LÄRA SO ÅK 1
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA
LÄRARPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
LÄRA SO ÅK 1
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
Lära SO är en serie som uppmuntrar till elevaktivitet med många intressanta samtalsbilder och engagerande aktiviteter. Serien grundar sig i ett språkutvecklande arbetssätt och en progressionstanke genomsyrar hela läromedlet, i allt från struktur, textmängd och innehåll till självskattning och diagnosmaterial. Detta underlättar både vid bedömning och nivåanpassning.
LÄRARHANDLEDNINGEN STÖDJER DIG I DIN SO-UNDERVISNING
Lärarhandledningen är en central del av materialet. Här får du konkreta förslag på hur du kan väcka nyfikenhet, intresse och skapa förståelse för kapitlets innehåll. Det finns förslag på frågeställningar som du kan använda när ni undersöker och diskuterar de stora samtalsbilderna samt när ni läser och arbetar med de gemensamma uppslagen i grundboken.
Lärarhandledningen innehåller många aktiviteter som skapar engagemang och utvecklar elevernas förståelse. Det finns färdighetsövningar och förslag på hur ni kan arbeta med olika typer av texter. Det finns också flera exempelmallar och exempeltexter att utgå från samt mallar för läs- och skrivstrategier. Det finns även förslag på ord och begrepp att lyfta när ni läser och arbetar med texterna och det ämnesspecifika språket.
Det finns dessutom underlag för utvärdering och självskattning samt diagnoser till varje kapitel. Dessa hjälper dig med den formativa och summativa bedömningen samt med individanpassningen.
Fungerar på dator och surfplatta.
Linda Engvall • Annica Hedin
Lära SO
SO
Lära åk
1
Lärarhandledning
Linda Engvall • Annica Hedin
Innehållsförteckning Åk 1 LH
Hej!
Vad roligt att ni har valt att arbeta med Lära SO. Vi har tagit fram det här materialet för att ge alla elever förutsättningar att lyckas.
Vår förhoppning är att Lära SO ska bidra till elevernas lust att utforska och lära. Vi hoppas också att materialet ska fungera som ett stöd för dig som lärare i att individanpassa undervisningen och att det ska underlätta planeringen av SO-lektionerna. Ni kan känna er trygga med att eleverna får de kunskaper de behöver. Lära SO främjar en kreativ, lustfylld och engagerande undervisning med kunskap i fokus.
I arbetet med materialet har det varit viktigt att skapa ett läromedel som väcker nyfikenhet. Vi vill att Lära SO ska bidra med det där lilla extra. Det som gör att eleverna tar med sig det de har lärt sig i skolan vidare ut i världen.
Vi hoppas att ni kommer ha glädje av Lära SO och att ni får det lika spännande på era SO-lektioner som vi haft när vi skrivit dessa böcker!
Linda Engvall och Annica Hedin
Hej! Jag heter Solis och jag kommer att följa med er på resan!
Läromedlets komponenter
Lära SO är ett heltäckande SO-läromedel för lågstadiet helt i linje med Lgr22. Serien är årskursindelad med en grundbok, en arbetsbok och en lärarhandledning samt kompletterande digitala resurser till respektive årskurs. Läromedlet är uppbyggt utifrån en struktur med tydlig progression, både i textmängd och innehåll.
Den föreslagna arbetsgången i lärarhandledningen bygger på att du tillsammans med eleverna arbetar med de gemensamma faktauppslagen i grundboken. Genom denna arbetsgång övar och utvecklar eleverna lässtrategier och studietekniker som underlättar kunskapsinhämtningen här och nu, men också inför högre stadier. Innehållet i varje kapiteltema som eleverna möter är kopplat till skolans uppdrag och de olika övergripande perspektiven i Lgr22 så som det historiska perspektivet, miljöperspektivet, internationella perspektivet samt etiska perspektivet.
Grundboken
Grundboken täcker hela centrala innehållet i SO för lågstadiet med föreslagna teman. Grundboken innehåller texter, illustrationer och bilder som väcker elevernas nyfikenhet och lockar till läsning. Alla uppbyggda enligt samma struktur: en kapitelstart med diskussionsbild och tidslinje, en gemensam textdel och två avslutande spår i olika nivåer.
Kapitelstart med diskussionsbild och tidslinje
Varje kapitel inleds med en detaljrik bild över ett helt uppslag. Bilduppslaget ger ledtrådar till vad kapitlet kommer att behandla och fungerar som en introduktion till arbetsområdet.
Använd bilden som utgångspunkt för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet. Genom samtal och diskussioner om vad ni upptäcker synliggörs elevernas förkunskaper om ämnet. Du hör också vilka ord och begrepp som eleverna använder. Ställ frågor som öppnar upp för diskussion och bygg upp elevernas förförståelse. Introduktionen skapar även förutsättningar för elevaktivitet och elevdelaktighet. Vad är eleverna nyfikna på att lära sig mer om inom det specifika arbetsområdet?
Längst ner på kapitelstarten ligger en tidslinje. Den hjälper till att sätta saker i perspektiv och skapa sammanhang. Det är inte så vanligt att jobba med tidslinjer på lågstadiet men vi tycker att det är bra att introducera den tidigt och skapa en förståelse för tidslinjer, eftersom de förekommer mer och mer ju äldre eleverna blir.
Kapitelstarten med sin stora diskussionsbild följs av en gemensam textdel. Kapitlet avslutas sedan med två olika spår. Det gula spåret “Vad har vi lärt oss?” handlar om att repetera och befästa kunskaper. Det gröna spåret “Läs mera” ger mer kunskapsutmaning. Beroende på var eleverna befinner sig kan du individanpassa den fortsatta kunskapsinhämtningen utifrån dessa två nivåer.
Faktatexter för gemensamt arbete
Det inledande bilduppslaget följs av uppslag med faktatexter för gemensamt arbete. Här läggs grunden och baskunskaperna gås igenom. Efter den gemensamma läsningen lägger du upp undervisningen med stöd av lärarhandledningen. Eleverna arbetar därefter i arbetsboken för att befästa baskunskaperna.
Diagnos
Efter detta gemensamma arbete ger du eleverna en diagnos. Utifrån resultatet kan du sedan individanpassa undervisningen. Elever som behöver repetera och befästa baskunskaperna arbetar vidare med “Vad har vi lärt oss?” i såväl grundbok som arbetsbok. Genom grundboken följer eleverna en fiktiv klass och olika grupper av elever från klassen. Dessa elever återkommer under ”Vad har vi lärt oss?” där de på olika sätt repeterar kärninnehållet.
Eleverna som behöver kunskapsutmaning arbetar vidare med “Läs mera” i grundboken och arbetsboken. Innehållet i ”Läs mera” handlar om att skapa möjlighet för eleverna att fördjupa sig i kapitlets tema. Det kan också handla om sådant som eleverna möter längre fram inom de fyra olika SO-ämnena. Innehållet berör de olika övergripande perspektiven i Lgr22 och har en funderarfråga där eleverna får öva olika förmågor, till exempel sin analytiska förmåga.
Arbetsboken
Lära SO s arbetsbok har en tydlig koppling till kapitlets tema i grundboken. Uppgifterna utvecklar elevernas olika förmågor och specifika fakta- och ämneskunskaper. Utifrån varje kapitel innehåller arbetsboken sidor att arbeta med efter den gemensamma läsningen.
I arbetsboken finns även uppgifter kopplat till sidan “Vad har vi lärt oss?” med syfte att befästa baskunskaperna. Övningarna handlar om att utveckla förståelse för, och förmågan att använda, ämnesspecifika begrepp. När eleverna känner igen, förstår och kan använda olika ord och begrepp underlättar det den fortsatta läsningen av faktatexter och ger eleverna förutsättningar att kunna använda sig av ett ämnesspecifikt språk.
Uppgifterna till sidan “Läs mera” är av en fördjupande karaktär kopplat till grundbokens gröna spår. Här får eleverna till exempel öva på att göra jämförelser och motivera sina svar.
Uppgifterna i arbetsboken är markerade med två olika symboler, en glödlampa och en bok. Detta för att underlätta arbetet för eleverna. Glödlampan visar att eleverna själva ska fundera och reflektera. Symbolen för boken visar att svaret finns i grundboken. På så sätt får eleverna öva på att läsa och svara på, mellan och bortom raderna.
Lärarhandledningen
Lärarhandledningen är en central del i materialet. Här kan du läsa om hur materialet är kopplat till Lgr22. Handledningen innehåller också tips på ämnesintegrering och fortsatt arbete med det specifika uppslaget, fördjupande texter, förslag på ord och frågeställningar att arbeta med.
Ett språkutvecklande förhållningssätt genomsyrar hela handledningen. Den innehåller ett rikt kopieringsunderlag med färdighetsövningar, mallar, arbetsblad, utvärderingar och självskattning samt diagnoser. Dessa ligger till grund för både det fortsatta arbetet och den formativa och summativa bedömningen. Läs mer om detta senare i kapitlet.
Läroplanen och de långsiktiga målen
Serien Lära SO bygger som nämnts på Lgr 22 och de olika samhällsorienterande ämnenas kursplaner för geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Varje ämne har en egen syftestext och långsiktiga mål som anger de kunskaper och förmågor som eleverna ska få förutsättningar att utveckla. De samhällsorienterade ämnena har ett gemensamt centralt innehåll för årskurs 1–3 som anger vad undervisningen ska ta upp. Nedan kan du läsa de samhällsorienterande ämnenas långsiktiga mål, kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årkurs tre samt en sammanställning av vilket centralt innehåll som kan kopplas till varje kapitel.
Långsiktiga mål
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner.
Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena.
Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.
Lära SOs kapitel och det centrala innehållet
Centralt innehåll i: Kapitel 1 – Rätt och
fel
Att leva tillsammans
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Centralt innehåll i: Kapitel 2 – Vi lever tillsammans
Att leva i närområdet
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att leva i världen
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Centralt innehåll i: Kapitel 3 – I trafiken
Att leva tillsammans
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Centralt innehåll i: Kapitel 4 – Hur levde människor förr?
Att leva tillsammans
• Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
Att undersöka verkligheten
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Centralt innehåll i: Kapitel 5 – Vem bestämmer?
Att leva i världen
• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
Centralt innehåll i: Kapitel 6 – Vi lever tillsammans
Att leva i världen
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Kapitel 1 Rätt och fel
Syfte
Syftet med kapitlet är att ge eleverna förutsättningar att reflektera och diskutera livsfrågor och frågor utifrån ämnen som berör dem. Eleverna ska också utveckla kunskaper om regler, normer och lagar, vad de innebär och varför de finns och behövs.
Genom reflektion och fördjupad kunskap om kamratskap och könsroller kan eleverna utveckla förståelse för allas lika värde, solidaritet och jämlikhet mellan individer och på så sätt främja trygghet. I undervisningen skapas förutsättningar för eleverna att kritiskt granska normer, värden och mönster som påverkar människors valmöjligheter.
Allt fler yngre elever använder digitala verktyg och befinner sig på nätet eller i olika digitala miljöer. Här får eleverna utveckla digital kompetens och vad ett ansvarsfullt förhållningssätt kan innebära.
Centralt innehåll
Att leva tillsammans
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Ord och begrepp
Dessa ord och begrepp möter eleverna i kapitlet: retas, religionsfrihet, Bris, samkönade, äktenskap, regler, lagar, straff, straffmyndig, norm, klasskontrakt, hänsyn, bordsskick, nätet, hota, falska rykten, åldersgräns
Kapitelstarten
Grundboken s. 4–5
Skapa förförståelse för kapitlets innehåll genom att undersöka bilduppslaget, tidslinjen och diskutera frågorna.
1. Väck intresse och nyfikenhet genom att tillsammans undersöka den stora bilden.
• Försök att förutspå vad kapitlet kan tänkas handla om genom att läsa rubriken ”Rätt och fel”.
• Vad ser och upptäcker dina elever när de tittat på bilden? Vad gör eleverna på bilden i boken?
2. Läs pratbubblorna på uppslaget. Vad säger eleverna på uppslaget och vad handlar det egentligen om?
3. Vad har dina elever för erfarenheter och förkunskaper?
• Vad tänker de om det som eleverna på bilden säger?
• Håller de med eleverna i boken? Varför eller varför inte?
• Vad tycker de själva om vad som är rätt och fel?
Faktauppslagen för gemensamt arbete
Det inledande bilduppslaget följs av några uppslag med faktatext för gemensamt arbete.
På dessa sidor läggs grunden för faktainhämtning och alla baskunskaperna gås igenom. Texten är enkel och tydlig, och när ni tillsammans arbetar med texterna är det viktigt att stanna upp vid bilderna och låta dem hjälpa till att skapa sammanhang och förståelse.
Efter den gemensamma läsningen lägger du upp undervisningen med stöd av diskussionsfrågorna här nedan och de förslag på aktiviteter som finns under rubriken ”Aktiviteter”.
Om någon elev behöver återkomma till de gemensamma sidorna, till exempel om en elev har varit frånvarande från någon lektion, kan hen lyssna på texten i det digitala läromedlet som hör till grundboken. Där finns alla texter inlästa med en autentisk röst.
Grundboken s. 6–7
Förslag på frågor att diskutera:
• Vad säger texten om på vilket sätt människor är lika och olika?
• Kan ni komma på fler likheter och skillnader?
• Hur är en bra kompis enligt eleverna i boken?
• Håller ni med?
• Skulle ni vilja lägga till något annat?
• Hur är en bra kompis tycker ni?
Förslag på frågor att diskutera till serien:
• Varför är rasterna konstiga nu när Edgar och Nomi går i samma klass?
• Varför har det blivit så tror ni?
• Har ni varit med om något liknande?
• Vad tycker ni man kan göra för att det inte ska bli på det här sättet?
Förslag på frågor att diskutera:
• Varför finns det regler?
• Har man olika regler i skolan, hemma eller på träningen?
Varför eller varför inte?
• Varför finns det lagar?
• Vad är det för skillnad mellan regler och lagar?
• Tycker ni att det behövs regler och lagar?
• Vad skulle kunna hända om de inte fanns tror ni?
• Vad är en norm?
• Vad tror ni händer om man struntar i normer?
• Finns det normer som ni tycker man kan strunta i?
• Vad är viktigt att tänka på när/om ni är på nätet?
Arbetsbok
Arbetsboken har en tydlig koppling till kapitlets tema och här får eleverna reflektera över det som de har lärt sig, de får utveckla tankegångarna och befästa sina kunskaper.
Uppgifterna är av varierande karaktär och utvecklar elevernas olika förmågor och specifika fakta- och ämneskunskaper.
Gemensamma uppslag s. 4–7
Gult spår – Vad har vi lärt oss? s. 8
Grönt spår – Läs mera s. 9
Aktiviteter
Här följer ett antal olika aktiviteter som ni kan göra tillsammans. Om det ligger en kopieringsunderlagssymbol bredvid aktiviteten betyder det att det finns ett förberett kopieringsunderlag redo att kopieras från den tryckta lärarhandledningen eller skrivas ut från det digitala materialet.
Det här är jag
Den här aktiviteten går ut på att lära känna varandra bättre och låta eleverna reflektera över sig själva. Här övar eleverna förmågan att lyssna uppmärksamt, aktivt och att återberätta.
Använd kopieringsunderlaget och låt eleverna arbeta individuellt genom att rita eller skriva i rutorna. Eleverna ska sedan i par turas om att berätta, lyssna och återberätta. En elev inleder med att berätta vad hen har skrivit eller ritat för en klasskamrat som lyssnar och sedan återberättar kort några punkter som hen minns. Tipsa om hur återberättandet kan starta: Du berättade att din favoritbok är …
En bra vän
Dela ut kopieringsunderlaget En bra vän. Låt eleverna rita eller skriva. Hur är en bra vän? Vilka egenskaper är viktigast hos en bra vän?
Placera sedan eleverna i grupper om fyra. Låt dem i turordning presentera vad de har skrivit eller ritat. Gruppen väljer sedan tillsammans ut de fyra saker som de tycker är viktigast. Det ska vara ett exempel från varje gruppmedlem. Klipp gärna ut och limma fast valen på ett plakat och sätt upp i klassrummet.
Vi blev osams. Hur gör vi?
Gör övningar där eleverna övar empatisk förmåga, samspel och att avläsa och visa olika känslouttryck.
Alla kan bli osams ibland, vilket inte behöver betyda att man inte är en bra kompis. Inled med att alla får reflektera över hur de har gjort när de har hamnat i en konflikt och blivit osams med en kamrat. Vad gjorde de för att lösa konflikten? Hur gick det? Skulle de göra på samma sätt igen? Skulle de vilja göra på ett annat sätt? Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra? Diskutera tillsammans fram några förslag på vad eleverna kan tänka på om de skulle bli osams. Det är viktigt att alla elever vet att de kan ta hjälp av en vuxen på skolan.
Öva konflikthantering via drama. Eleverna kan i mindre grupper spela upp scener som handlar om olika fiktiva konflikter. Du kan välja att själv hitta på olika scenarion som du ger varje grupp eller låta grupperna själva hitta på sina egna. Låt grupperna planera hur de vill spela upp scenen för övriga grupper. Grupperna som agerar som publik får ge förslag på lösningar på konflikten.
Positiva armband
Till den här uppgiften behövs pärlor med bokstäver, vanliga färgade pärlor samt elastisk tråd.
Eleverna får göra armband med positiva ord. Diskutera i klassen vilka ord som eleverna skulle kunna skapa och skriv alla förslag på tavlan.
Eleverna får sedan välja ett ord var. Det gör inget om samma ord blir valt flera gånger. Om eleverna inte hinner bli klara kan du skriva ner vilka ord som varje elev har valt så att det blir enklare att fortsätta nästa gång.
Denna uppgift kan du arbeta ämnesintegrerat med genom att koppla ihop arbetet med mönster i matematiken. Låt då eleverna rita ett mönster på papper som de vill använda till sitt armband.
När alla är klara med sina armband så samlar du ihop dem i en låda. Dela sedan ut ett armband var till alla i klassen. Om någon får sitt eget armband så drar du ett nytt.
Ord, förklaring och bild
Använd kopieringsunderlaget och låt eleverna arbeta i par. Varje par hjälps åt med att rita passande bilder till varje ord. När de är klara klipper de ut alla rutorna, blandar dem hullerombuller och försöker därefter para ihop ord, förklaring och bild så som de hör ihop.
Jag är klar!
Detta underlag kan du dela ut till elever som är färdiga med samtliga uppgifter. Det kan också användas för att samla ihop elevgruppen och knyta ihop det avslutande kapitlet och momentet.
Diagnos och självskattning leder till gult eller grönt spår
När ni har arbetat klart med de gemensamma sidorna är det dags för eleverna att göra diagnosen som hör till kapitlet.
Eleverna gör diagnosen individuellt. Sedan fyller de i självskattningen där de får reflektera över sina kunskaper. Utifrån elevernas självskattning, kvaliteten i svaren och din bedömning individanpassar du elevernas fortsatta kunskapsinhämtning.
De elever som behöver ytterligare kunskapsinhämtning fortsätter genom att gå vidare till det gula spåret. Det gula spåret är en repetition av det viktigaste i kapitlet för de elever som behöver repetera och befästa grundkunskaperna.
De elever som har befäst grundkunskaperna fortsätter med det gröna spåret. Det är en fördjupning för de elever som behöver en extra utmaning.
Beroende på var eleverna befinner sig kan du individanpassa fortsatt kunskapsinhämtning utifrån dessa två nivåer.
Lära SO ♥ läsning
Här finner du förslag på litteratur som passar till kapitlets tema. Kan användas vid högläsning och enskild läsning.
Rasten (2023) Författare: Lena Hultgren. Illustratör: Sara Bergman. Studentlitteratur AB
Pelle Svanslös – Våga vara snäll (2016) Författare: Åsa och Michael Rönn. Illustratör: Ingrid Flygare. Efter Gösta Knutssons berättelser om Pelle Svanslös. Bonnier Carlsen
Astera och basketskorna (2021) Författare: Kaly Halkawt. Illustratör: Sofia Falkenhem. Bonnier Carlsen
Det som känns förbjudet (2022) Författare: Annica Hedin. Illustratör: Hanna Klinthage. Rabén och Sjögren
Hugo. Äntligen semester (2016) Författare och illustratör: Mia Nilsson. Bonnier Carlsen
Vem ser Dim? (2017) Författare och illustratör: Maria Nilsson Thore. Bonnier Carlsen
Berit ljuger (2020) Författare: Annica Hedin. Illustratör: Per Gustavsson. Rabén och Sjögren
Berit vill inte (2021) Författare: Annica Hedin. Illustratör: Per Gustavsson. Rabén och Sjögren
Chinos tjocka kinder (2020) Författare och illustratör: Maria Nilsson Thore. Bonnier Carlsen
Treo, Enis och en till (2014) Författare och illustratör: Maria Nilsson Thore. Bonnier Carlsen
Mumintrollen och den osynliga gästen (2019) Författare: Tove Jansson, Cecilia Davidsson, Filippa Widlund. Illustratör: Filippa Widlund. Bonnier Carlsen
Kopieringsunderlag
Diagnos – Rätt och fel ..........................................................
Checka kunskapen
s. 46
s. 47
Det här är jag s. 51
En bra vän s. 52
Så här känner jag ................................................................. s. 53
Stapeldiagram ..................................................................... s. 54
Snälluppdrag s. 55
Brev till vårdnadshavare s. 56
Hemligstämplat dokument för bevismaterial s. 57
Snälluppdrag hemma s. 58
Serie – Vara vänner .............................................................. s. 59
Norm, regel eller lag? s. 60
Normer förändras (grönt spår) s. 61
Ord, förklaring och bild s. 62
Jag är klar! s. 63
Checka kunskapen
Mål: Jag kan ge ett exempel på hur man kan göra för att vara snäll på nätet.
Hur kan man göra för att vara snäll på nätet, tycker du? Kryssa
Man kan ...
undvika att skriva taskiga saker.
skriva vad man vill.
lägga upp bilder utan att fråga.
säga ifrån när någon gör något dumt.
Kryssa
Jag kan målet. Jag känner mig osäker på målet. Jag kan inte målet ännu.
Lärarens kommentar:
Namn
Checka kunskapen
Mål: Jag kan ge ett exempel på hur man kan göra för att vara snäll på nätet.
Hur kan man göra för att vara snäll på nätet, tycker du? Kryssa
Man kan ...
undvika att skriva taskiga saker.
skriva vad man vill.
lägga upp bilder utan att fråga.
säga ifrån när någon gör något dumt.
Kryssa
Jag kan målet. Jag känner mig osäker på målet. Jag kan inte målet ännu.
Lärarens kommentar:
Namn
Det här är jag
Det här gör mig …
glad arg ledsen rädd
Favorit ...
färg
djur
skolämne
sport film
Det här är jag bra på …
Det här visste du nog inte om mig …
Mitt favoritintresse är …
Namn
Färglägg hela bilden.
Håller du med? Färglägg pratbubblorna gröna. Håller du inte med? Färglägg pratbubblorna röda.
Jag är klar!
Man måste inte tycka likadant. Man kan gilla varandra ändå.
Det är rätt att vara snäll mot djur. Och mot människor.
Det är rätt att få klä sig som man vill.
Alla ska få vara med och leka. Om de vill förstås.
Man ska inte förstöra naturen. För den är allas.
Min syrra får mer veckopeng än jag. Orättvist!
Jag tycker att alla ska få komma på kalas. Inte bara några.
Alla har rätt att bli kära i vem de vill.
Det är fel att retas så att någon blir ledsen.
Olika yrken
Jag har flera olika arbetsuppgifter. Jag hjälper till vid olyckor. I brandbilen finns alla verktyg som kan behövas. Till exempel när man släcker bränder.
I mitt yrke träffar man många olika djur. Därför behöver jag ha goda kunskaper om djuren jag möter. Jag hjälper djur som till exempel har skadat sig eller är sjuka.
Jag ser till att det kommer ljus och kontakter till byggnader. Ofta drar jag olika kablar. Man måste vara försiktig på mitt jobb, annars kan man skada sig.
Jag lär de allra yngsta barnen nya saker. Vi lär oss tillsammans genom att leka, sjunga och spela teater. Oftast har jag och barnen reflexvästar. Det gör att vi syns bättre när vi är ute och leker.
Jag hjälper människor att klippa håret. Jag måste kunna göra många olika frisyrer. Saxen är en uppfinning som jag använder ofta i mitt yrke.
I mitt yrke får jag vara kreativ. Jag skapar vackra buketter av blommor och andra växter. Jag hjälper till vid bröllop, begravningar och fester.
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 46334
ISBN 978-91-44-17065-7 Upplaga 1:1
© Författarna och Studentlitteratur 2024
Formgivning: Marit Messing – Go Form AB
Illustrationer: Anders Lagerdahl har gjort alla illustrationer med undantag av (sida och bildnummer) 8.1 Chief Design/Shutterstock, 8.2 DStarky/Shutterstock, 24 Marit Messing, 32.7 Nejron Photo/Shutterstock, 33.2, 33.11, 116.2–6, 120, 127–138, 141 Transportstyrelsen, 52 julijamilaja/Shutterstock, 53, 54, 59.1, 88.1 KVASVECTOR/Shutterstock, 59.5, 88.5 Net Vector/Shutterstock, 59.6, 88.6 Design.X_X/Shutterstock, 59.7, 88.7 Fourleaflover/Shutterstock, 59.8, 88.8 svekloid/Shutterstock, 59.9, 88.9 ProStockStudio/ Shutterstock, 81.1, 97.2, 97.3, 97.6. 97.9 Victoria Sergeeva/Shutterstock, 81.2 Marit Messing, 97.1 Luis Line/Shutterstock, 97.4 Jemastock/Shutterstock, 97.5 baleegh mohammed hazaa/Shutterstock, 97.7 simple__miracle/Shutterstock, 97.8 KingVector/Shutterstock, 97.10 zuperia/Shutterstock, 117.1 klyaksun/ Shutterstock, 117.2 Tetiana Komarytska/Shutterstock, 161 Stock2468/Shutterstock, 190 Anatolir/ Shutterstock, 205.1 B_M_1/Shutterstock, 205.3 ArtHub01/Shutterstock, 205.8 svaga/Shutterstock, 205.9 Sunnydream/Shutterstock, 209 Daria Yakovleva/Shutterstock, 120 FN-flaggans formgivare Donal McLaughlin, 211 aksol/Shutterstock Foto inlaga (sida och bildnummer): 32.1 FooTToo/Shutterstock, 32.5 frantic00/Shutterstock, 32.8 Riksbanken, 32.9 BigganVi/Shutterstock, 32.10 Wikimedia Commons, 32.11 Viacheslav Lopatin/ Shutterstock, 32.12, 33.5 FooTToo/Shutterstock, 33.3 H. Armstrong Roberts/Getty Images, 33.4 dlerick/ Getty Images, 33.6 OneWithNaturePhotos/Shutterstock, 33.8 Ray T/Shutterstock, 33.10 manfredxy/ Shutterstock, 33.12 Roland Magnusson/Shutterstock, 33.13 Privat foto, 74, 75 Privata foton, 78.1, 89.5 Hayran1/Shutterstock, 78.2, 89.4, 89.6 New Africa/Shutterstock, 78.3 irin-k/Shutterstock, 78.4 bergamont/ Shutterstock, 81.3, 89.8 Cobalt S-Elinoi/Shutterstock, 89.1 MaraZe/Shutterstock, 89.2 MarcoFood/ Shutterstock, 89.3 Pixel-Shot/Shutterstock, 89.7 Hekla/Shutterstock, 99 Elenamiv/Shutterstock, 162, 163 exshutter/Shutterstock, 172 art of line/Shutterstock
Foto omslag grundbok och arbetsbok (bildnummer): 1 dlerick/Getty Images, 2 romrodinka/Getty Images, 3 Ground Picture/Getty Images, 4 H. Armstrong Roberts/Getty Images
Printed by Eurographic Group, 2024
Lära SO – ett grundläromedel i SO för åk 1–3
Lära SO är en serie som uppmuntrar till elevaktivitet med många intressanta samtalsbilder och engagerande aktiviteter. Materialet möter eleverna på deras nivå, både innehållsligt och språkligt, och många av uppgifterna i arbetsboken kan lösas genom att antingen skriva eller rita svaret.
Den stora bilden på kapitelstarten ger dig möjlighet att fånga upp elevernas förkunskaper och funderingar om ämnet. Ni arbetar sedan gemensamt med faktauppslagen vilka innehåller alla baskunskaperna och är rika på illustrationer och foton som hjälper till att skapa sammanhang och förståelse.
”Checka kunskapen” ger er möjlighet till regelbundna kunskapsavstämningar och självskattningar. När ni har arbetat klart med de gemensamma faktasidorna gör eleverna en diagnos. Diagnosen tillsammans med självskattningen och din egen bedömning avgör om eleverna går vidare till det gula spåret för repetition och befästande av kunskaperna eller till det gröna spåret för fördjupning och extra utmaning.
Lära SO åk 1 består av en grundbok, en arbetsbok och en lärarhandledning. När du köper den tryckta grundboken ingår det digitala läromedlet där eleverna kan lyssna på texterna inlästa med autentisk röst, samt öva på ord och begrepp. De digitala delarna nås via Min bokhylla på Studentlitteratur.se.