monomyten 81
Kända myter 84
Litterära epoker 86
Tidslinje 88
Litteratur från olika epoker 96
På sångens vingar av Heinrich Heine 97
Frågor för epokstudier av verk 99
Litteraturvetenskapliga begrepp 101
Innehåll och handling 101
Textens form 105
Att analysera en text 109
Litterära begrepp 112
LITTERATUR SVENSKA 3 116
Litteraturanalys 116
Några litteraturvetenskapliga analysmodeller 118
Handen av Sidonie-Gabrielle Colette 120
Perspektivera texter 125
I kön bakom en buse av Stig ”Slas” Claesson 126
Arbeta med litterära teman 128
Dystopi och postapokalyptisk fiktion 129
Ur Blå av Maja Lunde 131
Feministisk litteratur 136
Ur Rädd att flyga av Erica Jong 138
Lyrik 146
Rabindranath Tagore 147
Du vet att jag gråter av Petter Alexis Askergren 149
Analysera lyrik 152
Hjärtats smärta – kärlek från olika tider och kulturer 156
Egyptiskt poem 157
Gudars like av Sapfo 159
Kärlek i modern tid 160
Dagen svalnar av Edith Södergran 161 C-dur av Tomas Tranströmer 163
Dramatik 166
Analysfrågor för teaterföreställning 171
Scen IV. Harpagon, Élise, Cléante av Molière 173
TALA SVENSKA 1 180
Tala och lyssna 181
Presentera med bildspel 183
Informerande tal 185
Skapa samband i anföranden 186
Exempeltext – informerande text: Tips inför en resa 188
Argumenterande tal 193
Ur talet Alla borde vara feminister av Chimamanda
Ngozi Adichie 194
Dags att argumentera! 197
Exempeltext – argumenterande tal: Nej till halvtidstjänst på skolbiblioteket! 202
Presentationstekniska hjälpmedel 208
Bildspel 208
Andra presentationstekniska hjälpmedel 212
Upphovsrätt 214
TALA SVENSKA 2 218
Utredande tal 218
Diskutera och argumentera 220
Ur Äta djur? av Jonathan Safran Foer 221
Argumenterande tal 226
Dessa delar ingår i en argumentation 227
Exempeltext – argumenterande tal: Satsa på kollektivtrafik och nolltaxa! 232
TALA SVENSKA 3 240
Retorik 240
Kända talare 242
Exempeltext – högtidstal: Minnestal över Anna Lindh 243
Retoriska grepp – stilfigurer 248
Talanalys 250
Frågor för talanalys 250
Exempeltext – talanalys: Analys av Prins Daniels
bröllopstal 251
Kritisk granskning av tal 255
Hyllningstal 260
SKRIVA SVENSKA 1 264
Kreativt skrivande 264
Referat 264
Ange källa och referatmarkera 266
Arbetsgång – referat 268
Utredande text 278
Hur skriver man en utredande text? 279
Exempeltext – inlägg: Varför är det viktigt att vara källkritisk? 282
Argumenterande text 288
Exempeltext – debattinlägg: Gör en insats för miljön –sluta kasta mat! 290
SKRIVA SVENSKA 2 300
Referat 300
Att argumentera i text 301
Ledare: Biologiska skillnader mellan kön är inte diskriminering 302
Utredande och förklarande text/pm 308
Andra typer av disposition – kronologisk, tematisk och jämförande 309
Ange källor 311
Essä – en mer personlig utredande text 316
Disposition 317
SKRIVA SVENSKA 3 322
Skriva pm 322
Exempeltext – pm: Införande av pronomenet ”hen” i svenska språket 325
Vetenskapligt skrivande 331
Den vetenskapliga rapportens olika delar 334
Exempeltext – vetenskaplig uppsats: Naturalismen –en granskande epok 338
Opponering 348
SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET 350
Reflektion och självbedömning av egen text 351
Språksociologi 354
Svenska 1 354
Språkets uppbyggnad 360
Svenska 2: Grammatikanalys 360
Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden 362
Svenska 2: Sveriges nationella minoritetsspråk 362
Språkhistoria 366
Svenska 3 366
Register
Sakregister 369
Textkällor 374
Bildförteckning 375
INNEHÅLLSFÖRTECKNING –DIGITALT LÄROMEDEL
STUDIERÅD ▶▶
Mer om lässtrategier för faktatexter
Digital läsning
Ordkunskap och språkarbete 1
Ordkunskap 2
Ordkunskap 3
Länktips
Språkriktighet och skrivregler
Grammatik
Råd inför gruppsamtal
Ämnesplaner för Svenska 1, 2 och 3
LITTERATUR SVENSKA 1
Boksamtal
Filmanalys
Mer om arbetarförfattarna
Berättarteknik
Kreativt skrivande 1
Förslag på romaner
Kort om lyrik
LITTERATUR SVENSKA 2
Litteraturhistoria
Boksamtal
Exempel på utredande text – två gruvskildringar
Kreativt skrivande 2
Fler litterära begrepp
Aktantmodellen
Fler litterära teman
Exempel på vetenskaplig uppsats
Kreativt skrivande 3
Boksamtal
Petters kommentar till dikten
Författarpresentation
Råd inför NP Tala
Sambandsmarkörer
Råd inför NP Tala
LITTERATUR SVENSKA 3 ▶▶
TALA SVENSKA 1 ▶▶
TALA SVENSKA 2
TALA SVENSKA 3
Kreativt skrivande
Utveckla skrivandet
Referatverb
Texter att referera
Källförteckning
Basgenrer
Krönika och reportage
Ansökningsbrev och cv
Råd inför NP S kriva
Exempel på debattartiklar
Sambandsmarkörer
Exempel på utredande text – två gruvskildringar
Exempel på essä
Exempel på vetenskaplig uppsats
SKRIVA SVENSKA 1 ▶▶
SKRIVA SVENSKA 2 ▶▶
SKRIVA SVENSKA 3
SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET ▶▶
Svenska 1 – Betygskriterier utredande/argumenterande text
Svenska 2 – Utredande text om litteratur – reflektion och självbedömning
Svenska 2 – Utredande text/argumenterande text –reflektion och självbedömning
Svenska 3 – Pm – reflektion och självbedömning
Svenska 1 – Språk och språkförhållanden
Svenska 1 – Tolka en dialekt
Svenska 1 – Nyord
Svenska 2 – Språkriktighet och skrivregler
Svenska 2 – Grammatik
Svenska 2 – Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden
Svenska 3 – Språkhistoria
monomyten metamorfos epokantikenromantiken LITTERATUR SVENSKA 2
monomyten metamorfos epokantikenromantikennaturalismen monolog
fabelintrigprotagonist antagonist motivtemaplanteringcliffhangermetaforidstypiskronologisk onflikt
litteratur Svenska 2
Litteraturstudierna i Svenska 2 innebär att ta del av litteratur från olika tider och epoker samt att förstå litteraturens roll i samhället. Dessutom behöver man känna till en del centrala litteraturvetenskapliga begrepp för att kunna analysera litteratur.
Litteratur i kontext
Går man tillbaka flera tusen år i historien och jämför berättelser från olika kulturer upptäcker man snart att vissa teman och motiv
En berättelse i Odysséen handlar om hur Odysseus och hans män möter jätten Polyfemos. Oljemålning av den schweiziske konstnären Arnold Böcklin, 1896.
återkommer. I den äldsta europeiska litteraturen från antikens Grekland och Rom eller i nordiska gudasagor finns gott om hjälteberättelser där striderna står mellan det goda och det onda.
I regel vinner hjälten kampen för det goda och historien får ett lyckligt slut. Hjältens resa är inte bara en yttre resa fylld med äventyr utan också en inre resa. Genom nyvunna kunskaper och erfarenheter påverkas och förändras hjältens personlighet.
MONOMYTEN
Joseph Campell skrev boken Hjälten med tusen ansikten (1949) efter att ha studerat tusenåriga myter och folksagor från olika kontinenter och kulturer. Campell fann en struktur som återkom oavsett var och när historien berättades. På 1980-talet fick Campells teori sitt genomslag inom speciellt filmindustrin, då Christopher Vogler förenklade berättelsens struktur till tolv steg i en cirkel, liksom sifforna på en urtavla.
När man analyserar verk som Harry Potter-böckerna, Sagan om ringen-trilogin, Star Wars eller Hungerspelen ser man att dessa berättelser tydligt följer denna struktur. Så här sa filmregissören och producenten George Lucas:
”Boken* tog tag i mitt filmmanus på 500 sidor och sa: Här är historien, här är början, här är slutet, här är fokus. Allting fanns redan på plats och hade funnits där i tusentals år.
Det är fullt möjligt att om jag inte hade träffat på Joes bok skulle jag fortfarande sitta och skriva på Star Wars idag”.
Monomyten eller hjältens resa, liksom den dramaturgiska modellen som presenterades i Svenska 1, kan användas för att analysera litteratur och film. Monomyten lägger en övergripande mall över händelseförloppet på samma sätt som den dramaturgiska modellen gör.
Dock har modellen kritiserats för att hjälten i regel är manlig och att Campells studier var ovetenskapliga. Trots det kan modellen vara intressant att känna till.
* Refererar till boken Hjälten med tusen ansikten
HJÄLTENS RESA I TOLV STEG
3 9 4 8 5 7 11 6 12
10
menHjältenvillåtervändahem möternyahinder.
Hjältenär förändrad.
Hjälten belönas och förändras.
Enkonfrontation närmar sigochär oundviklig.Dramatiskhöjdpunktnärhjälten utmanasattlösakonflikten.
Hjälten är hemma igen och belönas.
Hjälten möter en del prövningar.
1
Hjältenärisin hemmiljöoch drabbasav någon motgång.
Hjältenuppmanasattagera.
2
Hjälten vill fortsätta som vanligt och avböjer.
Hjälten ändrarsigochgersigavutidetokända. Ingen återvändofinnsnu.
kommaHjältenfårhjälpatt översinrädsla.
UPPGIFT – DE TOLV STEGEN
1. Använd novellen Eskilstunakniven på sidan 57 och se om några av de tolv stegen går att urskilja.
2. Ge egna exempel på filmer eller böcker där de tolv stegen finns med. Vilka brukar vara hjältar? Vilka är fienden?
Vad gäller kampen och hur brukar den sluta? Vad kan man lära sig av berättelserna?
epokerbegreppmonomyt
antikenmodernism myter
KÄNDA MYTER
Vissa inslag från monomyten går att finna i den grekiska myten om Eros och Psyke. Enligt sagan var människokvinnan Psyke så vacker att gudinnan Afrodite blev avundsjuk. Hon krävde att hennes son Eros skulle straffa Psyke men i stället förälskade han sig i henne och besökte henne flera gånger på natten. Psyke var emellertid förbjuden att se hans ansikte. Dock lurade Psykes avundsjuka systrar henne att avslöja älskaren genom att tända en oljelampa. Eros upprördes av hennes svek och övergav Psyke, men hon beslutade sig för att vinna tillbaka hans kärlek.
Efter fler svåra prövningar, där Psyke till och med besökte underjorden och föll i djup sömn, lyckades hon beveka Eros. Gudarna gjorde sedan Psyke odödlig och hon fick bli Eros maka.
I romersk mytologi heter Eros istället Amor och Afrodite kallas för Venus. I den svenska folksagan Prins Hatt under jorden finns liknande tema och motiv.
Kärlekspar
Den antika mytologin innehåller en mängd berättelser som har inspirerat författare och konstnärer. Romaren Oividius Metamorfoser från cirka 8 e.Kr. innehåller cirka 250 sagor där det centrala temat är förvandling ofta tillsammans med sexuella möten som motiv.
I Pyramus och Thisbe berättas om ett kärlekspar i Babylon, vars föräldrar har förbjudit dem att träffas. De trotsar förbudet vilket leder till deras död. För att hedra deras kärlek förvandlade sedan gudarna mullbärsträdets frukter röda. Historier om förbjuden kärlek återkommer i otaliga verk genom tiderna. Shakespeares Romeo och Julia från 1597 är ett annat exempel.
TALA – PRESENTERA KÄRLEKSPAR GENOM TIDERNA
Arbeta i par. Sök efter information om kärlekspar i litteraturen och redogör för deras öden inför gruppen/klassen eller i tvärgrupper.
Illustrera presentationen med några bilder. Använd något presentationstekniskt hjälpmedel. Förslag:
Pyramus och Thisbe Orfeus och Eurydike Paris och Helena Antonius och Kleopatra Jason och Medea Tristan och Isolde
Hamlet och Ofelia Werther och Lotte
< Amor och Psyche , oljemålning från 1817 av den franske konstnären Jacques-Louis David.
Litterära epoker
Litteraturens roll i samhället har förändrats genom historien. Riddarromaner och ballader som skapades under medeltiden var en del av adelns kultur i det feodala samhället medan renässansens författare, som levde i städer, skrev berättelser som passade för en framväxande borgarklass.
Sättet att sprida litteratur, från munkarnas avskrifter till boktryckarkonstens genombrott och vidare till tidningar och tidskrifter, har haft betydelse för hur det skrivna ordet har nått ut. En annan viktig faktor har varit att läskunnigheten länge var låg. Först på 1800talet i Sverige kunde allt fler läsa tack vare införandet av folkskolan.
Litteraturen har påverkats av samhället, men har också varit ett sätt att försöka påverka samhällsutvecklingen. Genom historien har författare som kritiserat makten censurerats eller satts i fängelse, något som förekommer än i dag i en del länder. Historiskt sett har författare haft få möjligheter att livnära sig på sitt skrivande. Det var först under 1900-talet som det blev möjligt.
TIDSTYPISKA DRAG
Ett sätt att kategorisera litteratur är att dela in den i epoker vilket underlättar när man ska tala om och jämföra författare och deras verk. Ordet epok betyder tidsskede, period eller era. Under olika epoker har genrer, teman, motiv och stilar varierat. Det som utmärker en epok är att vissa idéer och tankegångar återkommer hos flera olika författare och på så sätt speglar det samhälle där författarna varit verksamma. De stora epokerna i västvärlden är antiken, medeltiden, renässansen, klassicismen, upplysningen, romantiken, realismen, naturalismen, modernismen och postmodernismen. Epokerna märks mer eller mindre i olika länders litteratur. Det går inte att avgränsa de olika epokerna med exakta årtal utan gränserna är flytande och varierar från land till land. I Italien inföll renässansen redan på 1300-talet, medan i Sverige talar vi om renässansen först på 1500-talet. Konst, arkitektur och musik delas också in i epoker, eftersom även dessa konstarter har tidstypiska drag.
FORTFARANDE AKTUELLA
Det är bland annat genom att studera litteraturen från en viss epok som vi får kunskap om hur samhället var organiserat, vilka samhällsklasser som fanns, hur människor levde och tänkte samt vilka som var läskunniga och fick utbildning. Litteraturen ger oss alltså ökad kunskap om ett historiskt skeende och vi behöver därför en del historisk kunskap för att kunna sätta in ett litterärt verk i sitt sammanhang. Vissa epokers tidstypiska drag återkommer i dagens litteratur, eftersom författare av i dag hämtar inspiration från och knyter an till tidigare epoker. Samhällskritisk litteratur skrevs under upplysningen, realismen och naturalismen men är viktig och aktuell än i dag. Fantasylitteraturen har en hel del gemensamt med romantikens fascination för skräck och övernaturliga fenomen. Genom att känna till klassiska verk är det lättare att upptäcka referenser som dagens författare eller filmmakare gör till tidigare epoker. Det ökar förståelsen av det man läser och ser. Dessutom är det bra att ha en litterär allmänbildning i mötet med andra länder och kulturer.
UPPGIFT – PLACERA I RÄTT EPOK
För att få ett grepp om olika epoker i litteraturhistorien, ta del av följande sidor men även av den litteraturhistoria som finns digitalt. Leta rätt på vilken epok följande personer representerar och något verk som de är kända för.
Dante Alighieri Victoria Benedictsson William Shakespeare
Emily Brontë
Fredrika Bremer
August Strindberg Sapfo
Daniel Defoe
Giovanni Boccaccio Émile Zola
Fjodor Dostojevskij
Jonathan Swift
Agneta Horn
Miguel de Cervantes
Jane Austen
Franz Kafka
Mary Shelley
Heliga Birgitta
Virginia Woolf
Gustaf Fröding
ANTIKEN
ca 1200 f.Kr. Trojanska kriget
ca 700 f.Kr. Homeros: Iliaden och Odysséen
ca 600 f.Kr. Sapfo, kärlekslyrik
400-talet f.Kr. Dramer av: i Grekland Aischylos: Orestien, Euripides: Medea , Sofokles: Kung Oidipus , Aristofanes: Lysistrate
476 e.Kr. Romarriket faller
MEDELTIDEN
800 Vikingatid, Island koloniserades
1000 Riddardiktning, Rolandssången
1100 Sverige blir kristet
1100 Beatriz de Diá: Ballader Keltisk saga om Tristan och Isolde
1200 Sagalitteraturen skrivs ner på Island ca 1300 Njáls saga
1320 Dante Alighieri: Den gudomliga komedin ca 1344 Heliga Birgitta: Himmelska uppenbarelser (1492)
1350 Digerdöden härjar i Europa
1353 Giovanni Boccaccio: Decamerone
ANTIKEN
800 f.Kr.–500 e.Kr.
MEDELTIDEN
500–1500
RENÄSSANSEN
1440-talet Boktryckarkonsten utvecklas
1532 Niccolò Machiavelli: Fursten
1596 William Shakespeare: Romeo och Julia, Hamlet
1605 Miguel Cervantes: Don Quijote
Agneta Horn: Agneta Horns leverne
1668 Molière: Den girige
UPPLYSNINGEN
1719 Daniel Defoe: Robinson Crusoe
1726 Jonathan Swift: Gullivers resor
1743 Hedvig Charlotta Nordenflycht: Den sörgande turturdufvan
1759 Voltaire: Candide
1762 Jean-Jacques Rousseau: Émile
1786 Svenska Akademien bildas
1789 Franska revolutionen
Anna Maria Lenngren: Samlade skaldeförsök
1790 Carl Michael Bellman: Fredmans epistlar
1792 Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter
ROMANTIKEN
1774 Johann Wolfgang von Goethe: Den unge Werthers lidande
1802 Madame de Staël: Delphine
1818 Mary Shelley: Frankenstein
1865 Viktor Rydberg: Singoalla
REALISMEN
1813 Jane Austen: Stolthet och fördom
1837–1838 Charles Dickens: Oliver Twist, David Copperfield
1837 Fredrika Bremer: Grannarne
1839 Carl Jonas Love Almqvist: Det går an
1842 Folkskolestadgan i Sverige
1847 Emily Brontë: Svindlande höjder
1848 Karl Marx: Det kommunistiska manifestet
1852 Harriet Beecher Stowe: Onkel
Toms stuga
1857 Gustave Flaubert: Madame Bovary
1866 Fjodor Dostojevskij: Brott och straff
1869 Leo Tolstoj: Krig och fred
NATURALISMEN
OCH 90-TALET
1867 Émile Zola: Thérèse Raquin
1879 Henrik Ibsen: Ett dockhem
1879 August Strindberg: Röda rummet
1882 Anne Charlotte Leffler: Lifvet 1
1887 Victoria Benedictsson: Fru Marianne
1891 Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga
MODERNISMEN OCH TILL 1950-TALET
1900 Sigmund Freud: Drömtydning
1901 De första Nobelprisen delas ut
1916 Edith Södergran: Dikter
1914–1918 Första världskriget
1921 Allmän rösträtt i Sverige
1923 Katherine Mansfield: Främlingen
1913–1927 Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt
1922 James Joyce: Odysseus
1925 Franz Kafka: Processen
1925 Virginia Woolf: Mrs Dalloway
1933 Gertrude Stein: Alice B Toklas
1938 Jean-Paul Sartre: Äcklet
1939–1945 Andra världskriget
1940 Karin Boye: Kallocain
1940 Ernest Hemingway: Klockan klämtar för dig
1947 Albert Camus: Pesten
1949 Vilhelm Moberg: Utvandrarna
1949 Simone de Beauvoir: Det andra könet
PROJEKT – FRÅN ANTIKEN TILL MODERN TID
Här följer ett större litteraturprojekt där ni arbetar med olika epoker som ni sedan redovisar för varandra för att få en överblick av litteraturens historia. En utförlig litteraturhistoria finns digitalt. Leta även efter mer information i litteraturhistoriska verk på biblioteket eller efter fakta i digitala källor.
LITTERATURHISTORIA
Arbetsgång och redovisning
Dela in klassen i åtta grupper och låt varje grupp svara för en epok.
Redovisningen sker sedan i tvärgrupper så att de flesta epokerna finns representerade.
Epoker
Antiken 800 f.Kr.–500 e.Kr
Medeltiden ca 500–1500
Renässansen 1450–1600
Upplysningen 1700–1790
Romantiken 1790–1830
Realismen 1830–1890
Naturalismen 1860–1890
Nittiotalet i Sverige 1890
Modernismen 1900–1945
Efterkrigstid 1945–
1. Beskriv epoken genom att besvara följande frågor:
▶ Vilken tidsrymd omfattar epoken?
▶ Vilka länders litteratur dominerar under epoken?
▶ Vilka hade makten i samhället? Beskriv kort hur samhället såg ut.
▶ Vilken samhällsklass tog del av litteraturen?
▶ Vad utmärker den litterära strömning som råder under epoken?
▶ Vilka är de mest framstående författarna och deras verk? Ge exempel på 3–5 författare.
▶ Vilka genrer och teman är vanliga under epoken?
▶ På vilket sätt speglar litteraturen den tidens idéer och förhållanden i samhället?
▶ Hur har litteraturen påverkat samhället under epoken?
▶ På vilket sätt lever epokens litteratur kvar i vår tid?
2. Redovisning
I tvärgruppen redovisar varje deltagare fakta från sin epok, vilket görs med hjälp av ett presentationstekniskt hjälpmedel. Använd gärna bilder eller spela upp exempel på tidstypisk musik. Avsätt 6–8 minuter för varje epok och avsluta med att ett antal kontrollfrågor ställs till deltagarna. Åhörarna antecknar under redovisningen och använder följande punkter:
▶ Ange tid och typ av samhälle.
▶ Beskriv litteraturens roll i samhället.
▶ Beskriv utmärkande drag för epoken.
▶ Redogör för författare och genrer.
▶ Läs gärna något ur ett verk och peka på epoktypiska drag.
Respons
En i gruppen håller sin presentation före redovisningstillfället och får respons på utvecklingsområden av de andra deltagarna. Hur fungerade sedan redovisningen i tvärgruppen? Gick budskapet fram? Vad kan bli bättre till nästa gång?
UPPGIFT – VILKEN EPOK?
Arbeta i par.
1. Vilken epok passar ihop med bilden? Motivera.
2. Placera epokerna i rätt tidsföljd.
Litteratur från olika epoker
En text får en vidare betydelse när man placerar den i den epok den hör hemma.
Med en del bakgrundsfakta om vad som utmärker sättet att skriva under en specifik epok och lite kunskap om författaren är det också lättare att tolka och jämföra texter. En dikt får inleda arbetet med litteratur från olika epoker.
EN DIKT
Kärleken är ofta ouppnåelig och något man drömmer om. Heinrich Heine, en tysk författare, levde under stora delar av sitt liv i Paris.
Denna dikt kommer från Sångernas bok. Stilen liknar folkvisans, det vill säga den är enkel och klar.
flod i Indien tona bort, dö ut redan
PÅ SÅNGENS
VINGAR av Heinrich Heine
Jag bär dig på sångens vingar, min älskade, bort till den strand, där Ganges bölja förklingar i döende aftonbrand.
Bland snåren, där ingen gläntat, jag känner en rosendegård där blomstern ren länge väntat sin trognaste systers vård.
hjärtligt, innerligt god, stillsam
Där dofta violerna friska och blicka mot stjärnornas rund, blygt rodnande rosorna viska förtroligt i midnattens stund.
Den fromma och kloka gasellen där vädrar i snårens sus, och fjärran ljuder i kvällen den heliga flodens brus.
Därinne i urskogens gömma, där vilja vi reda vårt bo och evigt omfamnade drömma och slumra i palmernas ro.
Tolkning av Hjalmar Procopé
TEXTFRÅGOR
1. Sammanfatta kort dikten med egna ord.
2. Var utspelar sig handlingen?
3. Hur beskrivs naturen? Vilken slags natur är det?
4. Vad vill diktaren göra med sin kära?
REFLEKTERA
1. Vilken bild av kärleken ger diktaren?
2. Vilken roll har naturen? Ge exempel på hur den beskrivs som levande.
3. Vilka sinnen talar dikten till?
UPPGIFT – EPOK
Arbeta enskilt eller i par. Sök fakta om författaren till dikten.
1. Under vilken epok skrevs dikten?
2. Vilka typiska drag för epoken återfinns i dikten?
3. Vad vet du om författaren till dikten?
FRÅGOR FÖR EPOKSTUDIER AV VERK
Med bakgrundsfakta om olika epoker är det lättare att jämföra olika verk med varandra och sätta in dem i ett historiskt sammanhang. Använd följande frågor för att jämföra och analysera hela eller delar av verk från olika epoker. Hänvisa till citat från texten där det är lämpligt.
1. I vilken epok eller tidsperiod hör författaren hemma?
2. Vad kännetecknar litteraturen under den epoken?
3. På vilket sätt är författaren en typisk representant för epoken?
4. När mer exakt skrevs texten?
5. Vilka tidsmarkörer finns i texten? Det vill säga hur ser man att texten är skriven under en viss epok?
6. Är språket ålderdomligt eller modernt? Ge exempel.
7. Vem eller vad är författaren påverkad av? Samhället? Andra författare?
8. Har författaren hämtat inspiration från tidigare epoker och verk? Hur?
9. Vilket/vilka budskap finns i verket?
SKRIVA – ROMANER FRÅN OLIKA EPOKER
Välj en av uppgifterna.
1. Syftet med uppgiften är att analysera en roman utifrån specifika drag för en viss epok.
▶ Välj en roman.
▶ Inled med att besvara frågorna 1–4 på sidan 99.
▶ Arbeta med frågorna 5–8 och besvara de som passar din roman.
▶ Avsluta med att besvara fråga 9.
Dessutom behöver du strukturen för utredande uppsats på sidan 308 när du gör din disposition.
2. Välj två romaner från olika epoker och gör en komparativ –jämförande – analys utifrån epok och genre. Använd samma frågor och arbetsgång som i uppgift 1. Avsluta med att jämföra de två verken. Dessutom behöver du strukturen för utredande uppsats på sidan 308 när du gör din disposition.
EXEMPEL PÅ UTREDANDE UPPSATS
BOKSAMTAL
Litteraturvetenskapliga begrepp
En författare behöver behärska konsten att skriva en riktigt gripande, spännande, fantasifull eller realistisk berättelse för att fånga sina läsare. Frågan är hur en författare gör för att bygga upp sin historia. För att analysera litteratur behövs ett antal litteraturvetenskapliga begrepp. En del förekom redan i Svenska 1. Genom att ställa frågor kring dessa begrepp ser man hur författaren arbetat och texten blir också mer intressant och lättare att förstå.
När man ska analysera en novell eller en roman är det enklast att först titta på vad som berättas, det vill säga innehåll och handling, och därefter på hur det berättas, vilket syftar på textens form.
INNEHÅLL OCH HANDLING
Fabel och intrig
En kort sammanfattning av verkets handling kallas för fabel eller intrig. Om handlingen återberättas i kronologisk ordning kallas det för fabel (story). Ibland ger verkets titel en ledtråd till innehållet.
En intrig återger handlingen i den ordning som den berättas i verket. En intrig (plot) kan till exempel börja med slutet. Intrigen beskriver vilken roll de olika karaktärerna har i händelseförloppet.
Miljö och tidsperiod
En berättelse utspelar sig i en fysisk och en social miljö. Med fysisk miljö avses rummet, platsen, staden eller naturen där karaktärerna befinner sig. Miljön kan vara mer eller mindre detaljerat skildrad. Social miljö däremot är en beskrivning av relationerna mellan karaktärerna; vem som har makt, vem som är rik eller fattig, vilka olika levnadsvillkor som finns etc.
En berättelse utspelar sig under en viss tidsperiod, vilket visar sig i texten. Författaren kan låta händelserna utspela sig till exempel under medeltiden eller i modern tid.
Karaktärer
Huvudpersonen i en berättelse eller film, om det godas kamp mot det onda, kallas för protagonist medan en motståndare är en antagonist. Karaktärerna i en berättelse kan vara huvudpersoner eller bipersoner. En person beskrivs ofta genom sitt utseende, sina kläder, sitt sätt att röra sig och tala. Familjerelationer, utbildning, yrke och intressen säger också en del om karaktären.
Inre egenskaper som ambitioner, empati, flexibilitet och kreativitet ger oss en bild av personligheten. Författaren kan antingen direkt beskriva hur karaktärerna ser ut eller hur de är, eller så får de liv indirekt genom sina handlingar och genom vad de säger. En persons tankar, så kallad inre monolog ger också en bild av en person.
Protagonist och antagonist möts ofta i en avgörande och sista strid.
Karaktärerna kan beskrivas som runda eller platta . De runda är detaljerat skildrade och påminner om hur verkliga människor är, medan de platta ofta bara har ett utmärkande drag som onda eller grälsjuka.
En annan indelning är dynamiska och statiska karaktärer, där de dynamiska genomgår en tydlig förändring på grund av de erfarenheter som görs. De statiska däremot är desamma från början till slut. Det är vanligtvis huvudpersonerna som utvecklas i berättelsen medan bipersonerna är mer oföränderliga.
Konflikt
I berättelsen är det konflikter och motsättningar som driver handlingen framåt och skapar spänning. Läsaren vill veta vad som kommer att hända och hur karaktärerna ska agera. Konflikterna kan vara av två slag – externa eller interna . En extern konflikt är mellan två eller flera personer. En intern konflikt är när en person slits mellan olika sätt att agera, vilket kan uttryckas med hjälp av en inre monolog.
En plantering innebär att författaren ger läsaren en föraning om vad som kommer att ske. Huvudpersonerna i berättelsen utsätts för olika prövningar, vilket gör att de utvecklas allt mer. Oftast leder konflikterna fram till en vändpunkt ( peripeti) då problemen löses.
Tema
Textens grundtanke eller ämne kallas för tema och genomsyrar hela berättelsen. Genom att analysera berättelsen på djupet och tolka den får man fram temat. Exempel på teman är: kärlek, hat, utanförskap, relationer, kampen mellan det goda och det onda etc. Temat i en berättelse utvecklas och byggs upp kring ett antal motiv. En roman kan innehålla flera teman. Tar man deckare som exempel kan ett tema vara brott och ett annat kampen mellan det goda och det onda.
Motiv
Motiven bygger upp temat och vissa centrala motiv återkommer ofta i litteraturen. Motiven kan kallas för typsituationer eller handlingsmönster och de är inte knutna till någon person. Om temat i en bok är kärlek kan det gestaltas genom motiv som kärlek mellan två tonåringar, kärlek mellan mor och barn, kärlek mellan barn och djur, kärlek till en plats etc. En berättelse innehåller oftast flera motiv. Motiven i exemplet deckare kan vara: girighet, en desillusionerad medelålders kommissarie, ett mystiskt telefonsamtal eller ett hett spår.
TEXTENS FORM
Genre
Romaner och noveller tillhör den övergripande genren epik. Till epiken finns undergenrer som science fiction, bekännelselitteratur och så vidare. En genre har vissa utmärkande drag, till exempel har en saga ofta inslag av övernaturliga krafter och slutar i regel lyckligt. Deckare börjar ofta med en dramatisk inledning. Berättelser kan innehålla en blandning av genrer. En historisk roman kan till exempel samtidigt vara en deckare. Gränsöverskridande genrer är alltså vanliga. Definiera vilken genre texten tillhör genom att se vilka typiska drag texten innehåller.
Struktur
I Svenska 1 presenterades den dramaturgiska modellen på sidan 66 som användbar för att analysera litteratur och film. Den lägger en övergripande mall över händelseförloppet på samma sätt som monomytens olika steg gör. Givetvis följer inte alla berättelser dessa mönster.
Tid
Berättelser kan ha en struktur så att händelse följer på händelse i en kronologisk ordning, det vill säga i tidsordning. Med bruten kronologi menas att berättelsen ”hoppar fram och tillbaka” i tiden. Det kan ske genom tillbakablickar på något som hänt tidigare. Den tid som förflyter i en berättelse kan vara allt från några timmar till flera år. Med cirkelkomposition börjar ibland berättelsen med slutet, hoppar sedan tillbaka i tiden för att avslutas där berättelsen började. På så sätt knyts början och slutet ihop. Ett annat sätt är att börja mitt i handlingen – in medias res – vilket gör att läsaren kastas rakt in i berättelsen.
< Tristan och Isolde blev passionerat förälskade efter att ha råkat dricka av en kärleksdryck. Berättelsen finns i många versioner, här filmatiserad 2006 med Sophia Myles som Isolde och James Franco som Tristan.
Ramberättelse och parallellhandling
Genom att använda sig av en ramberättelse får författaren en struktur att berätta flera olika historier som tillsammans bildar en helhet. Den orientaliska sagosamlingen Tusen och en natt är ett exempel på en ramberättelse. I den överlistar Scheherazade den grymme storvisiren att inte döda henne genom att varje natt berätta en ny saga. Berättelsens ram är relationen mellan storvisiren och Scheherazade där de olika sagorna ingår som fristående delar.
Parallellhandling är ett annat sätt att strukturera en historia genom att berätta två handlingar växelvis. Det gör man för att bygga upp en spänning i berättelsen där läsaren får ta del av två parter som till slut möts i en avgörande sammandrabbning. Ett annat sätt är att låta två tidsperioder i en persons liv löpa parallellt för att ge en fördjupad förståelse för ett problem.
Scheherazade på en bild från 1864. Här berättar hon sin första saga för storvisiren.
Cliffhanger
Författare avslutar ibland ett kapitel med en cliffhanger (en oavslutad spännande händelse) för att hålla läsaren kvar genom att skapa förväntan. En cliffhanger kan också vara mer utstuderad då författaren låter en annan karaktär dominera nästa kapitel och läsaren får vänta på den tidigare karaktärens återkomst. I serier är detta ett mycket vanligt grepp.
Berättarperspektiv och synvinkel
I texten finns en berättarröst som för handlingen framåt. Det finns tre alternativ en författare kan använda sig av. Ibland kombineras olika typer av berättarperspektiv i en och samma text. Med synvinkel avses ur vilken persons ögon vi följer händelserna.
Sylvester Stallone i filmen Cliffhanger från 1993.
Författaren kan skriva i jagform och låta en person vara berättaren. Fördelen är att man ingående kan beskriva vad personen tänker och känner. Det kan ge en känsla av autenticitet. Däremot blir perspektivet begränsat när det gäller skildring av händelserna och av andra personer eftersom allt ses ur jagets synvinkel. Dagböcker är skrivna i jagform men även romaner kan ha samma händelser återgivna i jagform av två eller flera personer där perspektivet byts i varje kapitel.
Att skriva i tredje person innebär att vara observatör, beskriva personerna utifrån, hålla sig neutral till personerna och inte lägga fram egna värderingar. Personernas tankar och känslor uttrycks genom hur de agerar och vad de säger. Fördelen med att skriva i tredje person är att det är lättare att röra sig mellan olika miljöer och personer.
En allvetande berättare kan beskriva hur alla personer tänker och känner genom att tala om det. Författaren serverar exakt vad som sker och låter inte läsaren dra egna slutsatser, vilket kan upplevas som alltför tillrättalagt. Läsaren kan vilja fantisera och dra egna slutsatser av hur personerna agerar. Ibland kan författaren vända sig direkt till läsaren och komma med egna kommentarer om och synpunkter på handlingen eller personernas agerande. En allvetande berättare kan enklare skifta synvinkel mellan olika personer.
Språk och stil
Sättet att använda språket bidrar till att skapa en författares stil. Stilen kan vara vardaglig eller mer formell.
Meningsbyggnaden
Meningarna i en text kan vara korta eller långa. Med längre meningar flyter språket på medan kortare meningar hejdar läsaren eftersom man gör en paus vid punkt. Korta meningar kan vara mer lättlästa än långa meningar med inskjutna bisatser. Variation i meningslängd ger en viss rytm till texten.
Dialog
Dialogen ger en känsla av närvaro och omedelbarhet. Genom sitt sätt att kommunicera får karaktärerna liv. Hur de uttrycker sig säger en hel del om deras personlighet. Slang, dialekt eller inslag av utländska ord gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt.
Bildspråk och symboler
Författare använder sig av bilder för att beskriva en känsla eller en upplevelse. Liknelser (du är arg som ett bi) eller metaforer (livets maratonlopp) är vanliga. Inom lyriken används betydligt fler stilfigurer. Se sidan 112 för fler exempel.
Ibland förekommer föremål som får en speciell betydelse i texten. En nalle kan stå som en symbol för barndomen, medan ett fotografi på en gammal man kan symbolisera att livet tar slut. En ring står ofta för ett löfte om kärlek och ett liv tillsammans.
ATT ANALYSERA EN TEXT
Utifrån de litteraturvetenskapliga begreppen går det att ställa ett antal frågor på texten för att lättare få ett grepp om innehållet och författarens sätt att berätta sin historia. När man svarar på analysfrågorna ska man underbygga svaren med hjälp av tydliga citat från texten. Genom att besvara frågorna är det lättare att tolka texten och hitta dess budskap.
BAKGRUND
1. Vem är författaren? Sök efter en del bakgrundsfakta.
2. När skrevs texten? Vilken epok?
VAD BERÄTTAS?
1. Sammanfatta kortfattat handlingen/fabeln .
2. Vilken tid skildras i texten? Framtiden, modern tid, förra seklet, 1600-talet?
3. Vilken miljö utspelas händelserna i? I staden, i skolan, på sjukhuset etc?
4. Vilka huvudpersoner finns i berättelsen? Vilka bipersoner? Hur ser de ut? Hurdana är de? Runda eller platta? Dynamiska eller statiska? Vilka relationer finns mellan karaktärerna? Hur beskrivs de, direkt eller indirekt?
5. Vilken konflikt finns?
6. Vilket är temat?
7. Vilka motiv finns? Ge exempel på typsituationer.
8. Vilket budskap finns i texten?
HUR BERÄTTAS TEXTEN?
1. Vilken genre tillhör texten?
2. Följer berättelsen en given struktur som den dramaturgiska modellen eller monomyten?
3. Hur anges tiden? Berättas händelserna kronologiskt?
Finns tillbakablickar? Hur lång tid förflyter i berättelsen?
Förekommer parallellhandling? Cliffhangers?
4. Vem är berättaren i texten? Vilket berättarperspektiv används?
Växlar perspektivet eller är det bara en persons synvinkel?
5. Hur är språk och stil i texten? Vad är typiskt för meningsbyggnaden? Är texten skriven i vardaglig eller formell stil?
Finns slang, bildspråk, dialektala ord? Finns symboliska inslag?
Vad betyder de?
6. Vad kan sägas som ett helhetsomdöme om texten?
SKRIVA – LITTERÄR ANALYS AV EN NOVELL ELLER ROMAN
Syftet med uppgiften är att göra en textnära analys. Välj en novell eller en roman. Arbeta med läslogg, se sidan 46. Förbered dig genom att gå igenom litteraturvetenskapliga begrepp på sidorna 101–109.
Nästa steg blir att du arbetar med frågorna som tar upp textens innehåll och form på sidan 110. Analysera ditt verk utifrån frågorna. Arbeta sedan med en kamrat och redovisa svaren muntligt för varandra.
▶ Välj ut ett antal passande frågor och skriv en sammanhängande analys av din novell eller roman.
KREATIVT SKRIVANDE 2
ORD FÖR LITTERATUR
UPPGIFT – LITTERÄRA BEGREPP
Arbeta i par. Titta igenom listan med ord om epik, lyrik och dramatik på sidan 112. Dela upp orden och lista tio ord var som ni sedan testar varandra på. Återkom till denna övning då och då tills ni behärskar de flesta orden. Digitalt finns fler allmänna ord om litteratur att träna på.
ORD OM EPIK
alter ego ett andra jag (ofta författarens röst i verket)
ballad en berättande visa (ursprungligen en medeltida dansvisa)
bestseller storsäljare, succébok chick lit litteratur för och om kvinnor runt 20 till 30 år cliffhanger spännande slut på kapitel/serie som skapar förväntan inför nästa avsnitt dedikation tillägnan (i en bok) dystopi dyster framtidsvision epik berättelser som noveller och romaner epok definierad tidsperiod t.ex. antiken eller medeltiden epos längre berättande hjältedikt eller verk t.ex. Iliaden och
Odysséen
fabel berättelse om djur med en lärdom; kort sammanfattning av verkets handling faktion fakta blandat med fiktion (som kan uppfattas som sann) fiktion påhittad berättelse genre anger typ av litteratur t.ex. science fiction intertextualitet samband mellan olika texter t.ex. där en text syftar på ett annat verk in media res berättelsen börjar mitt i handlingen inre monolog tyst tal inombords krönika tidningsartikel om aktuellt ämne; historisk berättelse
kåseri lätt och roande skildring lad lit litteratur för och om män 20 till 30 år
legend uppdiktad historia; helgonberättelse memoar författaren skriver om sina levnadsminnen
myt gudasaga; påhittad berättelse för att förklara tillvaron parallellhandling två handlingar utspelas parallellt ramberättelse berättelse som binder ihop en samling berättelser t.ex. Decamerone och Tusen och en natt
satir skrift som hånar eller förlöjligar något på ett elegant sätt science fiction äventyrsberättelse i en framtida värld skröna lögnaktig historia, skepparhistoria; vandringssägen stream of consciousness att beskriva ett ostrukturerat tankeflöde, tankar som rör sig fram och tillbaka i tiden trilogi verk som omfattar tre fristående delar
ORD OM LYRIK*
allitteration samma ljud i början av ord t.ex. Bagare Bengtsson bakar bara brända bullar anafor ord eller ordgrupp upprepas i nästa sats t.ex. jag kom, jag såg, jag segrade
* Lyrikens ord kan även delvis användas för epik och dramatik
antites motsatsord t.ex. trasig – hel assonans ljudrim inuti orden som bollen – stollen besjälning när konkreta saker eller naturen får liv; bilen jämrade sig, träden suckade centrallyrik kort och koncentrerad känslodikt
cirkelkomposition inledning och avslutning knyts ihop i texten (ofta i dikter)
cykel sammanhängande följd av dikter eller berättelser epifor när versrader eller strofer
slutar på samma ord; jfr. anafor epigram kort, tillspetsad dikt hexameter antikt grekiskt versmått med orimmade versrader hyperbol kraftig överdrift t.ex. ett hav av blommor
liknelse jämförelse t.ex. mörk som natten metafor bildligt uttryck t.ex.
Du är min ros paradox en skenbar motsägelse, t.ex. en talande tystnad personifikation ger abstrakta saker mänskliga egenskaper. Kärleken leker med oss rytm takt; regelbunden växling mellan ljuds varaktighet och styrka sonett dikt med två fyrradiga och två treradiga strofer strof versrader i dikt som hör ihop och bildar en enhet vaudeville lustspel med visor vers rad i dikt
ORD OM DRAMATIK
absurdism visar på livets orimlighet (främst inom teatern) commedia dell’arte teaterform under 1500-talet dekor målad bakgrund på teaterscen deus ex machina gudomligt ingripande i handlingen fars teater eller film med situationskomik; komiskt skådespel katharsis rening (grekiska tragedier skulle ge publiken själslig rening)
komedi teaterpjäs med lyckligt slut melodram enklare teaterstycke eller film med sentimental eller rafflande handling mimik minspel, olika ansiktsuttryck
pantomim stumt skådespel (bara kroppsspråk) peripeti avgörande vändpunkt (i drama)
repertoar pjäser som ges under en viss säsong scenario praktiska anvisningar inför ett framförande eller en inspelning
scenografi tillbehör och utsmyckning till teaterföreställning tragedi sorgespel
TALA SVENSKA 3
retorikeufemismhyperbolkiasmlogospatosdemagogistilfigurer
allusionapostrofering litotesstegringanafortalanalys liknelserepsonsassociationer hyllningstal tegring
tala Svenska 3
Tala innebär i denna kurs en fördjupad kunskap om och tillämpning av den retoriska arbetsprocessen. Med hjälp av retorikens grunder lär du dig att formulera dina tal och att analysera andras tal. Även i denna kurs kan användningen av presentationstekniska hjälpmedel stödja och förbättra muntliga presentationer.
Retorik
Retorik betyder talandets konst och konsten att tala har en lång historia. Ämnet föddes på 400-talet f.Kr. i antikens Grekland där fria män i Aten behövde kunna uttrycka sig i olika sammanhang. De som ville skaffa sig en plats i det politiska livet var tvungna att hålla välformulerade tal och argumentera övertygande för sina åsikter. Vidare var det en klar fördel att kunna framföra hyllningstal till uppsatta personer för att vinna fördelar i det offentliga livet. Slutligen gällde det att i samband med rättsliga tvister kunna tala för sin sak, eftersom det vid den här tiden inte fanns advokater som skötte försvaret.
Den grekiske filosofen Aristoteles som levde på 300-talet f.Kr. sa att en god talare har tre olika strategier för att övertyga, vilka han kallade för etos, logos och patos. En skicklig talare utnyttjar alla tre sätten.
Aristoteles ansåg att varje talare har en personlig utstrålning, etos, som kan användas för att övertyga. En trygg och säker person verkar pålitlig och inger på så sätt trovärdighet. Kan man snabbt vinna publikens förtroende är det lättare att sedan övertyga dem med sina argument. I argumentationen kan talaren använda sig av logos, vilket innebär att ha klara och logiska resonemang i sakfrågan och hoppas att åhörarna övertygas av dem. Dessutom kan talaren vara mycket engagerad i sin sak och med känsloargument få publiken att uppleva rädsla, lycka eller medlidande. Detta kallas för patos. Dessa tre begrepp är speciellt användbara när man ska tala övertygande eller hålla ett argumenterande tal.
RETORIK I DAG
Sedan slutet av 1900-talet har retorik som ämne blivit populärt igen. Alltifrån politiker, opinionsbildare till reklammakare och artister använder sig i dag av retorikens verktyg. Ibland anlitas talskrivare som arbetar professionellt med att skriva tal.
Retorik är en hjälp då det gäller att framföra sitt budskap men kunskaper om retorik är också nödvändiga för att kunna analysera hur andra försöker marknadsföra något eller övertyga om en åsikt. I skolans värld har retorik därför fått ökat utrymme i svenskämnet.
Apartheidmotståndaren och före dette presidenten i Sydafrika Nelson Mandela var en populär talare. Här talar han till elever på en skola i Johannesburg 1993.
KÄNDA TALARE
År 1940, i början av andra världskriget, höll premiärminister Winston Churchill flera tal till stöd för engelsmännens kamp mot Nazityskland.
Adolf Hitler skaffade sig makt och inflytande då han framträdde på massmöten med sin demagogi, det vill säga han argumenterade med osakliga argument och appellerade därmed till folks känslor och fördomar. Demagogi är med andra ord när retorik urartar och används för fel syften.
USA har haft flera kända politiker vars tal har gått till historien.
John F Kennedy höll 1961 sitt installationstal där han önskade ett mer rättvist USA. 1963 höll Martin Luther King sitt legendariska tal I have a dream där han talade för de svartas rättigheter och mot rasism. Andra välkända talare är Nelson Mandela som 1994 blev Sydafrikas president och USA:s president Barack Obama som installerades 2008. Donald Trump däremot kommer att gå till historien som den som med sin retorik bidrog till stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.
KÄNDA TAL
Genom att analysera tal lär man sig att se vilka medel en talare använder för att skapa en känsla eller en effekt. Ett minnestal av Göran Persson och analysen av Prins Daniels bröllopstal får utgöra två exempel för att studera användningen av stilfigurer.
När utrikesminister Anna Lindh avled 2003, efter att ha blivit brutalt överfallen och knivskuren, var många chockade över den tragiska händelsen. Vid sådana tillfällen kan ett tal uttrycka en del av den sorg som människor känner. Statsminister Göran Persson höll ett gripande tal där han skildrade Anna Lindhs liv och arbete för det socialdemokratiska partiet. Här återges inledningen och den sista delen av talet.
Minnestal över
Anna Lindh
Anna Lindh finns inte längre hos oss.
Ännu känns den tanken så främmande, så svår att ta till sig.
Hon lever så starkt i våra minnen.
Anna fanns mitt ibland oss, inte i utkanten, oftast i centrum:
Som mamma och hustru, som dotter och syster, som nära vän och arbetskamrat.
Som förebild för många, många fler.
Vi har mist henne.
Så är det.
Och den insikten gör så förfärligt ont.
Eders Majestäter, Excellenser, Kära vänner, och alldeles särskilt Annas familj och närstående, Vi har samlats här idag för att dela sorgen. Men framför allt har vi samlats för att dela det ljusa minnet.
Anna Lindh med jackan fladdrande uppknäppt och ryggsäcken slängd över axeln, på väg.
Anna Lindh med mobiltelefonen i ena handen, och den andra gestikulerande i protest: nej, där tror jag att du har fel.
Anna Lindh med den snabba kommentaren, en knyck på nacken och sedan skrattet, det stora glada rullande.
Anna Lindh trodde på människan. Hon trodde på människan som den fantastiska varelse hon är, med en närmast oändlig kapacitet att växa och utvecklas.
Anna trodde på människans inneboende kraft och förmåga, men visste också hur lätt den kraften kan gå förlorad.
Människan är ingen kyrka av sten, där valv bakom valv står öppet.
Människan måste erövra dem, ett efter ett.
Och det går!
Med rätt stöd kan människan gå genom valv bakom valv oändligt.
Men människan kan också krympas, hennes valv raseras.
Människan kan skärmas av från sina möjligheter.
Anna såg det hända överallt.
I en svensk skola när ett barn blir mobbat och de vuxna inte ser.
I ett flyktingläger i Afghanistan där medicinerna inte räcker.
I Kosovo bland de våldtagna och skändade.
I bruksorten när ytterligare en uppsägning är ett faktum.
I vem som helst av oss när självförtroende och framtidstro sviktar.
I alla frågor var människan utgångspunkten för Anna.
Människans värde och rätt.
De mänskliga rättigheterna var alltid hennes drivkraft.
Kränkningar och ofrihet det som kampen stod mot.
Demokratin alltid medlet, människan alltid målet.
Så var hon i det stora, och i det lilla.
Chosefri, och full av omtanke om familj, vänner och medarbetare.
Realistisk, men med en optimism som smittade.
Hon kom med uppmuntran och kritik med samma värme.
Hon brydde sig.
Bosse, David och Filip, jag vill säga några ord till er.
Men jag vet: inga ord i världen kan lindra er smärta, inga ord i världen kan göra din kära Anna, er älskade mamma, rättvisa.
Ni ska veta att vi finns här, att vi är många , och att vi är med er.
Det känns omöjligt idag, men tillsammans ska vi föra det som Anna stod för vidare.
Vi ska bära hennes uppgift och vision, och försöka fylla hennes roll.
Men hennes plats kan ingen ta.
Just så oersättlig är en människa.
Just så värdefull, och så unik.
Minnet av Anna ska vi bära med oss länge, som en osynlig skatt.
Att hämta styrka ur.
Att hämta värme ur.
Att hämta glädje ur.
Tack, Anna, för allt du gav och den du var.
Vi går vidare nu.
Mot framtiden.
Men just som vi går härifrån, så kan vi se dig framför oss.
Hur du vänder på huvudet, Anna , precis som du brukade.
Du vinkar lite, liksom i förbifarten.
Och lägger till: Var rädda om er!
Vi svarar:
Ja, vi ska vara rädda om oss.
Vi ska ta hand varandra.
Det lovar vi dig, kära Anna. Tack.
Statsminister Göran Perssons anförande vid minnesstund över Anna Lindh, Stockholms stadshus, fredag den 19 september 2003
TEXTFRÅGOR
1. Hur beskrivs Anna Lindh?
2. Vilka kränkningar skildras i talet?
3. Vilka frågor var viktiga för Anna Lindh?
4. Vad lovar Göran Persson att man ska föra vidare av henne?
5. På vilket sätt beskrivs hennes liv som en osynlig skatt?
6. Hur levandegörs Anna Lindh i slutet av talet?
7. Vad lovar Göran Persson i slutet av talet?
REFLEKTERA
1. Vilken bild av Anna Lindh förmedlas i talet?
2. Vad i talet ger ljus och styrka trots att hon har blivit mördad?
3. Vilken effekt får de olika stilfigurerna i talet?
4. Vilka exempel på etos, logos och patos finns i talet?
REFLEKTERA MERA
1. På vilket sätt kan ett tal som detta skänka tröst?
2. Hur reagerade du på talet?
UPPGIFT – STILFIGURER
Arbeta tillsammans med en kamrat. Läs noga igenom talet igen, gärna högt och titta speciellt på orden i fetstil. De är alla exempel på olika stilfigurer som återfinns på följande uppslag. Kombinera rätt stilfigur med passande exempel i texten. Lista och se hur många ni hittar.
Jämför sedan med ett annat par. Avsluta med en diskussion i klassen om betydelsen av stilfigurer.
RETORISKA GREPP –STILFIGURER
Inom retoriken använder man stilfigurer för att skapa slagkraftiga meningar och framhäva viktiga synpunkter och budskap.
Allitteration är att låta flera ord efter varandra börja på samma bokstäver eller ljud. Allitteration skapar rytm och används också i ramsor som ”sju sjösjuka sjömän …”
Allusion är en anspelning på något som många känner igen som en film, roman eller händelse. ”Att äta eller att icke äta, det är frågan” anspelar på Hamlets kända monolog.
Anafor är detsamma som en upprepning. Man upprepar ett ord eller en fras i början av flera meningar efter varandra för att betona sitt budskap och skapa en viss dramatik. Ett känt exempel är Martin Luther Kings tal ”I have a dream … I have a dream … I have a dream …”.
Antites innebär att kontrastera, det vill säga ställa samman motsatta begrepp för att måla i svartvitt som gammal och ung, fattig och rik.
Apostrofering är att direkt tilltala en sak eller frånvarande person som om han/hon var närvarande. ”Min älskade gamla kappa. Du har värmt mig i många år.”
Epifor är liksom anafor en upprepning men här upprepas ord i slutet av en mening istället.”Det är viktigt att inte jäkta utan ta det lugnt. Sakta in farten på vägen och ta det lugnt. Du kommer fram säkrare genom att ta det lugnt.”
Eufemism är då ett ord som väcker anstöt eller obehag ersätts av ett förskönande eller förmildrande ord eller uttryck. Istället för att tala om att dö säger vi att gå bort.
Hyperbol är en medveten överdrift som när man säger att ”alla älskar att läsa deckare” eller ”det här är världens bästa bok”.
Kiasm är när två uttryck spegelvänds som i John F Kennedys tal: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig – fråga vad du kan göra för ditt land.”
Liknelse är en jämförelse mellan två saker som i exemplen hungrig som en varg, tjock som en tunna och vagga fram liksom en kamel. Liknelsen binds ihop med som eller liksom.
Litotes är motsatsen till hyperbol och kallas ofta för understatement. Här underdriver man när man säger att ”jag har fått en släng av hjärnhinneinflammation” eller trots att något är livsfarligt säger man ”det var inte så illa”.
Metafor är att använda en bild för att uttrycka något. Ålderdomen beskrivs som livets höst. Om en duktig person säger man ”Du är en stjärna”.
Retorisk fråga är en effektiv stilfigur för att fånga åhörarnas intresse. En fråga ställs och inget svar förväntas eller så besvarar talaren själv frågan. Exempel: Är det rätt att låta folk skjuta ihjäl varandra? Naturligtvis inte!
Stegring skapar liksom anaforen en slags dramatik genom att talaren upprepar sig och samtidigt använder sig av starkare och mer kraftfulla uttryck som bra, bättre, bäst.
Synonymi är när liknande ord staplas på varandra som i exemplet De har åkt, rest sin väg.
Tretalet är vanligt förekommande i tal. Ofta ges tre olika exempel som i beskrivningen ”Hon är snabbtänkt, listig och djärv”, ”Han sörjdes av familjen, vännerna och arbetskamraterna”.
Talanalys
Hur blir man en god talare? Ett gott råd är att lyssna på andras tal och analysera dem för att se vilka retoriska grepp som används.
På vilket sätt utnyttjar talaren olika stilfigurer? Vädjar talaren till våra känslor eller används huvudsakligen ett logiskt resonemang?
Vad utstrålar talaren? Naturligtvis är det syftet med talet, dess mottagare och den situation det hålls i som avgör talets utformning. Här följer ett antal frågor som man kan ställa för att analysera ett tal och ett exempel på hur en talanalys kan skrivas.
FRÅGOR FÖR TALANALYS
1. Vilket syfte har talet? Att informera, utreda, argumentera eller hylla någon?
2. Vilka är mottagare? I vilken situation hålls talet?
3. Vad är talets innehåll?
4. Hur är talet disponerat? Vad sägs i inledningen, huvuddelen och i avslutningen?
5. Om talet är argumenterande: Vilka argument används och är de välgrundade? Finns motargument?
Om talet är informerande: Vilken information tas upp och vilka exempel ges? Anges några källor?
Om talet är ett hyllningstal: Vad får man reda på om personen? Vilka fakta och olika exempel ges?
6. Hur är språk och stil? Används retoriska grepp? Stilfigurer?
7. Hur framförs talet? Vad utstrålar talaren? Används några presentationstekniska hjälpmedel?
8. Kommentera hur talaren förhåller sig till begreppen etos, logos och patos .
9. Vad anser du om talet? Gör en sammanfattande bedömning.
Analys av Prins Daniels bröllopstal
Prins Daniel höll under bröllopsmiddagen den 19 juni 2010 sitt första offentliga tal riktat till sin hustru, Kronprinsessan Victoria. Till middagen var både svenska och utländska gäster inbjudna.
Talet är cirka åtta minuter långt och varierat. Det innehåller anekdoter, reflektioner, ett tack till svärföräldrar och föräldrar, framtidsvisioner och avslutas med en kärleksförklaring.
Talet är disponerat så att den inledande delen beskriver händelser som ägde rum för nio år sedan och därefter förflyttas åhörarna till nutid och framtid.
Syfte, mottagare och situation
Innehåll
Disposition
Inledningsvis tilltalar Prins Daniel samtliga gäster på engelska men fortsätter sedan på svenska då han går nio år tillbaka i tiden och berättar att han lärde känna ”en ung kvinna” som visar sig vara Kronprinsessan Victoria. Därefter fortsätter han på engelska med en romantisk anekdot om de trettio brev Kronprinsessan lagt i en ask åt honom att läsa under hennes resa till Kina. Bröllopsparet liknas vid sagan om prinsessan och grodan och han kommer till slutsatsen att en kyss inte räckte utan han kunde bli en prins tack vare uppbackningen från sina svärföräldrar. Byte till svenska sker då Prins Daniel tackar kungafamiljen och sin egen familj för allt stöd de har gett honom. Han nämner färden genom Stockholms gator och passar på att tacka för all positiv uppmärksamhet brudparet har fått av svenska folket. I talets avslutande del talar han om framtiden och poängterar att hans nya roll kommer att bli en utmaning och att han ska göra sitt yttersta för Sverige och dess folk. Ett citat ingår i den sista meningen där han förklarar Kronprinsessan sin kärlek: ”Victoria, störst av allt är kärleken. Jag älskar dig så”.
Kronprinsessan beskrivs som en väldigt klok kvinna med härlig humor och pliktkänsla. Genom att sedan berätta om de trettio breven ger Prins Daniel åhörarna en bild av den omtänksamma och romantiska kvinna som Kronprinsessan Victoria är.
Fakta om personen
Språk och stil i talet är väl anpassat till situationen och engelska används initialt samt i delar av talet för att inkludera de utländska gästerna. Talet är personligt och har en ledig men formell ton.
Redan i den första meningen används hjärtat som symbol för kärlek ”princess of my heart”. Vidare finns stilfigurer som stegring, tretal, liknelse och upprepning. Stegring används i Crown Princess Victoria, Princess of Sweden, Princess of my heart.” och i uttrycket ”… taken her to far away countries, and continents.”
Ett slags tretal används då Prins Daniel beskriver Kronprinsessan Victoria, … med en härlig humor, en stark pliktkänsla och dessutom väldigt, väldigt klok.” Sagan om grodan som prinsessan kysste är en allusion i talet.
Vidare förekommer upprepning då Prins Daniel säger ”Jag ska göra mitt yttersta för att leva upp till de förväntningar som kommer att ställas på mig. Jag kommer att göra mitt yttersta för att stödja min hustru, Sveriges Kronprinsessa, i hennes viktiga gärning.”
Prins Daniel använder sig inte av några presentationstekniska hjälpmedel. Han talar högt och tydligt med god publikkontakt och har memorerat talet väl. Talet har lagom tempo med betoning på vissa ord och med pauser som ger tid för reflektion. Delarna i talet som framförs på engelska är inte lika naturliga utan de framförs mer stelt. Kroppsspråket utgörs mest av blickar som riktas mot åhörarna. Inga gester används förutom en utsträckt hand till Kronprinsessan. Ansiktsuttrycket visar dock på en rörd och engagerad talare.
Språk och stil samt stilfigurer
Framförande, presentationstekniska hjälpmedel
Etos, logos, patos i talet
Sammanfattande bedömning
Prins Daniel använder sig av etos då han är personlig och ger trovärdiga bilder av Kronprinsessans liv, speciellt då han återger minnet av de trettio breven och gör den skämtsamma liknelsen med grodan. Patos märks tydligt i den känsla och det engagemang som Prins Daniel visar prov på i talet då han riktar sig till Kronprinsessan Victoria. Logos är inte lika frekvent i hyllningstal.
Sammanfattningsvis har bröllopstalet ett tydligt syfte och är väl anpassat till åhörare och situation genom att framföras på svenska och engelska. Likaså har det en tydlig struktur med en tillbakablick för att sedan blicka framåt mot kommande utmaningar. Prins Daniels tal är både kärleksfullt och känslosamt med ett starkt patos som följer de formella krav som ställs på ett kungligt bröllopstal. Talet är även personligt och ger åhörarna en bild av bröllopsparet utan att bli informellt. Det som utmärker talet är användningen av berättelser. Tack vare talets partier på engelska skapas en känsla av gemenskap hos publiken.
UPPGIFT – ANALYSERA TAL
Arbeta med en kamrat eller enskilt. På internet finns flera kända tal att ta del av. Läs och/eller lyssna på ett tal och analysera hur olika retoriska grepp används. Utgå från frågorna för Talanalys på sidan 250. Välj mellan historiska tal, politiska tal, högtidstal, kungliga tal etc.
På svenskatal.se finns en databas med många svenska tal från olika arkiv och samlingar. Några exempel på talare som finns där är: Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf, Olof Palme, Carl Gustaf Bernadotte, Alice Bah Kuhnke, Fadime Sahindal och Daniel Westling. Fler tal finns att söka på Youtube. Talanalysen kan redovisas muntligt eller skriftligt.
Kritisk granskning av tal
En talare vill troligen på ett eller annat sätt påverka sina åhörare i en viss riktning. Därför är det speciellt viktigt att vara uppmärksam och kritisk till både det man läser och hör. Hur påverkas man av texten? Blir man känslomässigt berörd? Är de fakta som presenteras trovärdiga? Tar man del av en text, speciellt en argumentation, bör man fråga sig om den bygger på fakta eller på värderingar och om texten innehåller många värdeladdade ord.
Värderingar eller fakta
Använder talaren sig av värderingar eller fakta? Nämns några källor? Fakta kan man alltid kontrollera mot en källa medan en värdering är ett uttryck för en persons egna åsikter om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Påståendet ”Pelle är 17 år” kan kontrolleras och är fakta medan ”Pelle är en jättehygglig kille” grundar sig på en värdering.
UPPGIFT – VÄRDERA
Ta ställning till följande text och diskutera om påståendena är uttryck för fakta eller värderingar.
Stockholm är Sveriges huvudstad. Det är den vackraste staden i Sverige. Staden ligger på ostkusten och har drygt en miljon invånare. Många tycker om att bo i Stockholm så därför växer staden. Bostadsbristen i Stockholm är enorm. Det är nästan omöjligt att få tag i en lägenhet. Man planerar dock att bygga 140 000 bostäder fram till 2030 enligt Stockholms finansborgarråd.
Värdeladdade ord
Förutom att ord kan ha en eller flera betydelser kan de också vara positivt eller negativt laddade. Ett ord kan ge associationer och upplevas på olika sätt från person till person. De flesta tycker nog att ordet olycka är ett negativt laddat ord medan snäll ger positiva associationer.
UPPGIFT – VÄRDELADDADE ORD
Vilka positiva eller negativa reaktioner ger dessa ord? Vilka ord känns neutrala? Diskutera med en kamrat och jämför era upplevelser.
återvinning finne slö julafton spa skrikig
duntäcke varg pizza
glass frihet matos pensionär skada katt
fet brev grädde snygg trendig skola
UPPGIFT – KRITISKT GRANSKA TAL
Titta på talet som analyserades i den tidigare uppgiften på sidan 251. Finn två faktapåståeden och två fall av värderingar. Ge också exempel på några värdeladdade ord.
eufemism hyperbol hyllningstal litotesstegringtalanalys
TALA – ARGUMENTERANDE TAL
Skriv ett argumenterande tal där du driver en fråga som tar cirka 4–6 minuter att framföra. Välj någon lämplig aspekt av svenskämnet.
I Tala 2 finns också en genomgång av argumenterande tal på sidan 226.
Ta hjälp av den retoriska arbetsprocessen på sidan 27. Använd också anvisningarna inför nationella provet som finns digitalt som hjälp. Bestäm vilka presentationstekniska hjälpmedel du vill arbeta med. Läs mer om dem på sidan 208. Håll talet för klassen/en grupp efter att först ha arbetat med kamratrespons.
Respons
Arbeta i par. Håll först talen för varandra. Vilka retoriska grepp fungerade bra? Ge varandra respons med hjälp av frågorna på sidan 36. Vad la du märke till hos din kamrat som kan utvecklas?
Hur förbättrar du ditt tal och ditt framförande?
Hyllningstal
Ett tal för att tacka, gratulera eller hylla någon kan hållas till nästan vem som helst. Ett tack för all omsorg under uppväxten kan riktas till föräldrarna vid studenten, brudparet kan gratuleras på sin stora dag eller talet kan hylla en släkting som fyller år. Det är tradition att hålla tal i vissa sammanhang och det brukar uppskattas av både den firade och av gästerna.
Talets längd och innehåll
För att ett tal ska bli bra krävs förberedelser. Ett kort genomarbetat tal är mycket bättre än ett långt utan struktur. Man hinner säga mycket på tre till fyra minuter, vilket är en fullt tillräcklig längd på ett tal.
Ett fungerande tal är personligt och framhåller den hyllades positiva egenskaper. Fokus ska vara på den som talet riktar sig till och inte på talaren själv. Självklart gäller det att i talet undvika allt som kan såra, stöta eller upplevas som pinsamt eller misstolkas. Utgå gärna från en situation, ett trevligt minne eller något annat som är typiskt för den person som ska hyllas. Att anknyta till ett citat eller en dikt kan vara ett annat sätt att inleda ett tal. Så här kan man börja:
Kära mormor!
Idag fyller du 100 år. Fantastiskt att ha ett så långt liv att blicka tillbaka på. Ditt namn är Ester och det anses från början vara ett persiskt namn som betyder stjärna. Genom åren har du varit något av ett föredöme för mig – en ledstjärna.
Du har inspirerat och alltid funnits till hands. Som ung kvinna bröt du upp för att söka lyckan i Stockholm där du startade en mjölkaffär på 1930-talet. Det var inte vanligt att kvinnor gjorde på den tiden. Din starka drivkraft …
Ett butiksbiträde i en mjölkaffär år 1945. På disken står enliters- och halvliterflaskor med mjölk uppradade.
TALA – HYLLNINGSTAL
Skriv ett tal till någon som du vill hylla. Kanske fyller en vän eller släkting år inom den närmsta tiden. Talet bör vara cirka tre minuter långt. Träna på talet och låt en kamrat ge respons. Håll därefter talet för en mindre grupp.
Respons
Håll talet för en kamrat för att få respons. Utgå från frågorna på sidan 36. Bearbeta sedan talet.
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
SVENSKA 1, 2 OCH 3 EN KOMPLETT HANDBOK
Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok samlar hela gymnasiets svenskämne i ett och samma läromedel. En tryckt bok och ett digitalt läromedel ingår och tillsammans täcker de det centrala innehållet för Svenska 1, 2 och 3.
Handboken har en tydlig struktur och innehåller huvudkapitlen Litteratur, Tala, Skriva samt Språk och språkriktighet. Varje kapitel består i sin tur av tre nivåer, vilket gör det enkelt att se progressionen mellan kurserna. Det är även lätt att gå tillbaka och repetera olika avsnitt. Kurserna är markerade med tre olika färger: en färg för Svenska 1, en för Svenska 2 och en för Svenska 3. I handboken finns en rik variation av olika skönlitterära texter, sakprosa och exempeltexter med tillhörande övningar samt projekt förslag. Det digitala läromedlet innehåller avsnitt om litteraturhistoria, språksociologi, språken i Norden, språkhistoria och grammatik. Dessutom ingår hela elevboken inläst som digital bok med en mängd självrättande ord- och språkövningar. studentlitteratur.se
Art.nr 44626