9789144168104

TRÄFF PÅ TEXTEN 5 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

TRÄFF PÅ TEXTEN 5 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt I träff på texten möter eleverna de textyper som ingår i kursplanen i svenska: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande text. Arbetsgången utgår från en förenklad cirkelmodell och ger ett tryggt arbetssätt med stöttning som de behöver för att utveckla sitt läsande och skrivande.

LÄRARPAKET Den tryckta lärarhandledningen presenterar konkreta lektionsplaneringar till elevbokens fem kapitel samt elevexempel på tre nivåer till varje texttyp.

DIGITALA RESURSER De digitala resurserna innehåller förberedda och filmade genomgångar samt kopieringsunderlag i form av bland annat checklistor, stödstrukturer för elevernas skrivande samt bedömningsunderlag till elevexemplens tre nivåer

Interaktiv version av lärarmaterialet, där det går att söka, stryka under, anteckna och länka

Instruerande filmer och digitala övningar

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

5 på texten Lärarhandledning

Sara Erebrandt Kristina Lundgren

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Bildkällor: Johan Hesselgren: s. 47 Map Resources/Wikipedia/bearbetning Jakob Meijling: s. 67, Kopieringsunderlag Beskrivande text: klassifikation bes01, Beskrivande text: underrubrik och stycke bes02 Sara Erebrandt/Kristina Lundgren: s. 64–66, 135–137 Finlands nationalflagga av Sebastian Koppehel (PD) (s. 86 –87), Satellite map of the Nordic countries, except for Jan Mayen and Svalbard. Terrain and ocean topography av Koyos (PD) – Skandinavisk barrskog av Nick Lott (BY) (s. 86–88) Klimagürtel-der-erde av LordToran (BY-SA) – Rendering of Sauna at Highgrove av Todanis (BY-SA) (s. 88) Anders Lagerdahl: s. 114 Majblomman/TT bildbyrå: Kopieringsunderlag Berättande text: upplösning och avslutning ber01 Övriga bilder: Shutterstock.com

Textkällor: Elevexempel Triangel Beskrivande text s. 86 Elevexempel Cirkel Beskrivande text s. 87 samt Elevexempel Kvadrat Beskrivande text s. 88: Bengtsson, B.,Hedin, A. & Liber AB. (2014). Upptäck Europa Norden. Stockholm: Repro 8 AB. Utrikespolitiska institutet. (2019). Geografi och klimat.

Hämtad 2020-02-18, från https://www.ui.se/landguiden/ lander-och-omraden/europa/finland/geografi-och-klimat/ Utrikespolitiska institutet. (2019). Politiskt system. Hämtad 2020-02-18, från https://www.ui.se/landguiden/lander-ochomraden/europa/finland/politiskt-system/ Elevexempel Cirkel Beskrivande text s. 87 samt Elevexempel Kvadrat Beskrivande text s. 88: Globalis. (2016). Finland. Hämtad 2020-02-19, från https://www.globalis.se/Laender/Finland Elevexempel Triangel Förklarande text s. 135 Elevexempel Cirkel Förklarande text s. 136 samt Elevexempel Kvadrat Förklarande text s. 137: 1177. (2019). Så fungerar hud, naglar och hår. Hämtad 2020-03-06, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv-halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ Wikipedia. (2020). Hud. Hämtad 2020-03-06, från https:// sv.wikipedia.org/wiki/Hud

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Grafisk form: Helena Alvesalo Art.nr 40904 ISBN 978-91-44-16810-4 Upplaga 2:2 © 2022, 2020 Författarna och Studentlitteratur AB Printed by Eurographic Group, 2023

Innehåll Arbetsgång 5

Berättande text 19

Arbetsgång i Träff på texten � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� 5 1� Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� 6 2� Arbete i par ��� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� 7 3� Läs/lyssna på tre texter i textbanken � � � � � � � ���� 8 4� Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 10 5� Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� 12 Arbete i par����� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 13 Elever med svenska som andraspråk � � � � � � � � � � ��� 13 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 14 Multimodal text � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� 15 Elevaktiva arbetssätt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ���� 16 Träff på texten och kursplanen i svenska ������������ 17

Gemensam genomgång ��������������������� � � 20 Arbete i par������������������������������������� � � 33 Läs tre berättande texter i textbanken ��� � � 36 Gemensamt skrivande ����������������������� � � 37 Individuellt skrivande ������������������������� � � 40 Elevexempel Triangel (nivå 1) ��������������� � � 42 Elevexempel Cirkel (nivå 2) ������������������ � � 43 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) ��������������� � � 45

Instruerande text 47

Beskrivande text 67

Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 48 Arbete i par����� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 57 Läs tre instruerande texter i textbanken � � � � ���� 59 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 60 Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����62 Elevexempel Triangel (nivå 1) � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 64 Elevexempel Cirkel (nivå 2) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 65 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 66

Gemensam genomgång ��������������������� � � 68 Arbete i par������������������������������������� � � 78 Läs tre beskrivande texter i textbanken �� � � 81 Gemensamt skrivande ����������������������� � � 81 Individuellt skrivande ������������������������� � � 84 Elevexempel Triangel (nivå 1) ��������������� � � 86 Elevexempel Cirkel (nivå 2) ������������������ � � 87 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) ��������������� � � 88

Argumenterande text 89 Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��� 90 Arbete i par����� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 103 Läs tre argumenterande texter i textbanken ��106 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 106 Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 109 Elevexempel Triangel (nivå 1) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 111 Elevexempel Cirkel (nivå 2) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 112 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 113

Förklarande text 114 Gemensam genomgång ��������������������� � 115 Arbete i par������������������������������������� � 126 Läs tre förklarande texter i textbanken ��� � 130 Gemensamt skrivande ����������������������� � 130 Individuellt skrivande ������������������������� � 133 Elevexempel Triangel (nivå 1) ��������������� � 135 Elevexempel Cirkel (nivå 2) ������������������ � 136 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) ��������������� � 137

Kopieringsunderlag Berättande text: checklista till elevexempel ber04 Berättande text: checklista till gemensamt skrivande ber06 Berättande text: checklista till individuellt skrivande ber08

Kopieringsunderlagen finns också för nedladdning i de digitala resurserna�

Instruerande text: checklista till elevexempel ins03 Instruerande text: checklista till gemensamt skrivande ins05 Instruerande text: checklista till individuellt skrivande ins07 Beskrivande text: checklista till elevexempel bes05 Beskrivande text: checklista till gemensamt skrivande bes07 Beskrivande text: checklista till individuellt skrivande bes09 Argumenterande text: checklista till elevexempel arg03 Argumenterande text: checklista till gemensamt skrivande arg05 Argumenterande text: checklista till individuellt skrivande arg07 Förklarande text: checklista till elevexempel for03 Förklarande text: checklista till gemensamt skrivande for05 Förklarande text: checklista till individuellt skrivande for07

KOPIERINGSUNDERLAG ENBART FÖR NEDLADDNING: Berättande text: upplösning och avslutning ber01 Beskrivande text: klassifikation bes01 Beskrivande text: underrubrik och stycke bes02

Följande symboler leder till lärar­ handledningens digitala resurser

Elevexempel Berättande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ber02 Instruerande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ins01 Beskrivande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 bes03 Argumenterande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 arg01 Förklarande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 for01 Berättande text: frågor till elevexempel ber03 Instruerande text: frågor till elevexempel ins02 Beskrivande text: frågor till elevexempel bes04 Argumenterande text: frågor till elevexempel arg02 Förklarande text: frågor till elevexempel for02 Gemensamt skrivande Berättande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ber05 Instruerande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ins04 Beskrivande text: stödstruktur för gemensamt skrivande bes06 Argumenterande text: stödstruktur för gemensamt skrivande arg04 Förklarande text: stödstruktur för gemensamt skrivande for04 Individuellt skrivande Berättande text: stödstruktur för individuellt skrivande ber07 Instruerande text: stödstruktur för individuellt skrivande ins06 Beskrivande text: stödstruktur för individuellt skrivande bes08 Argumenterande text: stödstruktur för individuellt skrivande arg06 Förklarande text: stödstruktur för individuellt skrivande for06

FÖRBEREDD GENOMGÅNG FILMAD GENOMGÅNG DIGITAL ÖVNING KOPIERINGSUNDERLAG PLANSCH

Arbetsgång i Träff på texten I Träff på texten möter eleverna de texttyper som ingår i kursplanen i svenska: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande text� Arbetsgången utgår från en förenklad cirkelmodell och ger ett tryggt arbetssätt med stöttning som eleverna behöver för att utveckla sitt läsande och skrivande� Varje texttyp omfattar ett kapitel�

ELEVBOKEN 1. GEMENSAM GENOMGÅNG Du får: • lära dig syftet med texttypen • läsa och analysera en text tillsammans med klassen • arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag • delta i förberedda genomgångar�

DIGITALA LÄROMEDLET Du får: • lyssna på texten som ni har gått igenom gemensamt • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar�

2. ARBETE I PAR Du får: • läsa och analysera en text tillsammans med en klasskamrat • arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag�

Du får: • lyssna på texten som ni har arbetat med i par • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar�

3. LÄSA/LYSSNA PÅ TRE TEXTER I TEXTBANKEN Du får: • läsa varje text och svara på frågor på rätt nivå • öva på läsförståelse och kunskap om texttypen�

4. GEMENSAMT SKRIVANDE Du får: • samtala om och bedöma elevexempel • planera och skriva en text tillsammans med klassen • bedöma en text tillsammans med klassen�

Du får: • använda stödstrukturer för planering och bedömning�

5. INDIVIDUELLT SKRIVANDE Du får: • arbeta med ett tydligt syfte och en verklig mottagare • använda stödstrukturer för planering och bedömning • planera och skriva en egen text

• bedöma texten • skapa en multimodal text�

Arbetsgång

5

1. Gemensam genomgång Varje kapitel inleds med en gemensam genomgång. Här får eleverna lära sig syftet med texttypen samt att läsa och analysera en text gemensamt. De får också arbeta med den språkliga uppbyggnaden och de språkliga drag som kännetecknar texttypen.

Skriv och markera i texten

Slutligen fortsätter resterna av maten genom tjocktarmen och transpor­ teras ut ur kroppen genom ändtarmen. Matens väg genom kroppen går alltså via munhåla, magsäck och tarmar. Enzymer hjälper till att sönder­ dela maten, så att näringsämnen ska kunna transporteras med blodet ut till kroppens celler.

Förklarande text Syftet med en förklarande text är att förklara hur något fungerar eller varför något händer. En förklarande text är en faktatext. I det här kapitlet ska du få arbeta med förklarande texter om människokroppen.

bild 1

bild 2

Läs och arbeta med den förklarande texten tillsammans i klassen. Ni ska

svalg

arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

matstrupe

LYSSNA PÅ TEXTEN

spottkörtlar

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

bild 3

magsäck tunntarm tjocktarm ändtarm

Hur fungerar matspjälkningen?

Skriv och markera i texten

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ matspjälkning

Maten bryts ner i mycket små delar med hjälp av enzymer som finns i kroppen. På så sätt kan kroppen ta tillvara alla ämnen som finns i födan.

Detta kallas för matspjälkning eller matsmältning. Den processen kan delas in i tre steg.

Wikipedia. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Matspjälkning

I det första steget hamnar maten i munhålan, där tänderna mal sönder födan. Maten blandas med saliv, som utsöndras från spottkörtlarna.

Saliven innehåller ett enzym, som bryter ner kolhydraterna i maten.

Saliven gör också att maten blir lättare att svälja. (bild 1) Därefter går maten vidare ner genom svalget och matstrupen till mag­ säcken. Här finns magsaft som också innehåller ett enzym. Detta enzym bryter ner proteiner. I maten finns också bakterier som dör på grund av att magsaften även innehåller saltsyra. När maten sedan fortsätter ner i tunntarmen är den mycket finfördelad. (bild 2)

2 Varför är Hur fungerar matspjälkningen? en passande rubrik?

blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

������������������������������������������������������ �����������������������������������������������������������������������������

I tunntarmen sker den sista sönderdelningen av födan. Övre delen av tunntarmen heter tolvfingertarmen. Här finns ett enzym från bukspott­ körteln, som bryter ner fetter och proteiner. Därefter transporteras näringsämnen med blodet ut i kroppens alla delar. Där kan sedan cellerna i kroppens organ använda dem i sin ämnesomsättning. (bild 3)

52

Språklig uppbyggnad

UPPGIFTER 1 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten.

3 En förklarande text inleds med en definition som förklarar vad texten handlar om.

Diskutera och stryk under de ord i texten som är viktiga för att det ska bli en definition.

GEMENSAM GENOMGÅNG

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 52

2020-05-20 07:54

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 53

Språkliga drag

53

2020-05-20 07:54

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

STÖDSTRUKTUR FÖR PLANERING

22 Förklarande texter skrivs i opersonlig form. Det betyder att det inte ska märkas i texten vem som skriver den eller vilken åsikt hen har. Skriv om meningarna från personlig till opersonlig form.

Rubrik: ���������������������������������������������������� Definition: ���������������������������������������������������������������

Jag gjorde en bra undersökning om sömn på mellanstadiet. Eleverna fick svara på mina frågor om hur många timmar de sover varje natt och när de går och lägger sig. Jag kom fram till ett dåligt resultat som visade att de sover för lite och lägger sig för sent.

���������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

Sammanfattande avslutning ���������������������������������

���������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������

LÄS TRE FÖRKLARANDE TEXTER I TEXTBANKEN Språklig uppbyggnad och språkliga drag

23 Din lärare har elevexempel på förklarande texter och checklistor.

Jämför och bedöm texterna tillsammans.

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

SKRIVA 24 Planera och skriv tillsammans i klassen en förklarande text om hur hjärtat fungerar.

Använd stödstrukturen för att planera ert skrivande. Bedöm texten med hjälp av checklistan. Du får stödstruktur och checklista av din lärare.

25 Planera och skriv en egen förklarande text om ett organ i kroppen. Texten ska passa elever i årskurs 3.

Hitta bilder eller rita egna bilder som passar till texten. Var noga med upphovsrätten.

FÖRSLAG • • • • • •

örat ögat blodomloppet tarmarna njurarna musklerna

ARBETE I PAR · TEXTBANK · SKRIVA

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 59

Källor: ������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������

59

2020-05-20 07:56

60

SKRIVA

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 60

2020-05-20 07:56

Det är viktigt att eleverna förstår syftet med texttypen. I elevboken möter eleverna syftet inför arbetet med texten. Detta är för att du som lärare ska kunna inleda med ett samtal kring syftet, det vill säga varför den här typen av texter skrivs. På så sätt skapas en förförståelse inför läsandet och det fortsatta arbetet.

DIGITALA ÖVNINGAR Texten som följer i elevboken går att lyssna till i det digitala läromedlet. Popup-bilder i texten hjälper till med förståelse av textens innehåll. Det finns digitala övningar till varje text som ger möjlighet att träna på ord och uttryck i texten inför läsningen.

6

Arbetsgång

FÖRBEREDD GENOMGÅNG FILMAD GENOMGÅNG Därefter följer arbete med den språkliga uppbyggnaden. Det finns förberedda genomgångar som presenterar den språkliga uppbyggnaden för varje texttyp, vilket underlättar det gemensamma arbetet med att identifiera och förstå textens struktur. Även här finns digitala övningar som ger eleverna rika möjligheter att befästa den språkliga uppbyggnaden. Instruktionsfilmer finns också att tillgå. Lärarhandledningen ger dessutom flera förslag på hur man kan arbeta utöver uppgifterna i elevboken och de digitala övningarna.

Den gemensamma genomgången avslutas med undervisning om de språkliga drag som kännetecknar texttypen. Samma text som tidigare används. Eleverna får tillsammans, och med stöttning av dig, upptäcka, träna på och befästa de språkliga dragen för respektive texttyp. Uppgifterna i elevboken kompletteras och förstärks i det digitala läromedlet med digitala övningar och filmer.

2. Arbete i par Nästa steg är arbete i par. Här arbetar eleverna parvis med texttypen och ges fler tillfällen att träna på och befästa texttypens språkliga uppbyggnad och språkliga drag, det vill säga texttypens struktur och kännetecken.

Språklig uppbyggnad

14 Läs texten Så fungerar andningen tillsammans med en klasskamrat och arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

LYSSNA PÅ TEXTEN

Skriv och markera i texten

bild 1

bild 2 alveol

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

inandning

Så fungerar andningen

Skriv och markera i texten

bild 4

Människor andas via sina lungor för att föra in syre i kroppen. Med hjälp av syret kan kroppens celler tillgodogöra sig näringsämnen från maten vi äter. Genom andningen kan kroppen också göra sig av med koldioxid. Så fungerar det både för människor och för många andra landlevande djur.

bild 3

utandning

Så fungerar ett andetag luftstrupe

Först drar man in luft genom munnen eller näsan. Andningsmusklerna mellan revbenen och i mellangärdet spänner ut lungorna, så att luften strömmar in. Sedan fortsätter luften genom luftstrupen och två luftrör till de båda lungorna. (bild 1) Luftrören delar upp sig i allt mindre grenar inuti lungorna. Längst ut på änden av varje luftrör sitter en liten lungblåsa, som också kallas alveol. En alveol är knappt en millimeter stor. (bild 2)

luftrör

revben

mellangärdet

lunga

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/andning Wikipedia. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning 1177. (u.å). Så fungerar luftvägar och lungor. Hämtad 2019-10-24, från https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/luftvagar-och-lungor/

Syret i luften vi andas överförs sedan via alveolernas tunna väggar till de små blodkärl som sitter där (blå pilar). Samtidigt transporteras koldioxid bort från blodet till luften i alveolerna (gröna pilar). (bild 3) Slutligen slappnar andningsmusklerna av igen. Lungorna faller ihop och luften med koldioxid pressas ut genom näsa och mun. (bild 4)

UPPGIFTER 15 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten.

Så med hjälp av andningsorganen får kroppen ständigt nytt syre till cellerna, för att därefter göra sig av med koldioxiden. Syret och koldioxiden till och från lungorna går via näsan eller munnen och luftrören ut till alveolerna.

16 Vad får man reda på i definitionen till texten?

Språklig uppbyggnad blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

���������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������

56

ARBETE I PAR

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 56

ARBETE I PAR

2020-05-20 08:00

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 57

57

2020-05-20 08:00

De möter ytterligare en, något enklare, text och arbetet inleds med att läsa och analysera texten. Eleverna har möjlighet att lyssna på textens innehåll och även den här texten har popup-bilder som underlättar förståelsen av innehållet. I de digitala övningarna får eleverna möjlighet att träna på ord och uttryck inför läsningen.

Därefter följer arbete med texttypens struktur och kännetecken. Uppgifterna i elevboken löser eleverna parvis och tillhörande digitala övningar finns i det digitala Arbetsgång

7

läromedlet. Där finns också instruktionsfilmer om den språkliga uppbyggnaden och de språkliga dragen. Filmerna hjälper eleverna och frigör tid för dig att ägna dig åt de elever som behöver stöttning.

Vid arbete i par kan du välja om du vill låta eleverna arbeta i sin egen takt i lärparen eller om du vill stanna upp vid uppgifterna för att gemensamt lyfta deras tankar och svar. Den digitala elevboken kan visas via projektor och eleverna skriver in sina svar i sin tryckta bok.

3. Läs/lyssna på tre texter i textbanken I det digitala läromedlet finns en textbank med 45 texter. Till varje kapitel finns det tre texter för elevernas individuella läsande. Varje text finns på tre nivåer.

Texten på rätt nivå tillsammans med en efterföljande övning låter eleverna utveckla både sin läsförmåga, utifrån sin individuella läsutveckling, och sina kunskaper om texttypen.

Precis som texterna i elevboken har textbankens texter ett innehåll som ligger nära elevernas vardag alternativt är ämnesområden som ingår i mellanstadiets kursplaner i samhälls- och naturorienterande ämnen.

Du väljer nivå på de tre texterna till dina elever. Eleverna läser texten individuellt eller lyssnar med textföljning. De har möjlighet att välja storlek på texten med hjälp av knappen sidvisning i menyn till vänster. Det finns två olika lägen för sidvisning av texten, helsida och sidbredd.

Om de läser från en surfplatta visas helsida om man håller den i porträttläge och sidbredd om man håller den i landskapsläge.

8

Arbetsgång

Därefter svarar eleverna på frågor om textens innehåll, syfte, struktur (språklig uppbyggnad) och kännetecken (språkliga drag). Det finns även frågor till bildernas innehåll. Frågorna är självrättande och ger direkt återkoppling, på samma sätt som övriga digitala övningar.

Nivå 1 är den enklaste nivån och de elever som arbetar med den här nivån kan läsa eller lyssna på den i delar. En klickbar symbol i form av en grön pil avgränsar texten och markerar vilken textmängd som behöver läsas för att kunna besvara just de frågorna. Funktionen är till stor hjälp för de elever som av en eller flera anledningar har svårt att ta till sig längre texter. Till texterna på nivå 1 finns det även ordlistor att ladda ned och skriva ut som en förberedelse inför läsandet. På nivå 2 och 3 kommer samtliga frågor efter texten.

Du har möjlighet att ge var och en av dina elever tillgång till texten på rätt nivå och vägleda deras övriga arbete med det digitala läromedlet. Skapa ett digitalt ”klassrum” till dig och din klass.

Läs mer här: https://www.studentlitteratur. se/#skapaklassrum. Du kan enkelt bjuda in eleverna i ”klassrummet” och dela ut uppdrag i form av textbankens texter och de efterföljande digitala övningarna som tränar läsförståelse och kunskap om texttypen på samma nivå som texten.

Det finns många fördelar med att arbeta med texter gemensamt och textbanken går också utmärkt att använda vid både explicit läsundervisning och gemensam läsning. Den explicita läsundervisningen och den gemensamma läsningen möjliggör samtal och undervisning om form och funktion, läsupplevelser, innehåll i texterna och lässtrategier.

Vid explicit läsundervisning modellerar du, med eller utan elevernas hjälp, för att utveckla elevernas läsfärdighet, läsförståelse och läskompetens. Texterna i textbanken kan med fördel användas till detta. Oavsett vilken nivå du väljer att arbeta på handlar det om att synliggöra hur goda läsare läser texter, hur de tar hjälp av både form och funktion, hur de arbetar med texter före, under och efter läsningen och hur läsförståelsestrategier används i dessa tre faser. Visa texten på tavlan vid den explicita läsundervisningen och använd gärna interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och synliggöra för eleverna.

Vid gemensam läsning finns det olika varianter att pröva och använda sig av beroende på syfte och elevgrupp. En god idé, oavsett vilken variant som används, är att före läsningen analysera syftet med texttypen, aktivera kunskaper man har i ämnet och fundera på vilken utgångsstrategi man ska ha vid läsningen. Med utgångsstrategi menas att fundera över hur texten ska läsas, det vill säga i vilken ordning textens delar ska läsas och vilken funktion bilderna har. Alla texter i textbanken presenteras med en ingress i anslutning till de tre nivåerna. Ingressens Arbetsgång

9

innehåll täcker alla tre nivåer och kan med fördel läsas och diskuteras inför läsningen för att få förförståelse. Ordlistan för texterna på nivå 1 kan också användas för att få en förförståelse av de ord och begrepp som finns med i texterna.

Förslag på varianter av gemensam läsning: Låt eleverna börja med individuell läsning på den nivå du avgör att de befinner sig på. Låt dem också svara på tillhörande frågor. Samtala därefter gemensamt om textens innehåll, läsupplevelser och bilder.

Låt eleverna arbeta i lärpar på den nivå i textbanken som passar elevgruppen bäst. Läs eller lyssna gemensamt på texten och låt sedan lärparen arbeta med tillhörande frågor. Lyft svaren gemensamt och använd interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och på så sätt synliggöra var svaren eller ledtrådarna till svaren finns. Samtala också om bilderna och texten, vilka läsförståelsestrategier som används och hur, samt reflektera över och sammanfatta innehållet.

Låt elevgruppen arbeta med nivå 3. Läs eller lyssna gemensamt på texten och arbeta gemensamt med tillhörande frågor. Använd gärna EPA-metoden och/eller Slumpa frågan. Läs mer om metoderna på sidorna 16 och 17. Använd interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och på så sätt synliggöra var svaren eller ledtrådarna till svaren finns. Samtala också om bilderna och texten, vilka läsförståelsestrategier som används och hur, samt reflektera över och sammanfatta innehållet.

4. Gemensamt skrivande Inför gemensamt skrivande möter eleverna tre elevexempel på olika nivåer. Texterna hjälper eleverna att utveckla förmågan att se kvaliteter i texter för att på så sätt kunna bedöma sina egna och andras styrkor och utvecklingsbehov.

ELEVEXEMPEL Triangel

Förklarande text

ELEVEXEMPEL Cirkel

Förklarande text

ELEVEXEMPEL Kvadrat

Förklarande text

Så fungerar huden

Så fungerar hudens lager

Så fungerar huden

Huden jälper kroppen när det är kallt och varmt och mot bakterier.

Huden är tre lager. överhuden, läderhuden och underhuden.

Huden är största organet. Den skyddar kroppen när det är kallt, mot solen och mot värme. Huden hjälper också till med fett. Huden består

Huden är kroppens största organ och täcker kroppen. Den skyddar kroppen mot stötar, bakterier, solens strålar, värme och kyla och kan lagra fett. Huden

av tre lager. De är överhuden och läderhuden och underhuden.

är uppdelad i tre lager, de är överhuden, läderhuden och underhuden.

Det första lagret kallas överhud och skyddar mot

Det yttersta lagret av huden kallas överhud, det lagret

stötar och bakterier och vatten överhuden gör så att huden skyddas från solen för det tillverkar

kan man se. Det översta lagret av överhuden kallas hornlagret. Det skyddar mot stötar, gör så att bakterier

färgpigment.

och vatten inte kommer in i kroppen och gör så att huden skyddas mot solen. I överhuden produceras nya celler, det betyder att det görs celler där.

Det första lagret är överhud. Överhuden skyddar huden från solen.

För det jör färg.

Nästa lager är läderhuden. Läderhuden har många blodkärl.

Blodet jör kroppen lagom varm. Svett kommer från svettkötlar.

Sen kommer underhuden. Det är som ett förråd. där finns många fettceller som jälper kroppen med värmen.

Det andra lagret är läderhuden. Läderhuden har Digitala källor

många blodkärl som gör så att kroppen kan vara lagom varm. I läderhuden finns talgkötlar,

1177.se Wikipedia.org

svettkötlar och känselkroppar. Talgkötlarna gör huden mjuk.

Nästa lager är läderhuden, den är mjuk och stark.

Läderhuden hjälper kroppen att hålla rätt temperatur så att man inte blir för kall eller varm. Det är blodkärlen i läderhuden som ser till att kroppen får lagom temperatur genom att dra ihop sig eller bli större.

Svettkörtlarna hjälper också kroppen att ha en lagom temperatur. Talgkörtlarnas i läderhuden bildar talg som

Hudlagret är längst ner och kallas underhuden. Där finns många

gör huden mjuk. I läderhuden finns också känselkroppar som gör att man kan

fettceller som hjälper kroppen med värmen.

känna värme, kyla, beröring och tryck.

Hudlagret längst ner kallas underhuden, den har många fettceller som isolerar så att man inte fryser och skyddar mot stötar.

Huden innehåller alltså tre olika lager som har olika uppgiter.

De skyddar mot solen och gör att kroppen är lagom varm.

Så hudens tre lager har olika uppgifter, till exempel skydda mot solen, göra så att man inte blir för varm

Digitala källor https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Hud

eller för kall och göra huden mjuk.

Digitala källor: 1177. (2019). Så fungerar hud, naglar och hår. Hämtad 2020-03-06, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ Wikipedia. (2020). Hud. Hämtad 2020-03-06, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Hud

Förklarande text

Traff5_LH_book.indd 135

10

Arbetsgång

135

2020-06-01 13:08

136

Förklarande text

Traff5_LH_book.indd 136

Förklarande text

2020-06-01 13:08

Traff5_LH_book.indd 137

137

2020-06-01 13:08

Lärarhandledningen erbjuder frågor att använda som underlag för dig vid samtal och bedömning av texterna tillsammans med eleverna. Frågorna går från helhet till delar i texterna som ska bedömas. De inleds med frågor om skrivsituationen, det vill säga syfte och tänkt läsare, för att ta sig vidare till innehåll, meningar, ord och tecken. Du har också tillgång till bedömningsunderlag till varje text, som även fungerar som stöd för din egen bedömning av dina elevers texter. Precis som skolverkets bedömningsmaterial kommenterar de textens innehåll, syfte, tänkta mottagare, struktur, språk och skrivregler samt lyfter textens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Bedömningen utgår ifrån kunskapskraven för årskurs 6 och är anpassade till den aktuella årskursen. Till varje texttyp finns också en checklista som hjälper eleverna vid bedömning av texterna. Eleverna möter samma checklista när de bedömer den gemensamma texten som när de bedömer sin egen text vid det individuella skrivandet.

Klassen skriver därefter en gemensam text och använder stödstrukturer för planering av skrivandet och bedömning. Stödstrukturen för planering av en text är densamma som eleverna ska använda vid det individuella skrivandet. Detsamma gäller för bedömning.

Led arbetet med att planera och bedöma texten. Läs mer om detta under rubriken Gemensamt skrivande.

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

STÖDSTRUKTUR FÖR PLANERING Rubrik: ���������������������������������������������������� Definition: ���������������������������������������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

���������������������������������

Sammanfattande avslutning ���������������������������������

Det finns tre elevexempel till varje texttyp.

Ofta är det lagom med tre exempel när eleverna ska upptäcka kvalitet i texter.

De får flera exempel att utgå ifrån för att diskutera språklig uppbyggnad, språkliga drag, styrkor och utvecklingsmöjligheter i texterna. Har eleverna liten erfarenhet av att arbeta med elevexempel är en eller två texter ibland att föredra. Då kan du bygga upp en förståelse för elevexempel och sättet att arbeta och successivt utöka med fler exempeltexter. Välj nivå 2 eller 3 om klassen ska bedöma en text. Dessa texter visar ofta på många styrkor och lite färre utvecklingsmöjligheter och blir goda exempel att härma vid gemensamt och individuellt skrivande. ���������������������������������

Källor: �������������������������������������������������������������������������

��������������������������������������������������������������������������������

60

SKRIVA

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 60

2020-05-20 08:28

Arbetar ni med alla tre nivåer väljer du vilken nivå på text ni ska inleda med.

Ibland passar det att inleda med den text som visar på lägst kvalitet och ibland passar det bättre med en av de andra nivåerna. Elever som har svårt att upptäcka språklig uppbyggnad och språkliga drag är ibland behjälpta av att först bedöma en text som har högre kvalitet. När de sen bedömer texten med lägst kvalitet upptäcker de lättare vilka utvecklingsmöjligheter den har.

Det är en god idé att variera i vilken ordning du presenterar texterna. Blir eleverna vana vid att alltid bedöma elevexemplet med lägst kvalitet först går ni miste om en del av bedömningens effekt.

Arbetsgång

11

5. Individuellt skrivande I individuellt skrivande planerar och skriver eleverna en egen text, digitalt eller på papper, till en verklig mottagare. En tydlig stödstruktur för planering hjälper eleverna med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen. Checklistan blir ett stöd både under själva skrivandet och vid bedömning av texten eftersom den innefattar språklig uppbyggnad och språkliga drag. Eleverna får hjälp med att komma ihåg struktur och kännetecken och ser tydligt styrkor i sin text samt utvecklingsmöjligheter.

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

CHECKLISTA

STÖDSTRUKTUR FÖR PLANERING Rubrik: ����������������������������������������������������

Skrivande och självbedömning

SPRÅKLIG UPPBYGGNAD Den förklarande texten:

Definition: ���������������������������������������������������������������

passar den tänkta läsaren. ���������������������������������

har en rubrik som talar om vad som förklaras.

���������������������������������

innehåller en definition som talar om vad texten handlar om. innehåller en förklaring med styckeindelning som förklarar stegvis. innehåller en sammanfattande avslutning. innehåller bilder. avslutas med en källhänvisning som talar om vilka källor som har använts.

Stor bokstav och skiljetecken används på rätt sätt. ���������������������������������

SPRÅKLIGA DRAG

���������������������������������

Den förklarande texten: innehåller ämnesspecifika ord. innehåller beskrivande verb. är skriven i opersonlig form. har meningar som innehåller huvudsats och bisats.

Vad är du mest nöjd med i din text? Välj utifrån checklistan och motivera ditt svar.

���������������������������������

������������������������������������������������������������������������������

Sammanfattande avslutning ���������������������������������

������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������

Vad har du förbättrat i din text? ������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������

Källor: �������������������������������������������������������������������������

Gör ett bildspel av dina bilder och din förklarande text.

Bildspelet kan du visa för elever i årskurs 3.

��������������������������������������������������������������������������������

60

SKRIVA

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 60

61

2020-05-20 08:31

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 61

2020-05-20 08:31

Eftersom eleverna har mött samma stödstrukturer tidigare i arbetsgången är de förtrogna med dem. Det gör att du kan ägna tid åt de elever som behöver stöttning i den här fasen.

Till det individuella skrivandet finns också förslag på hur eleverna kan göra texten multimodal. Den multimodala texten har samma verkliga mottagare. Här får eleverna möjlighet att arbeta vidare med sin text och lägga till rörliga bilder, stillbilder och ljud, vilket stämmer väl överens med det centrala innehållet för ämnet svenska. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), s. 259, står det skrivet i det centrala innehållet att eleverna ska få arbeta med skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Till varje texttyp finns ett multimodalt exempel baserat på en av texterna de mötte i arbetet med bedömning av elevexempel. Exemplet ger inspiration och visar att det är relativt enkelt att arbeta med multimodala texter.

I och med att texterna som eleverna skriver och de multimodala texterna har verkliga mottagare får texterna betydelse utanför klassrummet. Det är inte bara eleven själv och du som ska läsa och ta del av innehållet utan texten får även värde för andra.

Detta brukar vara motivationshöjande för eleverna och de anstränger sig för att göra sin text så bra som möjligt.

12

Arbetsgång

Det brukar vara stor spridning i en klass på hur snabbt eleverna blir klara med sitt individuella skrivande och med den multimodala texten. Det finns möjlighet att låta eleverna planera och skriva ytterligare en text. Använd kopieringsunderlagen för individuellt skrivande i lärarhandledningen till respektive texttyp.

Arbete i par Vid arbete i par är det att föredra att du utser vilka som ska arbeta tillsammans.

Det kan vara en vinst att utse lärpar. Då vet eleverna vem de ska samarbeta med vid arbete i par under arbetet med texttypen.

Vid bildandet av lärpar är det viktigt att sätta ihop paren efter deras förmåga.

Oftast utvecklas eleverna bäst om de får arbeta med någon som är på samma nivå eller nästan samma nivå som de själva. Då utmanas och utvecklas båda. För stor skillnad gör istället att samarbetet inte får önskad effekt eftersom en i paret leder arbetet och löser uppgifterna medan den andra eleven skriver av och inte utmanas i att reflektera och använda sina kunskaper.

Det är att föredra att eleverna är kvar i klassrummet tillsammans med dig när de arbetar i par. Ju närmare du befinner dig eleverna, desto snabbare hjälp eller återkoppling kan de få. Du har då också möjlighet att samla eleverna kring oklarheter som eventuellt dyker upp under arbetet med uppgifterna i elevboken.

När ni börjar med ett nytt kapitel och en ny texttyp kan det vara bra att också byta lärpar. Eleverna får då träning i att samarbeta med olika klasskamrater.

Elever med svenska som andraspråk Elever med svenska som andraspråk, men även andra elever som har svårigheter med eller brister i det svenska språket, har stor nytta av att det digitala läromedlet.

Det erbjuder såväl möjlighet att lyssna på texten, popup-bilder samt digitala övningar. Det är en vinst att låta dessa elever i förväg få arbeta med texterna de möter i elevboken med hjälp av de digitala funktionerna. De kommer då att ha större möjlighet att förstå texternas innehåll och kommer lättare att ta till sig undervisningen om texttypens språkliga uppbyggnad och språkliga drag.

Dessutom får de arbeta med övningarna både inför och under arbetet med texterna vilket gynnar deras språkutveckling.

Finns det möjlighet att samarbeta med modersmålslärare finns goda möjligheter att dessa elever utvecklas ännu mer både vad gäller sitt läsande och skrivande.

Forskning visar att möjligheten att använda sitt modersmål är framgångsrikt när eleverna ska utveckla det svenska språket.

Vid individuellt skrivande kan eleverna skriva texten både på sitt modersmål och på svenska. Då finns goda förutsättningar att utveckla båda språken.

Arbetsgång

13

Gemensamt skrivande Det gemensamma skrivandet har stor inverkan på hur eleverna kommer att lyckas med sitt eget skrivande. När eleverna under ledning av dig tillsammans skapar en text tränar de på att använda sina förvärvade kunskaper och sätta samman dem i en text. Stöttningen som gruppen ger genom skapande, samtal, skrivande och bedömning erbjuder många lärtillfällen för eleverna.

Om undervisningsgruppen behöver mycket stöttning kan du modellera planeringen.

Det innebär att du tänker högt medan planeringen tar form. Därefter kan du släppa in eleverna när den gemensamma texten ska skrivas.

Det är dock ofta mycket lyckat att införliva eleverna i planeringsstadiet. Det brukar skapa stort engagemang bland dem och är ett mycket elevaktivt sätt att arbeta på.

Samma lärpar som vid arbete i par används eller så kan eleverna arbeta enskilt utifrån följande upplägg.

Visa stödstrukturen för planering av texttypen och berätta att det är dags att planera, skriva och bedöma en text gemensamt. Planeringen visas med fördel på interaktiv skrivtavla.

Bjud in eleverna i planeringen genom att ta en del åt gången i stödstrukturen.

Börja med rubriken, förutom i berättande text, eftersom berättande texter ofta är svåra att rubriksätta. Det beror på att innehållet i berättelsen ofta inte är givet förrän problemet och händelserna är planerade. De andra texttypernas rubriker är mer givna från början.

Be eleverna komma med förslag på vilken rubrik texten ska ha. De får tänka och skriva ner förslag enskilt eller i par. Lyft därefter flera förslag från eleverna.

Led samtal om rubriker och koppla det till vad gruppen vet om rubriker inom respektive texttyp. Sedan kan du besluta vilken rubrik texten ska få.

Sedan fortsätter planeringen del för del. Eleverna tänker och skriver förslag enskilt eller i par. Du leder samtalet om vad gruppen vet om respektive del och är den som beslutar vilket förslag som ska skrivas in i planeringen. Skriv stödord i planeringen eftersom det är eleverna som sedan ska skriva texten med din stöttning. Det är viktigt att det är du som bestämmer vad som ska stå i respektive del. Då säkerställs att planeringen kommer att fungera.

Vid planering av berättande text är det mycket viktigt att betona att det är den gemensamma planeringen som gäller. Eleverna har förmodligen skrivit olika förslag, men det är det som skrivs i den gemensamma planeringen de arbetar vidare efter.

När planeringen är gjord är det dags för gemensamt skrivande. Har du modellerat planeringen börjar elevernas aktiva arbete här. Det är viktigt att eleverna arbetar enskilt eller i par även i den här fasen. Det säkerställer att alla elever är aktiva, speciellt om du slumpmässigt väljer vem eller vilka elever som ska delge sina förslag.

14

Arbetsgång

Rubriken kan nu bestämmas om det är en berättande text som ska skrivas.

Annars skriver du rubriken direkt för att sedan gå till nästa del. Eleverna får tänka och skriva utifrån den gemensamma stödstrukturen. Här är det viktigt att bara ta en del i taget. Eleverna tänker och skriver enskilt eller i par och du lyfter flera av förslagen. Det är du som beslutar vilket förslag som ska användas.

Texten som skrivs ska vara synlig för hela undervisningsgruppen vid det gemensamma skrivandet så att eleverna ser texten växa fram.

När texten är färdigskriven är det dags att bedöma texten för att se vilka styrkor den har och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Använd checklistan för respektive texttyp och låt eleverna arbeta även nu enskilt eller i par. Sedan fyller du i en gemensam checklista när klassen samtalar om språklig uppbyggnad och språkliga drag i texten. Gemensamt kan klassen komma fram till styrkor och utvecklingsmöjligheter. Förbättringar görs sedan i texten.

Multimodal text Till varje texttyp finns förslag på hur man kan göra texten multimodal. Förslaget kommer sist i checklistan som en fristående punkt. Den multimodala texten har en tänkt, verklig mottagare precis som i det individuella skrivandet.

Multimodala texter är texter där den skrivna texten samspelar med ljud, bild och rörlig bild. I dessa texter är det inte bara det skrivna språket som är viktigt utan också den eller de modaliteter skribenten väljer att använda sig av. Modaliteterna kan uppfylla olika funktioner som till exempel att komplettera eller exemplifiera texten.

Den digitala tekniken ger möjlighet till mer komplexa texter än vad som kan åstadkommas på ett papper. Träff på texten ger förslag på hur eleverna kan lägga till modaliteter till sina texter med hjälp av digitala verktyg. De får på så sätt möjlighet att skapa texter som de själva möter i den digitala världen.

I samband med skapandet av de multimodala texterna är det givande för eleverna att samtala om syfte, mottagare och innehåll i texten som de ska göra multimodal.

Utifrån dessa tre aspekter gör skribenten sitt val av vilken eller vilka modaliteter som ska användas. Diskutera gärna med eleverna på vad sätt de multimodala texterna i Träff på texten passar utifrån de tre aspekterna.

När eleverna skapar egna bilder är det att föredra, om de ska rita på papper, att de använder sig av och utnyttjar ytan på ett A4-papper till varje bild. Då har de en relativt stor yta att måla på. Det är bra om eleverna inte gör för detaljrika bilder eftersom sådana bilder tenderar att ta lång tid.

Bilder som ska användas till filmer fotograferas en och en med surfplatta eller mobil. Därefter förs de över till ett program som skapar filmer. Bilderna läggs först in och sedan läggs ljud på. Hur länge en bild visas kan enkelt justeras i programmet.

Arbetsgång

15

I en del multimodala texter används ljud. Grupprum eller andra rum på skolan fungerar fint till inspelning. Ett sätt att komma ifrån att inspelningen tar lång tid är att eleverna tränar på att läsa texten flera gånger inför ljudinspelningen. Det behöver inte göras i enrum utan fungerar i klassrummet, i korridoren eller på annan plats i skolan. Det är först när eleverna känner att de behärskar texten som det är dags att spela in. Då går inspelningen snabbt och eleverna behöver inte vänta så länge på sin tur.

Elevaktiva arbetssätt Lärarhandledningen tar upp metoder att använda för att aktivera och säkerställa att alla elever deltar i undervisningen och i lärprocessen. Det är viktigt att ta tillvara på samtliga elevers tankar och svar under kontrollerade och givna former som eleverna lär sig att känna igen.

EPA-metoden EPA-metodens syfte är att göra det synligt både för dig och dina elever hur eleverna tänker, vilken förförståelse de har inom ett område, vad de minns från tidigare lektioner, vilka uppfattningar de har om något eller hur de skriver.

EPA står för Enskilt, Par, Alla och innebär att eleverna först tänker, reflekterar och eventuellt skriver var och en för sig, för att sedan delge en klasskamrat samt lyssna på dennes tankar och förslag. Ibland kan klasskamraten bytas ut mot en mindre grupp. Efter det lyfter läraren de olika lärparens tankar i helklass.

Eleverna brukar uppskatta den här metoden. Det kan kännas tryggt och mer avslappnat att prata tillsammans i par eller i smågrupper om sina egna idéer innan tankarna lyfts i helklass. Dessutom lär eleverna av varandra, bygger kunskap med hjälp av varandra och får också möjlighet att utveckla förmågan att tala och lyssna med den här metoden.

EPA-metoden kan också med fördel användas i omvänd ordning. Syftet vid dessa tillfällen är att eleverna ska få stöttning av sina klasskamrater inför något som de så småningom ska behärska på egen hand.

Eleverna deltar först i helklass och tillsammans med sina klasskamrater reflekterar, diskuterar, formulerar eller skriver de något. Därefter arbetar lärparen tillsammans.

Du lyfter lärparens idéer och tankar i helklass. På så sätt får eleverna ta del av flera förslag. Slutligen utför eleverna uppgiften på egen hand. Även här är det värdefullt att lyfta exempel i helklass. Metoden ger rika tillfällen att träna upp en färdighet och bli förtrogen med den.

Slumpa frågan Den här metoden hänger nära samman med EPA-metoden. Syftet är att ge alla elever möjlighet att få göra sin röst hörd och att få dem att inse att det är viktigt att lyssna, delta och förstå.

16

Arbetsgång

Slumpa frågan kan genomföras på flera olika sätt. Du kan ha elevernas namn på stickor som förvaras i en burk eller använda digitala resurser som erbjuder slumpmässiga val. Den elev vars namn som slumpas fram är den som ska framföra lärparets förslag.

En del elever kan inledningsvis tycka att metoden är obehaglig. En variant är att det lärpar som eleven ingår i ska leverera svaret vilket öppnar möjlighet för att en annan elev kan svara. Ytterligare en variant är att läraren läser upp lärparets svar då övningen är skriftlig. Eleverna ska alltid ha möjlighet att säga ”pass” och då görs ett nytt slumpmässigt val.

Vid EPA-metoden och Slumpa frågan är det viktigt att alltid lyfta det positiva i det eleverna förmedlar och att tacka för deras bidrag. Det ökar elevernas vilja att delta aktivt och de inser att deras arbete är värdefullt för klassen.

Visa svaret Syftet med Visa svaret är att du på ett snabbt och effektivt sätt ska få en överblick över hur alla elever i klassen tänker kring något, hur de tar till sig undervisningen eller vad de minns. Eleverna får en uppmaning, uppgift eller fråga av dig och skriver ner sitt svar förslagsvis på en surfplatta, en miniwhiteboardtavla eller ett laminerat papper. På en given signal visar eleverna upp vad de skrivit på tavlan för dig. Efter det raderar/suddar eleverna ut sina svar.

Med den här metoden får du snabbt svar på vad som är nästa steg i undervisningen. Är det dags att gå vidare till nästa moment? Behöver ni göra fler övningar? Finns det elever som är betjänta av en extra genomgång?

Träff på texten och kursplanen i svenska Träff på texten är ett läromedel som tar sin utgångspunkt i skolans uppdrag och svenskämnets syfte. Genom samtal, läsande och skrivande ska varje elev utveckla sin kommunikationsförmåga och tilltro till sin språkliga förmåga. Läromedlet behandlar kursplanens fem olika texttyper för årskurs 4-6: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande. Vid arbetet med respektive texttyp ges eleven rika möjligheter att läsa och bearbeta flera olika texter inom samma texttyp, skriva gemensamma och egna texter samt bearbeta andras och egna texter. Till respektive skrivuppgift ges även förslag och exempel på hur man gör texten multimodal, för att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I tabellen på nästa sida kan du läsa vilka delar av det centrala innehållet i ämnet svenska som behandlas kopplat till Träff på textens innehåll.

Arbetsgång

17

LÄSA OCH SKRIVA

Träff på texten

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna�

Textbankens texter med tillhörande digitala övningar�

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag� Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg�

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala materialet�

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form� Hur man ger och tar emot respons på texter�

Elevexempel med diskussionsfrågor och bedömningsstöd�

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator�

Gemensamt och individuellt skrivande med stödstrukturer och checklistor�

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjnings­ former och ordklasser� Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord�

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala materialet�

BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER

Träff på texten

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö­ och personbeskrivningar samt dialoger�

Kapitlet med berättande texter�

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumente­ rande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare� Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag�

Kapitlen med instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande texter�

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

Träff på texten

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet�

Kapitlen med beskrivande och förklarande text�

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt�

Kapitlen med beskrivande och förklarande text�

Stödstrukturer och checklistor samt förslag på multimodalt exempel�

Stödstrukturer och checklistor�

Texten ”Bedöma källors trovärdighet” i textbanken för instruerande texter�

Texten ”Bedöma källors trovärdighet” i textbanken för instruerande texter�

Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), s.224-225

18

Arbetsgång

Förklarande text Syftet med en förklarande text är att förklara hur något fungerar eller varför något händer� I Träff på texten 5 möter eleverna förklarande texter om människokroppen i det femte kapitlet�

bild 1

bild 2 svalg matstrupe

spottkörtlar

bild 3

magsäck tunntarm tjocktarm ändtarm

I Träff på texten 4 läste och skrev eleverna förklarande texter om djurs livscykler, där djurets livscykel hade tydligt avgränsade steg� Dessa steg är inte alltid lika tydliga gällande hur organ i människokroppen fungerar, vilket gör att en del elever kommer att uppleva att det är svårare att ta till sig innehållet i texter om människokroppen än om djurs livscykler� Ägna därför gärna tid åt att tillsammans läsa de texter ni arbetar med och samtala om vilken information ni får från texterna och vad de ämnesspecifika orden betyder� Detta kommer att hjälpa dessa elever� Förklarande texter innehåller ofta bilder för att förtydliga, komplettera eller lägga till information� Lägg gärna tid på att diskutera bilders funktion i förklarande text och samtala om vilken information bilderna ger i de texter ni läser� Det bidrar också till att öka förståelsen� Uppmuntra eleverna vid deras eget skrivande att antingen hämta bilder från nätet eller att rita egna bilder till den stegvisa förklaringen� Dessa passar sedan bra att använda i bildspelet som föreslås som multimodalt exempel�

114

Förklarande text

Gemensam genomgång ELEVBOKEN SIDORNA 52–53 Läs eller lyssna på Hur fungerar matspjälkningen?. Arbeta gemensamt i klassen. Välj om syftet med texttypen ska visas först eller om den förklarande texten ska läsas först beroende på vad som passar undervisningsgruppen. Elevboken tar upp syftet med texttypen först för att kunna inleda den gemensamma genomgången med ett samtal om varför förklarande texter skrivs och för att skapa en förförståelse inför läsandet. Är undervisningsgruppen diskussionsvillig kan valet att läsa texten först och ställa frågor om texttypen vara att föredra.

Gemensam läsning, introduktion Syftet med texttypen visas först. Slå upp elevboken på sidan 52 och läs syftet med förklarande text för eleverna eller lyssna på den inlästa texten. Samtala om vad som menas med att förklara hur något fungerar eller varför något händer.

Samtala om att det finns andra förklarande texter än om människokroppen. Låt eleverna komma med förslag. För in samtalet på kretslopp, olika naturfenomen och djurs livscykler. Berätta att det här kapitlet ska handla om människokroppen.

Läs Hur fungerar matspjälkningen? eller lyssna gemensamt på den inlästa texten. Skapa en förförståelse för texten genom att tillsammans titta på popup-bilderna som visas intill de markerade orden. Håll markören på ordet så visas bilden.

Väljer du att klassen ska läsa eller lyssna på den förklarande texten om matspjälkningen först och sedan komma in på syftet med texttypen kan du använda följande frågor: Vad är det för typ av text? Det är en förklarande text.

Var finns sådana texter? De finns i faktaböcker, tidskrifter och på webbsidor på nätet.

Varför läser man en sådan text? Man läser sådana texter för att få reda på hur något fungerar eller varför något händer.

Vilka andra texter är också förklarande? Andra exempel på texter är till exempel texter om kretslopp, olika naturfenomen och djurs livscykler.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ord och begrepp Förstå ord (para ihop ord med rätt bild) Förklara ord (para ihop förklaringen med rätt ord) Förstå uttryck (para ihop förklaringen med rätt uttryck) I det digitala läromedlet finns övningar som har till syfte att öka förståelsen för innehållet i den förklarande texten om hur matspjälkningen fungerar. Övningarna tränar begreppsförståelse. Här finns möjlighet att individualisera undervisningen eftersom övningarna är fristående. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla.

Förklarande text

115

Gemensamma uppgifter ELEVBOKEN SIDAN 53 Uppgift 1 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: En förklarande texts delar Den förberedda genomgången tar upp en förklarande texts uppbyggnad stegvis.

Samtidigt som genomgången modelleras, med eller utan elevernas hjälp, arbetar eleverna med uppgift 1 på sidan 53 i elevboken.

Tavla 1: Tavlan visar en förklarande texts olika delar. Arbeta med textens språkliga uppbyggnad. Läs eller lyssna på hela texten i det digitala läromedlet och berätta att ni ska dela in Hur fungerar matspjälkningen?, som är en förklarande text, i olika delar.

Skriv och markera i texten

Slutligen fortsätter resterna av maten genom tjocktarmen och transporteras ut ur kroppen genom ändtarmen. Matens väg genom kroppen går alltså via munhåla, magsäck och tarmar. Enzymer hjälper till att sönderdela maten, så att näringsämnen ska kunna transporteras med blodet ut till kroppens celler.

Förklarande text Syftet med en förklarande text är att förklara hur något fungerar eller varför något händer. En förklarande text är en faktatext. I det här kapitlet ska du få arbeta med förklarande texter om människokroppen.

bild 1

sammanfattande avslutning

bild 2

Läs och arbeta med den förklarande texten tillsammans i klassen. Ni ska

svalg

arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

matstrupe

LYSSNA PÅ TEXTEN

bilder

spottkörtlar

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

bild 3

magsäck tunntarm tjocktarm ändtarm

Hur fungerar matspjälkningen? rubrik Skriv och markera i texten Maten bryts ner i mycket små delar med hjälp av enzymer som finns i kroppen. På så sätt kan kroppen ta tillvara alla ämnen som finns i födan.

Detta kallas för matspjälkning eller matsmältning. Den processen kan delas in i tre steg.

definition definition

I det första steget hamnar maten i munhålan, där tänderna mal sönder födan. Maten blandas med saliv, som utsöndras från spottkörtlarna.

Saliven innehåller ett enzym, som bryter ner kolhydraterna i maten.

Saliven gör också att maten blir lättare att svälja. (bild 1) Därefter går maten vidare ner genom svalget och matstrupen till magsäcken. Här finns magsaft som också innehåller ett enzym. Detta enzym bryter ner proteiner. I maten finns också bakterier som dör på grund av att magsaften även innehåller saltsyra. När maten sedan fortsätter ner i tunntarmen är den mycket finfördelad. (bild 2)

NE. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ matspjälkning

förklaringförklaring

Språklig uppbyggnad

1 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten.

2 Varför är Hur fungerar matspjälkningen? en passande rubrik?

blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

������������������������������������������������������ �����������������������������������������������������������������������������

3 En förklarande text inleds med en definition som förklarar vad texten handlar om.

Diskutera och stryk under de ord i texten som är viktiga för att det ska bli en definition.

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 52

källhänvisning

Wikipedia. (u.å). Matspjälkning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Matspjälkning

UPPGIFTER

I tunntarmen sker den sista sönderdelningen av födan. Övre delen av tunntarmen heter tolvfingertarmen. Här finns ett enzym från bukspottkörteln, som bryter ner fetter och proteiner. Därefter transporteras näringsämnen med blodet ut i kroppens alla delar. Där kan sedan cellerna i kroppens organ använda dem i sin ämnesomsättning. (bild 3)

52

DIGITALA KÄLLOR

GEMENSAM GENOMGÅNG

2020-06-01 07:55

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 53

53

2020-06-01 07:55

Tavla 2: Rubriken och definitionen på sidan 52 visas. Berätta att en rubrik alltid kommer först och talar om vad texten handlar om och vad som ska förklaras. Låt eleverna göra en klammer med blå penna intill rubriken och skriva rubrik, precis som tavlan visar, i sina böcker.

Tavla 3: Rubriken och definitionen på sidan 52 visas. Berätta att första delen av texten kallas definition. Här får man reda på vad texten handlar om och vad som kommer att förklaras i texten. Begreppet som finns med i rubriken brukar också förklaras. Låt eleverna göra en klammer med grön penna intill definitionen och skriva definition, precis som tavlan visar, i sina böcker.

Tavla 4: De tre sista styckena på sidan 52 visas. Berätta att efter definitionen kommer förklaringen. Här förklarar den som skriver hur något fungerar, varför något händer, hur något bildas, eller hur något uppkommer. Förklaringen kan vara i ett eller flera stycken. Låt eleverna göra en klammer med röd penna intill förklaringen och skriva förklaring, precis som tavlan visar, i sina böcker.

116

Förklarande text

Tavla 5: Stycket på sidan 53 visas. Berätta att efter förklaringen kommer en sammanfattande avslutning. Här sammanfattas förklaringen. Låt eleverna göra en klammer med svart penna intill den sammanfattande avslutningen och skriva sammanfattande avslutning, precis som tavlan visar, i sina böcker.

Tavla 6: Bilden och källhänvisningen på sidan 53 visas. Berätta att en förklarande text kan innehålla en eller flera bilder som man ska källhänvisa till. Källhänvisningen skrivs under respektive bild. Låt eleverna göra en klammer med svart penna intill bilden och skriva bild, precis som tavlan visar, i sina böcker. Berätta att sist i en förklarande text står det var faktauppgifterna är hämtade från. Det kallas källhänvisning. Låt eleverna göra en klammer med svart penna intill källhänvisningen och skriva källhänvisning, precis som tavlan visar, i sina böcker. Sidorna 62 och 63 i elevboken är ett stöd både för dig och dina elever i arbetet med källhänvisning.

FILMAD GENOMGÅNG: En förklarande texts delar En förklarande texts delar Man kan också välja att visa en förklarande texts delar genom att titta på filmen En förklarande texts delar eller använda filmen som ett komplement till den förberedda genomgången. Filmen finns dessutom i elevernas digitala läromedel och återkommer senare i arbetsgången inför elevernas egna skrivande. Filmen tar även upp språkliga drag. Välj om hela filmen ska visas eller endast den del som tar upp den språkliga uppbyggnaden.

Uppgift 2 I uppgift 2 ska eleverna skriva varför Hur fungerar matspjälkningen? är en passande rubrik. Låt eleverna diskutera i sina lärpar och använd sedan Slumpa frågan för att lyfta elevernas diskussioner. Läs mer om metoden på sidan 16. Formulera därefter ett gemensamt svar.

Förslag: Rubriken passar eftersom den talar om vilken fråga texten kommer att besvara.

Rubriken är bra för den talar om att texten kommer att handla om hur matspjälkningen fungerar.

Inför uppgift 3 Berätta att ni ska lära er om första stycket i en förklarande text, det vill säga den inledande definitionen.

Skriv rubriken och definitionen på tavlan: Hur uppstår en lavin?

En lavin är en massa snö som sätts i rörelse. På berg där det lutar brant kan snömassan börja röra sig snabbt nerför berget och då startar en lavin.

Ställ frågor till eleverna: Vilken är rubriken? Hur uppstår en lavin?

Vad får vi reda på om laviner i definitionen? Att en lavin är en massa snö som sätts i rörelse och att det kan uppstå på branta berg med snö.

Förklarande text

117

Berätta att i definitionen ska man få reda på vad texten kommer att handla om och vad som kommer att förklaras. Begreppet i rubriken ska också förklaras.

Skriv rubriken Så fungerar en cykelpump på tavlan med stödorden redskap, pump, luft, gummislang, gummidäck och ventil bredvid. Berätta att ni ska skriva en definition till rubriken med hjälp av stödorden. Låt eleverna skriva definitionen i lärpar och skriv därefter några av definitionerna på tavlan. Samtala om huruvida man får reda på vad texten kommer att handla om och vad som kommer att förklaras. Kontrollera om begreppet cykelpump förklaras i definitionen.

Uppgift 3 I uppgift 3 ska eleverna diskutera vilka ord som är viktiga i definitionen och stryka under dem. Använd gärna den förberedda genomgången En förklarande texts delar.

Visa tavla 2 som innehåller rubrik och definition och läs texten högt för eleverna.

Låt lärparen diskutera vilka ord de tycker är viktiga. Använd rit- och skrivverktyget i menyn till vänster för att stryka under. Du kan också välja att modellera för eleverna.

Förslag: maten bryts ner hjälp enzymer kroppen tillvara ämnen kallas matspjälkning matsmältning tre steg

ELEVBOKEN SIDAN 54 Inför uppgift 4 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Bildtext Den förberedda genomgången tar upp bildtextens syfte och hur bild och bildtext stämmer överens.

Tavla 1: Tavlan visar en bild på ett hjärta med tillhörande bildtext. Börja med att ställa frågan: Vad föreställer bilden? Den föreställer ett människohjärta i genomskärning.

Berätta att förklarande texter kan innehålla bilder och att bilderna ofta har bildtext. Berätta att en bildtext är en text som sätts nära en bild, ofta under den.

Bildtexten innehåller information om bilden. Den är ofta kortfattad och innehållsrik. Läs bildtexten och samtala om hur bildtext och bild stämmer överens.

Ställ frågor: Innehåller bildtexten information om bilden? Ja, bilden visar hjärtats uppdelning i fyra rum. Är informationen kortfattad? Ja Vad får vi reda på i bildtexten? Vi får reda på att hjärtat är uppdelat i fyra rum och vad rummen kallas.

118

Förklarande text

Tavla 2: Tavlan visar en bild på en tand med tillhörande bildtext. Läs bildtexten och samtala om hur bildtext och bild stämmer överens.

Ställ frågor: Innehåller bildtexten information om bilden? Ja, tandens övre och nedre del visas på bilden. Är informationen kortfattad? Ja Vad får vi reda på i bildtexten? Vi får reda på vad den övre delen av tanden kallas och att den är synlig och vad den nedre delen av tanden kallas samt att man inte ser den.

Tavla 3: Tavlan visar en bild på ett öra. Berätta att ni ska skriva en bildtext till bilden.

Ställ frågor: Vad föreställer bilden? Bilden föreställer örats olika delar, det vill säga ytterörat, mellanörat och innerörat.

Vilken information vill den ge oss? Bilden vill informera oss om hur örats olika delar ser ut.

Vilka ämnesspecifika ord är viktiga att ha med? Ämnesspecifika ord som är viktiga att ha med är öra, ytteröra, mellanöra och inneröra. Beroende på elevernas kunskaper kan också orden hörselgång, trumhinna, städet, stigbygeln, balansorgan, balansnerven, hörselnerven, hörselsnäckan och örontrumpet komma ifråga.

Modellera eller formulera en bildtext tillsammans med eleverna. Använd rit- och skrivverktyget som fälls ut med en pil i tavlans nedre, högra hörn för att skriva bildtexten.

Förslag: Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat.

Uppgift 4 I uppgift 4 ska eleverna skriva en förklarande mening till bilderna 1–3 på sidan 53.

Eleverna har sidan 54 i elevboken uppslagen och du visar tavla 4 och 6 från den förberedda genomgången En förklarande texts delar. Titta gemensamt på bild 1 i tavla 6 och berätta att du ska läsa den förklaring som hör till bilden. Berätta att ni ska skriva en förklarande mening som ska vara bildtext till bilden. Läs det första stycket i tavla 4 och modellera eller ställ frågor till eleverna.

Vad får vi reda på i första stycket? Vi får reda på att maten mals sönder av tänderna i munhålan. Vi får reda på att maten blandas med saliv som kommer från spottkörtlarna.

Vad föreställer bilden? Den föreställer munhålan och spottkörtlarna från vilka saliv utsöndras som bryter ner maten.

Skriv en bildtext med eller utan elevernas hjälp.

Förslag: Bild 1 I munhålan bryts maten ner med saliv från spottkörtlarna.

Förklarande text

119

Ställ frågan: Stämmer meningen med bilden?

Visa tavla 6 igen och titta på bild 2. Läs sedan det andra stycket i tavla 4 för eleverna.

Ställ frågan: Vad får vi reda på i stycket? Maten går via svalget och matstrupen till magsäcken.

Där finns magsaft som bryter ner protein. Bakterier i maten dör av magsaften.

Sedan fortsätter maten till tunntarmen.

Vad föreställer bilden? Den föreställer magsäcken med magsaft som bryter ner maten.

Låt eleverna i lärpar formulera en förklarande mening som fungerar som bildtext.

Använd gärna metoden Slumpa frågan. Läs mer om metoden på sidan 16.

Förslag: Bild 2 I magsäcken finns magsaft som bryter ner proteiner i maten.

Ställ frågan: Stämmer meningen med bilden?

Visa tavla 6 igen och titta på bild 3. Läs sedan det tredje stycket i tavla 4 för eleverna.

Ställ frågan: Vad får vi reda på i stycket? Övre delen av tunntarmen kallas tolvfingertarmen.

Där bryts fetter och proteiner ner av ett enzym. Näringsämnen transporteras ut med blodet till kroppens delar och används i cellernas ämnesomsättning.

Vad föreställer bilden? Den föreställer en del av tolvfingertarmen och visar att maten bryts ner och tas upp av blodet.

Låt eleverna i lärpar formulera en förklarande mening som fungerar som bildtext.

Använd gärna metoden Slumpa frågan. Läs mer om metoden på sidan 16.

Förslag: Bild 3 Ett enzym i tolvfingertarmen bryter ner fetter och proteiner och sedan transporteras näringsämnena ut i kroppen med hjälp av blodet.

Ställ frågan: Stämmer meningen med bilden?

Inför uppgift 5 FILMAD GENOMGÅNG: Styckeindelning Styckeindelning Titta på filmen om styckeindelning. Det är samma film som ingår i Träff på texten 4. Berätta att eleverna efter filmen ska kunna förklara varför, när och hur man tar nytt stycke i en förklarande text.

120

Förklarande text

Uppgift 5 I uppgift 5 ska eleverna diskutera och skriva vilka fördelar det finns med att en text är indelad i stycken. Använd gärna EPA-metoden. Läs mer om metoden på sidan 16. Formulera ett gemensamt svar.

Förslag: Texten blir luftig och lättare att läsa.

Styckena visar när något nytt börjar.

Styckena visar när det kommer ny information.

Styckena visar vilka delar som hör ihop.

Uppgift 6 I uppgift 6 ska eleverna diskutera varför förklarande texter ofta innehåller bilder.

Använd EPA-metoden. Läs mer om metoden på sidan 16. Se till att det framgår under diskussionen i helklass att bilderna: hjälper läsaren att förstå texten och att skapa sammanhang. visar visuellt det som står i texten, antingen delar av texten eller hela texten. vill förtydliga, komplettera eller tillföra ny information.

Använd gärna den förberedda genomgången Bilder i beskrivande texter för att visa vad som menas med att förtydliga, komplettera och att tillföra ny information till texter.

Inför uppgift 7 I Träff på texten 4 fick eleverna bekanta sig med begreppen upphovsman, källa och källhänvisning. Skriv begreppen på tavlan och samtala om deras betydelse. Se till att följande framgår om varje begrepp: Upphovsman: Den person som har skapat till exempel en bild och publicerat den på internet. Upphovsmannen äger rätten till bilden.

Källa: En källa är det ställe som man hämtar information ifrån. Källor kan till exempel vara muntliga, som personer, skriftliga, som böcker, tidskrifter och webbsidor eller materiella, som föremål.

Källhänvisning: Källhänvisning är att tala om vilka källor man har hämtat sin information från. Hämtar man fakta och bilder från böcker eller internet måste man tala om var man hämtat informationen från.

Du kan läsa om upphovsrätt och källhänvisning på sidorna 62 och 63 i elevboken.

Uppgift 7 I uppgift 7 ska eleverna ge förslag på en annan trovärdig källa till Hur fungerar matspjälkningen? än de som anges i texten. Eleverna ska också källhänvisa till den.

Inled med att ställa frågan: Vad är en trovärdig källa? Det är en källa man kan lita på och som är sann. Det kan man avgöra genom att till exempel ta reda på vem som skrivit den, vilket syfte källan har och hur gammal den är.

Förklarande text

121

Låt eleverna söka efter trovärdiga källor i sina lärpar och lyft sedan deras förslag i helklass. Diskutera om ni får reda på vem som skrivit texten, vilket syfte texten har och hur gammal den är. Källhänvisa sedan till en av källorna. Ta hjälp av sidan 63 i elevboken.

Förslag på trovärdig webbplats: 1177. (2019). Så fungerar matsmältningsorganen. Hämtad 2020-03-14, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/ matsmaltningsorganen/

Inför uppgift 8 FILMAD GENOMGÅNG: Ämnesspecifika ord Ämnesspecifika ord Titta på filmen Ämnesspecifika ord. Det är samma film som i Träff på texten 4.

Berätta att eleverna efter filmen ska förklara vad ett ämnesspecifikt ord är och kunna ge exempel på ämnesspecifika ord.

Arbeta gärna vidare med ämnesspecifika ord. Låt eleverna måla en bild som visar ett fritidsintresse eller ett rum hemma och skriva alla ämnesspecifika ord de kan komma på som hör till fritidsintresset eller rummet. Eleverna kan sedan visa bilderna och berätta vilka ämnesspecifika ord de har skrivit för varandra.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ämnesspecifika ord Använda ämnesspecifika ord 1 (sätta ord på rätt plats i en bild) Använda ämnesspecifika ord 2 (skriva rätt ämnesspecifikt ord) Öva på ämnesspecifika ord. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla med de digitala övningarna.

Uppgift 8 I uppgift 8 ska eleverna ringa in ämnesspecifika ord i det andra stycket i texten om matspjälkningen. Välj om eleverna ska arbeta självständigt eller i lärpar med att ringa in orden. Lyft elevernas förslag och använd gärna tavla 3 i den förberedda genomgången En förklarande texts delar. Använd rit- och skrivverktyget i menyn till vänster för att ringa in.

Förslag: munhålan, tänderna, mal, födan, saliv, utsöndras, spottkörtlarna, enzym, bryter ner, kolhydraterna, svälja

Uppgift 9 I uppgift 9 ska eleverna berätta om steg 1 i Hur fungerar matspjälkningen? med hjälp av de inringade orden i uppgift 8. Berätta att ämnesspecifika ord passar som stödord eller nyckelord eftersom de kan användas för att bättre minnas innehållet i en text. Skriv de ämnesspecifika orden som ni ringade in i uppgift 8 på tavlan. Låt eleverna arbeta i lärpar och turas om att berätta för varandra. Välj om du modellerar

122

Förklarande text

först för att sedan låta lärparen berätta eller om lärparen berättar på en gång. Lyft gärna några exempel i helklass genom att använda metoden Slumpa frågan. Läs mer om metoden på sidan 16.

ELEVBOKEN SIDAN 55 Inför uppgift 10 Skriv två meningar på tavlan och stryk under verben.

Jessica skriver i boken.

Jessica skrev i boken.

Berätta att de understrukna orden är verb.

Ställ frågan: Vad är det för skillnad på skriver och skrev? Skriver talar om att något händer nu.

Ordet står i presens. Skrev talar om att något har hänt. Ordet står i preteritum.

Berätta att eleverna ska få träna på verb i presens.

DIGITAL ÖVNING: Öva på verb i presens Skriva verb i presens (skriva rätt verb i presens i en text) Öva på att skriva verb i presens. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla med den digitala övningen.

FILMAD GENOMGÅNG: Beskrivande verb Beskrivande verb Titta på filmen Beskrivande verb. Det är samma film som i kapitlet om beskrivande text. Berätta att eleverna efter filmen ska förklara vad ett beskrivande verb är och ge exempel på beskrivande verb.

Skriv ord som häst, kök och hand på tavlan och låt eleverna skriva beskrivande verb som passar till orden. Använd metoden Visa svaret och skriv elevernas förslag på tavlan. Läs mer om metoden på sidan 17.

Förslag: Häst: galoppera, hoppa, trava, skritta, gnägga Kök: baka, äta, laga, duka, diska Hand: hälsa, vinka, vifta, knäppa, smeka

Uppgift 10 I uppgift 10 ska eleverna skriva ett beskrivande verb till varje bild. Samtala om vad hjärta, lungor och tänder har för funktion och enas om ett gemensamt beskrivande verb till varje bild.

Förslag: Bild på hjärta: pumpar Bild på lungor: andas Bild på tand: tuggar Förklarande text

123

Inför uppgift 11 FILMAD GENOMGÅNG: Opersonlig form Opersonlig form Titta på filmen Opersonlig form. Berätta att eleverna efter filmen ska berätta vad opersonlig form är och tala om varför opersonlig form ska används i förklarande texter.

Uppgift 11 I uppgift 11 ska eleverna sätta kryss vid de meningar som är skrivna i opersonlig form. Använd EPA-metoden. Läs mer om metoden på sidan 16. Diskutera hur ni märker om meningen är skriven i opersonlig form eller inte.

Förslag: En person i vila tar ungefär 12 andetag i minuten.

Barn får sammanlagt 20 mjölktänder.

De övriga meningarna handlar om en specifik person eller innehåller en åsikt och är därför inte skrivna i opersonlig form.

Inför uppgift 12 FILMAD GENOMGÅNG: Huvudsats och bisats Huvudsats och bisats Titta på filmen Huvudsats och bisats. Berätta att eleverna efter filmen ska förklara vad som kännetecknar en huvudsats och en bisats.

FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Huvudsats och bisats Den förberedda genomgången tar upp vad en huvudsats och en bisats är.

Tavla 1: Tavlan visar orden huvudsats och bisats. Berätta att ni ska lära er vad en huvudsats och en bisats är. Berätta att förklarande texter kan innehålla meningar som är sammansatta av en huvudsats och en bisats.

Tavla 2: Tavlan visar tre meningar. Läs meningarna och berätta att meningarna är huvudsatser. Berätta att ett kännetecken för en huvudsats är att den kan stå ensam.

Det är en fullständig och självständig mening. Den har all information som den behöver. Man förstår meningen.

Tavla 3: Tavlan visar tre meningar där verben är understrukna och ordet inte är skrivet i rött. Berätta att ett annat kännetecken för huvudsatser är ordföljden i meningen. Om man kan sätta ordet inte efter verbet och meningen fortfarande låter rätt så är det en huvudsats.

Tavla 4: Tavlan visar tre bisatser. Läs texten och berätta att de är bisatser. Berätta att ett kännetecken för en bisats är att den inte kan stå ensam som en egen mening. Bisatsen är inte en fullständig mening utan den saknar information för

124

Förklarande text

att man ska förstå den. Meningen är därför inte färdig och är en bisats. Berätta att för att den ska fungera så måste den stå bredvid en huvudsats.

Tavla 5: Tavlan visar tre bisatser där verben är understrukna och ordet inte är skrivet i rött. Berätta att ett annat kännetecken för bisatser är ordföljden i meningen. Om man kan sätta ordet inte före verbet och meningen fortfarande låter rätt så är det en bisats.

Förklarande text

Tavla 6: TavlanSyftet visarmed tre en meningar som både huvudsats och bisats. förklarande textinnehåller är att förklara hur något fungerar eller Berätta att huvudsatserna tittatEnpåförklarande tidigare text nu har tilläggI det ochhäratt tilläggen är varför någotni händer. är enfått faktatext. kapitlet ska du få arbeta med förklarande texter om människokroppen. bisatser. Tillsammans bildar huvudsatsen och bisatsen en mening. Bisatsen uppgift är att lägga till information Läs och arbetatill medhuvudsatsen. den förklarande texten tillsammans i klassen. Ni ska arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga

Uppgift 12

dragen.

I uppgift 12 ska eleverna stryka under de meningar i Hur fungerar matspjälkningen?

LYSSNA PÅ TEXTEN som innehåller både en huvudsats och en bisats. Använd gärna tavla 3, 4 och 5 i ÖVA PÅ ORD BEGREPP den förberedda genomgången EnOCH förklarande texts delar. Läs texten tillsammans och stryk under de meningar som innehåller en huvudsats och en bisats. Använd rit- och skrivverktyget i menyn till vänster för att stryka under. Eleverna stryker under i sina böcker.

Förslag:

Hur fungerar matspjälkningen?

Skriv och markera i texten

Maten bryts ner i mycket små delar med hjälp av enzymer som finns i kroppen. På så sätt kan kroppen ta tillvara alla ämnen som finns i födan.

Detta kallas för matspjälkning eller matsmältning. Den processen kan delas in i tre steg.

I det första steget hamnar maten i munhålan, där tänderna mal sönder födan. Maten blandas med saliv, som utsöndras från spottkörtlarna.

Saliven innehåller ett enzym, som bryter ner kolhydraterna i maten.

Saliven gör också att maten blir lättare att svälja. (bild 1) Därefter går maten vidare ner genom svalget och matstrupen till mag­ säcken. Här finns magsaft som också innehåller ett enzym. Detta enzym bryter ner proteiner. I maten finns också bakterier som dör på grund av att magsaften även innehåller saltsyra. När maten sedan fortsätter ner i tunntarmen är den mycket finfördelad. (bild 2) I tunntarmen sker den sista sönderdelningen av födan. Övre delen av tunntarmen heter tolvfingertarmen. Här finns ett enzym från bukspott­ körteln, som bryter ner fetter och proteiner. Därefter transporteras näringsämnen med blodet ut i kroppens alla delar. Där kan sedan cellerna i kroppens organ använda dem i sin ämnesomsättning. (bild 3) Slutligen fortsätter resterna av maten genom tjocktarmen och transpor­ teras ut ur kroppen genom ändtarmen. Matens väg genom kroppen går 52 GEMENSAM GENOMGÅNG alltså via munhåla, magsäck och tarmar. Enzymer hjälper till att sönder­ dela maten, så att näringsämnen ska kunna transporteras med blodet ut 978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 52 till kroppens celler.

bild 1

Skriv och markera i texten

2020-06-01 08:00

bild 2 svalg matstrupe

Förklarande text

125

Uppgift 13 I uppgift 13 ska eleverna para ihop huvudsatserna med bisatserna. Välj om eleverna ska arbeta enskilt eller i sina lärpar och lyft sedan elevernas svar i helklass.

Förslag: En del barn har tänder redan vid födseln, även om det är ovanligt.

Framtänderna i underkäken kommer först, för att följas av framtänderna i överkäken.

Kindtänderna är svåra att borsta rena, eftersom de ofta är gropiga.

Arbete i par Parläsning ELEVBOKEN SIDORNA 56–57 Låt eleverna parvis läsa eller lyssna på Så fungerar andningen. Berätta att de kan få en förförståelse för texten genom att titta på popup-bilderna som visas intill de markerade orden. Håll markören på ordet så visas bilden.

Uppgift 14 DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ord och begrepp Förstå ord (para ihop ord med rätt bild) Förklara ord (para ihop förklaringen med rätt ord) Förstå uttryck (para ihop förklaringen med rätt uttryck) Låt eleverna öka sin förståelse för innehållet i Så fungerar andningen genom att göra de digitala övningarna som tränar begreppsförståelse. Eleverna kan arbeta självständigt eller i par.

Inför uppgift 15 FILMAD GENOMGÅNG: En förklarande texts delar (repetition) En förklarande text delar Låt eleverna titta på filmen om en förklarande texts delar som repetition inför arbete i par.

Uppgift 15 Låt eleverna arbeta med den språkliga uppbyggnaden i Så fungerar andningen.

126

Förklarande text

Språklig uppbyggnad

14 Läs texten Så fungerar andningen tillsammans med en klasskamrat och arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen.

LYSSNA PÅ TEXTEN

Skriv och markera i texten

bild 1

bild 2 alveol

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

inandning

Så fungerar andningen

rubrik

Skriv och markera i texten

Människor andas via sina lungor för att föra in syre i kroppen. Med hjälp av syret kan kroppens celler tillgodogöra sig näringsämnen från maten vi äter. Genom andningen kan kroppen också göra sig av med koldioxid. Så fungerar det både för människor och för många andra landlevande djur.

bild 4

bilder

bild 3

definition definition utandning

Så fungerar ett andetag luftstrupe

Först drar man in luft genom munnen eller näsan. Andningsmusklerna mellan revbenen och i mellangärdet spänner ut lungorna, så att luften strömmar in. Sedan fortsätter luften genom luftstrupen och två luftrör till de båda lungorna. (bild 1)

förklaringförklaring

Luftrören delar upp sig i allt mindre grenar inuti lungorna. Längst ut på änden av varje luftrör sitter en liten lungblåsa, som också kallas alveol. En alveol är knappt en millimeter stor. (bild 2)

revben lunga

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/andning Wikipedia. (u.å). Andning. Hämtad 2019-09-24, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning

källhänvisning

1177. (u.å). Så fungerar luftvägar och lungor. Hämtad 2019-10-24, från https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/luftvagar-och-lungor/

Syret i luften vi andas överförs sedan via alveolernas tunna väggar till de små blodkärl som sitter där (blå pilar). Samtidigt transporteras koldioxid bort från blodet till luften i alveolerna (gröna pilar). (bild 3) Slutligen slappnar andningsmusklerna av igen. Lungorna faller ihop och luften med koldioxid pressas ut genom näsa och mun. (bild 4) Så med hjälp av andningsorganen får kroppen ständigt nytt syre till cellerna, för att därefter göra sig av med koldioxiden. Syret och koldioxiden till och från lungorna går via näsan eller munnen och luftrören ut till alveolerna.

luftrör mellangärdet

UPPGIFTER

sammanfattande sammanfattande avslutningavslutning

15 Leta upp rubrik, definition, förklaring, sammanfattande avslutning, bilder och källhänvisning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i texten.

16 Vad får man reda på i definitionen till texten?

Språklig uppbyggnad blå = rubrik grön = definition röd = förklaring svart = sammanfattande avslutning svart = bilder svart = källhänvisning

���������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������

56

ARBETE I PAR

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 56

ARBETE I PAR

2020-06-01 07:55

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 57

57

2020-06-01 07:55

Uppgift 16 I uppgift 16 ska eleverna skriva vad de får reda på i definitionen till Så fungerar andningen.

Förslag: Man får reda på att människor andas med lungorna, att syre förs in i kroppen och att koldioxid förs ut ur kroppen genom andningen.

ELEVBOKEN SIDAN 58 Uppgift 17 I uppgift 17 ska eleverna tillsammans välja två bilder från texten och skriva en förklarande mening till varje bild.

Förslag: Bild 1: Luft dras in genom munnen eller näsan och fortsätter genom luftstrupen.

Bild 2: Lungblåsor eller alveoler sitter på änden av luftrören.

Bild 3: Syre tas upp i blodet och koldioxid transporteras bort från blodet.

Bild 4: Luften pressas ut genom näsan eller munnen.

Inför uppgift 18 FILMAD GENOMGÅNG: Styckeindelning (repetition) Styckeindelning Låt eleverna titta på filmen om styckeindelning som repetition inför arbete i par.

Det är samma film som ingår i Träff på texten 4.

Uppgift 18 I uppgift 18 ska eleverna förklara hur det syns att Så fungerar andningen är indelad i stycken.

Förklarande text

127

Förslag: Det är mellanrum mellan styckena.

Det är blankrad mellan styckena.

Inför uppgift 19 FILMAD GENOMGÅNG: Ämnesspecifika ord (repetition) Ämnesspecifika ord Låt eleverna titta på filmen om ämnesspecifika ord som repetition inför arbete i par. Det är samma film som ingår i Träff på texten 4.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ämnesspecifika ord (repetition) Använda ämnesspecifika ord 1 (sätta ord på rätt plats i en bild) Använda ämnesspecifika ord 2 (skriva rätt ämnesspecifikt ord) Låt eleverna repetera ämnesspecifika ord självständigt eller i par.

Uppgift 19 I uppgift 19 ska eleverna skriva ämnesspecifika ord som passar till bilden. Därefter ska de skriva meningar där de ämnesspecifika orden används.

Förslag: planet jordklot land världsdelar roterar kretsar

jorden vatten solen

Tellus hav stjärna

världen snurrar solljus

Förslag: Jorden roterar runt solen.

Tellus är en planet som kretsar runt solen.

Jorden består av land och vatten.

Jorden har världsdelar och hav.

Jorden får sitt solljus från solen.

Solen är en stjärna.

Inför uppgift 20 FILMAD GENOMGÅNG: Huvudsats och bisats (repetition) Huvudsats och bisats Låt eleverna titta på filmen om huvudsats och bisats som repetition inför arbete i par.

Uppgift 20 I uppgift 20 ska eleverna skriva klart meningarna så att de både innehåller en huvudsats och en bisats.

Förslag: Jag kom försent till skolan, eftersom skolbussen hade tekniska problem.

Jag kom försent till skolan, eftersom jag försov mig.

128

Förklarande text

Vi matade hästarna, för att de var hungriga.

Vi matade hästarna, för att de skulle orka galoppera.

Alla på skolan var ute, även om det ösregnade.

Alla på skolan var ute, även om några ville vara inne.

Uppgift 21 Språklig uppbyggnad I uppgift 21 ska eleverna stryka under meningar i Så fungerar andningen som har både en14huvudsats en bisats.

En deltillsammans elever tycker det är svårtoch attarbeta förståbåde vilka Läs textenoch Så fungerar andningen medatt en klasskamrat med innehåller den språkligabåde uppbyggnaden och med meningar som en huvudsats ochdeenspråkliga bisats. dragen.

Välj om ni ska göra uppgiften tillsammans i helklass eller om lärparen ska arbeta självständigt med LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP uppgiften. Visa texten i den digitala elevboken om ni väljer att arbeta gemensamt med uppgiften.

Förslag:

Så fungerar andningen

Skriv och markera i texten

Människor andas via sina lungor för att föra in syre i kroppen. Med hjälp av syret kan kroppens celler tillgodogöra sig näringsämnen från maten vi äter. Genom andningen kan kroppen också göra sig av med koldioxid. Så fungerar det både för människor och för många andra landlevande djur.

Så fungerar ett andetag Först drar man in luft genom munnen eller näsan. Andningsmusklerna mellan revbenen och i mellangärdet spänner ut lungorna, så att luften strömmar in. Sedan fortsätter luften genom luftstrupen och två luftrör till de båda lungorna. (bild 1) Luftrören delar upp sig i allt mindre grenar inuti lungorna. Längst ut på änden av varje luftrör sitter en liten lungblåsa, som också kallas alveol. En alveol är knappt en millimeter stor. (bild 2) Syret i luften vi andas överförs sedan via alveolernas tunna väggar till de små blodkärl som sitter där (blå pilar). Samtidigt transporteras koldioxid bort från blodet till luften i alveolerna (gröna pilar). (bild 3) Slutligen slappnar andningsmusklerna av igen. Lungorna faller ihop och luften med koldioxid pressas ut genom näsa och mun. (bild 4) Så med hjälp av andningsorganen får kroppen ständigt nytt syre till cellerna, för att därefter göra sig av med koldioxiden. Syret och koldioxiden till och från lungorna går via näsan eller munnen och luftrören ut till alveolerna.

ELEVBOKEN SIDAN 59 Inför uppgift 22 FILMAD GENOMGÅNG: Opersonlig form (repetition) Opersonlig form Låt eleverna titta på filmen om opersonlig form som repetition inför arbete i par.

56

ARBETE I PAR

Uppgift 22

I uppgift 22 ska eleverna skriva om en text från personlig till opersonlig form.

978-91-44-13814-5_01_book_facit.indd 56

2020-06-01 08:00

Förklarande text

129

Förslag: En undersökning om sömn gjordes på mellanstadiet. Eleverna fick svara på frågor om hur många timmar de sover varje natt och när de går och lägger sig. Resultatet av undersökningen visade att eleverna sover för lite och lägger sig sent.

Läs tre förklarande texter i textbanken Textbanken finns i elevernas digitala läromedel. Till varje kapitel i elevboken finns det tre texter med olika innehåll för att ge möjlighet till mängdträning på samma nivå. Varje text finns på tre nivåer där nivå 1 är den enklaste nivån och även är anpassad för elever med svenska som andraspråk. Välj den nivå som passar för varje elev. Läs mer om hur du enkelt kan ge dina elever tillgång till rätt nivå på sidan 8.

Eleverna läser texten på skärm. Det finns möjlighet att lyssna på den inlästa texten med textföljning samt att välja storlek på texten med hjälp av sidvisningen i menyn till vänster. Efter att varje elev har läst en text på rätt nivå finns det en övning om textens innehåll på, mellan och bortom raderna som uppföljning. Övningen innehåller också frågor om den aktuella texttypen samt en fråga om bildens innehåll.

Textbanken kan med fördel användas vid explicit läsundervisning och gemensam läsning. Med hjälp av texterna i textbanken kan du modellera och föra strukturerade samtal med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Här finns goda möjligheter att undervisa om texternas form och funktion, läsupplevelser, innehåll och lässtrategier före, under och efter läsningen. Läs mer om hur du kan arbeta med explicit läsundervisning och gemensam läsning på sidorna 9–10.

Gemensamt skrivande Bedömning av elevexempel Inför uppgift 23 KOPIERINGSUNDERLAG Förklarande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 (for01) Förklarande text: frågor till elevexempel (for02) Förklarande text: checklista till elevexempel (for 03) Till varje texttyp finns tre elevexempel att använda vid bedömning. Texterna är på tre nivåer. Det finns bedömningsunderlag till varje elevexempel som tar upp syfte, mottagare, innehåll, struktur, språk och skrivregler (kopieringsunderlag Förklarande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 [for01]). Varje bedömningsunderlag avslutas med textens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Bedömningsunderlagen ska vara ett stöd för dig vid samtal med eleverna. Frågor att ställa till eleverna när 130

Förklarande text

ni arbetar med respektive elevexempel finns också som kopieringsunderlag (Förklarande text: frågor till elevexempel [for02]).

Dela ut kopieringsunderlaget Förklarande text: checklista till elevexempel (for03) till eleverna. Checklistorna tar upp språklig uppbyggnad och språkliga drag och eleverna kryssar i det som finns med. Listorna har också skrivlinjer där eleverna skriver vad som är bra med texten samt vad som kan förbättras efter genomgången av checklistan.

Bedömningsunderlag, frågor samt checklistor till eleverna finns som kopieringsunderlag. Ladda ned dem genom att klicka på symbolen för kopieringsunderlag så länkas du direkt till nedladdningsfilen.

Uppgift 23 I uppgift 23 ska eleverna läsa och bedöma tre elevexempel på förklarande texter om människokroppen. Läs mer om elevexempel på sidan 10 under rubriken Gemensamt skrivande. Du hittar elevexemplen på sidorna 135–137 och i de digitala resurserna.

Låt eleverna arbeta i par med texterna. Läs mer om arbete i par på sidan 13. Dela ut en av texterna. Du väljer vilken. Visa den också på tavlan. Läs texten högt för eleverna så att alla kan ta till sig innehållet. De väljer att följa med på tavlan eller på sitt papper. Därefter delar du ut checklistor, en till varje par, och låter eleverna arbeta med text och checklista. Checklistan är indelad i två delar. Lärparen gör den övre delen där de sätter kryss i rutorna för språklig uppbyggnad och språkliga drag.

Den undre delen görs gemensamt vid arbete i helklass. Gör på samma sätt med de två övriga texterna.

Diskutera texterna och elevernas bedömning i helklass. Ta gärna hjälp av frågorna som hör till. Du väljer själv hur många och vilka frågor utifrån diskussionen som förs i klassen. Kom gemensamt fram till styrkor och utvecklingsmöjligheter i respektive text och formulera gemensamma svar. Svaren skrivs i den nedre delen av checklistan.

Det är viktigt att eleverna hittar styrkor och utvecklingsmöjligheter i texterna.

Då förstår de att det finns kvalitet i alla texter men också utvecklingsmöjligheter.

Du har bedömningsunderlagen som stöd.

Planera och skriva en text Uppgift 24 KOPIERINGSUNDERLAG Förklarande text: stödstruktur för gemensamt skrivande (for04) Förklarande text: checklista till gemensamt skrivande (for05) Planera och skriv en förklarande text om hur hjärtat fungerar tillsammans. Varje elev får en stödstruktur att skriva i (kopieringsunderlag Förklarande text: stödstruktur för gemensamt skrivande [for04]) samtidigt som du fyller i den på tavlan. Då tränar eleverna på att göra en planering inför skrivandet. Förbered vilken eller vilka texter Förklarande text

131

ni ska hämta information från, tryckta och/eller digitala eller föreslå några texter och låt eleverna gemensamt komma fram till vilken eller vilka ni ska använda ur trovärdighetssynpunkt. Ha gärna bilder på hjärtat tillgängliga som hjälp för att förstå texterna.

Om möjlighet finns så visa texten eller texterna på tavlan och läs dem tillsammans.

Välj om du vill modellera delar av planeringen eller om du vill involvera eleverna i planeringen genom att ställa nedanstående frågor. Låt eleverna ha texterna framför sig och arbeta med en text i taget. Läs hela texten först innan ni börjar med frågorna och diskutera vilken fakta ni får från texten. Eleverna kommer då ha lättare att delta i planeringen eftersom de har fått en förståelse för innehållet. Har eleverna tryckta texter så låt dem gärna stryka under i dem om möjlighet finns.

Vilken rubrik ska texten ha? Skriv på rubrikraden.

Vilka stödord behöver vi till definitionen? Skriv stödorden på raden för definition.

Vilka ämnesspecifika ord finns med i definitionen? Fyll på med fler ord eller ändra till andra ord vid behov.

Kommer vi få svar i definitionen på vad som förklaras i texten och vad texten handlar om utifrån de stödord vi har valt?

Kommer begreppet förklaras i definitionen utifrån de stödord vi har valt?

Vilket är första steget i förklaringen? Skriv stödord i den första rutan.

Vilka ämnesspecifika ord finns med i första steget i förklaringen? Fyll på med fler ord eller ändra till andra ord vid behov.

Vilket är andra steget i förklaringen? Skriv stödord i den andra rutan.

Vilka ämnesspecifika ord finns med i det andra steget i förklaringen? Fyll på med fler ord eller ändra till andra ord vid behov.

Fortsätt att ställa frågor angående förklaring i steg tills alla steg är klara.

Vad ska den sammanfattande avslutningen innehålla? Skriv stödord i rutan för sammanfattande avslutning.

Vilka ämnesspecifika ord finns med i den sammanfattande avslutningen?

Fyll på med fler ord eller ändra till andra ord vid behov.

Skriv vilka källor ni har hämtat fakta från på skrivlinjerna för källor. Du väljer om du modellerar eller om du tar hjälp av eleverna. Läs mer om källhänvisning på sidan 63 i elevboken.

Skriv texten gemensamt. Modellera definitionen eller låt eleverna hjälpa till med formuleringar utifrån stödorden på skrivraden för definition. Låt sedan eleverna i lärpar formulera meningar till stödorden i övriga rutor och använd deras förslag när ni skriver texten gemensamt. Du väljer vilket lärpars meningar som skrivs i den gemensamma texten.

När den gemensamma texten är färdigskriven är det dags att hitta eller rita lämpliga bilder till textens olika stycken. Påminn om bilders funktioner i förklarande text, det vill säga att förtydliga, komplettera eller lägga till information. Låt därefter eleverna i lärpar söka efter tillåtna bilder på nätet eller rita bilder. Läs mer om bilder på nätet på sidan 62 i elevboken. Dela gärna upp arbetet mellan lärparen så 132

Förklarande text

att de endast söker efter bilder eller ritar en bild till ett steg i förklaringen.

Diskutera sedan elevernas bildval utifrån bilders olika funktion samt hur väl de stämmer med den gemensamma texten. Skriv gärna bildtexter till bilderna.

Bedöm texten med hjälp av checklistan för gemensamt skrivande (Förklarande text: checklista till gemensamt skrivande [for05]). Ladda ned och kopiera upp kopieringsunderlaget, ett exemplar till varje par. Klicka på symbolen för kopieringsunderlag så länkas du direkt till nedladdningsfilen. Eleverna bedömer först i par och sedan kan ni diskutera bedömningarna i helklass. Vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter har er gemensamma text? Arbeta med förbättringar.

Utgå från checklistan och er diskussion när ni gör förbättringar i texten. Finns alla delar i den språkliga uppbyggnaden med? Finns alla språkliga drag med? Saknas något i uppbyggnaden eller något av dragen så förbättra dessa delar. Fick ni med allt från checklistan så arbetar ni med att förbättra någon del i den språkliga uppbyggnaden och/eller i någon del av de språkliga dragen. Kan ni formulera er på något annat sätt? Är definitionen tillräckligt tydlig? Kan ni använda andra verb för att tydligare beskriva? Är texten skriven i opersonlig form? Kan ni skriva fler meningar som innehåller både huvudsats och bisats?

Individuellt skrivande Inför uppgift 25 FILMAD GENOMGÅNG: En förklarande texts delar (repetition) En förklarande texts delar Låt eleverna titta på filmen om en förklarande texts delar som repetition inför planerandet och skrivandet av en förklarande text om människokroppen.

Uppgift 25 Eleverna planerar och skriver en egen förklarande text om ett organ i människokroppen. Tänkt mottagare är elever i åk 3. Varje elev använder stödstrukturen för planering på sidan 60 i sin bok. En del elever kan behöva stöttning när de skriver sin planering. De kan med fördel inspireras och ta hjälp av den gemensamma planeringen.

Om klassen behöver mycket stöd när de läser förklarande texter om kroppen kan det vara en god idé att hela klassen väljer ett organ att skriva om. Då kan ni läsa texter tillsammans och bygga upp en förståelse inför den egna planeringen. Bilder och filmer kan också vara en stor hjälp för att förstå texterna.

Efter planeringen skriver eleverna sina texter digitalt eller på papper. En del elever kommer eventuellt behöva hjälp med att komma igång med att formulera meningar utifrån stödorden. Ge gärna eleverna förslag på hur de kan inleda definitionen och det första steget i förklaringen. Då har de lättare att komma igång med sitt skrivande och att komma på hur de ska inleda övriga stycken.

Förklarande text

133

När texten är färdigskriven bedömer eleverna sin egen text med hjälp av checklistan på sidan 61. De kryssar i rutorna och skriver vad de är mest nöjda med i texten. Nu återstår det för eleverna att förbättra sin text och skriva vilken förbättring de har gjort utifrån checklistan. Därefter är det dags för dig att ta emot texten och ge respons utifrån checklistan. Här finns möjlighet för eleverna att göra ytterligare förbättringar.

Multimodal text Till varje texttyp finns förslag på hur man kan göra texten multimodal. Förslaget kommer sist i checklistan som en fristående punkt. Även den multimodala texten har en verklig mottagare. Multimodala texter kan innehålla ljud, skrift, bild och rörelse. Läs mer om multimodala texter på sidan 15.

Låt eleverna skapa ett bildspel av sina bilder och sin text. Uppmana eleverna att skriva en bildtext till varje bild som består av en eller ett par förklarande meningar utifrån texten de har skrivit. Visa det multimodala exemplet Så fungerar huden för eleverna inför deras eget skapande. Bildspelet kan användas som ett konkret exempel och som inspiration. Läs mer om multimodalt arbete på sidan 15 under rubriken Multimodal text.

KOPIERINGSUNDERLAG Förklarande text: stödstruktur för individuellt skrivande (for06) Förklarande text: checklista till individuellt skrivande (for07) Det brukar vara stor spridning i en klass på hur snabbt eleverna blir klara med sitt individuella skrivande och med den multimodala texten. Det finns möjlighet att låta eleverna planera och skriva ytterligare en text. Använd kopieringsunderlagen för individuellt skrivande.

134

Förklarande text

ELEVEXEMPEL Triangel

Förklarande text

Så fungerar huden Huden jälper kroppen när det är kallt och varmt och mot bakterier.

Huden är tre lager. överhuden, läderhuden och underhuden.

Det första lagret är överhud. Överhuden skyddar huden från solen.

För det jör färg.

Nästa lager är läderhuden. Läderhuden har många blodkärl.

Blodet jör kroppen lagom varm. Svett kommer från svettkötlar.

Sen kommer underhuden. Det är som ett förråd. där finns många fettceller som jälper kroppen med värmen.

Digitala källor 1177.se Wikipedia.org

Förklarande text

135

ELEVEXEMPEL Cirkel

Förklarande text

Så fungerar hudens lager Huden är största organet. Den skyddar kroppen när det är kallt, mot solen och mot värme. Huden hjälper också till med fett. Huden består av tre lager. De är överhuden och läderhuden och underhuden.

Det första lagret kallas överhud och skyddar mot stötar och bakterier och vatten överhuden gör så att huden skyddas från solen för det tillverkar färgpigment.

Det andra lagret är läderhuden. Läderhuden har många blodkärl som gör så att kroppen kan vara lagom varm. I läderhuden finns talgkötlar, svettkötlar och känselkroppar. Talgkötlarna gör huden mjuk.

Hudlagret är längst ner och kallas underhuden. Där finns många fettceller som hjälper kroppen med värmen.

Huden innehåller alltså tre olika lager som har olika uppgiter.

De skyddar mot solen och gör att kroppen är lagom varm.

Digitala källor https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Hud

136

Förklarande text

ELEVEXEMPEL Kvadrat

Förklarande text

Så fungerar huden Huden är kroppens största organ och täcker kroppen. Den skyddar kroppen mot stötar, bakterier, solens strålar, värme och kyla och kan lagra fett. Huden är uppdelad i tre lager, de är överhuden, läderhuden och underhuden.

Det yttersta lagret av huden kallas överhud, det lagret kan man se. Det översta lagret av överhuden kallas hornlagret. Det skyddar mot stötar, gör så att bakterier och vatten inte kommer in i kroppen och gör så att huden skyddas mot solen. I överhuden produceras nya celler, det betyder att det görs celler där.

Nästa lager är läderhuden, den är mjuk och stark.

Läderhuden hjälper kroppen att hålla rätt temperatur så att man inte blir för kall eller varm. Det är blodkärlen i läderhuden som ser till att kroppen får lagom temperatur genom att dra ihop sig eller bli större.

Svettkörtlarna hjälper också kroppen att ha en lagom temperatur. Talgkörtlarnas i läderhuden bildar talg som gör huden mjuk. I läderhuden finns också känselkroppar som gör att man kan känna värme, kyla, beröring och tryck.

Hudlagret längst ner kallas underhuden, den har många fettceller som isolerar så att man inte fryser och skyddar mot stötar.

Så hudens tre lager har olika uppgifter, till exempel skydda mot solen, göra så att man inte blir för varm eller för kall och göra huden mjuk.

Digitala källor: 1177. (2019). Så fungerar hud, naglar och hår. Hämtad 2020-03-06, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ Wikipedia. (2020). Hud. Hämtad 2020-03-06, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Hud Förklarande text

137

på texten

4–6

I Träff på texten får eleverna läsa och skriva texter med stödstrukturer.

En arbetsgång som utgår från en förenklad cirkelmodell ger en trygg väg från gemensamt läsande till eget skrivande med verkliga mottagare.

I elevboken finns en tydlig arbetsgång för kursplanens fem texttyper.

I det medföljande digitala läromedlet finns korta filmer, interaktiva övningar och en textbank. Textbanken innehåller tre texter för varje texttyp och varje text finns i tre nivåer. Totalt 45 texter ger god möjlighet att individualisera läsandet. Till samtliga texter finns övningar som tränar kunskaper om texttypen och textens innehåll. Även övningarna finns i tre nivåer. Hela elevboken finns inläst med textföljning och popup-bilder visualiserar ord och uttryck i e-boken.

Träff på texten lärarpaket består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser. Den tryckta lärarhandledningen presenterar arbetsgången och innehåller handfasta lektionsplaneringar till elevbokens fem kapitel. Varje kapitel avslutas med elevexempel på texter i tre nivåer. De digitala resurserna innehåller förberedda och filmade genomgångar som ger en röd tråd i undervisningen och kopieringsunderlag till varje kapitel i form av bland annat checklistor och stödstrukturer som stöd i elevernas skrivande samt bedömningsstöd till elevexemplen. Det finns möjlighet att dela ut förberedda uppdrag till eleverna via det digitala ”klassrummet” samt att skräddarsy egna uppdrag utifrån elevpaketets innehåll.

Andra upplagan

Art.nr 40904

studentlitteratur.se