9789144170237 by Smakprov Media AB

SPRÅKET – GRUNDEN TILL DIN FRAMTID Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Lärarpaketet till Språket – Grunden till din framtid består av digitala resurser och lärarhandledning. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl de digitala resurserna som den tryckta lärarhandledningen.

LÄRARHANDLEDNING

DIGITALA RESURSER

I denna välmatade lärarhandledning hittar du som lärare alla de hjälpmedel du behöver för att lyckas med läromedlet: handfasta tips, extrauppgifter, kopieringsunderlag och mycket annat.

I lärarhandledningen ingår även en digital del i vilken du finner hela handledningen, en mängd utskrivbara dokument och hela elevboken.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka

klicka på bilden och prova

Innehåller extrauppgifter och kopieringsunderlag.

Språket

grunden till din framtid sv/sva G

LÄRARHANDLEDNING

Cécile Tartar och Marie-Elen Osbeck

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik Grafisk formgivare: Lennart Persson Art.nr 40613 ISBN 978-91-44-17023-7 Upplaga 1:9 © 2020 Författarna och Studentlitteratur AB Printed by Eurographic Group, 2023

Innehåll Så här jobbar du med Språket – grunden till din framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Kapitelstöd – Tips för hur man kan arbeta med varje kapitel i boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Centralt innehåll och kunskapskrav kopplat till boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Att skriva med egna ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Textbindning mellan stycken – elevexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Dikter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Sensmoral i fabler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Budskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Teatermanus – Utdrag att spela upp (s. 392 i boken) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Extra filmtips. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Mall för bokrecension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Novell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Fördjupningsarbete – Min livsresa (sva) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Fördjupningsarbete – Valfritt ämne (sv/sva) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Projektarbete – Virtuell resa (sv/sva) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Historisk vandring i Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Provuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Läsförståelse – delkurs 3/årskurs 8–9: Att döda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Läsförståelse – delkurs 4/årskurs 9: Äventyret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Skriva – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8: Novell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Skriva – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9: Novell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skriva – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8: Debattinlägg eller insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Skriva – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9: Debattinlägg eller insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Skriva – delkurs 4/årskurs 9: Krönika, novell eller artikel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Samtala – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8 efter kapitel 1–5: Samtalsämne . . . . . . . . . . . . . . . 114 Samtala – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8 efter kapitel 4–6: Samtalsämne . . . . . . . . . . . . . . . 116 Samtala – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9 efter kapitel 1–3: Samtalsämne . . . . . . . . . . . . . . . 118 Samtala – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9 efter kapitel 4–8: Samtalsämne . . . . . . . . . . . . . . . 123 Prov – Muntlig framställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Språkhistoria (delkurs 4/årskurs 8–9) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Grammatikprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Facit till grammatikproven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Bedömningsmallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Facit till Språket – grunden till din framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Facit: Studieteknik och språkverktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Facit: Kapitel 1 Sagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Facit: Kapitel 2 Noveller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Facit: Kapitel 3 Romanutdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Facit: Kapitel 4 Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Facit: Kapitel 5 Nyhetsartiklar och notiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Facit: Kapitel 6 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Facit: Kapitel 7 Krönikor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Facit: Kapitel 8 Debattartiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Facit: Kapitel 9 Språkhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Facit: Kapitel 10 Litteraturhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 Facit: Kapitel 11 Övriga textgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Facit: Kapitel 12 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Facit till uppgifterna i lärarhandledningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Så här jobbar du med Språket – grunden till din framtid Bokens uppbyggnad Språket – grunden till din framtid är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbildning samt för grundskolan årskurs 7–9. Boken kan även användas för studier i svenska som främmande språk. Vårt läromedel inleds med ett övergripande kapitel om studieteknik, som åtföljs av åtta kapitel om olika genrer. Avslutningsvis finner ni kapitel som tar upp språkhistoria, litteraturhistoria samt några övriga genrer som presenteras kort. Cirkelmodellen och genrepedagogiken är navet i boken. För varje genre finns en exempeltext och fyra texter. Alla texter är progressionssorterade, det vill säga att den första texten ligger på en enkel nivå, och den sista texten på en avancerad nivå. Detta innebär att man lätt kan individanpassa undervisningen. Till alla texter, oavsett genre, finns det bland annat läsförståelse- och diskussionsfrågor samt olika uppgifter som är förankrade i rådande kursplaner. Till varje genre hör en bedömningsmall, som läraren tillsammans med eleven kan använda för att förtydliga vilka delmoment eleven har uppnått och vilka delmoment eleven behöver utveckla. Kapitlen tar upp olika grammatiska moment. Grammatiken är kopplad till genren. Till exempel då det i sagor ofta används adjektiv, går vi igenom adjektivets böjning i kapitlet som tar upp sagogenren. Vår tanke är att eleverna ska få användning av sina grammatiska kunskaper när de skriver i respektive genrer. Förutom att grammatiken är kopplad till genre finns det en progression i den grammatik som tas upp i boken. Det innebär att man måste gå igenom grammatikavsnitten i den ordning de tas upp i boken. En uppdelning av de grammatiska momenten, som vi rekommenderar för varje delkurs för grundläggande svenska som andraspråk, finns under avsnittet ”Rekommenderad ordning för grammatikavsnitten”, på sidan 7.

Cirkelmodellen Kapitel 1 till 8 baseras på var sin genre och utgår från cirkelmodellen. Kortfattat innebär cirkelmodellen att man börjar med en exempeltext som läses gemensamt i gruppen för att kunna diskutera genrens typiska drag. Därefter läser man ytterligare texter inom samma genre. Efteråt skriver eleverna en text tillsammans (detta kan göras i helklass eller i små grupper). Eleverna ger respons på den gemensamma texten och bearbetar den tillsammans. Avslutningsvis skriver varje elev en egen text som bedöms av läraren med hjälp av bedömningsmallen.

Olika sätt att arbeta med texterna Varje kapitel innehåller fyra olika texter inom respektive genre, för att ge lärare och elever möjlighet att arbeta på olika sätt och på olika stadier. Inom grundläggande vuxenutbildning i svenska och svenska som andraspråk, vilken är © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

uppdelad i fyra delkurser, följer man med fördel bokens upplägg som är skräddarsytt för denna studieform. Väljer man att använda boken inom grundskolans högstadium fungerar kapiteluppdelningen lika bra. I nedanstående tabell visas en översikt över hur de olika delarna kan fördelas över delkurserna respektive årskurserna. För en mer detaljerad planering för hur boken kan användas, se s. 8–15.

Grundläggande vuxenutbildning (sv/sva):

Högstadiet (sv/sva):

Delkurs 1 – läs exempeltexten och arbeta med text 1

Årskurs 7 – läs exempeltexten och arbeta med text 1 och 2

Delkurs 2 – läs exempeltexten och arbeta med text 2

Årskurs 8 – läs exempeltexten och arbeta med text 3

Delkurs 3 – läs exempeltexten och arbeta med text 3

Årskurs 9 – läs exempeltexten och arbeta med text 4

Delkurs 4 – läs exempeltexten och arbeta med text 4 Blandade grupper delkurs 1 och 2 – läs exempeltexten och arbeta med text 1 och 2 Blandade grupper delkurs 3 och 4 – läs exempeltexten och arbeta med text 3 och 4

Genre och progression Ett annat möjligt arbetssätt är att studera en genre i taget, eftersom det finns en progression i själva kapitlet, och en progression i själva boken, vilket innebär att svårighetsgraden för de olika genrerna stegras. Det är lättare att skriva en saga än en insändare; det är lättare att skriva en nyhetsartikel än en debattartikel och så vidare. Då vuxenutbildningen har kontinuerligt intag, kan elever som kommer in under terminens gång börja där klassen befinner sig. Eftersom klassen arbetar inom samma genre är det lättare för den nya eleven att komma igång och utgå från exempeltexten för att kunna förstå vad klasskamraterna arbetar med. På högstadiet är en av fördelarna med boken, att om man tar upp samma genre i alla årskurser kan man arbeta med olika texter i varje årskurs. Alternativt kan man jobba med en specifik textgenre under en och samma årskurs, till exempel kan sagor tas upp i årskurs 7, och behöver alltså inte behandlas igen i årskurs 8 eller 9, då man kan fokusera på svårare textgenrer.

Individanpassning och variation Boken innehåller ett omfattande material, dels för lättare individanpassning (olika elever kan läsa texter på olika nivåer, text 3 och 4 i kapitlen är mer utmanande än text 1 och 2), dels för att läraren ska ha mycket att välja mellan. Att läsa alla texter och göra alla övningar görs inte under en årskurs eller en termin, utan den stora mängden material innebär att man aldrig behöver använda samma text två gånger med samma elever. 6

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Grundläggande vuxenutbildning Rekommenderad ordning för grammatikavsnitten Rekommenderad grammatik att gå igenom för varje delkurs för grundläggande svenska och svenska som andraspråk på vuxenutbildningen. Delkurs 1

Kap 1 – text 1 Ordklasser Substantivets deklinationer Böjning av adjektiv och substantiv Bestämd och obestämd form Kap 1 – text 2 Satsdelar Ordföljd i huvudsats och bisats Kap 2 – text 1 Samordnande konjunktioner Kap 2 – text 2 Pronomen

Delkurs 2

Kap 1 – text 3 Tempusharmoni Kap 2 – text 2 Possessiva pronomen: hans, hennes, dess, ens, deras, sin, sitt, sina. Kap 5 – text 1 S-passiv Deponensverb

Delkurs 3

Kap 2 – text 3 Direkt och indirekt tal Kap 3 – text 3 Pronomen: man, en, ens, sin/sitt/sina Kap 5 – text 2 Perfekt particip, passiv med bli + perfekt particip Kap 5 – text 3 Presens particip

Delkurs 4

Kap 1 – text 4 Repetition ordföljd och meningsbyggnad Kap 2 – text 4 Underordnande konjunktioner Kap 6 – text 4 Partikelverb Prepositioner som används vid kroppsdelar Kap 8 – text 4 Relativa pronomen och adverb

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Översiktsplanering för delkurs 1–4 Följande planering tar upp de moment som vi rekommenderar ska ingå i varje delkurs. Vi rekommenderar att ni går igenom exempeltexterna varje gång en ny genre introduceras. Därefter behöver du endast ta upp exempeltexten om nya elever tillkommer i gruppen. Delkurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 1 Sagor Exempeltext Text 1: Rödluvan Kap 2 Noveller Exempeltext Text 1: Spadjäveln

Kap 1 – text 1 Ordklasser Substantivets deklinationer Böjning av adjektiv och substantiv Bestämd och obestämd form

Kap 3 Romanutdrag Exempeltext Text 1: Eldens hemlighet

Kap 1 – text 2 Satsdelar Ordföljd i huvudsats och bisats

Kap 4 Insändare Exempeltext Text 1: Biltvätt

Kap 2 – text 1 Samordnande konjunktioner

Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser Exempeltext Text 1: Världens dyraste pärla

Kap 2 – text 2 Pronomen

Övriga kapitel: text 1 i mån av tid

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Delkurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 1 Sagor (Exempeltext) Text 2: Jack och bönstjälken

Kap 1 – text 3 Tempusharmoni

Kap 2 Noveller (Exempeltext) Text 2: På väg

Kap 2 – text 2 Possessiva pronomen: hans, hennes, dess, ens, deras, sin, sitt, sina.

Kap 3 Romanutdrag (Exempeltext) Text 2: Dumpad

Kap 5 – text 1 S-passiv Deponensverb

Kap 4 Insändare (Exempeltext) Text 2: Skånes Djurpark Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser (Exempeltext) Text 2: Att vara i närheten av din smartphone gör dig dummare Kap 6 Reportage Exempeltext Text 2: Ett dockskåp från en svunnen tid Övriga kapitel: text 2 i mån av tid

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Delkurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 1 Sagor (Exempeltext) Text 3: Rapunzel

Kap 2 – text 3 Direkt och indirekt tal

Kap 2 Noveller (Exempeltext) Text 3: Vågen Kap 3 Romanutdrag (Exempeltext) Text 3: Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske

Kap 3 – text 3 Pronomen: man, en, ens, sin/sitt/ sina Kap 5 – text 2 Perfekt particip, passiv med bli + perfekt particip Kap 5 – text 3 Presens particip

Kap 4 Insändare (Exempeltext) Text 3: Mjölkbönder Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser (Exempeltext) Text 3: Välkommen hem, Ahmed! Kap 6 Reportage (Exempeltext) Text 1: Hon hittade kärleken i en buske (eleverna kan läsa den texten själva och jämföra med romanutdraget i kap 3) Text 3: Mötesplats för surfare Kap 7 Krönikor Exempeltext Text 2: Face to face i stället för Facebook Text 3: Lär av thaiboxningsmästaren I mån av tid – Krönika text 1, Debattartiklar: Exempeltext och text 1

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Delkurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 1 Sagor (Exempeltext) Text 4: Tiggaren

Kap 1 – text 4 Repetition Ordföljd och meningsbyggnad

Kap 2 Noveller (Exempeltext) Text 4: Pälsen

Kap 2 – text 4 Underordnande konjunktioner Kap 6 – text 4 Partikelverb Prepositioner som används vid kroppsdelar

Kap 3 Romanutdrag (Exempeltext) Text 4: En man som heter Ove

Kap 8 – text 4 Relativa pronomen och adverb

Kap 4 Insändare (Exempeltext) Text 4: Skånes länstrafik Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser (Exempeltext) Text 4: Gymnasieelevers projekt – att främja läsning Kap 6 Reportage (Exempeltext) Text 4: Power woman Kap 7 Krönikor (Exempeltext) Text 4: Emojin utvecklar nya dialekter Kap 8 Debattartiklar Exempeltext Text 2: ”Förbjud gnälliga människor” Text 3: ”Vi gnäller inte, vi vill att folk ska slippa bli sjuka” Text 4: Pride handlar inte bara om fest – utan även om den dagliga kampen

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Grundskola Översiktsplanering för årskurs 7–9, grundskolan Följande planering tar upp de moment som vi rekommenderar ska ingå i varje årskurs. Vi rekommenderar att ni går igenom exempeltexterna varje gång en ny genre introduceras. Därefter behöver du endast ta upp exempeltexten om nya elever tillkommer i klassen. Årskurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 1 Sagor Exempeltext Text 1: Rödluvan Text 2: Jack och bönstjälken Text 3: Rapunzel Text 4: Tiggaren (extra text)

Kap 1 – text 1 Ordklasser Substantivets deklinationer (singular/plural, obestämd och bestämd form) Böjning av adjektiv och substantiv Bestämd och obestämd form

Kap 2 Noveller Exempeltext Text 1: Spadjäveln Kap 3 Romanutdrag Exempeltext Text 1: Eldens hemlighet Kap 4 Insändare Exempeltext Text 1: Biltvätt Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser Exempeltext Text 1: Världens dyraste pärla

Kap 1 – text 2 Satsdelar Ordföljd i huvudsats och bisats Kap 1 – text 3 Tempusharmoni Kap 2 – text 1 Samordnande konjunktioner Kap 2 – text 2 Pronomen

Kap 9 Språkhistoria 5 Minoritetsspråken i Sverige Kap 10 Litteraturhistoria – en översikt Antiken Medeltiden

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Årskurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 2 Noveller (Exempeltext) Text 2: På väg Text 3: Vågen

Kap 1 – text 3 Tempusharmoni (repetition) Kap 2 – text 2 Possessiva pronomen: hans, hennes, dess, ens, deras, sin, sitt, sina.

Kap 3 Romanutdrag (Exempeltext) Text 2: Dumpad

Kap 2 – text 3 Direkt och indirekt tal

Kap 3 – text 3 Pronomen: man, en, ens, sin/sitt/ sina (i mån av tid) Kap 5 – text 1 S-passiv Deponensverb Kap 5 – text 2 Perfekt particip, passiv med bli + perfekt particip

Kap 10 Litteraturhistoria – en översikt Renässansen Upplysningen Romantiken

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Den här planeringen är ett förslag på texturval till årskurs 9. Om tiden inte räcker till för alla texter inom varje genre, kan man förstås själv välja vilka texter som ska ingå i undervisningen. De resterande texterna kan med fördel användas som extramaterial för de elever som jobbar snabbt och för dem som behöver mer utmaningar. Årskurs

Texter

Grammatikavsnitt

Kap 2 Noveller (Exempeltext) Text 4: Pälsen

Kap 5 – text 3 Presens particip

Kap 3 Romanutdrag (Exempeltext) Text 3: Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske Text 4: En man som heter Ove

Kap 6 – text 4 Partikelverb Prepositioner som används vid kroppsdelar Kap 8 – text 4 Relativa pronomen och adverb

Kap 4 Insändare (Exempeltext) Text 4: Skånes länstrafik Kap 5 Nyhetsartiklar, notiser (Exempeltext) Text 4: Gymnasieelevers projekt – att främja läsning Kap 6 Reportage (Exempeltext) Text 1: Hon hittade kärleken i en buske (kopplas till romanutdraget text 3 i kap 3) Text 4: Power woman Kap 7 Krönikor (Exempeltext) Text 1: Kärleken skulle kunna vinna över hatet Text 2: Face to face i stället för Facebook Text 3: Lär av thaiboxningsmästaren Text 4: Emojin utvecklar nya dialekter Kap 8 Debattartiklar Exempeltext Text 2: ”Förbjud gnälliga människor” Text 3: ”Vi gnäller inte, vi vill att folk ska slippa bli sjuka” Text 4: Pride handlar inte bara om fest – utan även om den dagliga kampen

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Årskurs

Texter

Kap 9 – Språkhistoria 1 Språkhistoria 2 Svenska språkets utveckling (sv) 3 Danska och norska 4 Svenska dialekter

Grammatikavsnitt

Kap 10 Litteraturhistoria – en översikt Realismen Modernismen Från 1950-talet och framåt

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Kapitel 1 – Sagor Vad handlar kapitlet om? En saga är ofta den allra första textgenre som man möter. Därför har vi valt att inleda boken med ett kapitel om just sagor. I det här kapitlet får eleverna lära sig vad som kännetecknar en saga. Till det här kapitlet har vi också kopplat grundläggande grammatiska moment, till exempel ordklasser, satsdelar och tempus. Det är dessa grunder som eleverna behöver för att förstå kommande grammatiska moment som tas upp i de andra kapitlen.

Kapitlets mål • läsa och tolka innehållet och budskapet i olika sorters sagor • göra sammanfattningar av sagorna för att öka läsförståelsen • använda lässtrategier utifrån sagornas särdrag • skriva en saga och träna på skrivandets hantverk • förstärka en texts budskap med hjälp av till exempel bild och ljud • förbereda och genomföra muntliga redogörelser. Hur man kan arbeta med innehållet i kapitlet Börja med att läsa exempeltexten och den efterföljande analysen. Arbeta därefter med text 1, text 2, text 3 eller text 4 beroende på årskurs/delkurs (se översiktsplaneringarna s. 8–15). På sidan 42 i boken förklaras hur man skriver en sammanfattning. Arbeta gärna ingående med sammanfattningsteknik. Att kunna skriva en sammanfattning är ett kunskapskrav men kan också användas som ett studietekniskt verktyg. Efter text 1 (s. 46–47) finns det ett avsnitt som förklarar hur gemener och versaler används i svenska. I lärarmaterialet har vi också lagt in fabler (se s. 48–50) som man kan använda om man vill att eleverna ska träna vidare på att hitta budskap och sensmoraler i texter.

Grammatik I kapitel 1 tar vi upp följande grammatiska moment: • ordklasser • satsdelar • tempus.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Kapitel 2 – Noveller Vad handlar kapitlet om? Noveller är en väldigt vanlig och återkommande genre inom skönlitteratur. I det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 9 ingår det ofta en novell i texthäftet, och för det mesta ingår textgenren novell även i den provdel som testar elevernas skrivförmåga. Därför är noveller, efter sagor, den andra genren av berättande texter som eleverna får möta i detta läromedel. Kapitlets mål • läsa noveller samt tolka deras innehåll och budskap • göra sammanfattningar av novellerna för att öka läsförståelsen • använda lässtrategier utifrån novellernas särdrag • träna på att ge textrespons • skriva en novell med gestaltande beskrivningar. Hur man kan arbeta med innehållet i kapitlet Inled arbetet med kapitlet genom att läsa exempeltexten, kortnovellen Dossy, och den efterföljande analysen. I analysen visar vi bland annat exempel på miljöbeskrivning, personbeskrivning och gestaltande beskrivningar (s. 95–96). Efter analysen följer en väldigt kort novell som fungerar som en diskussionsuppgift. Här får eleverna gemensamt komma fram till hur texten skulle kunna bli bättre. På sidan 99 finns det en faktaruta som förklarar de olika berättargreppen som kan finnas i en novell. När ni har gått igenom exempeltexten, ska ni arbeta vidare med text 1, text 2, text 3 eller text 4 beroende på vilken årskurs/delkurs ni har (se översiktsplaneringarna s. 8–15). På s. 51–52 i lärarhandledningen finns det en omarbetad version av Hjalmars Söderbergs novell En kopp te. Denna text kan användas till exempel för att träna upp elevernas förmåga att hitta texters budskap. Läs texten tillsammans med eleverna och låt dem diskutera textens budskap. Novellen är omarbetad till ett teaterstycke, så man kan också använda texten om man vill att eleverna ska träna på att dramatisera.

Grammatik I kapitel 2 tar vi upp följande grammatiska moment: • konjunktioner (samordnande och underordnande) • pronomen • direkt och indirekt tal.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Grundskola Centralt innehåll

Kunskapskrav

Vad ingår i boken?

Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra underbyggda resonemang om budskap i olika verk.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Eleven kan skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt fungerande anpassning till text typ, språkliga normer och strukturer.

Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett fungerande sätt kan eleven förstärka och levande göra sina texters budskap.

Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Dessutom kan eleven ge omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.

Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Eleven kan skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt fungerande anpassning till text typ, språkliga normer och strukturer.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Lässtrategier finns i inledningskapitlet. Olika textgenrer (t.ex. sagor, noveller, romanutdrag, filmtips), frågor på innehåll och budskap finns till de olika texterna

Strategier för att skriva finns i inledningskapitlet. Varje textgenrer presenteras specifikt i respektive kapitel. Presentationsteknik i inledningskapitlet, samt olika uppgifter som involverar muntlig presentation i olika kapitel.

Hur man ger och tar emot respons förklaras i inledningskapitlet. Till varje text i varje kapitel finns skrivuppgifter. Varje kapitel har en exempeltext som förklarar hur man skriver den här texttypen.

Grammatik i varje kapitel. Sats- och meningsbyggnad och tempus tas upp i kapitel 1.

Till läraren

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Vad ingår i boken?

Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser. (sva)

Eleven kan föra underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. (sva)

Grammatik i varje kapitel.

Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

För ordförståelse har vi ordlistor till alla texter.

Sats- och meningsbyggnad och tempus tas upp i kapitel 1.

Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Diskussionsuppgifter finns till varje text.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur och innehåll och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Presentationsteknik i inledningskapitlet, samt olika uppgifter som involverar muntlig presentation i olika kapitel.

Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. (sva)

Eleven väljer och använder då fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. (sva)

Uttala, förstå och göra sig förstådd tas upp i inledningskapitlet.

Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska. (sva)

Tala och samtala, föra en diskussion framåt tas upp i inledningskapitlet.

Uttala, förstå och göra sig förstådd tas upp i inledningskapitlet.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Vad ingår i boken?

Berättande texter och sakprosatexter

Kapitel 10 Litteraturhistoria: kort översikt

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

De berättande texter eleven skriver innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med uppbyggnad.

Novellanalys tar upp berättarperspektiv, tillbakablickar samt miljö- och personbeskrivningar.

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Skillnader mellan olika genrer i bokens digitala del

Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Eleven kan också föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Litteraturhistoria kapitel 10

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. (sva)

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Texterna från kapitel 4 är sakprosatexter.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra underbyggda resonemang om budskap i olika verk.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Det finns exempeltexter på varje genre i boken.

Till läraren

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett sätt kan eleven förstärka och levande göra sina texters budskap.

Vad ingår i boken? Kapitel 11 teatermanus

Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.

Boken har interaktiva webbövningar och länkar.

Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Eleverna får visa att de kan göra detta när de skriver t. ex. insändare, debattartiklar och krönikor, där dessa inslag ingår. Språkbruk

Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur och innehåll och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. (sv)

Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Värdeord tas upp i kapitel 4

Se kapitel 9 Språkhistoria

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Till läraren

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. (sv)

Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck. (sva)

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Vad ingår i boken? Se kapitel 9 Språkhistoria

Ordbildning tas upp i kapitel 3. På olika platser i boken och i de extraövningarna i det digitala läromedlet finns det övningar i vilka eleverna kan träna på idiomatiska uttryck samt bildspråk.

Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Kopplas inte till något kunskapskrav.

Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Sammanställningarna innehåller beskrivningar och förklaringar, ämnesrelaterat språk samt fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Källkritik tas upp i inledningskapitlet.

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Källkritik tas upp i inledningskapitlet.

Kursplanerna på Skolverkets hemsida Svenska som andraspråk (sva): grundskola Svenska (sv): grundskola

, grundvux

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Provuppslag

Provuppslag Här finns provuppslag till delkurs 1–4 och årskurs 7–9 som testar elevernas läsförståelse, skrivförmåga samt muntliga förmåga. Här finns också en avslutande uppgift i språkhistoria. Facit till samtliga prov hittar ni på s. 282–285.

Läsförståelse Sju flickor – delkurs 1/årskurs 7, s. 84–88 Kyssen – delkurs 2/årskurs 7–8, s. 89–94 Att döda – delkurs 3/årskurs 8–9, s. 95–99 Äventyret – delkurs 4/årskurs 9, s. 100–103 Skriva Novell – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8, s. 104–105 Novell – delkurs 3 och 4/ årskurs 8–9, s.106–107 Debattinlägg eller insändare – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8, s. 108–109 Debattinlägg eller insändare – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9, s. 110–111 Krönika, novell eller artikel – delkurs 4/årskurs 9, s. 112–113 Samtala Efter kapitel 1–5 – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8, s. 114–115 Efter kapitel 4–6 – delkurs 1 och 2/årskurs 7–8, s. 116–117 Efter kapitel 1–3 – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9, s. 118–122 Efter kapitel 4–8 – delkurs 3 och 4/årskurs 8–9, s. 123–127 Muntlig framställning s. 128–130 Språkhistoria Avslutande uppgift – delkurs 4/ årskurs 8–9, s. 131

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor Novellutdrag Läs texten och svara på frågorna. På nästa sida hittar du originaltexten, så att du kan jämföra texten här nedan med hur originaltexten skrevs i slutet av 1800-talet.

Sju flickor (omarbetad av författarna) 1. Utanför föll vintersnön tyst och enformigt. Ett vitt, dött ljus, utan sol, föll in genom de stora fönstren till ett av skolrummen, där ett tjugotal unga flickor satt och väntade på läraren i svenska, som skulle komma för att gå igenom deras svenska uppsatser. Var och en av flickorna hade fått tillbaka sin uppsats. och alla var ivrigt sysselsatta med att gå igenom det skrivna och observera rättelserna, innan läraren kom. Med rött bläck hade den försummade kommateringen blivit tillsatt, ord var överstrukna och andra tillsatta, stora frågetecken i kanten och hotande ”Obs!” väckte oroliga aningar om stora dumheter hos de unga skribenterna. En av dem såg med förskräckelse, hur alla hennes tolv tätskrivna sidor såg ut, som om de vore ett minne från Stockholms blodbad, ty så flöt det röda bläcket över all den svarta skriften. Det var en flicka på omkring sjutton år, inte lång till växten, men bredaxlad och stark. Hon hade ett par goda, skälmaktiga ögon, en bred panna, över vilket det tjocka bruna håret var delat och föll i två tunga flätor ned längs ryggen, en liten, trubbig näsa och en solbränd, varm hudfärg. Munnen var tämligen stor med små fasta och vita tänder, och i kinderna syntes två gropar. Sofia Lindholm var en glad och präktig flicka, men hon utmärkte sig inte i något av skolämnena och den svenska uppsatsskrivningen var i synnerhet en stötesten, som hon med säkerhet stupade på, hur länge hon än satt under de långa vintereftermiddagarna och tuggade på sin penna i sitt lilla rum hos den fru, där hon var inackorderad. Helena Nyblom (1843–1926), Sju flickor ur Qvinnoöden (1888)

försummad här bortglömd en aning (-ar) en misstanke ty eftersom skälmaktig, -t busig tämligen ganska präktig, -t här hederlig och ärlig, som sköter sig att utmärka sig märkas på ett positivt sätt i synnerhet speciellt en stötesten en svårighet att stupa på här att inte klara av att vara inackorderad att bo hos någon privatperson mot betalning

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor

Här nedan kan du läsa originaltexten och jämföra hur språket var förr med hur det är nu.

Kopiering tillåten

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor

Läsförståelsefrågor – Sju flickor Svara på frågorna när du har läst texten. Tänk på att alltid skriva med dina egna ord. 1. Hur är vädret?

2. Vilken årstid är det?

3. Vem är huvudpersonen?

4. Hur ser huvudpersonen ut?

5. Hur gammal är huvudpersonen?

6. Hur känner sig huvudpersonen? Och varför känner hon sig så?

7. Hur många flickor finns det i klassrummet?

8. Vad är svårast för huvudpersonen i skolan?

9. Var bor hon?

10. Vad gör hon när hon inte är i skolan?

11. Vad är den värsta kommentar man kan få av svenskläraren?

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor

12. Varför nämner författaren ”Stockholms blodbad”?

13. Du har själv gått i skolan och har egna erfarenheter därifrån. Vilka tankar väcker texten hos dig? Koppla till din egen erfarenhet.

Kopiering tillåten

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Läsförståelse – delkurs 1/årskurs 7: Sju flickor

Kunskapskrav – Läsförståelseprov Sju flickor I det här provet bedöms följande kunskapskrav. Betyget E

Betyget C

Betyget A

Kunskapskrav för sv/sva grundskola Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Kunskapskrav för sva vux del 1 Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett relativt väl fungerande sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.

Eleven kan läsa sakprosatexter och berättande texter med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett väl fungerande sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra enkla resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra i huvudsak fungerande kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.

Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra utvecklade resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra relativt väl fungerande kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.

Dessutom kan eleven, utifrån olika frågeställningar, föra välutvecklade resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra väl fungerande kopplingar till egna erfarenheter och till andra texter.

Kunskapskrav för sv vux del 1

Eleven kan läsa korta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan läsa korta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett ändamålsenligt sätt.

Eleven kan läsa korta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett väl fungerande sätt.

Vid samtal om texter kan eleven utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra vissa kopplingar till egna erfarenheter eller till andra texter.

Vid samtal om texter kan eleven utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra relativt goda kopplingar till egna erfarenheter eller till andra texter.

Vid samtal om texter kan eleven utifrån olika frågeställningar återge delar av innehållet, föra enkla resonemang om idéer och tankar som texten väckt samt göra goda kopplingar till egna erfarenheter eller till andra texter.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen Kyssen Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De satt på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De satt tysta, var och en i sina tankar, och såg solen gå ner. Han tänkte, att han gärna skulle vilja kyssa henne. När han såg på hennes mun, föreföll det honom som om det just var meningen med den. Han hade nog sett vackrare flickor än hon, och egentligen var han kär i en annan, men henne kunde han visst aldrig få kyssa, ty hon var ett ideal och en stjärna, och ”die Sterne, die begehrt man nicht”. Hon tänkte, att hon gärna skulle vilja att han kysste henne, för att hon skulle få ett tillfälle att bli riktigt ond på honom och visa hur djupt hon föraktade honom. Hon skulle resa sig och dra kjolarna tätt omkring sig, ge honom en blick bräddad med isande hån och gå sin väg, rak och lugn och utan onödig brådska. Men för att han inte skulle kunna gissa vad hon tänkte, sade hon lågt och sakta: ‒ Tror ni att det finns ett liv efter detta? Han tänkte, att det skulle gå lättare att kyssa henne om han svarade ja. Men han kom inte riktigt ihåg, vad han vid andra tillfällen möjligen kunde ha sagt om samma ämne, och han var rädd att råka i tvetalan. Därför såg han henne djupt in i ögonen och svarade: ‒ Det finns ögonblick då jag tror det. Detta svar behagade henne utomordentligt, och hon tänkte: Jag tycker i alla fall om hans hår, och hans panna också. Det är bara synd att hans näsa är så ful och så har han ju ingen ställning ‒ bara en student, som läser på prillan. Det var inte en sådan fästman hon skulle förarga sina väninnor med. Han tänkte: nu kan jag bestämt kyssa henne. Men han var i alla fall förskräckligt rädd; han hade aldrig förr kysst någon familjeflicka, och han undrade om det kunde vara farligt. Hennes pappa låg och sov i en hängmatta en bit därifrån, och han var borgmästare i staden. Hon tänkte: Kanske det är ännu bättre om jag ger honom en örfil, när han kysser mig. Och hon tänkte åter: Varför kysser han mig inte, är jag så ful och obehaglig? att förefalla att tycka, att verka, kännas som om ”die Sterne, die begehrt man nicht” tyska, ”Stjärnorna begär man inte.” att förakta att tycka att något är helt värdelöst bräddad fylld att råka i tvetalan att motsäga sig själv en ställning en status att läsa på prillan att studera för att få en lägre juridisk examen en familjeflicka en flicka från en fin familj en örfil ett slag med öppen hand i ansiktet

Kopiering tillåten

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen

Och hon böjde sig fram över vattnet för att spegla sig, men hennes bild bröts i vågskvalpet. Hon tänkte vidare: Jag undrar hur det kan kännas när han kysser mig. I verkligheten hade hon bara blivit kysst en gång, av en löjtnant efter en bal på stadshotellet. Men han luktade så illa av punsch och cigarrer, och det hade visserligen smickrat henne litet att han kysste henne, eftersom han i alla fall var löjtnant, men eljest tyckte hon inte att det var så mycket med den kyssen. För resten hatade hon honom. Därför att han inte hade friat till henne efteråt eller ens brytt sig om henne alls. Medan de satt så, var och en i sina tankar, gick solen ned och det blev skumt. Och han tänkte: Eftersom hon sitter kvar vid min sida, fast solen är borta och det har blivit skumt, så kan det ju hända att hon inte har så mycket emot om jag kysser henne. Och han lade sakta armen om hennes hals. Detta hade hon icke alls tänkt sig. Hon hade trott att han bara skulle kyssa henne utan vidare, och så skulle hon ge honom en örfil och gå sin väg som en prinsessa. Nu visste hon inte, hur hon skulle göra; hon ville nog bli ond på honom, men hon ville inte heller gå miste om kyssen. Därför satt hon alldeles stilla. Då kysste han henne. Det kändes mycket underligare än hon hade trott, hon kände att hon blev blek och matt, och hon hade alldeles glömt att hon skulle ge honom en örfil och att han bara var en student som läste på prillan. Men han tänkte på ett ställe i en bok av en religiös läkare om ”Kvinnans släktliv” där det stod: ”Man vakte sig för att låta den äktenskapliga omfamningen komma under vällustens herravälde.” Och han tänkte att det måste var mycket svårt att vakta sig för, då redan en kyss kunde göra så mycket. När månen gick upp, satt de ännu kvar och kysstes. Hon viskade i hans öra: ‒ Jag älskade dig från första stunden jag såg dig. Och han svarade: ‒ För mig har det aldrig funnits någon annan i världen än du. Hjalmar Söderberg (1869–1941), Ur tidskriften Söndags-Nisse (1903)

en löjtnant en officer av lägre grad att smickra att ge beröm eljest annars, i annat fall skum, -t halvmörk att bli ond på att bli arg på att gå miste om att förlora matt svag ett släktliv en sexualitet man vakte sig för man ska akta sig för en omfamning en kram

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen

Läsförståelsefrågor – Kyssen Svara på frågorna när du har läst texten. Tänk på att alltid skriva med dina egna ord. 1. Var befinner sig huvudpersonerna?

2. Vilken tid på dygnet utspelar sig berättelsen?

3. Vilken befattning har flickans far? (en befattning: en anställning)

4. Vilket ämne studerar den unge mannen?

5. Vilka känslor har flickan för den unge mannen?

6. Vad har flickan tänkt att hon ska göra om han kysser henne?

7. Varför frågar flickan honom om han tror att det finns ett liv efter detta?

8. Varför väntar den unge mannen med att kyssa flickan?

9. Hur känner sig flickan, när den unge mannen kysser henne?

10. Hur utvecklas huvudpersonernas känslor under kvällen?

11. Vad är budskapet i texten?

Kopiering tillåten

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen

12. Sammanfatta texten på max 15 meningar. Skriv med dina egna ord.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Läsförståelse – delkurs 2/årskurs 7–8: Kyssen

Kunskapskrav – Läsförståelseprov Kyssen I det här provet här bedöms följande kunskapskrav.

Betyget E

Betyget C

Betyget A

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Kunskapskrav för sva vux del 2 Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Kopiering tillåten

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till textsammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Skriva – delkurs 4/årskurs 9: Krönika, novell eller artikel

Skriva – delkurs 4/årskurs 9: Krönika, novell eller artikel Skriv en krönika, en novell eller en artikel Läs instruktionerna ordentligt! Välj endast ett av följande ämnen och skriv en berättande text. Tänk igenom anvisningarna som är till hjälp och inspiration när du skriver. Lexikon är tillåtet. Skriv minst 2 sidor. Lämna tillbaka alla papper när du är klar, inklusive ditt kladdpapper.

1. Allt börjar med en bra utbildning ”Börja med skolan så löser sig resten!” Med denna slogan menar Lärarförbundet att skolan är viktigast och att när eleverna får en bra utbildning, blir de väl förbereda för framtidens utmaningar. Du har själv gått i skolan och har därför personlig erfarenhet därifrån. Vad har skolan betytt för din personliga utveckling och din framtid? Skriv en krönika för tidningen Citynytt och berätta om dina erfarenheter, och vad skolan har gett dig för viktiga kunskaper.

2. Möjligheter i Sverige Är Sverige möjligheternas land? I Sverige finns det mycket som är gratis i motsats till många andra länder: sjuk- och tandvård för barn, bibliotek, utbildning och många kulturarrangemang. Du kan också läsa gratistidningar. I form av en krönika berättar du om vad det betyder för människor att det finns ett stort utbud av kostnadsfria möjligheter i Sverige. Jämför med andra länder.

3. Människors möte Varje dag möts människor. Dessa möten kan vara planerade eller ske av en slump. Man kan träffa sin familj, sina släktingar eller helt okända människor på olika platser i samhället eller på internet. Skriv om ett möte som har varit betydelsefullt för dig och som kanske förändrat ditt liv. Med din berättelse tänker du delta i en novelltävling.

112

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Skriva – delkurs 4/årskurs 9: Krönika, novell eller artikel

4. Nyanländ i Sverige – Vad kan jag göra på min fritid? Ett flyktingboende har nyligen öppnat nära ditt hem. Du vill engagera dig för att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter som passar de nyanlända. Skriv en artikel till lokaltidningen och beskriv på ett lockande och positivt sätt två eller tre aktiviteter som du kan rekommendera nyanlända att delta i. Förklara fördelarna med de aktiviteterna. Utgå gärna från egna erfarenheter. Betyget E

Betyget C

Betyget A

Kunskapskrav sv/sva grundskola och vux – Skriva Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer.

Kunskapskrav sv/sva grundskola – Skriva De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Tänk på vilken sorts text du skriver; din text ska uppfylla följande kriterier: Novell

Krönika

Artikel

• kort berättelse

• börjar i en personlig händelse, som läsaren kan känna igen sig i

• innehåller fakta

• börjar mitt i en handling • fokuserad kring en händelse • få (inte många) personer • skriven i 3:e person (han, hon) eller i jag-form • läsaren följer en persons tankar • skulle kunna hända i verkligheten • finns inget riktigt slut, utan läsaren kan tänka sig en fortsättning • poäng i slutet (knyter an till berättelsens början)

Kopiering tillåten

• handlar om något aktuellt ämne • skrivs för att få läsaren att reagera och att engagera sig • subjektiv: innehåller åsikter och vädjar till läsarens känslor • innehåller författarens egna tankar om den aktuella händelsen

• är objektiv: inga känslor, opersonligt skriven • börjar med en ingress • kan innehålla pratminus (någon citeras, talstreck)

• både allmän och personlig • slutar med ett budskap

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

113

Grammatikprov

Grammatikprov För att se att eleverna har förstått de olika grammatiska momenten, har vi skapat olika prov för de olika kurserna. I varje prov ingår de grammatiska moment som tas upp i översiktsplaneringen s. 8–15. Facit till samtliga prov hittar ni på s. 166–184.

Vuxenutbildning delkurs 1 delkurs 2 delkurs 3 delkurs 4

Grundskolan årskurs 7 årskurs 8 årskurs 9

132

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Grammatikprov – Delkurs 1

Namn:

Grammatikprov – Delkurs 1 Läs instruktionerna ordentligt! Siffran inom parentes anger antalet poäng. Lexikon är inte tillåtet.

1. Ordklasser ( /29p) Stryk under verben, adjektiven och substantiven i texten. Skriv V under verbet, A under adjektivet och S under substantivet. OBS! Otydliga svar ger inga poäng, dvs. stryk under ordet ordentligt! Pippi Långstrump är en liten flicka, som bor ensam i ett stort hus med sin gråvita häst, och sin lilla apa, Herr Nilsson. Pippi är väldigt stark; hon kan bära hästen. Hon är också snäll och har två trevliga vänner, som heter Tommy och Annika.

2. Adjektiv och substantiv (

/31p)

Skriv rätt form av adjektiv och substantiv inom parentes. 1. Det finns många

(liten land) i världen.

2. Johans

(snäll mamma) undrade varför hennes (liten son) alltid

hade

(smutsig byxa). Varje dag måste hon tvätta

hans

(oren kläder). Dessa (smutsig kläder) var hon riktigt trött på.

3. Lucia är en

(trevlig läkare). Hon har ingen

(låg lön) så hon kan alltid köpa de i affärerna. I hennes väldigt

Kopiering tillåten

(dyr sak) (stor sovrum) finns det en

(skön säng) köpt på IKEA. Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

133

Grammatikprov – Delkurs 1

4. De fyra

(vacker tjej) gick till en (trevlig fest). På den

var det många

(ny människa). När de kom hem, var de

alla

3. Satsdelar (

(stor fest),

(trött).

/28p)

Ta ut satsdelar i nedanstående meningar. Stryk under satsdelen tydligt och skriv P för predikat, S för subjekt, PF för predikatsfyllnad, SA för satsadverbial, DO för direkt objekt, IO för indirekt objekt, Ag för agent. För adverbialen ska du skriva vilket adverbial det är, skriv: tid, rum, orsak eller sätt. Du kan få hjälp av frågorna nedan. Tänk på att otydliga understrykningar inte ger några poäng. Du får inte heller några poäng om du bara stryker under ord men inte skriver satsdelen! Skriver du fel får du minuspoäng.

1. Lisa har faktiskt gett en present till Peter. (

/5p)

2. Eleverna tror att de inte kommer att klara provet, eftersom det är svårt. (

3. På söndag kommer Anna och Josef att sjunga vackert i kyrkan. (

/11p)

/5p)

4. En butik rånades av två män i fredags. Männen har tyvärr inte gripits.(

/7p)

Liten hjälp för att hitta satsdelarna: Predikat (verb) = Vad händer i meningen? Subjekt = Vem/vad + predikat? Direkt Objekt = Vem/vad + predikat + subjekt? Indirekt Objekt = Till vem/vad + predikat + subjekt + DO? Predikatsfyllnad = bara efter verben: vara, bli, heta, kallas, se...ut, verka, känna sig, låta. Tidsadverbial = När? Rumsadverbial = Var? Orsaksadverbial = Varför? Sättsadverbial = Hur? Satsadverbial = små ord som ändrar meningens betydelse

134

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Grammatikprov – Delkurs 1

4. Ordföljd (

/9p)

1. Sätt orden inom parentes i rätt ordning i följande meningar. Använd orden i parentesen för att skriva en sammanhängande mening. Börja med de kursiverade orden. ( /6p) a. (upptagen, jag, Eftersom, är, i kväll) (komma, jag, kan, inte). b. (skulle, aldrig, provet, klarat, Han, ha)

(ordentligt, han, om, hade, inte, pluggat). c. (Före klockan fem, jag, gå, måste, till affären, hinna) . 2. Sätt in satsadverbialet på rätt plats i bisatsen. Sätt ett kryss (X) där satsadverbialet ska stå. ( /3p) tyvärr

Evy måste till tandläkaren, eftersom hon har bitit av en tand.

inte

Peter tränar varje dag, för att hans kondition ska bli sämre.

verkligen

Om du vill se den nya filmen kan vi gå på bio på lördag.

5. Samordnande konjunktioner (

/11p)

Fyll i meningarna med passande samordnande konjunktion. 1. Idag är det minusgrader ute, jag behöver

mössa

2. Till äppelkakan behöver du: ägg, smör, vetemjöl, socker

vantar. äpplen

lite kanel. 3. Han kunde inte minnas var han hade lagt sina nycklar. Var det i hallen

sovrummet? 4. Barnet fick inte gå ut och leka

Kopiering tillåten

han var sjuk.

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

135

Grammatikprov – Delkurs 1

5. Han tjänar mycket pengar,

det går ut över hans hälsa, eftersom han

alltid jobbar övertid. 6. Det finns bara två alternativ:

säger du förlåt

så kommer ni

att bli ovänner för resten av livet. 7. Den här vinterjackan är varm

vindtät.

8. När hon fick beskedet om att hon inte skulle få jobbet, blev hon

glad

ledsen. 9. Ludmilla fick maginfluensa

hon kunde inte gå till jobbet på en vecka.

10. Du får inte spela på din mobil,

du måste göra dina läxor först.

11. Min lillasyster vill inte äta

6. Pronomen (

kött

fisk; hon är nämligen vegan.

/20p)

Fyll i meningarna med passande pronomen. 1. Jag kan inte hitta

cykel. Jag hade ställt

i cykelstället, men

den är borta. 2. – Hur är det med

och din man? Din syster sa att

skulle

skiljas. Är det sant? – Tack för att

frågar. Tyvärr är det inte så bra. Ja,

ska skiljas.

är kär i någon annan. – Vad tycker – så jag tror att

söner om det? tycker självklart att det är tråkigt. Men förstår.

3. Grannens hund är så söt! Och gulliga! Vill du att vi ska gå och titta på

136

söner är stora nu,

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

har precis fått valpar.

är så

Kopiering tillåten

Grammatikprov – Delkurs 1

4. Min kusin Leo älskar

bil.

garage varje helg. Och om

tvättar

utanför

bil får minsta skråma, blir

tokig.

Ditt resultat:

Kopiering tillåten

/128p

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

137

Bedömningsmall – Saga

Bedömningsmall – Saga Uppgiften som bedöms är att skriva en saga.

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Skriva olika textgenrer – Saga Innehåll

Struktur och textbindning

Texten fångar några av sagans typiska drag på ett enkelt vis.

Texten fångar relativt väl en hel del av sagans typiska drag.

Texten fångar väl nästan alla sagans typiska drag.

Till exempel: inledning, miljö, personer, uppdrag, goda och onda väsen, otroliga händelser, talen 3 och 7, avslutning

Till exempel: inledning, miljö, personer, uppdrag, goda och onda väsen, otroliga händelser, talen 3 och7, avslutning

Berättar ur den allvetande berättarens perspektiv.

Texten har en enkel uppbyggnad – enkel kronologisk berättelse.

Texten har en relativt väl fungerande uppbyggnad – kronologisk berättelse.

Texten har en väl fungerande uppbyggnad – kronologisk berättelse.

Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning. Till exempel: och, men, eller; för att, då, medan, eftersom

Texten är sammanhängande och har utvecklad textbindning, även styckena emellan. Till exempel: både…och, varken…eller, utan; ifall; för övrigt…, i samband med…

Texten är sammanhängande och har välutvecklad textbindning, även styckena emellan. Till exempel: dels…dels; just som; av detta skäl, följaktligen, så småningom

Texten visar försök till styckeindelning.

Texten är indelad i stycken som passar relativt väl till innehållet.

Texten är indelad i stycken som passar väl till innehållet.

Mjuka övergångar mellan styckena förekommer.

Mjuka övergångar mellan styckena används på ett säkert sätt.

Strukturen passar relativt väl för en saga.

Strukturen passar väl för en saga.

Strukturen fungerar delvis för en saga.

186

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

Kopiering tillåten

Bedömningsmall – Saga

Språk, texttyp och normer

Helhetsbedömning

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Enkelt ordval i texten (viss språklig variation).

Varierat ordval (relativt god språklig variation).

Välutvecklat ordval (god språklig variation).

Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Nästan bara huvudsatser.

Meningsbyggnaden är relativt väl fungerande och varierad: långa och korta meningar, bisatser förekommer, meningarna inleds på olika sätt.

Meningsbyggnaden är väl fungerande och varierad: långa och korta meningar, bisatser förekommer, meningarna inleds på olika sätt.

Tempus fungerar i huvudsak – en saga skrivs oftast i preteritum.

Tempus fungerar relativt väl – en saga skrivs oftast i preteritum.

Tempus fungerar väl – en saga skrivs oftast i preteritum.

Adjektiv används på ett i huvudsak fungerande sätt.

Adjektiv används på ett relativt väl fungerande sätt.

Adjektiv används på ett väl fungerande sätt.

Upprepningar används i huvudsak för att förstärka sagokänslan.

Upprepningar används relativt väl för att förstärka sagokänslan.

Upprepningar används väl för att förstärka sagokänslan.

Stor bokstav i början av meningar och punkt i slutet används korrekt.

Versaler används relativt korrekt: Sverige, en svensk bil, Volvo, fru Ek

Versaler används korrekt.

Stavningsnormer följs i huvudsak.

Stavningsnormer följs relativt väl.

Stavningsnormer följs väl.

Skiljetecken används i huvudsak enligt normer.

Skiljetecken används relativt väl enligt normer.

Skiljetecken används väl enligt normer.

Texten fungerar i huvudsak som en saga i denna uppgiftsituation.

Texten fungerar relativt väl som en saga i denna uppgiftsituation.

Texten fungerar väl som en saga i denna uppgiftsituation.

Lärarens kommentarer:

Kopiering tillåten

Språket – grunden till din framtid | Lärarhandledning

187

LÄRARHANDLEDNING

Språket – grunden till din framtid Ord är makt, makt att påverka, makt att göra sin stämma hörd, makt att få sina ord lästa. Ju mer korrekt svenska man använder sig av i tal och skrift, desto större chans att mottagaren lyssnar. Så genom att öva sig i att skriva i olika genrer, kommer språket att bli en väg in i fram tiden där eleven blir allt säkrare på att variera sin svenska beroende på vad som behöver sägas. Vår förhoppning är att eleverna med hjälp av Språket – grunden till din framtid ska lära sig hur de ska använda sig av rätt ord, vid rätt tillfälle, för rätt mottagare. I denna välmatade lärarhandledning hittar du som lärare alla de hjälpmedel du behöver för att lyckas med läromedlet. Här finns handfasta tips, extrauppgifter, kopieringsunderlag och mycket annat. I lärarhandledningen ingår även en digital del i vilken du finner hela handledningen, en mängd utskrivbara dokument och hela elevboken. Lycka till med Språket – grunden till din framtid!

Art.nr 40613

studentlitteratur.se