KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 1
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA
LÄRARPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 1
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
Kompetens är ett helt nyskrivet läromedelspaket för kursen företagsekonomi 1 – skapat idag, för elever som lever i samtiden och blickar mot framtiden! I Kompetens ligger betoningen på att utveckla elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i företagsekonomi och därigenom utvecklar ett flertal kompetenser.
LÄRARHANDLEDNING
Lärarpaketet innehåller allt du som lärare behöver för att underlätta din planering och frigöra värdefull tid. Här ingår bl.a. kommentarer, tre minikurser för eleverna i de vanligaste kontorsprogrammen (Excel, Google Kalkyl m.fl.), förslag på provuppgifter med lösningar, färdiga presentationer och månadsvisa Kompetens-kryss om aktuella samhällshändelser. Du får dessutom tillgång till ett par fackböcker för din egen kompetensutveckling, bl.a. Vår ekonomi av Klas Eklund.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
DIGITALA RESURSER
Mycket av lärarmaterialet finns även rediger- och utskrivbart i lärarmaterialets digitala del, vilket gör att du enkelt kan anpassa prov, presentationer m.m. till din undervisning.
Lärarpaketet ger dig även tillgång till elevens digitala läromedel, dvs. Kompetens Företagsekonomi 1 Fakta och Kompetens Företagsekonomi 1 Övningar Tre lärare kan dela på ett lärarpaket via egna inloggningar.
Digitala resurser, bl.a. provuppgifter, presentationer, tre minikurser i de vanligaste kontorsprogrammen, checklistor och ett par fackböcker.
Studentlitteratur
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Tel 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Bildförteckning: s. 21 AS photo studio/Shutterstock.com. Övriga Shutterstock.
Till lärarmaterialet hör även en digital del!
Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet.
Där finns bl.a. en interaktiv version av lärarmaterialets innehåll, underlag för prov och kapitelsammanfattningar i PowerPoint.
När du ser en liten symbol betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit.
På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt
I lärarmaterialet ingår också fakta- och övningsboken.
Du får här även tillgång till fakta- och övningsbokens digitala läromedel.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion: Malin Kågerman Hansén och Henric Arfwidsson
Omslagsbild: Shutterstock
Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Art.nr 40219
ISBN 978-91-44-16856-2 Upplaga 1:2
© 2020 Författarna och Studentlitteratur AB
Printed by Studentlitteratur, Sweden 2023
sätter vi igång!
Innehåll
Läromedlets olika delar och ämnet företagsekonomi
Skolverkets anvisningar om kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Hjälp eleverna snabbt igång med de digitala läromedlen
Inläst interaktiv version av fakta- och övningsboken
Företagets organisation – hur jobbar vi effektivt tillsammans?
grundbegrepp – varför behövs alla ord?
8
Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och
9 Har vi satt rätt pris – produktkalkyler och moms
10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten
11 Marknadsföring – att möta kundernas behov
12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna
14 Lagar och regler – också i bokföringens värld
till vissa övningar
15 Löpande bokföring – dag för dag
16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat
Råd och tips till kapitlet 67
Kommentarer till vissa övningar 68
17 Dags för bokslut – hur har det gått?
Råd och tips till kapitlet 69
Kommentarer till vissa övningar 70
Förslag på provuppgifter – med lösningsförslag . . . 73
Introduktion . .
Block 1 Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund (kapitel 1–3) . . .
74
74
Block 2 Starta och organisera företag (kapitel 4–6) 80
Block 3 Planera och kontrollera ekonomin (kapitel 7–10) 85
Block 4 Nå kunderna – att marknadsföra och sälja (kapitel 11–13) .
Block 5 Följ upp – med bokföring och bokslut (kapitel 14–17) .
Din egen kompetens .
96
102
115
Några aktuella fackböcker – för din egen kompetensutveckling 116
Vår ekonomi, av Klas Eklund 116
Den kapitalistiska välfärdsstaten, av Andreas Bergh 116
I lärarmaterialets digitala del Interaktiv version av lärarmaterialet
Kapitelsammanfattningar (PowerPoint)
Kapitelsammanfattningarnas inläsning (Word)
Förslag på provuppgifter (Word)
Konteringsrutor
Din egen kompetens – några aktuella fackböcker
Vår ekonomi, av Klas Eklund
Den kapitalistiska välfärdsstaten, av Andreas Bergh
Länk och litteraturtips
Nu sätter vi igång!
Välkommen till
FÖRETAGSEKONOMI 1
I din hand har du nu lärarmaterialet till Kompetens Företagsekonomi 1. Här har vi samlat allt som vi – utifrån många års undervisningserfarenhet – tänker kan underlätta för dig som lärare, oavsett om du är nyutbildad eller erfaren. Det du hittar här är förstås inte några ”måsten”, utan du bedömer och avgör själv vad du vill använda och vad som passar för dina elever.
I Kompetens elevpaket vill vi hjälpa eleverna att förstå de olika begreppen och sambanden inom området företagsekonomi och se företagandet i ett större sammanhang, men du som lärare är naturligtvis avgörande för att eleverna verkligen ska kunna göra detta. Vi hoppas att detta lärarmaterial ska underlätta för dig på många sätt och frigöra värdefull tid.
Efter denna introduktion, som bl.a. beskriver läromedlets olika delar och läromedlet i förhållande till ämnesplanen, presenterar vi läromedlets pedagogiska upplägg, kommentarer, förslag och kompletterande material. Här hittar du t.ex. tips och kommentarer till uppgifter i övningsboken, presentation av vad som finns i faktabokens och övningsbokens digitala läromedel, kapitelsammanfattningar i PowerPoint samt förslag på provuppgifter med lösningsförslag.
I läroplanen för gymnasieskolan framgår tydligt att skolan och läraren också har ett ansvar för att se till att eleverna dels får utveckla sin språkliga förmåga, dels får lära sig använda digitala verktyg. I Kompetens digitala läromedel finns därför särskilda övningar som tränar elevernas språkutveckling i både svenska och engelska. Vi har också lagt till en minikurs i de vanligaste kontorsprogrammen och övningsuppgifter som tränar upp förmågan att använda dessa program. Det finns dessutom övningsuppgifter som är utformade för att kunna ge eleverna tillfälle att öva på muntliga presentationer.
Lycka till i din undervisning!
Magnus Eriksson, Maria Fridefors och Gunvor Sonnby Lindgren
Läromedlets olika delar och ämnet
Företagsekonomi
Läromedlet Kompetens Företagsekonomi 1 består av fyra delar: Fakta, Övningar, Kommentarer och lösningar och detta Lärarmaterial
Både faktabokens och övningsbokens elevpaket består av en tryckt bok och ett digitalt läromedel (inloggningen till de digitala läromedlen finns på insidan av böckernas omslag). Det innebär att du och dina elever enkelt kan välja vad ni tycker passar bäst i arbetet med fakta och utvecklingen av förståelse och färdigheter.
Kommentarer och lösningar innehåller kompletta svar och kommentarer till samtliga uppgifter, till skillnad från övningsbokens kortfacit som framförallt innehåller korta svar på räkneuppgifter.
För de som vill finns Kompetens Företagsekonomi 1 också att köpa som enbart digitalt elevpaket (enanvändarlicens) och digitalt klasspaket (upp till 30 användare). Här ingår alltså inte de tryckta böckerna och licenstiden är 1 år från det att läromedlen aktiveras, i stället för 4 år. Men innehållet är desamma i alla varianter. För enkelhetens skull beskriver vi Kompetens Företagsekonomi 1 i det följande som fakta- och övningsbok med digitala läromedel. Det är också den kombinationen – som tillåter blended learning – som vi tycker fungerar allra bäst.
Läromedlet består av 17 kapitel som är indelade i fem block:
Block 1: Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund
Block 2: Starta och organisera företag
Block 3: Planera och kontrollera ekonomin
Block 4: Nå kunderna – att marknadsföra och sälja
Block 5: Följ upp – med bokföring och bokslut
Skolverkets anvisningar om kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läromedlet är utvecklat för gymnasiekursen Företagsekonomi 1. Så här skriver Skolverket om ämnet, dess syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. I sammanställningen som börjar på s. 11 presenteras hur läromedlet anknyter till ämnesplanen.
Ämne – Företagsekonomi
Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation, redovisning och kalkylering. Ämnet omfattar även entreprenörskap, som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bl.a. hållbar utveckling.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar
kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1 Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.
2 Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
3 Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
4 Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
5 Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
6 Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.
7 Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.
Kursen företagsekonomi 1 omfattar punkterna 1–4 och 6–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
• Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.
• Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.
• Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.
• Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven beskriver översiktligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar översiktligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven översiktligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.
Eleven beskriver översiktligt olika funktioner i ett företag samt redogör översiktligt för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven översiktligt för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet. Eleven redogör översiktligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet enkla företagsekonomiska metoder. Med hjälp av enkla modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.
Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med enkla omdömen.
Eleven använder i samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven beskriver utförligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar utförligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.
Eleven beskriver utförligt olika funktioner i ett företag samt redogör utförligt för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven utförligt för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet. Eleven redogör utförligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Eleven värderar med enkla omdömen modellernas användbarhet.
Eleven upprättar efter samråd med handledare en projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med tillfredsställande resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen.
Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven beskriver utförligt och nyanserat företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt och nyanserat företagens villkor, med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar.
Eleven beskriver utförligt och nyanserat olika funktioner i ett företag och hur de samordnas för att man ska nå uppställda mål samt redogör utförligt och nyanserat för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare väljer och använder eleven med säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.
Eleven värderar med nyanserade omdömen modellernas användbarhet.
Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med gott resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras.
Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Kopplingen till ämnesplanen
Följande uppställning visar hur fakta och övningar i läromedlet anknyter till ämnesplanen. I vissa fall kan det finnas kopplingar till mer än ett kapitel. Se även avsnittet om de åtta kompetenserna på nästa sida.
Ämnesplanen i företagsekonomi
1 . Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande
2 Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet
3 Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé
4 . Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa
Kapitel i Kompetens
(främst)
1 Nu sätter vi igång med ekonomi!
2 Handel och ekonomi – en tidsresa
11 Marknadsföring – att möta kundernas behov
13 Marknadsrätt – för schysta affärer!
1 Nu sätter vi igång med ekonomi!
4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa
5 Vilken företagsform?
13 Marknadsrätt – för schysta affärer!
14 Lagar och regler – också i bokföringens värld
4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa
5 Vilken företagsform?
6 Företagets organisation – hur jobbar vi effektivt tillsammans?
7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord?
8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram
9 Har vi satt rätt pris? – produktkalkyler och moms
10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten
11 Marknadsföring – att möta kundernas behov
12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa
14 Lagar och regler – också i bokföringens värld
15 Löpande bokföring – dag för dag
16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat
17 Dags för bokslut – hur har det gått?
5 . Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet
6 Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat
7 Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang
(främst)
2 Handel och ekonomi – en tidsresa
4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa
12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa
13 Marknadsrätt – för schysta affärer!
3 Arbeta i projekt – när gör man det?
4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa
6 Företagets organisation – hur jobbar vi effektivt tillsammans?
12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa
17 Dags för bokslut – hur har det gått?
(främst)
8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram
9 Har vi satt rätt pris? – produktkalkyler och moms
10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten
11 Marknadsföring – att möta kundernas behov
12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa
14 Lagar och regler – också i bokföringens värld
15 Löpande bokföring – dag för dag
16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat
17 Dags för bokslut – hur har det gått?
Åtta kompetenser
Läromedlet Kompetens är förstås fullt ut anpassat till ämnesplanen för Företagsekonomi 1 (som vi har åskådliggjort på föregående sida), men vi har även som mål att genomgående i läromedlet visa eleverna hur den teoretiska kunskapen kombinerad med praktisk förmåga att utföra olika delar inom företagsekonomi leder till olika kompetenser
När eleverna är klara med kursen ska de inte bara veta att de har genomfört den, utan de ska också kunna se att de blivit kompetenta i ett antal avseenden. De har utvecklat kompetenser som de kommer att ha stor nytta av i sitt framtida arbetsliv. Dessa kompetenser är affärskompetens, analytisk kompetens, digital kompetens, entreprenöriell kompetens, etisk kompetens, global kompetens, hållbarhetskompetens och kommunikativ kompetens.
I arbetet med att synliggöra dessa kompetenser som är kopplade till ämnesplanen och betygskriterierna, har vi inspirerats av upplägget för de skolor som utbildar diplomerade gymnasieekonomer. Dessutom av andra svenska och internationella organisationer som har försökt att förtydliga vilka förmågor de tycker är viktiga för alla medborgare i dagens och morgondagens arbetsliv. Bland dessa organisationer finns EU, Svensk Handel och International Baccalaureate (IB).
Kompetenserna är formulerade så att de kan fungera för alla skolor. Det finns ingen inbördes rangordning mellan dem och i viss utsträckning överlappar de varandra.
I början av varje kapitel synliggörs vilka kompetensområden som kapitlet tar upp.
Som detta exempel visar inleds varje kapitel med en lista över de kompetenser som aktivt behandlas i kapitlet och viktiga nyckelord för respektive kompetens. Dessutom visas tydligt mål med kapitlet, viktiga begrepp och vilken eller vilka delar av det centrala kursinnehållet som kapitlet främst är kopplat till.
I slutet av varje kapitel i övningsboken kan eleverna se hur långt de har kommit i utvecklingen av respektive kompetens.
Sist i varje kapitel i övningsboken visas en sammanställning över vilka kompetenser som eleverna har arbetat med i det aktuella kapitlet. Eleverna kan även se framstegen i förhållande till det totala antalet kapitel som behandlar respektive kompetens.
Affärskompetens
Med affärskompetens menas här förmågan att göra affärer och förstå sig på affärslivet. Det inkluderar t.ex. teoretisk och praktisk kunskap om försäljning, marknadsförståelse och service. Det innefattar även kunskap om sådant som kassaflöden, budgetar, bokföring och finansiella rapporter.
I affärskompetens ingår det så klart också förståelse för ekonomiska grundbegrepp. Eftersom många lagar påverkar affärslivet, är även juridisk kunskap om avtal, bokföring, marknadsföring, immaterialrätt med mera en viktig del av affärskompetensen.
Analytisk kompetens
Analytisk kompetens innebär att kunna hitta och välja ut fakta av god kvalitet, vara källkritisk och kunna dra slutsatser utifrån fakta. Det innefattar också att kunna beskriva och analysera olika företeelser utifrån olika perspektiv, vilket är en del i kunskapskraven för de högsta betygsnivåerna – att ha förmågan att vara ”utförlig och nyanserad” i sina resonemang. Dessutom handlar det om att kunna använda sina kunskaper för att göra djupare reflektioner kring olika frågor och företeelser.
Att vara analytiskt kompetent är viktigt i stora delar av affärslivet, oavsett om man vill utveckla sitt företag eller göra ett bra jobb i den framtida yrkesrollen.
Digital kompetens
Digital kompetens syftar på de praktiska färdigheter som man behöver om man exempelvis ska arbeta som ekonomiassistent, dvs. kunna använda IT-verktyg och internet för informationssökning, behärska Office-paketet eller motsvarande och använda digitala bokföringsprogram och affärssystem som t.ex. Fortnox eller Visma. Det innefattar även kunskap om e-handel och digital marknadsföring.
Entreprenöriell kompetens
Entreprenöriell kompetens handlar om förmågan att starta och driva företag, men också om att kunna driva projekt. En viktig del i detta är att kunna se spännande och bra affärsmöjligheter och vara kreativ och skapande för att exempelvis lösa kunders behov på ett bra sätt. Det förutsätter att man har kunskap om hur man utformar en affärsidé, hur man genomför en marknadsundersökning, hur man utformar företagets/organisationens värdeerbjudande till kunden eller medborgaren (om det är en offentlig verksamhet), hur man bygger upp en verksamhet, hur man skaffar kapital, hanterar olika vanliga uppstarts- och expansionsproblem och hur man bygger upp sina professionella nätverk.
Den entreprenöriella kompetensen innefattar även hur man arbetar i projektform.
Inom ramen för entreprenöriell kompetens ryms dessutom förståelse för betydelsen av innovation och utveckling av både produkter och hela verksamheter.
Etisk kompetens
Etisk kompetens handlar om kunskap och förståelse för de etiska val man ställs inför inom företagande, samt de redskap man har till sitt förfogande. Det kan t.ex. gälla hur man bör bemöta kunder och anställda, men också vad det innebär att ansvara för pengar och sköta sitt företag enligt de lagar och regler som finns.
I detta ingår att man både vet hur man uppträder mot andra och har juridisk kunskap om exempelvis lagar och normer. Det innefattar även kunskap om anti-korruption, arbetsvillkor, marknadsföring och om hur AI (artificiell intelligens) kan användas inom affärslivet, samt de etiska gränsdragningsfrågor som ny teknik ställer oss inför.
Global kompetens
Global kompetens handlar om kunskap och förståelse för vad globalisering är och vad den innebär för affärslivet. Det handlar också om kunskap och förståelse för andra kulturer och för hur man kan överbrygga kulturella olikheter – exempelvis när företag i Sverige och i andra länder gör affärer med varandra.
Global kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsfrågor ur ett globalt perspektiv.
Hållbarhetskompetens
Hållbarhetskompetens handlar om kunskap om vad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är och hur man utformar sin affärsverksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart för både människor och omvärld.
Ett exempel på det är företag som genom sitt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR) aktivt bidrar till ett bättre och mer hållbart samhälle.
Inom social hållbarhet ryms även hur företagen kan stödja arbetet för de mänskliga rättigheterna, t.ex. genom förbättrade arbetsförhållanden.
Kommunikativ kompetens
Med kommunikativ kompetens menas språklig kompetens i både tal och skrift (affärsrelaterad skriftlig kommunikation). Den kommunikativa kompetensen handlar också om en retorisk förmåga, t.ex. i samband med att man presenterar produkter eller när man vill motivera andra.
Den kommunikativa kompetensen inkluderar också social kompetens, som förmågan att interagera och samarbeta professionellt i grupper av olika slag.
I uppställningen nedan framgår i vilka kapitel som de olika kompetenserna behandlas.
Kompetenser
Affärskompetens
Analytisk kompetens
Digital kompetens
Entreprenöriell kompetens
Etisk kompetens
Global kompetens
Hållbarhetskompetens
Kommunikativ kompetens
Kapitel i Kompetens
Kapitel 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17
Kapitel 2, 4, 6, 11, 12, 13, 17
Kapitel 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 17
Kapitel 2, 3, 4, 5, 11, 12
Kapitel 1, 11, 12, 13, 14
Kapitel 2, 4, 13
Kapitel 2, 6, 11, 17
Kapitel 3, 11, 12
Så här kan du arbeta med KOMPETENS
Introducera kapitlet
När du introducerar ett nytt kapitel, kan du göra på flera olika sätt. Ett förslag är att knyta an kapitlets tema med kursbeskrivningen genom att ägna en liten stund åt att gå igenom den ruta som inleder varje kapitel. Där står vilka lärandemål som kapitlet har, vilka viktiga begrepp som tas upp och vilket centralt innehåll i kursen som kapitlet handlar om. Där står det också vilka kompetenser som man kommer att träna på. Eleverna får alltså en sammanfattning av vad kapitlet ska handla om och vad han eller hon förväntas lära sig. I det digitala läromedlet finns färdiga kapitelsammanfattningar till varje kapitel, som fungerar som korta miniföreläsningar. Dessa kapitelsammanfattningar kan antingen användas som introduktion till arbetet med ett kapitel eller som avslutning/repetition (se s. 36). Du och eleverna kan ta del av dem tillsammans eller så kan eleverna titta på dem på egen hand, t.ex. om ni vill jobba ”flippat”.
I lärarmaterialets digitala del finns kapitelsammanfattningarna även som PowerPointpresentationer och talmanus, så vill du göra det mer personligt kan du utgå ifrån texten i talmanus och visa PowerPoint-bilderna för eleverna.
Varva med tillämpningar
Det är ju självklart viktigt för eleverna att få arbeta aktivt med faktatexterna och tillämpa för att lära sig nya begrepp, teorier och samband. I Kompetens Fakta finns det Tänk efter-uppgifter i direkt anslutning till texten, som är korta analys- och diskussionsfrågor som du kan använda för att låta eleverna stanna upp och reflektera kring det ni har gått igenom. Tänk efter-uppgifterna kan också fungera som diskussionsfrågor i liten eller stor grupp.
För att det ska vara enkelt att varva teorigenomgångar med övningar finns det i Kompetens Övningar en rik mängd av olika övningsuppgifter. Varje kapitel där har under rubriken Repetera ett antal instuderingsfrågor som följer kapitlets struktur. Eleverna kan antingen jobba löpande med dessa uppgifter, parallellt med att ni går igenom kapitlet, eller som repetition när ni närmar er kapitlets slut. Du hittar fler tips på vad som kan vara viktigt att tänka på inför varje kapitel under rubriken Råd och tips till de olika kapitlen och övningarna (se s. 35).
I Kommentarer och lösningar finns det förslag på hur instuderingsfrågorna och övriga uppgifter i övningsboken ska besvaras, men var observant på att det ibland finns många sätt att besvara frågan på ett bra sätt. Syftet har varit att varva teoretiska frågor med uppgifter som ger eleverna tillfälle att söka sig ut och se hur olika företag och andra verksamheter har gjort i verkligheten.
Materialet i Kompetens ger också eleven tillfälle att träna på fler färdigheter än enbart de som ingår i kursen Företagsekonomi 1. Exempelvis finns det i både faktabokens och övningsbokens digitala läromedel enkla och lättanvända minikurser i de vanligaste programmen för ordbehandling, kalkyler och presentationer. Du och eleverna hittar dem under rubriken Starta här först! Det finns sedan uppgifter i övningsboken där eleverna får träna på att använda t.ex. Excel, Word eller PowerPoint.
Det finns också uppgifter där eleverna kan träna på att samarbeta i par eller grupper, eller på att göra muntliga presentationer. Beroende på hur du väljer att lägga upp arbetet i klassen med olika uppgifter, kan en uppgift ta olika lång tid. I vissa fall finns det uppgifter som passar bra som fältstudier, om skolans geografiska läge och andra omständigheter gör det möjligt.
Det finns också genomgångar i de digitala läromedlen av några områden som elever brukar tycka är komplicerade (bl.a. om debet och kredit och moms) samt filmer och inter vjuer som på olika sätt belyser hur folk ute i branschen arbetar med olika saker eller hur något fungerar. Vissa av dessa filmer och intervjuer kan passa in på flera kapitel och man kan lyssna eller titta på dem i helklass eller enskilt. Som hjälp för inlärningen finns det stödfrågor till varje film och intervju.
Några praktiska tips
En del elever har av olika skäl svårt att läsa av ekonomiska rapporter, bokslutstablåer, tabeller och andra uppställningar med siffror Andra tycker att det är knepigt att få in rätt siffror i rätt rutor i konteringsmallarna Att de har problem med detta kan bero på dyslexi, men också ha andra orsaker
Följande är några enkla tips som ofta har visat sig vara till stor hjälp:
➵ För att göra det lättare att följa en viss rad kan eleven till exempel använda en linjal och lägga den under raden
➵ När man gör beräkningar kan man till exempel ha en egenkontroll genom att göra rimlighetsbedömningar
➵ Ett annat bra sätt att själv kontrollera sitt arbete är att göra tvärkontroller när man konterar
Arbeta med projekt
I betygskriterierna framgår det att eleverna ska arbeta med någon form av projekt i samband med kursen Företagsekonomi 1. Detta projekt kan vara stort eller litet; det avgör du som lärare. Vi har dock utformat ett förslag till projekt som går som en röd tråd genom övningsboken, där du och eleverna i slutet av nästan alla kapitel kan hitta en arbetsuppgift – Ditt projekt! – som kopplar ihop kapitlets teori med en fas i ett fiktivt företag, som alltså är projektet.
Arbetet med projektet kan med fördel sammanställas och redovisas i form av en samlad rapport eller presentation i slutet av kursen, vilket innebär att tid också behöver avsättas till denna slutredovisning.
Ett annat sätt att arbeta med ett projekt är t.ex. att jobba med UF-företag. Mer om det nedan.
Arbeta med UF
Många skolor i landet låter eleverna prova på praktiskt företagande enligt Ung Företagsamhets utbildningskoncept, så kallade UF-företag. Det går att använda UF-företag i ett flertal kurser, så även i Företagsekonomi 1. Vårt läromedel Kompetens vill inte bara ge teoretiska baskunskaper inom företagsekonomi, utan också vara en introduktion till entreprenörskap och vad man behöver veta som egenföretagare. Avsikten är att läromedlet ska vara användbart och flexibelt, både för dem som väljer att driva UF-företag och för dem som inte gör det. Läromedlet är därför utformat så att det ska fungera väl i båda fallen – t.ex. som en förberedelse inför ett UF-projekt i nästa årskurs eller som bas för att ihop med kursen Företagsekonomi 1 driva ett UF-företag.
Kopplingen till entreprenörskap går som redan har nämnts som en röd tråd genom hela läromedlet i form av ett projektarbete som börjar med att eleverna skapar en affärsidé till ett fiktivt företag. Detta tänkta företag ska de sedan successivt utveckla under kursens gång och kapitlen kommer i stort sett i samma ordning som aktiviteterna under ett
UF-år. Det går alltså bra att byta ut det fiktiva företaget mot ett UF-företag och applicera kursens teori på ett riktigt UF-företag om du hellre skulle vilja det.
Om du väljer att låta eleverna arbeta med UF-företag under läsåret, kan de redan i ett ganska tidigt stadium av kursen behöva börja med bokföring och kontering. Detta tas upp först i kapitel 15, där det bl.a. finns en övningsuppgift där eleverna själva ska skapa en lämplig kontoplan (övning 15:20). Du kan också låta dem använda vårt förslag till kontoplan för UF-företag som du hittar här. Observera att även den kan behöva justeras lite för att passa ihop med elevernas affärsidé.
Den föreslagna kontoplanen skiljer sig lite från kontoplanen längst bak i faktaboken och övningsboken, eftersom ett UF-företag är ett ettårigt skolprojekt och i normalfallet bara har omsättningstillgångar, för att nämna en skillnad. Vi har också bytt namn på kontot för aktiekapital till riskkapital.
Ett UF-företag är juridiskt sett ett skolprojekt och därför behöver man alltså anpassa de vanliga kontoplanerna för de ska passa. Om ett UF-företag blir så framgångsrikt att det inte längre skattetekniskt kan klassas som ett skolprojekt, måste eleverna såklart följa en vanlig kontoplan anpassad för den bolagsform de väljer.
Repetera
Eleverna kan repetera innehållet i kapitlen på många sätt. Dels finns det som vi tidigare nämnde repetitions- och instuderingsfrågor i övningsboken, men det finns även flera uppgifter i faktabokens digitala läromedel som hjälper eleverna att se om de kommer ihåg och har förstått kapitlets innehåll, som Testa dig själv och Förstår du begreppen?
I de digitala läromedlen finns även extra övningar till både fakta- och övningsboken. Och de flesta av dessa uppgifter är självrättande.
Ett annat bra sätt att repetera är att göra olika former av sammanfattningar, vilket man kan träna på i olika uppgifter i övningsboken.
Eleverna kan också titta på kapitelsammanfattningarna i faktabokens digitala läromedel. Det finns dessutom en kortfattad summering av kapitlet under rubriken Kapitlet i ett nötskal sist i varje kapitel i faktaboken.
Avsluta kapitlet
När kapitlet börjar bli färdigt, kan eleverna stämma av att de har gått igenom alla momenten i faktaboken och övningsboken och lärt sig det som var målet för kapitlet. Detta gör de med hjälp av Checka ut i övningsbokens digitala läromedel.
Inför examinationen hittar du förslag till provfrågor och lösningar under rubriken Förslag på provuppgifter – med lösningsförslag på s. 73.
I både faktaboken och övningsboken ingår som sagt ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt.
Om eleverna har arbetat med vad de kan på egen hand och är förberedda, kan du ägna en större del av lektionerna åt sådant en dator inte klarar av – att inspirera och diskutera.
Börja därför alltid kursen med att gå igenom och visa hur Kompetens digitala läromedel fungerar och vad som finns där samt tydliggör vilken nytta eleverna kan ha av de inlästa, interaktiva böckerna, de interaktiva uppgifterna, kapitelsammanfattningarna m.m. Du kan exempelvis tillsammans med eleverna titta igenom Snabbguiden till det digitala läromedlet, som finns under rubriken Starta här först! i både faktabokens och övningsbokens digitala läromedel.
Försäkra dig om att alla har aktiverat sina digitala läromedel och kommit igång. Eleverna når dessa digitala läromedel via en unik inloggningskod som finns på insidan av omslaget på deras böcker. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du och dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/ aktiveraprodukt.
Se också helst till att de har anslutit sig till ditt digitala klassrum (läs mer om det på s. 28). Om du och dina elever använder läromedlets digitala klassrum, kan du som lärare se om eleverna har förberett sig/gjort läxan i det digitala läromedlet och därmed kommer förberedda till lektionen.
Inläst interaktiv version av fakta- och övningsboken
I de digitala läromedlen finns en interaktiv version av den tryckta fakta- och övningsboken, inläst med textföljning. Eleverna kan där läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (dvs. de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. För elever med läs- och skrivsvårigheter är detta ett värdefullt hjälpmedel, liksom för elever med andra modersmål än svenska.
I både fakta- och övningsbokens digitala läromedel finns en digital ordlista över viktiga begrepp på svenska och engelska. Det gör att eleverna enkelt kan få de centrala begreppen förklarade varhelst de befinner sig i läromedlen. Dessutom finns det interaktiva övningar i vilka de kan träna på vad begreppen betyder. Det finns också uppgifter där de kan träna på viktiga begrepp på engelska.
Ordlistan når man via symbolen i vänstra kanten.
Faktabokens digitala innehåll
Förutom de interaktiva versionerna av de tryckta böckerna kan man hitta många användbara saker som på olika sätt kan bidra till en varierad undervisning och fördjupad inlärning. Eleverna kan arbeta individuellt, varierat och självständigt och du som lärare har alltid tillgång till ett batteri med extrauppgifter på olika svårighetsnivåer.
Interaktiva uppgifter
I det digitala läromedlet kan eleverna testa om de har lärt sig det viktigaste i kapitlet och träna mer på ordkunskap och ekonomiska facktermer med hjälp av följande uppgifter:
◉ Testa dig själv – testar faktakunskaper
◉ Förstår du begreppen? – tränar förståelsen av kapitlets specifika begrepp och ämnesord (för de mest centrala begreppen även på engelska).
Genomgångar
Här finns också genomgångar av vissa teoretiska moment som elever kan uppleva som lite mer komplicerade, bl.a. om debet och kredit och moms.
Kapitelsammanfattningar
Här finns kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar – med text och ljud. De är något mer omfattande, med en del konkretiserande exempel, jämfört med Kapitlet i ett nötskal som ligger sist i varje kapitel i faktaboken.
Kapitelsammanfattningarna är en sammanfattande genomgång av det centrala i varje kapitel, som du exempelvis kan använda för att introducera ett nytt kapitel genom att visa presentationen för klassen respektive ge som förberande uppgift till eleverna eller för att låta eleverna repetera kapitlet på egen hand.
Eleverna kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång eller dela upp den i kortare delar. Talmanus till inläsningarna i kapitelsammanfattningarna finns nedladdningsbara.
Case
Till varje block finns det ett lite större case, som låter eleverna öva mer på det som de har läst genom att lösa ett företagsekonomiskt problem. Förslag på lösningar finns i en del fall i anslutning till caset och i andra i lärarmaterialets digitala del.
Filmer och intervjuer
Här finns intervjuer i form av filmer eller ljudinspelningar för att göra stoffet mer verklighetsbaserat.
Till intervjuerna och filmerna finns några korta introduktioner med frågor som eleverna kan arbeta med i samband med att de tittar på filmen eller lyssnar på intervjun, för att de på så sätt ska bli mer aktiva och komma ihåg innehållet bättre.
Nyhetskryss
Löpande publiceras också aktuella Kompetens-kryss med fokus på aktuella händelser och frågor i näringslivet. Eleverna hittar dem under rubriken Aktuellt. Facit till kryssen kommer att publiceras löpande i lärarmaterialets digitala del.
Övningsbokens
digitala innehåll
I övningsbokens digitala läromedel finns en mängd användbart material, utöver den inlästa interaktiva boken. Om du uppmuntrar till det, kan motiverade elever arbeta mycket på egen hand med detta. Du kan t.ex. som förberedelse inför lektionen ge elever i uppgift att läsa/lyssna på vissa avsnitt i kapitlet och arbeta med kapitlets specifika ämnesord.
Genomgångar
Här finns samma genomgångar av vissa teoretiska moment som elever kan uppleva som lite mer komplicerade, som ligger i faktaboken, bl.a. om debet och kredit och moms
Interaktiva
extraövningar
Här finns Fler övningar där eleverna kan öva vidare genom att arbeta med olika uppgiftstyper och direkt få feedback om de har tänkt rätt.
Det finns även mer utmanande, sammanfattande uppgifter där de skriver in sina svar och sedan jämför med ett exempelsvar. Eleverna får sedan själva bedöma om de har svarat mest rätt eller mest fel. Eleverna kan om de vill spara sina svar och arbeta vidare med uppgiften vid ett senare tillfälle.
Checklistor och tester
För att eleverna ska kunna följa sitt lärande och bedöma om de har inhämtat det väsentligaste av det som kapitlet vill förmedla och om de kan använda den nya kunskapen finns även checklistor (Checka ut) till varje kapitel och tester som presenteras blockvis.
Här följer tips och kommentarer till de olika kapitlen samt till vissa av övningsbokens uppgifter. Övriga uppgifter som inte kommenteras här återfinns i det separata häftet med kommentarer och lösningar.
Introduktion
När du startar upp kursen i Företagsekonomi 1 med dina elever, finns det en del saker som kan vara bra att gå igenom redan från början, till exempel tidplaneringen, det centrala innehållet och vilka delar kursen ska innehålla. Det kan också vara en god idé att gå igenom introduktionen till läromedlet och förklara hur det är upplagt och tanken bakom de olika kompetenserna – de som man som ekonom ju behöver i framtiden.
Det leder naturligt in på de inledande intervjuerna med olika personer som arbetar som ekonomer i olika yrken. Intervjuerna kan fungera som en inspiration och ge eleverna en inblick i några av alla de jobb som man kan ha som ekonom. Det blir också ett sätt att introducera läromedlets upplägg, eftersom det till alla intervjuer och filmer finns stödfrågor och eleverna får då redan i introduktionen stifta bekantskap med det arbetssättet.
Det är också en fördel om du på ett tidigt stadium hjälper eleverna igång med de digitala läromedlen, se s. 24–26.
1 Nu sätter vi igång med ekonomi!
Råd och tips till kapitlet
I detta inledande kapitel ges en introduktion till ekonomibegreppet och vad det kan innebära att hushålla med begränsade resurser på olika nivåer – samt att det även handlar om att skapa resurser. Fokus ligger på företag men även privatekonomi och samhällsekonomi tas upp i viss utsträckning.
Några saker som man särskilt kan ta upp i samband med en genomgång är följande:
◉ För att ge eleverna en överblick över de teoretiska delarna av kapitlet kan det vara bra att visa den digitala kapitelsammanfattningen, antingen i början eller för att samla ihop avsnittet i slutet.
◉ Tänk efter-frågan på s. 21 i faktaboken handlar om privatekonomiska val. Försök gärna få eleverna att även komma på några valsituationer för ett företag eller för hela samhället.
◉ Tänk efter-frågan på s. 23 kan vara en bra utgångspunkt för en diskussion kring privatekonomi och vikten av att planera. Bil, nöjen och semesterresor är exempel på sådant som inte är med i tabellen. Kommentera gärna att posten hemutrustning kan handla om större belopp men inte lika ofta, och att det då är viktigt att ha en buffert om något t.ex. skulle gå sönder och behöva bytas ut. Sparande är förstås ingen utgift, men det kan vara bra att notera att något sparande inte heller är med i tabellen.
◉ En något längre version av intervjun på s. 24 med bankrådgivaren Sara finns tillgänglig som ljudfil i faktabokens digitala läromedel.
◉ Indelning av företag efter storlek (s. 25): Diskutera gärna vad som kännetecknar din ort och be eleverna om lokala företagsexempel.
◉ Indelning efter typ av verksamhet (s. 26 f): Tänk efter-frågan på s. 29 handlar om att eleverna ska komma på lokala exempel.
◉ Tänk efter-frågan på s. 28 handlar om varor. Ibland är det kanske inte som eleverna tror – den totala arbetstiden för att montera samman en personbil är ofta en dryg arbetsdag, vilket det också kan ta att skapa ett litet föremål på hantverksmässigt sätt. Frågan kan även breddas till tjänster (exempelvis appar och liknande tjänster som bara kräver ”manuellt arbete” för att skapa, men sedan i princip inte kräver mer arbete för varje ny användare av tjänsten).
◉ När det gäller Tänk efter-frågan på s. 30 kan man förslagsvis be eleverna att komma på ett lokalt exempel och ett mer välkänt exempel på ett stort företag i samma bransch.
◉ Tänk efter-frågan på s. 32 om intressenter är inte självklar. Vilka som är viktigast kan diskuteras, men utan kunder blir det ingen verksamhet. Media är för många företag inte en särskilt viktig intressent men i vissa lägen, om företaget uppmärksammas för något bra eller dåligt, kan media vara avgörande.
◉ Det finns några exempel i texten vid sidan av Tänk efter-frågan nederst på s. 32, men försök att få eleverna att därefter komma på ytterligare exempel på marknader som kan vara olika konjunkturkänsliga.
◉ Tänk efter-frågan på s. 35 kan vara svår. Låt eleverna först läsa den tonade rutan intill för att få en förståelse av begreppet prisbubbla. Om bostadsmarknaden riskerar att bli en bubbla kan diskuteras, men en ”bubbla” som spricker kan lätt göra både säljare och köpare försiktiga och avvaktande och påverka hela samhällsekonomin.
◉ Många ekonomer arbetar inom den offentliga sektorn (s. 36), medan andra arbetar i företag med den offentliga sektorn som kunder, så den är viktig att ta upp. Värt att observera är att begreppet landsting ganska nyligen ändrats till region, vilket även gäller landstingsskatten som numera alltså heter regionskatt.
◉ När eleverna närmar sig slutet av kapitlet kan de stämma av att de har koll på innehållet genom att arbeta med övningarna i faktabokens digitala läromedel – Testa dig själv och Förstår du begreppen? – och sedan arbeta vidare med att tillämpa de nya kunskaperna med hjälp av de interaktiva övningarna i övningsboken.
Kommentarer till vissa övningar
1:3 Bästa bloggtipsen om privatekonomi?
Låt gärna eleverna söka fritt efter lämpliga bloggar eller kanske poddar. Ett förslag är att be eleverna att först tänka efter om det är något särskilt som de är intresserade av, exempelvis att spara inför att flytta hemifrån alternativt till något inköp eller en upplevelse. Kanske är de istället intresserade av aktier och fonder, eller något annat med koppling till privatekonomi.
Om du inte vill lägga så mycket tid på denna uppgift kan du förstås ge eleverna någon eller några länkar att utgå från. Du hittar användbara länktips här. .
1:4 Din egen privata budget
Uppgiften kan eventuellt uppfattas som känslig för några elever, beroende på familjesituation etc. Ett sätt att hantera detta på är att som alternativ låta eleverna hitta på en tänkt person eller familj att utgå från.
1:5 Resursbehoven varierar
Det är viktigt att stämma av så att eleverna funderar både kring resurserna i sig och vilka resurser som behöver finnas i företaget hela tiden och vad som kan köpas in från andra företag. Det är också viktigt att eleverna inte bara får med investeringar och varor, exempelvis sådant man behöver ha på lager, utan även tjänster som exempelvis bank, försäkring och redovisningskonsult.
1:6 Varför betala mer?
a. Här kan du passa på att hänvisa till att begreppet varumärke återkommer i block 4 om marknadsföring.
1:9 Vilka konkurrerar?
Eleverna kan säkert komma på och hitta några direkta konkurrenter. Passa gärna på att väcka tanken kring indirekta konkurrenter, som exempelvis kollektivtrafiken för Volvo Cars.
* c. Exempelet Ericsson är markerat som en svårare uppgift, eftersom det kan kräva mer av sökning för att hitta konkurrenter när det gäller B2B-produkter som mobilsystem.
1:12 Plus eller minus på börsen?
a. Vårt förslag är att i förväg tydligt avgränsa uppgiften till aktier på listan OMX Stockholm Large Cap. En källa kan vara di.se – välj Börs i menyn. Tipsa gärna eleverna om att man kan klicka på rubriken +/- för att sortera på aktier som har stigit alternativt sjunkit mest. Diskutera gärna om det är mest relevant att titta på förändringen i kronor eller i procent.
* b. och c. Uppgiften kräver ett aktivt sökande efter relevant information. På exempelvis di.se kan man se hela börsvärdet direkt i listan. Det är viktigt att eleverna förstår att det totala börsvärdet är värdet per aktie multiplicerat med det totala antalet aktier som finns i det företaget. De behöver också känna till att antalet aktier varierar mycket, vilket innebär att priset per aktie egentligen inte säger något om hela börsvärdet.
* d. För elever som inte är vana vid att arbeta med kalkylprogram kan denna deluppgift vara svår. Låt gärna eleverna ta del av den introducerande genomgång (minikurs) av Excel som finns i faktabokens och övningsbokens digitala läromedel (under rubriken Starta här först!).
* 1:13 Upp eller ner – vart är konjunkturen på väg?
Här kan du välja ambitionsnivå. Ett alternativ är att eleverna (enskilt eller i grupp) skriver och lämnar in svar på uppgiften. Ett annat alternativ är att denna sammanfattning inte lämnas in utan används som grund för en kortare muntlig diskussion, där några utvalda elever kort får summera vad de har kommit fram till.
1:14 Förklara för en kurskamrat …
Forskningen visar att det är en mycket bra inlärningsstrategi att sammanfatta för sig själv eller andra nya fakta och kunskaper. Denna typ av uppgift återkommer därför på liknande sätt i alla kapitel som ett sätt att ”tvinga” eleverna att reflektera över någon viktig del i kapitlet och sedan redovisa detta för varandra parvis eller i mindre grupper.
* 1:16 Spara i aktier?
Här måste du börja med att bestämma förutsättningarna, t.ex. startdatum och ett eller flera datum för avstämning av värdet, så att de blir lika för alla grupper. När det gäller fonder kan exempelvis Avanza.se vara en bra utgångspunkt, men visa gärna för eleverna hur de kan filtrera fram olika fondtyper med mera. Köpkurs och säljkurs kan kännas som svåra begrepp – även om det delvis nämns i uppgiften kan det säkert krävas en närmare förklaring samtidigt som ni gemensamt tittar på en kurslista.
1:17 Ditt projekt!
Denna uppgift rekommenderas starkt, bl.a. eftersom betygskraven talar om att man ska arbeta i projektform. I detta första kapitel kan du välja om eleverna ska fundera kring produkter individuellt eller om de redan från början ska arbeta i grupp.
Det är viktigt att i förväg förklara för eleverna att detta är en uppgift som de kommer att arbeta vidare med och bygga på efter hand som de arbetar igenom de olika kapitlen. Vi har valt att inte kalla projektuppgiften för en affärsplan här i Företagsekonomi 1, men man kan säga att grunden i Ditt projekt! är att ta fram en förenklad affärsplan.
De interaktiva övningarna
I övningsbokens digitala läromedel finns det flera övningar där eleverna kan arbeta vidare med kapitlets fakta och begrepp, bl.a. Resursbehoven varierar, som är en övning där de ska para ihop olika typer av verksamheter med olika exempel på viktiga resurser. En annan typ av övning är Företagets intressenter, där de själva ska förklara vad som menas med intressenter och även ge exempel. I det sistnämnda fallet ska de sedan jämföra sitt svar med ett exempelsvar och bedöma om de har svarat mest rätt eller mest fel.
2 Handel och ekonomi – en tidsresa
Råd och tips till kapitlet
Det här kapitlet är en ”expressresa” genom Sveriges ekonomiska historia och den gör inte anspråk på att vara komplett på något sätt. Vi har valt att göra några nedslag på områden som kan vara viktiga för att förstå hur vårt land har gått från fattigdom till välstånd, hur Sverige har förändrats och några av de faktorer som påverkat företagandet på olika sätt i olika tider. Vi har även försökt visa på hur företagandet har utvecklats och förändrats. Målet har också varit att väcka elevernas intresse för historia, så att de själva vill gå vidare och lära sig mer.
Vi har ibland låtit de företagsamma människorna kliva fram lite extra och representera olika fenomen och tidsepoker, alltifrån kungar, kaparkaptener, driftiga grevinnor, knallar och torghandlare, till uppfinnare och moderna entreprenörer. Listan på människor som har fört utvecklingen framåt är oändlig och många som borde fått sitt namn i historieböckerna genom åren, har av olika skäl inte hamnat där. Det gäller inte minst de många kvinnor som har arbetat sida vid sida med sina män och bidragit till gemensam framgång, men där traditionen då det begav sig var sådan att det i första hand var mannen som var huvudansvarig för verksamheten och därmed den som registrerades som mästare i hantverket, trots att hustrun ofta var en mycket viktig person i det gemensamma företaget.
Flera övningar kräver att eleverna gör egna efterforskningar och ett par användbara webbplatser är t.ex. Centrum för näringslivshistoria www.naringslivshistoria.se och Företagskällan www.foretagskallan.se.
Några saker som man särskilt kan ta upp i samband med en genomgång är följande:
◉ För att ge eleverna en överblick över de teoretiska delarna av kapitlet kan det vara bra att visa den digitala kapitelsammanfattningen, antingen i början eller för att samla ihop avsnittet i slutet.
◉ De faktorer som utgör förutsättningarna för ekonomisk utvecklig
◉ Skråväsendet
◉ De olika villkoren för städer och landsbygd
◉ Industrialiseringen i kombination med urbanisering och emigrationen till USA (m.fl. länder)
◉ Tekniska innovationer och viktiga entreprenörer
◉ Samhällsförändringarna under 1900-talet och tidigt 2000-tal inklusive förskjutningen från industriproduktion till en växande tjänste- och servicesektor
◉ Faktorerna bakom globaliseringen
