Lärarpaketet till Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen består av digitala resurser och ett tryckt lärarmaterial. I lärarmaterialet, i form av en e-bok, finns kommentarer kring kurskrav, utförliga exempel på bildanalys, historiska kartor, lösningsförslag och kommentarer till uppgifterna och litteratur-och filmtips.
LÄRARPAKET
I det tryckta lärarmaterialet ingår bl.a. kommentarer kring kurskrav, utförliga exempel på bildanalys, historiska kartor och lösningsförslag och kommentarer till uppgifterna.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
DIGITALA RESURSER
Du får även tillgång till elevbokens digitala läromedel samt andra digitala resurser, bl.a. färdiga PowerPoint-presentationer som du kan anpassa till din egen undervisning, och utskrivbara kartor och tidslinjer i större format. Allt för att underlätta din planering och frigöra tid som du istället kan lägga på individualisering.
Kapitelpresentationer, utskrivbara versioner av kartor och tidslinjer
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Till lärarmaterialet hör även en digital del!
Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet.
Där finns en interaktiv version av lärarmaterialets innehåll, utskrivbara versioner av kartor, tidslinjer och annat kopieringsunderlag samt kapitelsammanfattningar i PowerPoint.
När du ser en liten symbol betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit.
På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar den digitala delen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt
I lärarmaterialet ingår också elevboken
Du får även tillgång till elevbokens digitala del.
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
1. Historia – den lilla människan och de stora händelserna 16
2. Epokerna förhistorien och forntiden – människans första tid 28
3. Epoken antiken – grekerna och romarna 37
4. Epoken medeltiden – mångfald och tro 48
5. Epokerna renässansen och upplysningen – ideal och förnuft 56
6. 1500–1775 – Sverige och världen 62
7. 1776–1914 – ett låångt århundrade 70
8. Första världskriget och mellankrigstiden 80
9. Andra världskriget och tiden fram till 50-talet 93
10. 50-tal – framtidstro och krigsoro 104
11. 60-tal – den andra skördetiden 114
12. 70-tal – vänstervåg och borgerliga regeringar 124
13. 80-tal – marknaden vinner och östblocket försvinner 132
14. 90-tal – union för både fred och krig 140
15. 2000-talets första decennier och framtiden 148
16. Latinamerika – kultur på hög nivå 155
17. Afrika – civilisationens vagga? 165
18. Asien – en gränslös historia 173
19. Kärlekens och familjens historia 181
20. Hälsans historia 187
21. Globalisering – då, nu och sedan? 193
Handledningens digitala del
Interaktiv version av handledningen
Utskrivbara versioner av kartor och tidslinjer i färg
Analysschema för bilder
Utdrag ur Fäderneslandets historia för realskolan
Utdrag ut Det går an
Talmanus till kapitelsammanfattningarna i utskrivbar version
Kapitelpresentationer i PowerPoint
Inledning
Läromedlets idé
Vems historia ska ett historieläromedel presentera? Vi har i Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen försökt att på ett välbalanserat sätt både presentera de stora linjerna och sammanhangen i historien och synliggöra de små, vanliga människorna.
Av förklarliga skäl är det mycket som inte kan komma med i ett grundläggande läromedel. Många viktiga, spännande och intressanta händelser, skeenden och människor har vi varit tvungna att välja bort. I stället har vi prioriterat att göra plats för bland annat följande:
• En bit av Europas historia, som ofta inte beskrivs men som är relevant för många elever i dagens svenska skola, nämligen det Osmanska riket.
• Huvuddragen i Afrikas, Asien och Amerikas historia (och då inte bara deras koloniala historia), som förklaras och knyts till den västerländska historien.
• Kärlekens och familjens historia, som är ett universellt och tidlöst tema, något som har sysselsatt de allra flesta människors liv, tankar och strävanden.
Bokens första kapitel följer den europeiska epokindelningen, eftersom det underlättar för eleverna att se de stora sammanhangen.
I alla kapitel, både epokkapitlen och de tematiska kapitlen, får den lilla människan träda fram; kvinnor och barn, minoritetsgrupper, människor utan makt, men med stor betydelse …
En tydlig berättarröst i läromedlet hjälper till att förankra den lilla människans historia i den stora historien. Broar av förståelse mellan dessa två ytterligheter skapas och eleverna får se orsakerna till att det egna samhället blivit vad det har blivit. Förhoppningsvis väcker det lusten till och viljan att påverka nuet, och därmed även viljan att vara med och bygga framtidens historia.
De fyra f:en
De fyra f:en har varit en ledstjärna under arbetet med Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen. Vi är övertygade om att eleverna med faktakunskaper som bas får en förståelse för historieämnet, som utvecklas i arbetet med uppgifterna till en färdighet Färdigheten mognar i en förtrogenhet, vilket innebär att eleverna tillämpar historiska kunskaper i sina liv. Och de blir förhoppningsvis därmed källkritiskt granskande och tänkande medborgare, som tar ett aktivt ansvar för att bevara och utveckla den svenska demokratin.
Läromedlet erbjuder eleverna en möjlighet att vandra den ”kunskapsväg” som f:en pekar ut. Genom att skapa ett läromedel som passar olika inlärningsstilar, intressen och förmågor kan många vandra samma väg, om än på olika sätt och med olika hastighet.
Läromedlet i tio punkter
Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen är ett läromedel som
• bygger på en kronologisk grund med epokindelning
• betonar modern historia
• har fördjupande temakapitel om Latinamerikas, Afrikas och Asiens historia, om kärlekens och familjens historia, om hälsans historia och om globaliseringens historia
• sätter identitetsbegreppet i centrum
• ger verktyg för källkritik
• ger många exempel på olika bruk av historien
• aktiverar eleverna genom en stor mängd varierade arbetsuppgifter, bland annat i form av interaktiva kronologi- och begreppsövningar
• tar hänsyn till elever med olika inlärningsförmågor
• tillhandahåller dig som lärare ett brett och varierat betygsunderlag
• ger dig som lärare möjlighet att skapa ett digitalt klassrum för dig och dina elever, där du kan lämna ut uppgifter (förberedda uppdrag) och följa elevernas arbete med dessa
Denna andra upplaga
I denna nya upplaga av Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen har hela kapitel 15 i elevboken skrivits om för att vara uppdaterat med utvecklingen under 2010-talet. Utöver det har mindre uppdateringar gjorts i övriga kapitel.
Det digitala läromedlet har kompletterats med nya interaktiva uppgifter, där eleverna får träna sin förståelse av ämnesspecifika begrepp och arbeta mer med kronologi.
Detta lärarmaterial har på motsvarande sätt uppdaterats – och anpassats till förändringarna i elevboken.
Läromedlets
koppling till centralt innehåll och ämnesplan
Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen är utvecklat för gymnasieskolans Historia 1b. Uppställningen på nästa sida visar hur läromedlets olika delar anknyter till ämnesplanen.
Ämnesplan för Historia 1b Centralt innehåll
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Läromedlet har ett kronologiskt perspektiv som följer epokindelningen. Det börjar med kapitel om förhistorien och slutar med ett kapitel om 2000-talets första decennier och framtiden. De epokskapande förändringsprocesserna skildras i varje kapitel.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
Läromedlet behandlar industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen utförligt. Liksom de förändringsprocesser som dessa ledde till eller orsakade. Också här med kopplingar mellan den lilla människans historia och internationella sammanhang.
Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
Förändringsprocesserna står i centrum för varje epokskildring i läromedlet. Förutom epokdefinierade förändringsprocesser innehåller läromedlet också tematiska sådana som Latinamerikas, Afrikas och Asiens historia, Kärlekens och familjens historia, och Hälsans historia.
I elevbokens digitala läromedel finns ett stort antal källkritiska uppgifter, där eleven kan arbeta med autentiska dokument som berör män, kvinnor och barn i olika sociala, etniska och ekonomiska sammanhang. Stor vikt har lagts vid att lägga in olika perspektiv i övningarna, liksom att peka på att även den lilla människan kan åstadkomma förändringar och påverka historien.
Läromedlet innehåller bilder och texter som källmaterial, med ett brett urval av problemområden. Övningarna är uppbyggda så att grundläggande källkritiska begrepp som syfte, tendens m.m. ska förstås. Likaså beskrivs olika metoder att närma sig det källkritiska materialet.
De källkritiska övningarna i läromedlet utgår ifrån skrivet käll- och bildmaterial, och speglar olika epoker liksom olika sociala situationer och genusfrågeställningar. Övningarna presenterar dessutom olika digitala arkiv, som Stockholms stadsmuseums, samt metoder att söka efter andra arkiv och annat källmateriel.
Hur historia används diskuteras i kapitel 1, Historia – den lilla människan och de stora händelserna . Det är också ett återkommande tema i övriga delar av läromedlet, tillsammans med ett antal uppgifter.
Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen
Ämnesplan
1 Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2 Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen
Läromedlet är indelat efter tidsperioder, där centrala förändringsprocesser som bidragit till övergångarna mellan dessa sätts i centrum. Värdet av dessa förändringsprocesser diskuteras och ses utifrån olika perspektiv. Enskilda individers betydelse och roll för dessa förändringar har också tagits upp.
Läromedlet börjar alla moment med den lilla människans perspektiv, med syftet att den studerande ska knyta an till det historiska skedet. Sedan läggs det regionala och det internationella perspektivet på, men på ett sådant sätt att sambanden mellan de olika perspektiven blir tydliga. Härigenom får den studerande en helhetsuppfattning om det historiska skedet och därmed förståelse för sin egen tid och tankar om hur detta kan påverka också framtiden.
3 Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
4 Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
5 Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Läromedlet ger den studerande en konkret historievetenskaplig grund för att förstå begrepp, historiska teorier, frågeställningar och olika perspektiv.
Läromedlet lägger en mycket stor vikt vid källkritik. En grundläggande presentation av historievetenskapen och de källkritiska begreppen finns i kapitel 1. Dessutom finns ett stort antal källkritiska övningar både i boken och i det digitala läromedlet.
Läromedlet lägger stor vikt vid att förklara hur historia har brukats och brukas och varför användandet av historia har skiftat så mycket från tid till tid.
Denna handledning
Till läromedlet hör denna handledning, som syftar till att göra ditt arbete både effektivare och enklare. Här får du
• lära känna de pedagogiska och historiedidaktiska tankarna som ligger till grund för läromedlet
• en utförligare beskrivning av det elevmaterial som ligger i det digitala läromedlet
• kapitelpresentationer i PowerPoint, som du kan skräddarsy till att passa just dig
• förslag på svar eller sidhänvisning (där så är möjligt) till var eleverna kan hitta svar på flertalet av läromedlets uppgifter
• utförliga exempel på bildanalys, som utgår ifrån bilder hämtade från lärobokens kapitel
• fler tips och idéer om litteratur och filmer från och om de olika tidsperioderna
• lärobokens kartor och tidslinjer förstorade och kommenterade, samat utskrivbara i färg
Lärarhandledningen följer efter de inledande avsnitten elevbokens kapitelindelning.
Tips för planeringen
Även om kursen Historia 1b omfattar dubbelt så många timmar som den gymnasiegemensamma historiekursen för yrkesprogrammen (Historia 1a1) är det mycket som ska hinnas med på begränsad tid, vilket förutsätter att du tillsammans med eleverna gör ett urval i detta läromedel. Börja därför med en preliminär kursplanering med eleverna.
När du planerar för ett arbetsområde: Gå till denna lärarhandledning och sök rätt på det kapitel som momentet ska handla om. Läs kunskaps- och färdighetsmålen för kapitlet, bestäm vilka mål du vill prioritera. Gå sedan till Fundera och undersök! och plocka ut de frågor som stämmer överens med de kunskapsmål som du har valt ut. Börja lektionen med att informera eleverna om din målsättning med lektionen. Genomför sedan din lektion eller genomgång och låt dem i slutet av den besvara de utvalda frågorna.
När du planerar för ett längre lektionspass: Utgå ifrån den föregående planeringen, men lägg gärna till moment med individuellt arbete. Här passar det bra att använda arbetshäftet och de frågor som finns där. De källkritiska uppgifterna kräver dock att det finns datorer tillgängliga.
När du planerar för självstudier och hemläxor kan du använda dig av det digitala klassrummet som läromedlet erbjuder, för att ge dem uppgifter och instruktioner. Du bjuder in dina elever till klassrummet och via det kan du kommunicera med dem individuellt. Du kan också bjuda in andra lärare för att ta del av aktiviteterna i klassrummet. Visa eleverna fördelarna med att använda sig av den interaktiva versionen av läroboken. Där kan de både höra och läsa de texter som ni kommit överens om, vilket är särskilt bra för elever med någon typ av läs- och skrivsvårigheter. Där kan de även stryka under, anteckna och söka, vilket underlättar deras självstudier. I den interaktiva boken finns också en digital ämnesordlista, där läromedlets ämnesspecifika ord förklaras. I anslutning till den interaktiva boken finns dessutom olika typer av interaktiva övningar.
Det finns kapitelsammanfattningar i det digitala läromedlet i form av bildspel, dvs. de bygger på bild och tal mer än på text. Eleverna kan antingen ta del av dem före de olika lektionerna, och därigenom på ett enkelt och inbjudande sätt få en förförståelse av de avsnitt som de ska arbeta med, eller så kan de använda dem som en repetition efteråt – eller både-och. Du har alltså goda hjälpmedel för att eleverna ska kunna genomföra självständiga studier.
I denna handledning hittar du presentationer av lärobokens digitala läromedel, så att du snabbt kan bekanta dig med dess innehåll innan du ber eleverna använda enskilda uppgifter.
Låt gärna eleverna själva upptäcka strukturen i läromedlet, genom att be dem undersöka hur bokens kapitel är strukturerade. Dela exempelvis in klassen i grupper (en grupp för varje kapitel) och låt varje grupp söka svar på frågor som: Hur inleds varje kapitel? Hur avslutas varje kapitel? Vilka människor finns med i kapitlen? Vilka bilder finns i kapitlet? Nämns kvinnor och barn i kapitlen?
Varje grupp kan sedan ge en kortfattad redovisning av vad de kommit fram till. Undersökningen kan därefter övergå i en diskussion, där fördelar och nackdelar med denna struktur diskuteras. Följande frågor brukar leda till intressanta diskussioner:
• På vilka sätt skiljer sig, eller liknar, Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen andra läroböcker i historia eller i andra ämnen?
• Är det något som saknas i läromedlet, i så fall vad?
• Är historievetenskap och källkritik något som är viktigt att lära sig?
• Behöver den lilla människan, till exempel kvinnors och barns, historia berättas?
Hur du kan använda detta läromedel till kurs 1a2
I Skolverkets anvisningar för Historia 1a2 50 p står följande: ”Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.” Här framgår det tydligt att Historia 1a2 är en fortsättning på kursen Historia 1a1 50 p. Kursen ska beröra de fem punkterna i ämnets syfte, med särskild tonvikt på punkterna 3 och 4. Den föregående kursen historia 1a1 berör punkterna 1, 2, 4 och 5.
Som du ser innebär detta att kursen 1a2 repeterar, eller fördjupar, redan inhämtade kunskaper i 1a1, och lägger till punkt nummer 3: ”Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.” Detta gör att eleven efter genomförd 1a1 och 1a2 bör ha jämförbara historiska kunskaper som den som har läst Historia 1b.
Det gäller således att planera så att genomgången av momenten 1, 2, 4 och 5 inte blir repetitiva utan fördjupande. Här underlättar det mycket om ni på skolan och i arbetslaget sedan tidigare har arbetat fram en synkroniserad lokal studieplan för dessa två kurser. Har ni inte det och det inte är du som har genomfört 1a1-kursen, bör du diskutera ditt upplägg av 1a2 med den lärare som genomförde 1a1-kursen.
I elevboken är kapitel och uppgifter som passar väl som underlag för Historia 1a2 markerade med :
1. Den lilla människan och de stora händelserna: s. 23, uppgift 6 och 7.
2. Epokerna förhistorien och forntiden – människans första tid: hela kapitlet.
3. Epoken antiken – grekerna och romarna: hela kapitlet
4. Epoken medeltiden – mångfald och tro: hela kapitlet.
5. Epokerna renässansen och upplysningen – ideal och förnuft: hela kapitlet
6. 1500–1775 – Sverige och världen: hela kapitlet
7. 1776–1914 – ett låångt århundrade: s. 158, uppgift 4.
8. Första världskriget och mellankrigstiden: s. 178–179, 1000 år av migration, s. 180, uppgift 4–6.
9. Andra världskriget och tiden fram till 50-talet: s. 204, uppgift 7–8
10. 50-tal – framtidstro och krigsoro: s. 218, uppgift 3
11. 60-tal – den andra skördetiden: s. 235, uppgift 6.
12. 70-tal – vänstervåg och borgerliga regeringar: s. 248, uppgift 5
13. 80-tal – marknaden vinner och östblocket försvinner: s. 264, uppgift 5.
14. 90-tal – union för både fred och krig: s. 280, uppgift 5
15. 2000-talets första decennier och framtiden: s. 290–291, Vad är etnicitet?
16. Latinamerika – kultur på hög nivå: hela kapitlet.
17. Afrikas historia – civilisationens vagga?: hela kapitlet
18. Asien – en gränslös historia: hela kapitlet
19. Kärleken och familjens historia: hela kapitlet.
20. Hälsans historia: hela kapitlet
21. Globalisering – då, nu och sedan?: hela kapitlet.
Utifrån dessa sidor och avsnitt kan du utforma din och dina studerandes 1a2-kurs i linje med ämnesplanen.
Läromedlets olika delar
Elevpaketet består av en lärobok, ett arbetshäfte och ett digitalt läromedel samt ett digitalt klassrum. Tillsammans ger det eleven möjlighet att på det sätt som passar just honom eller henne arbeta med fakta, utveckla förståelse och färdigheter för att med en historisk förtrogenhet kunna ”använda” historia.
Läroboken
Läroboken inleds med en kort text om hur eleverna kan arbeta med materialet. Därefter följer kapitel 1 som översiktligt presenterar hur historiker arbetar, grunderna i källkritik, olika sätt att tidsindela historien och några faktorer som kan påverka detta.
Kapitel 2–18 är alla uppbyggda på följande sätt:
• Tydlig utgångspunkt i den lilla historien, för att synliggöra fler perspektiv (än enbart den rike, döde, vite mannens) och för att ge eleven möjligheten att anknyta sin egen historia till den stora historien.
• Tydliga kunskapsmål, vilket gör det möjligt för lärare och elever att efter genomgånget kapitel stämma av de uppnådda kunskaperna mot kunskaps- och färdighetsmålen som är kopplade till styrdokumenten.
• Tydlig berättarröst och direkt tilltal, vilket ökar elevernas läsförståelse och engagemang.
• Innehållsrika och konkretiserande bilder samt stöd för bildanalys.
• Tydliga och funktionella kartor.
• Uppgifter i slutet av varje kapitel, som befäster och fördjupar elevens nya kunskaper.
• Bok- och filmtips som ger eleverna en möjlighet att ytterligare fördjupa sin förståelse för tidsperioden.
• Sammanfattande och kronologiska tidslinjer.
De tre sista kapitlen är tematiska och handlar om kärlekens och familjens historia, hälsans samt globaliseringens historia. Även kapitlen om Latinamerikas, Afrikas och Asiens historia kan ses som tematiska.
Arbetshäftet
Tanken med arbetshäftet är att det ska bjuda in eleven till att teckna ned ”sin egen” historia: Här kan eleven skriva in det som han eller hon tycker är mest viktigt i respektive kapitel, komplettera med sådant som eventuellt saknas samt i olika större uppgifter undersöka hur den egna familjens historia hänger ihop med den stora historien. Förhoppningen är att eleven därmed i slutet av kursen har sin egen historia dokumenterad i arbetshäftet.
Kapitlen i arbetshäftet innehåller följande:
• Nyckelord som eleven själv väljer ut från kapitlet och skriver ned, som en repetition av kapitlet.
• Instuderingsfrågor, som eleven besvarar när kapitlet gås igenom. Syftet är att befästa centrala delar i kapitlet.
• En uppgift där eleven ska reflektera över sin egen historia.
• Möjlighet för eleven att utifrån sin egen historia göra en undersökande uppgift och reflektera över hur historia återskapas eller skapas.
• En tom tidslinje för den aktuella tidsperioden, där eleven ska skriva ned viktiga årtal. Syftet med tidslinjen är att den ska hjälpa eleven att koppla samman den lilla och stora historien
• Utrymme på varje sida där du som lärare kan skriva ned kommentarer till eleven.
• Arbetshäftet kan också fungera som ett bedömningsunderlag för dig som lärare.
Det digitala läromedlet
Till läroboken hör ett digitalt läromedel som eleverna får tillgång till via en unik inloggningskod som finns tryckt på omslagets insida. Detta innebär eleverna måste ha tillgång till Internet när de ska arbeta med materialet i det digitala läromedlet. Om eleverna arbetar i datorn på skoltid, t.ex. i en datasal, behöver det finnas hörlurar till datorerna. Hörlurarna möjliggör en lugn och fokuserad studiemiljö.
Inläst interaktiv version av boken
I det digitala läromedlet kan eleverna läsa och lyssna till en inläst interaktiv version av den tryckta boken, där det avsnitt som de hör samtidigt blir markerat i boken (s.k. textföljning).
Eleverna kan söka på ord i hela boken, göra egna bokmärken och anteckningar. Anteckningarna kan de sedan skriva ut. Under rubriken Hjälp i vänstra verktygsfältet förklaras hur man gör.
Den inlästa interaktiva boken är särskilt bra för auditiva elever, för elever med lässvårigheter samt elever med fysiska begränsningar (allt material är tangentbordsstyrt). Den kan även vara ett bra stöd för elever med andra modersmål än svenska.
I den interaktiva versionen av boken finns dessutom en digital ordlista (symboliserad med bokstäverna A B C i verktygsfältet till vänster), med ett stort antal ord förklarade.
Kapitelvisa sammanfattningar
Till varje kapitel finns inlästa sammanfattningar i form av bildspel. Dessa sammanfattar och repeterar, och kan även fungera som introduktion och skapa förförståelse.
Det är vår ambition att de kapitelvisa sammanfattningarna och de källkritiska övningarna (se nedan) ska roa och beröra eleven genom de bildval, människoöden och problemställningar som återfinns i materialet.
Manus till de inlästa sammanfattningarna finns i lärarmaterialet och går också att ladda ner och skriva ut.
Källkritiska övningar
Inspiration till de källkritiska övningarna har vi i första hand hämtat från Torsten Thuréns tankar i hans bok Källkritik (Liber förlag 2005). Han konstaterar där att
• den källkritiska metoden inte är någon kungsväg till sanningen – vetenskapligt skolade personer kan bedöma samma problem på olika sätt
• källkritik ska snarare ses som ett sätt att systematisera tänkandet, ett stöd i arbetet att hitta den mest sannolika lösningen på ett problem
• källkritiken bör kombineras med fantasi, kreativitet och gott omdöme
• det är viktigt att känna till den tid, den kultur och det ämne som man studerar
I linje med detta resonemang syftar de källkritiska övningarna i läromedlet i första hand till att stimulera elevens fantasi, kreativitet och intresse för att möta historiska frågeställningar med ett källkritiskt tänkande. Och övningarna introducerar olika källkritiska begrepp.
De flesta källkritiska övningar berör den lilla människans historia. Vi har undvikit övningar av mer statsvetenskaplig karaktär. Vi tror inte att en elev kan lösa mer övergripande historiska problem och nå fram till sannolika svar, eftersom eleven knappast har den djupgående kunskap om tiden, kulturen och ämnet som han/hon studerar.
Funderar du på hur du ska introducera begreppet källkritik för dina elever? Ta gärna avstamp ifrån följande citat av Thorsten Thurén:
”Källkritik är alltså en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant – eller åtminstone vad som är sannolikt.” (s. 9)
”Med källa menas ursprunget till vår kunskap” (s. 9)
”Allt som vi bygger vår kunskap på är kunskapskällor” (s. 9)
”Källkritikens uppgift är att värdera dessa källor, bedöma deras trovärdighet.” (s. 9)”
Liksom de kapitelvisa sammanfattningarna är de källkritiska övningarna uppbyggda som bildspel, dock utan inläsning. I övningarna får eleverna arbeta med grundläggande källkritiska begrepp som syfte, tendens, samtidighet, beroende, primär- och sekundärkällor. De får också prova på att göra översättningar och tolkningar av olika källor.
Urvalet av övningar är varierat. Eleven möter viljestarka kvinnor och mäktiga män liksom ”vanliga” människor som alla har varit med och skapat historia. Personerna på bilderna har ibland försetts med prat- och tankebubblor. Det är viktigt att eleven förstår att de inte är citat från personerna, utan att de finns där för att illustrera syftet med uppgiften.
Varje övning avslutas med ett förslag till lösning. Vi har valt att lägga lösningsförslagen där för att eleven ska kunna arbeta självständigt med övningarna och på ett enkelt sätt ska få respons på sina förslag på lösningar.
Varför inte låta dina elever börja kapitel 1 med att läsa materialet om en barnmorskas liv, som också finns i det digitala läromedlet?
Fler interaktiva uppgifter
Upplagan 2 har kompletterats med fler interaktiva uppgifter:
• Förstår du begreppen? Till varje kapitel finns nu begreppsövningar, där eleverna på ett enkelt sätt kan testa de kunskaper de fått i kapitlet genom att koppla ihop begrepp med rätt förklaringar.
• När hände det? Eleven kan här kapitel för kapitel koppla ihop händelser och företeelser med tidslinjer.
Fördjupningstexter
I det digitala läromedlet finns följande fördjupningstexter:
• En barnmorskas liv.
• Sociala och ekonomiska skillnader i romarriket
• Mer om livet i romarriket
• Vikingar kom och for
• Sveriges föränderliga yta
• Andra korståg
• Digerdöden och andra pester
• Gustav Vasas söner
• Industrialiseringen i Sverige
• Mer om Arktis
• Osmanska riket – från medeltida stormakt till EU-medlem?
Dessa fördjupningstexter anknyter till olika avsnitt i läroboken och ger eleverna möjlighet att läsa mer.
Låt eleverna arbeta med dessa texter utifrån exempelvis följande frågeställningar: Om du vill fortsätta att studera den företeelse som beskrivs i fördjupningstexten, hur ska du då gå tillväga? Var kan du hitta information, och hur ska du bedöma dess tillförlitlighet?
Det digitala klassrummet
Här får du som lärare en möjlighet att kommunicera digitalt med dina elever, genom att upprätta studierum åt dem och genomföra olika uppgifter (uppdrag), och följa deras kunskapsutveckling. Lärarmaterialet erbjuder också förberedda uppdrag som du som lärare kan ge dina elever.
Du kan se de förberedda uppdragen först när du har skapat ett digitalt klassrum. Hur du gör det kan du läsa mer om under rubriken Uppdrag i lärarmaterialets digitala del.
När du skapar ett digitalt klassrum får du tillgång till de förberedda uppdragen som ingår i detta lärarmaterials digitala del. Du väljer själv vilka av de förberedda uppdragen som du vill skicka ut till dina elever och du kan även göra dina egna uppdrag.
Elevboken s. 11
Historia – den lilla människan och de stora händelserna
Kapitelmålen
Målet för studierna i detta kapitel är att du ska
• förstå hur de stora händelserna (den stora historien) kan påverka enskilda människors liv (den lilla historien) och tvärtom
• känna till vilka svårigheter historiker möter i sitt arbete
• lära dig viktiga begrepp som identitet, epok, historiemedvetenhet, källor, källkritik, artefakt, perspektiv, anakronism och historieanvändning
• kunna tillämpa grunderna i källkritik och förstå källkritikens betydelse
• vara medveten om att historien har delats in i olika tidsperioder för att den ska bli lättare att överblicka
Begreppen historiemedvetenhet och historieanvändning
Historiemedvetenhet
I ämnesplanen för historia står följande:
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.
I kommentarerna till historieämnet förklaras historiemedvetande på följande sätt:
Syftet med undervisningen i historia är att elever ska utveckla sitt historiemedvetande. Historiemedvetande är vår förståelse av nutiden, vår förmåga att tolka det förflutna och förhålla oss till framtiden. Människor styrs och påverkas av händelser och skeenden i det förflutna, men människor har också en förmåga att aktivt förändra sin tillvaro. Att på detta sätt uppfatta historia som en pågående process som vi själva berörs av och deltar i, är ett uttryck för ett utvecklat historiemedvetande. Historia är ett aktualitetsämne som skapar sammanhang mellan det förflutna, nutiden och framtiden.
Historieanvändning
I kommentarer till ämnesplanen står det att historieanvändning – historiebruk – är ett nytt begrepp. Det handlar både hur historia används idag och hur historia har använts genom tiderna utifrån ett speciellt syfte eller i ett särskilt sammanhang.
Lägg märke till att i texten finns båda orden, historieanvändning och historiebruk. Historia kan, menar författarna till kommentaren, vara ett ”verktyg”, för enskilda personer, för grupper, företag och stater. Ja, det gäller egentligen för alla som i någon mening tror sig ”vinna” eller ”tjäna” på att använda historien.
Men det som brukas kan också missbrukas, det har vi lärt oss. Vad som är det ena eller andra beror på hur historien brukas och av vem och med vilket syfte. Vilken etikett som passar bäst beror till en del också på läsaren, läsarna. Allt som skrivs och sägs får ju en mening först när någon läser texten eller hör den. Det är först i läsarens och lyssnarens hjärna som en mer utvecklad betydelse av begreppet uppstår.
Eftersom det finns flera olika sorters historiebruk följer här en förteckning över några olika slags vanliga sätt att använda/bruka historien (utvecklat efter en idé av professor Klas-Göran Karlsson).
Vetenskapligt och pedagogiskt historiebruk
Den vetenskapliga historieskrivningen skapas genom forskares (historikers) arbete och bruk av historiskt källmaterial. Forskare upptäcker, rekonstruerar det förflutna och försöker av det material han eller hon har tillgång till använda de historiska byggstenar för skapa helheter, som ofta presenteras i en sammanhängande kronologisk ordning. I början av Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen visas hur en forskare, en arkeolog, arbetat för att lösa ett bronsåldersmord. Det är ett tydligt exempel på hur en forskare kan arbeta. Den epokindelning som finns i början av läromedlet är också ett gott exempel på hur forskare organiserat ett enormt stort historiskt material.
Därefter väljer historielärare ur det material som forskares tagit fram och organiserar och behandlar materialet efter ämnesplanernas krav och studiegruppens sammansättning (däremellan har läromedelsförfattare ofta hjälpt till genom att skapa läromedel som är avsedda för olika studiegruppers behov).
I Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen finns litteratur- och filmförslag i slutet av varje kapitel samt ett stort antal källkritiska uppgifter, vilket självklart också är en form historiebruk.
Kommersiellt historiebruk
Syftet med kommersiellt historiebruk är att använda historien för att tjäna pengar. I läromedlet kallas det history marketing och där finns flera exempel på detta, till exempel historien om en finsk officer som sköts i bröstet. Vad som sedan hände berättas fortfarande på 2000-talet i en annons som har till syfte att öka försäljningen av en särskild vara (se kapitel 9 s. 204).
Ideologiskt historiebruk
Ideologiskt historiebruk är när historieskrivningen ändras för att rättfärdiga en politisk handling eller reform. Ett exempel på det är bildtexten på s. 22 som handlar om hur både Hitler och Stalin tillämpade sina ideologier i vardagslivet och hur de undvek sanningen. Ideologierna (fascism/nazism och kommunism) användes var och en för sig i deras strävan efter absolut makt.
Existentiellt historiebruk
Existentiellt historiebruk handlar om att alla människor har ett behov av att minnas och glömma, att skapa sig en historisk förankring. Det kan vara handlingar som förövarna gärna vill glömma eller förneka, men som de drabbade vill lyfta fram för att få upprättelse och kanske bidra till att sådana hemskheter inte ska ske igen. I läromedlet beskrivs bl.a. folkmord och massakrer utifrån detta perspektiv. Till exempel förintelsen och den rättegång som följde efter kriget (s. 190–191). I kapitel 14 s. 274–275 berättas om rättegången mot en del militära och politiska ledare under kriget i forna Jugoslavien. Rättegångar har hållits vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY). Domstolen finns i Haag i Nederländerna. Den har hittills väckt åtal mot över 160 soldater, generaler och politiska ledare från det forna Jugoslavien.
Politiskt historiebruk
Politiskt historiebruk är t.ex. när politiker använder historien och motiverar med tidigare händelser i historien. Exempel är uppgift 5 på s. 362 i boken. Den uppgiften handlar om hur man i Sydafrika skulle försöka ena de vita och svarta efter årtionden av de vitas förtryck mot de svarta. Då tillsatte man en arbetsgrupp som fick namnet Sannings- och försoningskommissionen, med uppgift att komma överens om en historieskrivning som de olika folkslagen kunde enas om. Så skedde också, men den historiska sanningen fick ibland ge vika för den politiska viljan och nödvändigheten att komma fram till ett enande av ett mycket splittrat land.
Moraliskt historiebruk
Moraliskt historiebruk kan handla om att lyfta fram tidigare bortglömda grupper av människor eller händelser ur historien. Ett exempel är massakrer i forna Jugoslavien som beskrivs på s. 274–275.
Medan världens blickar riktades mot första världskriget i Europa skedde ett massmord på armenier. Det massmordet finns kvar som ett blödande sår i denna folkgrupps historia.
I äldre läroböcker i historia, religion och svenska finns många exempel på sådant som kan kallas en moralisk nationalism.
Exempel på bildanalys
En viktig del i ett källkritiskt tänkande är att aktivt studera bilder och ställa sig ett antal frågor om dem. På s. 19 i elevboken finns ett analysschema (som går att ladda ned i handledningens digitala del och skriva ut) som stöd i detta arbete. Vi visar här i de första kapitlen av handledning exempel på hur detta analysschema kan användas, genom att analysera en bild vald från elevbokens kapitel. För de övriga kapitlen ger vi kortare bildanalyskommenterar om en av det kapitlets bilder.
Följande är ett exempel på hur bilden på en procession på s. 19 kan analyseras. Beskriv människorna och vad de gör och de föremål som syns.
Hur är människorna och sakerna grupperade/uppställda? Hur många kvinnor och barn ser du? Hur gamla är de? Hur är de klädda?
Människorna står längs med en gata eller i fönster och iakttar en procession, som går nedför gatan. Det finns åtminstone tre barn på bilden. Två pojkar som håller sig fast i ett fönster eller skåp för att kunna se processionen. En pojke som slår på trumma framför processionen. Flera kvinnor syns på bilden, de ser ut att vara i 20–30-årsåldern. Männen är klädda i stora stövlar, eller låga skor, trekantiga hattar och långa rockar, kvinnorna har schalett och kjolar. Pojken som slår på trumma och mannen som går längst till vänster har strumpbyxor.
Beskriv vad du kan se i bakgrunden, förgrunden, i mitten, till vänster och till höger i bilden.
I bildens förgrund går en man med sammanhållna händer, möjligen är de sammanbundna och mannen är fängslad, men det är svårt att avgöra detta. Före mannen går en ung pojke som slår på trumma. Till höger om mannen och längs med gatan går män med gevär. I bakgrunden verkar det finnas en stor folkmassa som kanske följer efter mannen. Till höger domineras bilden av tvåvåningshus, där människor tittar ut genom fönstren.
Svara på följande frågor. Kommentera i din anslutning till dina svar hur du vet det och hur säker du är.
Vad tror du händer på bilden?
Jag tror att det är en fånge som leds av sina vakter på väg mot fängelse, domstol eller straff.
Hur vet du det?
Jag är säker på att mannen leds nedför gatan mot sin vilja. Han har antagligen sammanbundna händer, han ser mycket bedrövad ut. Han åtföljs av många människor, några beväpnande. Och det går en trumslagare framför honom som gör alla uppmärksamma på processionen.
Hur säker är du?
Ganska säker, men eftersom jag inte känner historien bakom bilden så kan jag inte vara säker på alla detaljer.
Vilka är människorna (eller vilka är föremålen)?
Det är kvinnor, barn och män, de verkar vara stadsbor. Några av männen kanske är vakter eller soldater.
Hur vet du det?
Bilden är tydlig i sin skildring av de inblandade.
Ungefär när tror du att bilden skapades (kortet togs)? År? Period? Epok? Händelse?
s. 23
Tror att det är på 1700-talet. Det syns på kläderna som männen bär, från tidigare bilder i historia.
Hur vet du det?
De trekantiga hattarna och de höga stövlarna får mig att tro att det är 1700-tal.
Hur säker är du?
Inte helt säker.
Vilken tid på året är det?
Det går inte att avgöra.
Hur vet du det?
Finns inget på bilden som talar om vilken årstid det är. Kläderna ger inga ledtrådar, och statsbilden innehåller inga avlövade träd, snö eller liknande.
Hur säker är du?
Mycket säker.
Verkar bilden naturlig eller är den arrangerad?
Eftersom det är en målning så är det ingen ögonblicksskildring av en händelse. Det finns inte heller något i samband med bilden som ger mer information om händelsen i sig. Frågan måste lämnas obesvarad.
Hur vet du det?
Inget svarsförslag.
Hur säker är du?
Ganska säker.
Fundera och undersök!
Nedanstående frågor syftar till att befästa följande mål i ämnesplanen: ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används.”
1 Vad är historia? Försök skriva en definition (gärna en egen) som svar på den frågan.
På s. 12–15 behandlas historiebegreppet och några orsaker till att studera historia. Nämligen att historia är identitetsskapande, förklarar förändringar, är ett försvar för demokratin och är dessutom roligt!
2 Vilka hinder tror du ofta är de största för en historiker som vill ta reda på ”vad som hänt”?
På s. 16–18 diskuteras utmaningen att skriva om något som redan hänt, dvs. något som inte finns här och nu, och som inte kan återupprepas. Vidare om bristen på källor och kvarlevor samt hur de källor och kvarlevor som finns ska tolkas och bedömas.
3 Varför är det viktigt att vara källkritisk? Förklara och motivera ditt svar.
På s. 17 får eleven grundläggande information om vad källkritik är. Men de hittar inte ett rakt svar på ovanstående fråga, här gäller det för dem att tänka till.
4 Kan undervisning i historia vara ett missbruk av historia? Motivera ditt svar.
På s. 22 diskuteras ”bruk och missbruk av historien”. Här ges tre exempel på missbruk av historien, som utgår ifrån Sydafrika, Hitler och Stalin.
5 Gå samman i grupper om tre–fyra personer och välj en bild ur denna bok. Gör sedan var för sig en analys av bilden med hjälp av bildanalysschemat på s. 19. Jämför i gruppen vad ni kom fram till. Om det visat sig att ni har uppfattat bilden på delvis olika sätt, resonera om varför det har blivit så.
Det är samma bild som den som analyserats på föregående sida.
6 Det perspektiv som en historiker använder sig av när hon eller han skriver historia avgör till en del vilken historia det blir. Välj en liten del, en händelse eller något annat ur din lokala historia eller den svenska historien och försök att skriva om den med ett feministiskt perspektiv. Lycka till!
Ett exempel på en sådan text är följande, hämtad ur Odhner-Westmans Fäderneslandets historia för realskolan (1908), s. 19. Du hittar det också som kopieringsunderlag längst bak i handledningen.
”Levnadsätt och yrken. /---/ Utefter väggarna stodo bänkar och långa bord, där männen slogo sig ned, sedan de hängt upp sina vapen bakom sig på spikar i väggen. Mitt på ena långsidan var högsätet mellan två heliga snidade högsätespelare; det var husfaderns hedersplats. På sidorna om honom sutto hans män. På den andra långsidan sutto gästerna. Vid den ena tvärväggen var kvinnornas plats. Så satt man på den tiden bänkad vid gästabud eller måltid. Hästkött och fläsk, den mat som nordbon helst förtärde, sattes fram på bordet på stora träfat. Vid dryckesgillet efter maten gick det ofta vilt till. Då tävlade männen i konsten att i ett andedrag tömma stora horn eller skålar av trä, fyllda med mjöd eller tjockt hembryggt öl. Fastän bonden älskade att visa sin duktighet i strider och vapenbragder, var han även stolt över sitt yrke som jordens odlare och sin ställning som jordägare eller odalman. I sitt hus var han oinskränkt herre. Sina trälar behandlade han som han ville. När hustrun födde honom ett barn, bars det fram till fadern. Han kunde då bestämma att det skulle sättas ut i vildmarken och förgås. Vanligen tog han likväl upp barnet i sitt knä, vattenöste det och gav det ett namn. Även hustrun var mannen underdånig, men hon bemöttes med stor aktning och en dugande hustru hade mycket att säga i huset.”
Detta är ett tydligt exempel på den historiesyn som rådde i början på det förra seklet. Författarna lyckas med konststycket förvandla de förkristna svenska bönderna till stormän, med stora materiella resurser, oinskränkt makt. Dessutom uttrycks en rad värderingar och seder som kanske inte helt stöds av de historiska källorna. Trälar, kvinnor och övriga män marginaliseras. Man kan se framför sig ett jordbrukslandskap där varenda gård har en brakfest varje kväll, efter att männen har hängt upp vapnen på väggen, uppenbarligen har de inte varit ute på åkern under dagen. Här förmedlas värderingar och en historiesyn till dåtidens ungdomar, som skiljer sig mycket från vår.
s. 16
Hur skulle nu denna text kunna skrivas om i ett feministiskt perspektiv? Låt eleverna utgå från följande frågor och uppgifter när de arbetar med texten:
• Vilken person, även om ingen nämns, förekommer oftast i texten?
• Vem var det som städade före och efter festen?
• Vem var det som tillagade maten?
• Vem serverade maten?
• Om männen tillbringade sin tid med att festa och slåss, vem tog då hand om gården?
• Vem tog hand om de sårade eller skadade männen?
• Hur kan det ha känts för en kvinna att inte veta om det barn som hon fött skulle få leva eller inte?
• Vad menar författarna med begreppen dugande hustru?
• Rita en skiss över hur du har uppfattat lokalen som nämns i texten. Rita också ut på skissen hur män respektive kvinnor satt.
• Hade män och kvinnor samma värde i det forntida samhälle som författarna målar upp?
7 Gör ensam eller i grupp under kursens gång ett förslag till epokindelning utifrån ett perspektiv du/ni själva väljer. Motivera sedan valet av perspektiv och varför epoken börjar eller slutar just där du/ni har markerat.
Tänk på att varje perspektiv sätter sina gränser.
Tidslinjen
På s. 16 finns en tidslinje, som visar epokindelningen under historisk tid (här på följande sida). Notera skillnaden på medeltiden mellan Sverige och världen.
Antiken Medeltiden Renässansen Upplysningen
1700-tal (till den ”moderna” tiden börjar) i slutet av 1700-talet.
Från år 1300 till omkring 1600-talets slut. I Norden beräknas renässansen ha börjat ca 200 år senare, dvs. i början av 1500talet och pågå till omkring år 1700.
Från ca 500 e.Kr. till slutet av 1400talet. I Norden pågår medeltiden från ca 1050 till början på 1520-talet.
Från ca 800 f.Kr. till ca 500 e.Kr. I Norden finns det inte någon motsvarande epok.
Förhistorien Forntiden
Från ca 40 000 till 12 000 år sedan i de sydligare delarna av Europa. I Norden beräknas invandringen ha börjat för 12 000–13 000 år sedan. Forntiden brukar där räknas pågå till det att skriftliga källor börjar finnas omkring 1050 e.Kr.
Från Big Bang till det att folkgrupper i olika omgångar började vandra in i den del av Europa som blivit isfri. Detta skedde någon gång för 40 000–12 000 år sedan.
s. 2–5
Arbetshäftet
Dina egna nyckelord
Här ska du själv välja ut nyckelord till kapitlet. Nyckelord betyder att orden är viktiga för förståelsen av hela kapitlet. Förklara vad de betyder och sätt dem i sitt sammanhang.
Instuderingsfrågor
När du arbetar med kapitlet har du följande instuderingsfrågor som stöd. Besvara dem muntligt eller skriftligt.
1 Förklara och ge exempel på de svårigheter som en historiker möter i sitt arbete.
Underlag för svar hittar eleven på s. 16–20.
2 Vad är en historisk källa? Ge några exempel.
Underlag för svar hittar eleven på s. 17–18.
3 Vad är en anakronism? Hitta på en egen anakronism.
Underlag för svar hittar eleven på s. 20.
4 Vad är källkritik och vad är syftet med det?
Underlag för svar hittar eleven på s. 17–20.
5 Ge exempel på när du varit källkritisk.
Säkert har dina elever haft anledning någon gång att ställa sig kritisk till ett påstående om en kamrat. En kritisk hållning som bottnar i lojalitet och vänskap.
6 Beskriv kortfattat hur du gör en källkritisk analys.
Här kan eleven arbeta med de begrepp som finns på s. 17: I vilket sammanhang har dokumentet skrivits, för vem har det skrivits, vad har skrivits, varför har det skrivits? Och är det en primär- eller sekundärkälla, se s. 20?
7 Vad betyder ordet historiesyn? Hur kan en författares historiesyn påverka dig som läsare?
Underlag för svar hittar eleven på s. 20.
8 Ge exempel på hur Stalin och Hitler missbrukade historien.
Underlag för svar hittar eleven på s. 22.
Om
trehundra år …
Om trehundra år, finns du med på ett släktfoto eller på ett foto tillsammans med dina kamrater? Lek med tanken att en historieforskare om 300 år hittar detta foto, med dig och din släkt eller dina vänner. Vad kommer fotot att säga forskaren om dig och de andra på fotot?
Vad kommer forskaren att missa, dvs. vad säger inte bilden om dig och de andra?
Den här uppgiften är en utmaning för eleven! Som måste fundera på vad som kan tänkas överleva från hans/hennes tid in i framtiden. Men också vad som inte kommer att göra det. Här gäller det alltså att fundera på vilka referenser en framtida värld kommer att ha till vår tid. Spännande är också att fundera på vad framtidens forskare har för tekniska hjälpmedel för att utvinna information från historiska källor.
Om du låter eleverna resonera utifrån frågan, som den är formulerad, kan du låta dem fundera på hur människorna på den fiktiva bilden är grupperade, den miljö de är fotograferade i. De kläder de fotograferade har på sig, fördelningen av män, kvinnor och barn m.m.
Låt det här bli en fråga där fantasin får stort spelrum, där eleverna och du som lärare kan diskutera och fundera enskilt eller tillsammans.
Varför ett kapitel om historia och hur historia skrivs?
Ett syfte med detta kapitel är att du ska få en ökad förståelse för hur historia återskapas av människor idag, och de problem och möjligheter som är förknippade med detta återskapande.
Anser du att det finns något värde i att lära sig detta, eller inte? Skriv här vad du tycker och motivera ditt svar.
Vikten av detta kapitel är att eleven ska få en ökad förståelse för hur historien återskapas av människor idag, och de problem och möjligheter som är förknippade med detta återskapande.
Det digitala läromedlet
Den interaktiva versionen av boken
I den interaktiva versionen av boken möter elever samma sidor som i den tryckta boken. När eleven trycker på spela-knappen till vänster kommer en speakerröst att läsa texten, samtidigt som det lästa stycket markeras. För elever med läs- och skrivsvårigheter är detta givetvis ett värdefullt hjälpmedel.
Om eleven tycker att ett stycke är extra intressant eller viktigt kan han eller hon dra med muspekaren över den texten. Då visas två knappar: Anteckning och Markering. Om eleven klickar på Anteckning kan han eller hon skriva in en egen text. Dessa anteckningar kan sedan skrivas ut. Klickar eleven på Markering, blir texten markerad (som med en överstrykningspenna).
Både anteckningar och markeringar är lätta att hitta, eftersom de samlas under rubriken Anteckningar i verktygsfältet till vänster. Tipsa eleverna om att dessa och fler praktiska funktioner förklaras under Hjälp i verktygsfältet till vänster.
Eleven kan också söka efter specifika ord med hjälp av sökfunktionen.
I den interaktiva versionen av boken finns dessutom en digital ordlista (symboliserad med bokstäverna A B C i verktygsfältet till vänster), med ett stort antal ord förklarade.
Kapitelsammanfattningen
Sammanfattningen av kapitel 1 är ca 10 minuter lång och är en presentation av det centrala innehållet i kapitlet i form av ett bildspel i både text och ljud, illustrerad med många konkreta exempel.
Eleven kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar. Genom att klicka på i verktygsfältet längst ned går det att flytta sig ”bild för bild” framåt i bildspelet. Vill man backa, klickar man på .
Undersök gärna hur uppmärksamma dina elever är. Har de exempelvis sett att när bildstenen visas i sammanfattningen för andra gången, så rider inte längre den forntida gotlänningen på en häst? Istället kör han bil.
De källkritiska övningarna
De källkritiska övningar som ingår i kapitlet är följande:
• Samisk historia I denna övning får eleven arbeta med det källkritiska begreppet tendens Utgångspunkten för övningen är den samiska synen på Sveriges roll i den samiska historien. Den här övningen är bland de enklaste. Dels för att eleven ska få bekanta sig med arbetssättet, men också för att den utgår ifrån ett kortare textstycke, där svaren på frågorna framgår tydligt. Den här övningen kan alla elever klara av på egen hand på 10–20 minuter.
• Vilet Lesters brev. I denna övning får eleven arbeta med det källkritiska begreppet beroende. Men notera att det inte är ett beroende som uttrycks som ett samband mellan två skrivna källor, beroendet här står att läsa mellan raderna i övningens enda källa.
Beroendet som återfinns i denna övning tillhör kategorin rädsla, tvång och anpassning, om vi ansluter oss till Torsten Thuréns kategorisering:
Beroendet kan vara av olika slag:
Man ”pratar ihop sig”.
Påverkan genom läsning, genom att se bilder eller på annat sätt.
Suggestion, ledande frågor.
Rädsla tvång eller anpassning.
(Thurén s. 200)
Utgångspunkten för denna övning är ett brev som skrevs av en kvinnlig slav i USA på 1850-talet. Denna övning har en högre svårighetsgrad än den föregående, dels för att den bygger på ett längre textstycke, dels för att textstycket är på engelska. Räkna med att den kan ta upp till 45 minuter att göra. Har du elever i klassen som inte är så starka i engelska, kan du låta dem samarbeta med elever som är duktiga på engelska. Du behöver dock inte förse eleverna med ordböcker, eftersom de ord som inte kan anses vara allmänt kända har översatts direkt i övningen.
Fler uppgifter
Låt eleverna repetera sina kunskaper genom att göra de interaktiva uppgifterna Förstår du begreppen? och När hände det?. De finns under rubriken Fler uppgifter i det digitala läromedlet.
Mediatips
Böcker
Thorsten Thurén: Källkritik (2005). Boken ger en lättfattlig, spännande, roande och problematiserande introduktion till källkritiken.
Länkar
http://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guidefor-kallkritik-for-larare. En guide i källkritik för lärare.
http://eudocs.lib.byu.edu/index.php/Main_Page. En speciell sida med bl.a. svenska dokument. Här finns det mycket digitaliserat material, bl.a. äldre dagstidningar och medeltida handlingar.
http://runeberg.org/. Här hittar du en blandning av digitaliserad skönlitteratur och historiskt källmateriel från medeltiden och framåt, bl.a. Lubbe Nordströms Lort-Sverige
Historia – den lilla människan och de stora händelserna
Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen
