SPRÅKET, MÄNNISKAN OCH VÄRLDEN
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
SPRÅKET, MÄNNISKAN OCH VÄRLDEN
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
Språket, människan och världen är ett elevpaket som består av två delar.
ELEVBOK
I Språket, människan och världen behandlas språket som system i alla dess
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning klicka på bilden och prova aspekter. I läromedlet behandlas även språkinlärning, språkteknologi, psykolingvistik och läs- och skrivforskning.
DIGITALT LÄROMEDEL
Läromedlets digitala del är en interaktiv version av boken med interaktiva övningar. Den innehåller omfattande fördjupningsdelar, ljud- och filmexempel samt en digital version av boken inläst med textföljning.
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
Språket, männiSkan och världen
Människans språk 1–2
Victoria Johansson Gerd Carling Arthur Holmer m.fl.
Studentlitteratur
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna endast används i den egna klassen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktör: Malin Kågerman Hansén Form och layout: Werner Schmidt Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock
Art.nr 36382
ISBN 978-91-44-16739-8 Upplaga 1:4
© Författarna och Studentlitteratur AB 2013
Printed by Eurographic Group, 2023
Till boken hör också en webbdel!
På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets webbdel.
I webbdelen finns övningar och fördjupningar.
Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!
När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i webbdelen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.
Innehåll
Om den här boken 7
Vad är språkvetenskap? 8
Innehållet i den här boken 9
Människans språk 9
Termer och metaspråk 9
Tvärvetenskap 10
Kognition 10
Varför ska man studera språk och språkförmåga? 10
Kapitlens uppbyggnad 12
Språkliga exempel i boken 14
1 Språ K och S amhälle 15
Språklig variation 16
Språk eller dialekt? 16
Dialekt, sociolekt och standardspråk 16
Etnicitet i språket 18
Kvinnligt och manligt i språket 18
Språklig variation och språkförändring 21
Språklig mångfald i samhället 21
Språklig mångfald i Sverige 21
Engelskan i Sverige 23
Rätt och fel i språket? 25
Lingvister och språkvårdares syn på saken 25
Vårdat språkbruk 26
Språkbrukarnas makt över språket 27
Språkliga fördomar 30
Fördomar om språk 30
Fördomar om brytning 31
Fördomar om dialekter 32
Fördomar om ungdomsspråk 33
Språket som studieobjekt 35
Övningar 36
Vill du fördjupa dig? 39
2 m änni SK an och S prå K e T 41
Språk och kommunikation 42
Vad skiljer människor och djur? 44
Språk och tänkande 48
Kan man tänka utan språk? 48
Vad är språk utan tänkande? 49
Styr tänkandet språket? 50
Övningar 51
Vill du fördjupa dig? 52
3 Tala lä S a SK riva 53
Här och nu – där och då 54
Wilmas dag i tal och skrift 55
Mediabruset 56
Samtal vid frukostbordet 56
Tidningsläsning 56
Wilmas lapp 57
Samtal med kompisar 58
Uppdatera sin Facebookstatus 59
Skriva uppsats 62
Läsa och skriva 63
Talspråksgrammatik 65
Sms 66
Allt samtidigt 67
Bred repertoar 68
Övningar 71
Vill du fördjupa dig? 72
4 aTT lära S ig S prå K 73
Olika slags språk? 74
Att lära sig ett förstaspråk 75
Det lilla barnets språkutveckling 75
När kommer grammatiken? 76
Ordförrådets utveckling 77
Teckenspråk som förstaspråk 78
Skriftspråk och språkutveckling hos äldre barn 79
Flera språk från barnsben 79
Kvalitativ och kvantitativ input 81
Hur mycket input behövs? 82
Andraspråksinlärning 84
Varför skiljer sig språkinlärningen åt mellan barn och vuxna? 84
När är det bäst att lära sig ett språk? 85
Utvecklingsstadier som alla går igenom 85
Teckenspråk som andraspråk 86
Övningar 88
Vill du fördjupa dig? 89
5 Språ K i världen 91
Språk eller dialekt? 92
Stora och små språk 93
Hur många språk finns det i världen? 93
Små språk, mindre språk och pyttesmå språk 94
Varför finns det så många språk? 95
Språk i Europa och Asien 95
Norden 95
Nordiska språk och språk i Norden? 97
Germanska språk 97
Romanska språk 98
Slaviska språk 99
Keltiska språk 99
Finska, ungerska och deras släktingar 100
Baskiska 101
Kaukasiska språk 101
Sydasiatiska språk 102
Turkiska och dess släktingar 102
Arabiska 103
Östasien 104
Språk och språksläktskap 105
Babels torn 105
Språkens öden och äventyr 106
Vad förändrar sig i språket? 107
Pidgin, kreol och blandspråk 108
Hur identifierar man språkfamiljer? 110
Riktigt, härmat eller konstgjort? 112
Kan man rekonstruera människans urspråk? 113
Språk i övriga världen 115
Sydöstasien 115
Oceanien 115
Australien och Nya Guinea 116
Afrika 117
Amerika 119
Övningar 123
Vill du fördjupa dig? 124
6 Tale TS aT omer 125
Språkljudens värld 126
Språkljud – vokaler, konsonanter och prosodi 126
Svenska som ett exotiskt språk 128
Hur språkljud nedtecknas 129
Språkljud och fonem 132
Fonetik och fonologi 134
Vokaler 134
Konsonanter 137
Klusiler – talets explosionsljud 138
Nasalerna – när luften dirigeras om 139
Lateraler – när luften smyger ut på sidan 140
Frikativor – när det börjar blåsa 140
Fler konsonanttyper 140
Prosodi 141
Vokaler i världens språk 142
Nasala vokaler 145
Variation av rösten 145
Diftonger 145
Konsonanter i världens språk 147
Språk med många frikativor 148
Konsonanter med sekundär artikulation 149
Hur kan konsonanter kombineras? 150
Prosodi i världens språk 151
Betoning 151
Olika tonhöjder 152
Avbilda språkljud 154
Ljudklasser i vågdiagram 154
Klangfärgen i ett spektrogram 156
Talets melodi i en grundtonskurva 158
Olika användningsområden 159
Övningar 161
Vill du fördjupa dig? 164
7 Språ K e TS bygg K lo SS ar 165
Ordklasser 166
Olika böjningsmönster – och olika betydelser 167
Satser och meningar 167
Ordklasserna i svenskan 168
Substantiv/nomen 168
Verb 169
Hjälpverb 170
Adjektiv 171
Adverb 171
Konjunktioner 173
Subjunktioner 173
Prepositioner 174
Verbpartiklar 175
Pronomen 176
Determinerare 178
Övningar 179
Vill du fördjupa dig? 180
8 Språ K e TS ar K i T e KT ur 181
Hur placeras orden i meningen? 182
Ord eller fraser? 184
Ordföljd – subjekt, verb, objekt … 184
Vilka ordföljder är vanligast? 187
Ordföljd – med andra ordklasser 188
Prepositioner 189
Postpositioner 189
När behöver man inte ordföljd? 191
Språk utan kasus 192
Språk med kasus 192
Varför har en del språk så många kasus? 194
Andra böjningssystem 195
Kongruensböjning av verbet 197
Hur böjer man? 199
Suffix och prefix 199
Morfologisk typologi 200
Agglutinerande språk 201
Flekterande språk 201
Isolerande språk 201
Polysyntetiska språk 202
Övningar 204
Vill du fördjupa dig? 206
9 vad be T yder orden? 207
Hur vet vi ett ords betydelse? 208
Skumt 208
Vad är betydelse och var sitter den? 213
Uttryck och innehåll 214
Betydelserelationer 215
Polysema ord 215
Homonyma ord 215
Synonyma ord 215
Antonyma ord 216
Hyponyma ord 216
Meronyma ord 216
Idiom och metaforer 217
Betydelseförändring 218
Betydelse i samtal 218
Yttrandesituationen 218
Språk och sammanhang 219
Betydelse mer allmänt 220
Övningar 223
Vill du fördjupa dig? 224
10 Språ K och hjärna 225
Att studera språkförståelse och språkproduktion 226
Språkförståelse – hur kan vi förstå vad någon annan
säger? 227
Språkproduktion – hur och när bestämmer vi vad vi ska säga? 228
Felsägningar 228
Feltolkningar 229
Afasi – språkproblem till följd av hjärnskada 231
Hjärnans formbarhet 233
Hur kan vi lära mer om hjärnan? 233
Metoder för att mäta aktiviteter i hjärnan 234
Ordbetydelser och hjärnan 234
Språk och minne 237
Övningar 240
Vill du fördjupa dig? 241
11 S K rif TS y ST em 243
Vad är skrift? 244
Skriftsystem – några grundprinciper 245
Skriftsystem i världen 247
Europa, Mellanöstern och Nordafrika 247
Asien 252
Amerika 255
Övningar 256
Vill du fördjupa dig? 257
12 Språ K S om K ulT urbärare 259
Maktens språk … 260
Språkpåverkan och prestige 260
Språken speglar ekonomisk styrka 261
Språkspridning och språkdöd 264
Motkultur, motspråk och minoriteter 266
Språket som kulturens spegel 267
Hur kulturens identitet formar språket 267
Virtuell kultur och virtuella språk 271
Språk, kultur och lånord 274
Lånord under tidig medeltid 275
Lånord under senmedeltiden 275
Lånord under 1500-talet 276
Lånord under 1600- och 1700-talen 276
Lånord under 1800-talet 277
Lånord under 1900-talet 277
Ord som svenskan lånat ut 277
Rekonstruktion av språk och kultur 278
Ord i den rekonstruerade indoeuropeiskan 278
Ord i de rekonstruerade uraliska språken 279
Det rekonstruerade proto-mayaspråket 279
Övningar 280
Vill du fördjupa dig? 282
13 Språ KT e K nologi 283
En fisk i örat … 284
Språkteknologi i vardagen 285
Sms – att hitta rätt ord med hjälp av ordprediktion 285
Översättning med hjälp av datorn 286
Skrivstöd 288
En talande dator 291
Text-till-talomvandlingssystem 292 Övningar 296
Vill du fördjupa dig? 298
14 Tan K ar om S prå K 299
När började språkvetenskapen? 300
Indiska grammatikor 300
Tankar om språk under antiken, medeltiden och renässansen 301
1800-tal – med fokus på historia 304
1800-talets lingvistiska upptäckter pekar framåt 305
1900-tal – mer generella språkstudier 306
Den europeiska strukturalismen – språket som ett självständigt system 306
Den amerikanska strukturalismen – språket som kommunikation 307
Generativisterna – språket som en medfödd förmåga 308
Lingvistiken efter Chomsky 310 Övningar 313
Vill du fördjupa dig? 314
15 aTT under S ö K a S prå K 315
Språkvetenskapliga metoder 316
Forskningsfrågan 317
Urval – vem deltar i språkvetenskapliga studier? 318
Olika forskningsmetoder 320
Definition 320
Deltagande observation 321
Enkäter 321
Intervjuer 323
Språklig elicitering 325
Transkription 326
Etiska aspekter 326
Korpusstudier 327
Experimentella metoder 329
Statistik och sannolikhet 330
Resultat 331
Kombinera metoder 332
Övningar 333
Vill du fördjupa dig? 334
Läromedlets författare 335
Redaktion 335
Medförfattare 335
Tack 339
Register 340
Webbdelen
I läromedlets webbdel finns en digital version av boken, inläst med textföljning (s.k. e-bok med text och ljud), faktafördjupningar, ljudexempel och interaktiva övningar.
Om den här boken
Det här är en bok om allmän språkvetenskap, eller lingvistik som det också kallas. Det är ett forskningsområde som undersöker det mänskliga språket och den mänskliga språkförmågan. Forskare inom detta område kallas språkvetare eller lingvister.
Språk – det är någonting som du redan vet mycket om, för annars skulle du inte kunna läsa vad som står här. Men vad menar vi egentligen när vi använder ordet språk? En del tänker nog direkt på olika språk, som svenska och engelska, kinesiska och hindi när de hör ordet språk. Andra tänker på grammatik. En del tycker att språk och kommunikation är samma sak. Och en del tänker till lite extra och kommer kanske på att vi ibland använder ordet språk i överförd betydelse och talar om lövens språk eller kärlekens språk – kanske uppmanar vi till och med andra att tala klarspråk
Det är lätt att se att ordet språk inte är helt entydigt, utan att termen används på flera olika sätt. Den här boken kommer att diskutera många olika aspekter av begreppet språk.
Vi som har skrivit boken är nästan alla språkvetare, och de flesta av oss är verksamma inom ämnet Lingvistik vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Vi arbetar alla dagligen med språk, och forskar och undervisar om våra specialområden. Trots att vi betraktar oss som lingvister är det tydligt att det ofta är olika aspekter av språk som vi studerar. Här ska du få stifta bekantskap med några av dessa.
allmän språkvetenskap n den forskningsgren som studerar det mänskliga språket och den mänskliga språkförmågan. Ibland kallas ämnet även för lingvistik. I boken kommer båda termerna användas.
språkvetare/lingvist n en person som forskar om språk och/eller språkförmåga. Båda termerna används parallellt i boken.
Kärlekens språk – kan det se ut så här?
En språkvetare är ute efter att studera Språket (med stort S). För att komma åt detta abstrakta fenomen samlar språkvetaren exempel från så många språk (med litet s) som möjligt. Om man är intresserad av att studera samtal behöver man till exempel studera samtal mellan många olika personer.
Vad är språkvetenskap?
Allmän språkvetenskap studerar den mänskliga språkförmågan. Forskningen undersöker frågor om hur språk kan vara uppbyggda, var gränserna för det mänskliga språket går, hur vi kan förstå varandra och vilka uttrycksformer som kan förekomma. Alla aspekter av det mänskliga språket är intressanta. Den allmänna språkvetenskapen har språk i allmänhet som sitt studieobjekt. De olika enskilda språken används som exempel på olika språkliga företeelser.
Ibland säger man att en språkvetare är ute efter att studera Språket (med stort S) – det vill säga språket som abstrakt fenomen. För att komma åt detta abstrakta Språk behöver språkvetaren använda sig av så många språk (med litet s) som möjligt. Dessa språk är alltså de språk, och språkvarieteter, som vi människor använder oss av varje dag. Språkvetaren använder sig av språk som svenska, kinesiska, thai, afrikaans eller arabiska för att få veta mer om hur språk över huvud taget kan vara uppbyggda, och för att få exempel på olika sätt som människan använder språk för att uttrycka sig.
Innehållet i den här boken
Människans språk
Den här boken är avsedd att användas i gymnasiekursen Människans språk. Innehållet täcker både kurs 1 och kurs 2. Bokens 15 kapitel är relativt självförklarande, men vi tror att du kan behöva bredvidläsning i form av mer traditionell grammatik när du arbetar med kapitlen 7 Språkets byggklossar och 8 Språkets arkitektur, som handlar om ordböjning och ordföljd.
Tanken är att man ska kunna använda boken från början till slut, men om man vill hoppa lite mellan kapitlen och ändra på ordningen går det också i allmänhet bra. Det framgår dock av färgmarkeringen längst upp på kapitlens sidor vilka delar som vi har tänkt ska höra till kurs 1 (blå färg) och vilka som hör till kurs 2 (rödlila färg). Kapitel 1–4 behandlar moment som ingår i kurs 1, kapitel 5–8 innehåller moment från både kurs 1 och 2, och kapitel 9–15 innehåller huvudsakligen moment som ingår i kurs 2.
De elever och lärare som vill kan naturligtvis göra ett annat upplägg, och kanske använda delar av kurs 2 för att fördjupa sig i ett ämne redan under kurs 1. I de flesta fall kräver dock avsnitten som hör till kurs 2 förförståelse från (delar av) kurs 1.
Termer och metaspråk
Vi använder språket till så många saker varenda dag. Sällan analyserar vi vad och hur vi säger saker. Men om vi försöker göra det, behöver vi ibland särskilda termer, för att vara säkra på att vi talar om samma sak. På samma sätt som att en snickare inte bara talar om spik, utan exempelvis ber om att få en dyckert (ett slags spik utan huvud), så kan en språkvetare inte bara tala om ord när hon menar något. Också språkvetenskapen har många termer som vi använder för att beskriva olika språkliga fenomen.
Många termer inom språkvetenskapen känner du säkert igen från skolgrammatiken, till exempel verb, substantiv, tempus och satsadverbial. De termer som vi använder i den här boken är sådana som verkligen är viktiga för respektive område. Förklaringar till termerna hittar du i bokens marginal. Du kan också använda bokens register för att söka reda på var en term förekommer. Vi vill dock betona att det viktigaste i boken inte är att lära sig alla specifica termer, utan att förstå förlopp och relationer mellan olika språkliga fenomen.
När man använder språket för att tala om språk, säger man att man använder ett metaspråk. Metaspråket är alltså ett ”språk om språket”. Vi kommer att använda metaspråk många gånger i den här boken för att kunna beskriva och diskutera olika språkliga företeelser.
förförståelse n den kunskap man har sedan tidigare om ett ämne eller ett fenomen
Tvärvetenskap
tvärvetenskap n forskningsverksamhet i gränslandet mellan olika ämnesområden och som ibland skapar ett nytt ämnesområde
kognitiv n har att göra med tänkande och hur vi hanterar kunskap och information
Utan det mänskliga språket hade vi inte kunnat förmedla kunskap inom och mellan generationer. Vår historia och vårt samhälle idag hade sett helt annorlunda ut.
Språkvetenskapen beskrivs ofta som en tvärvetenskap. Den är hjälpvetenskap till många andra vetenskaper – till exempel filosofi, antropologi och tvärkulturell kommunikation. En del områden inom språkvetenskapen har fått egna benämningar, till exempel sociolingvistik, som studerar sociala aspekter av språket (till exempel språkliga attityder och språk och identitet) och psykolingvistik, som studerar psykologiska aspekter av språket (till exempel missuppfattningar, varseblivningsfenomen och språklig kognition).
Kognition
Språkvetenskapen använder också en mängd olika metoder för att samla in och studera språk. Det kan handla om mycket naturvetenskapliga metoder, som akustiska analyser av talljud, och det kan vara samhällsvetenskapliga metoder som intervjuer om språkliga attityder. Man använder statistik för att beräkna till exempel hur vanlig en viss ordföljd är, och studerar film, dramatik och litteratur för att undersöka vilket språk som används här.
Varför ska man studera språk och språkförmåga?
Man kan förstås undra över varför man alls ska studera språk och språkförmåga. Ändå borde studiet vara självklart. Språket är på många sätt förutsättningen för att vi har kunnat bygga det samhälle vi har idag. Hur skulle vi ha kunnat bygga hus och vägar, fabriker och datorer om vi inte hade haft ett språk så att vi hade kunnat kommunicera våra idéer till andra? Språket används för att förmedla företeelser och kultur, och spåren av det våra förfäder har ägnat sig åt finns fortfarande kvar i språket. Det här kan du läsa mer om i kapitel 12 Språk som kulturbärare i den här boken. Språket är också nära förbundet med vår egen identitet, vem vi är och hur vi definierar och känner igen andra. Genom att höra andra tala får vi reda på mycket om dem. Vi kan också ha många åsikter om vilka dialekter som är finare eller fulare än andra, och om vad som är rätt och fel i språket. Kapitel 1 Språk och samhälle tar upp många av dessa frågor. Det mesta av det språk som vi använder är talspråk. Men olika språk
använder faktiskt olika språkljud. Om man vill veta mer om vilka ljud som är möjliga att producera och som kan användas för att skapa ord i världens språk, så undersöker man just ljudsystemen i olika mänskliga språk. Kapitel 6 Talets atomer tar upp ljudaspekten av talet.
De vanligaste språkliga uttrycksformerna är tal och skrift. Hur vi använder oss av tal och skrift på olika sätt en vanlig dag kan du fördjupa dig i om du läser kapitel 3 Tala läsa skriva. En annan viktig språklig uttrycksform är teckenspråket, som finns med i både kapitel 1 Språk och samhälle och 4 Att lära sig språk. I det senare kapitlet kan du även läsa mer om hur man forskar om hur språkinlärning går till. Man kan undersöka vissa enskilda språk (till exempel svenska, engelska eller thai) för att se hur barn som växer upp i de här språkmiljöerna utvecklar sitt språk. Om man då finner att vissa mönster återkommer (exempelvis att barn börjar tala vid ungefär samma ålder, och att de börjar med enklare ettordsmeningar som rör företeelser i barnets vardag), så har man detta till grund för att formulera teorier som gäller hur människobarn i allmänhet utvecklar sitt språk.
Språk i världen är också släkt med varandra på olika sätt. Det finns stora språkfamiljer och små språkfamiljer. En del språk – som baskiskan – verkar inte vara släkt med några andra språk. I kapitel 5 Språk i världen kommer du att få reda på mycket om de olika språkfamiljerna och om vilka språk som är släkt med varandra. Här får du också veta mer om vilka språk som är stora och vilka som är små.
Det mänskliga språket är också nära förknippat med det mänskliga tänkandet. Är det över huvud taget möjligt att tänka utan språk? Och är det mänskliga språket och tänkandet annorlunda än djurens kommunikation och tänkande? Kapitel 2 Människan och språket utvecklar de här frågorna, och tankarna återkommer i kapitel 14 Tankar om språk
Vi har redan kunnat konstatera att ordet språk kan betyda många olika saker. Det har ordet gemensamt med många andra uttryck i vårt språk. Mer om betydelsen i språk kan du läsa i kapitel 9 Vad betyder orden?.
För att kunna uttrycka oss och förstå språket behövs komplicerade processer. Vad måste egentligen en talare tänka på för att kunna uttrycka sitt budskap? Och hur ska lyssnaren bära sig åt för att förstå? Kapitel 10 Språk och hjärna reder ut det här. Här får vi också veta mer om språkområden i hjärnan, och hur man kan undersöka vad som händer i hjärnan när man lär sig språk, eller om man förlorar sitt språk.
Om man vill undersöka vilken ordföljd som människan kan använda, så undersöker man helt enkelt en mängd olika språk för att se om det skulle kunna vara så att någon ordföljd är vanligare än andra. Eller om det rentav är så att en del ordföljder inte alls existerar. Det här kommer du att läsa mer om i kapitel 7 Språkets byggklossar och 8 Språkets arkitektur
Människan har undrat över och forskat om språk i många hundra år. En sammanställning av några inflytelserika språkteorier finns i kapitel 14 Tankar om språk. De här språktankarna har bland annat lett fram till
dagens språkteknologi – det vill säga hur språket används i vår moderna teknologi. Kapitel 13 Språkteknologi visar till exempel hur stavningskontroller i mobiltelefoner och datorer fungerar, eller hur vi kan få datorn att förstå vad vi menar när vi beställer tågbiljetter. Hur man forskar om språk kan du slutligen läsa mer om i kapitel 15 Att undersöka språk, som beskriver några vanliga språkvetenskapliga metoder.
Kapitlens uppbyggnad
Du kommer att känna igen dig i de olika kapitlen, för de är uppbyggda på liknande sätt, även om ett enskilt kapitel kan ha lite mer av en viss del än av något annat. Här följer en genomgång av de olika delarna som finns i varje kapitel.
• Förklaringar Viktiga termer och svåra ord förklaras i marginalen. Här kan också finnas andra typer av klargörande information.
• Faktarutor De flesta kapitel har en eller flera faktarutor som sammanfattar en viss fråga.
• Register Boken har ett register längst bak där centrala begrepp och företeelser finns listade med sidhänvisning. I den digitala versionen av boken finns även en sökfunktion som gör det mycket enkelt att hitta det man söker i boken.
• Webbdel Nästan alla kapitel har en eller flera hänvisningar till fördjupande avsnitt som finns i bokens webbdel, länkade till den digitala versionen av boken. I webbdelen finns även ytterligare övningar.
• Sammanfattning I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning som tar upp kapitlets centrala innehåll, och det som vi tycker är det viktigaste att lära sig i varje kapitel.
• Övningar Kapitlen innehåller ett antal övningsuppgifter. Dessa består dels av repetitionsuppgifter, som har rubriker av typen Kommer du ihåg, dels fördjupande diskussionsuppgifter. En del uppgifter består av olika grader av fördjupning, där a-uppgiften är lättast, och b-, c- och eventuellt övriga uppgifter fördjupar frågeställningen. Kanske gör du a- och b-frågorna under kurs 1 och återvänder till de övriga frågorna under kurs 2. Eller också arbetar kanske du som är lite mer intresserad eller jobbar snabbare med en del av dessa fördjupningsuppgifter redan i kurs 1.
• Vidare läsning Varje kapitel avslutas med förslag till vidare läsning. Här ger vi tips på dels andra läroböcker (ofta sådana som används på grundläggande nivåer på högskolan), dels populärvetenskapliga böcker som relaterar till innehållet i kapitlet. Ibland finns även tips på skönlitterär läsning och på filmer och tv-serier.
• Länksamlingar Vissa kapitel har också länksamlingar till material och platser på nätet.
fetstil, kursiv stil och citattecken
Vi använder olika sätt för att markera viktiga ord, citat och översättningar.
Fetstil används för att markera en viktig term. Ofta förklaras denna även i marginalen. Det här är ett exempel:
Även ord som uppstått genom ljudhärmning blir så småningom konventionaliserade
Kursiv stil kan användas om ord eller uttryck som betonas extra mycket. En speciell användning av kursiv stil är också för citat i texten, eller för att markera ett visst ord eller en fras som man talar om, till exempel:
Men hur kan vi då lära oss ord som betecknar aktiviteter och abstrakta begrepp, som till exempel vad verbet springa och substantivet skillnad betyder?
’Enkla citattecken’ används när man talar om en viss betydelse, till exempel:
Abou som betyder ’Titta där! Kolla!’, är ett exempel på ett modernt inlånat lånord.
Enkla citattecken används också för översättningar. Ibland tar vi upp exempel från andra språk. Då skrivs exemplen kursivt, och översättningen till svenska anges då inom enkla citattecken. Översättningen finns också ofta inom parentes. Till exempel:
I franska finns till exempel ett oralt [a] i ordet macher (‘tugga’) och nasalt [ã] i ordet manger (‘äta’).
Kursiv och fetstil använder vi när vi särskilt vill uppmärksamma en del av ett ord eller uttryck som vi har kursiverat. Till exempel:
På svenska säger vi med flickan, på engelska säger vi with the girl och på spanska säger vi con la chica.
”Dubbla citattecken” använder vi om vi vill ge ett ord en betydelse av ungefär så kallad. Till exempel:
Inom ett och samma dialektområde kan man ibland urskilja flera sätt att prata, varav det ena uppfattas som lite ”finare” än det andra.
Språkvetaren samlar exempel från många olika språk för att kunna beskriva hur språk är uppbyggda och hur den mänskliga språkförmågan kan vara beskaffad.
Språkliga exempel i boken
Den här boken är skriven på svenska, och den är anpassad till svenska förhållanden. Men det är inte en bok som handlar särskilt om svenska språket. Därför används ofta exempel från andra språk – ibland från språk som vi vet att många svenska elever läser i skolan (engelska, franska, spanska och tyska), och ibland från andra språk, som kanske är mer eller mindre okända. Det är inte meningen att du ska lära dig exemplen från dessa främmande språk, men förhoppningsvis ska du inte heller skrämmas av exemplen. Vår avsikt är i stället att visa på att språk ofta kan se väldigt olika ut. Om man vill illustrera vilka ordföljder som är möjliga i mänskliga språk räcker kanske inte de vanliga skolspråken till! Det här är alltså ett exempel på hur språkvetarna, som vill förstå mer om hur mänskliga språk kan vara uppbyggda, studerar många språk –och inte bara utgår från ett enda. Det är detta vi menar när vi säger att vi undersöker Språket (med stort S) genom att studera språken (med litet s).
1 Språk och samhälle
språkvarietet (eller språkvariant) n term för att beteckna olika gruppers språkbruk, till exempel ett språk, en dialekt eller ett ungdomsspråk
dialekt n språkvarietet med koppling till talarens geografiska hemvist
I det här kapitlet ska vi undersöka den språkliga variationen i samhället. De flesta samhällen, även det svenska, är flerspråkiga i betydelsen att det inom landets gränser talas flera modersmål. Till den språkliga variationen hör alltså flera språk och därtill en mängd dialekter och andra sorters språkbruk. Säkert har det någon gång slagit dig att du inte använder språket likadant i alla slags situationer. Du skriver inte som du pratar, och beroende på vem du pratar med, när, hur och varför du gör det, så varierar du också ditt språkbruk. Ey, mannen! Wazzup? är en bra hälsningsfras i vissa sammanhang, men mindre lämplig i andra.
I det här kapitlet kommer vi fundera kring några av alla de språk och språkbruk som ryms inom ett samhälle, vad som styr vårt språkval och hur olika sätt att skriva och tala värderas.
Språklig variation
Språk eller dialekt?
Vid en första anblick tycks frågan om skillnaden mellan språk och dialekt vara enkel att besvara. Vi kan alla ge exempel på både språk och dialekter. Om vi riktar blicken mot det forna Jugoslavien börjar vi dock ana att gränsen mellan de två är flytande. Det språk som många svenskar känner under beteckningen serbokroatiska är numera flera språk: serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska. Dessa tidigare dialekter har blivit officiella språk i de nya länderna Serbien, Kroatien, BosnienHercegovina och Montenegro.
Ett språk, säger man ibland skämtsamt, är en dialekt med armé och flotta. Vad man menar är att det oftast finns politiska skäl till varför man betecknar en språkvarietet som en dialekt eller ett språk. Ur ett språkvetenskapligt perspektiv är emellertid serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska dialekter. Detsamma gäller för svenska, danska och norska. De är varianter av samma språk; det finns språkliga likheter och ömsesidig begriplighet. Du kan läsa mer om språk och dialekter i kapitel 5 Språk i världen
Dialekt, sociolekt och standardspråk
En dialekt är, som redan nämnts, en variant av ett språk. Vanligt är att man med dialekt dessutom menar att det är en variant av språket som kan kopplas till en bestämd ort eller ett bestämt område. Man hör från vilken landsdel en dialekttalare kommer.
I vardagligt tal betyder dialekt ibland något annat. Jag talar inte dia-
lekt! kan människor förnärmat utropa när andra försöker sig på att gissa deras dialekt. För dem betyder dialekt möjligen det som lingvister kallar genuin eller traditionell dialekt. Sådana dialekter är det numera färre och färre svenskar som talar, eftersom dialekterna i Sverige håller på att slätas ut. Många talar istället regionala standardvarieteter. En regional standardvarietet är ett slags standardnära svenska med färgning från en viss del av Sverige. Somliga skiljer mellan dialekter på landsbygden (folkeller landsmål) och sådana som talas i städerna. De som talas i städerna får då benämningen stadsmål.
Invändningar mot att bli kallad dialekttalare avslöjar något viktigt om den språkliga variationen i samhället: den har inte bara en geografisk
dialekter
Genuin/traditionell dialekt
En genuin dialekt är en språkvarietet som normalt är svår att förstå för utomstående. Varianten innehåller både annat uttal, ordförråd och annan grammatik än standardspråket.
Regional standarvarietet
En dialekt som har vissa regionala drag, till exempel diftonger och skorrande r i Sydsverige. Man hör från vilken landsända en talare av regional standarvarietet kommer, men det är dock svårt att placera talaren mer exakt än så. Man brukar räkna med att det finns fem regionala standardvarieteter i Sverige: en sydsvensk, en västsvensk, en uppsvensk, en norrländsk och en gotländsk. Dessutom finns det en finlandssvensk varietet i vissa delar av Finland.
Jag talar visst dialekt!
prestige n anseende, status
talad standardsvenska n en svenska som saknar dialektdrag, och som inte avslöjar varifrån talaren kommer
s ociolekt (eller social dialekt) n språkvarietet med koppling till talarens sociala bakgrund
majoritetsspråk n det språk som används av en majoritet av invånarna i ett land
etnolekt n språkvarietet med koppling till talarens etnicitet
etnicitet n känsla av tillhörighet till en etnisk grupp (folkgrupp)
stereotyp n ofta förekommande, schablonmässig
vernacular n översatt till svenska: inhemsk, i folkligt tal
koppling utan också en social. Vissa sätt att tala upplevs som lite bättre än andra. Hög prestige har det så kallade standardspråket.
Standardsvenska (eller rikssvenska) är den svenska vi normalt använder i skrift. Den uppfattas ha en motsvarighet i tal. Talad standardsvenska uppfattas då som ett slags svenska som saknar dialektdrag och som därmed inte avslöjar varifrån talaren kommer. Men så pratar nästan ingen, utan i praktiken är det som anses vara talad standardsvenska snarare den svenska som talas av välutbildade vuxna i och omkring huvudstaden. Förolämpade dialekttalare vill troligtvis hellre uppfattas som talare av Sveriges högstatusvarietet: standardsvenskan.
Inom ett och samma dialektområde kan man ibland urskilja flera sätt att prata, där något/några uppfattas som lite ”finare” än de andra. Eftersom variationen satts i samband med talarnas sociala ställning kallas varieteterna för sociala dialekter eller sociolekter. I flera skånska städer finns till exempel den så kallade P1-skånskan, alltså sådan skånska som man ibland kan höra i radiokanalen P1. Denna lite ”finare” skånska talas i högre socialgrupper, till exempel bland många Lundaakademiker. Den kombinerar sydsvensk talmelodi med standardspråkets odiftongerade vokaler och främre r-ljud. (Främre r-ljud behandlas på s. 133 och vad odiftongerade vokaler är, återkommer vi till på s. 137 i kapitel 6 Talets atomer.) Det är generellt så att språkvarieteter som har få dialektdrag har högre prestige (och alltså anses finare) i samhället än mer utpräglade dialekter.
Etnicitet i språket
När en grupp talare kommer till ett land, där ett annat språk än deras eget är majoritetsspråk, händer det att de utvecklar en egen variant av majoritetsspråket. En sådan språkvarietet kallas etnolekt, eftersom den har en koppling till talarnas etnicitet.
Den etniska grupptillhörigheten blir speciellt betydelsefull när man befinner sig i en situation där man tillhör en minoritet, och gruppidentiteten kan då komma till uttryck bland annat i språket. Den italiensk-amerikanska engelskan bland Italienättlingar i USA är ett exempel på en etnolekt. Den klingar bekant, inte minst för att den så flitigt – om än stereotypt – används i porträtteringen av maffiamedlemmar i amerikansk film.
Den så kallade African American Vernacular English, som talas av många afroamerikanska invånare i USA, fungerar också som en symbol för etnicitet. Språkvarieteten är känd för oss här i Sverige genom bland annat amerikansk hiphop och rappare som Jay-Z och Tupac Shakur.
Kvinnligt och manligt i språket
Oavsett vad som skrivs i veckopressen kan vi börja med att fastslå att kvinnor och män inte talar olika språk! Det finns fler likheter än skillnader mellan kvinnors och mäns språk och för det mesta förstår vi varandra alldeles utmärkt.
italiensk-amerikansk engelska i film och på tv
Ur filmen Hajar som hajar: Don Lino (Robert de Niro): Shut up? Shut up? You don’t tell me shut up, I tell you shut up!
Ur filmen Donnie Brasco: Donnie Brasco (Johnny Depp): Forget about it!
Ur filmen Gudfadern: Don Vito Corleone (Marlon Brando): I’m gonna make him an offer he can’t refuse.
Ur tv-serien Vänner: Joey Tribbiani (Matt LeBlanc): How you doin’?
Ur filmen Gudfadern III: Michael Corleone (Al Pacino): Just when I thought I was out, they pull me back in.
Ur filmen Rocky II: Rocky Balboa (Sylvester Stallone): I was wonderin’ if, uh, you wouldn’t mind marryin’ me very much.
Roughness y’all, this how we do. I Jay-Z:s låtar finns flera av de karaktäristiska dragen i African American Vernacular English. Ibland saknas exempelvis olika varianter av ordet ’vara’, i det här fallet ordet is
I större utsträckning än män backar kvinnor upp samtalspartnern med småord (till exempel mm, nä, jaså) som signalerar intresse och uppmuntran att fortsätta tala.
s ocialisation n när den enskilda individen ”lärs” vad som är rätt i en viss grupp, till exempel familjen, skolan, kamratgruppen
konventionell n som följer det som anses vara det vanliga, det brukliga
generiskt pronomen n pronomen som syftar på både kvinnor och män, exempelvis han i Den som spar han har
Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan och en del av Språkvårdsmyndigheten. Se dess webbsida: www.sprakradet.se
Men vissa olikheter finns det trots allt. I modern forskning ges två möjliga förklaringar till dessa. Antingen ser man kvinnors språkbruk som ett utslag av männens makt i samhället. Detta kallas för dominanshypotesen. Eller så tänker man sig att olikheterna beror på att flickor och pojkar socialiseras in i skilda världar, med olika spelregler för umgänget. Detta kallas för skillnadshypotesen. Män använder exempelvis fler grova svordomar och könsord och fler traditionella dialektdrag än kvinnor. Kvinnor använder i sin tur ett mer standardspråkligt och skriftnära uttal, fler konventionella artighetsfraser, till exempel Skulle du vilja vara så snäll …?, och mer samtalsstöd i form av uppbackande småord, som mm, nä, jaså. Dessa skillnader gäller förstås bara för män respektive kvinnor som grupp, och enskilda kvinnor och män kan tala mer eller mindre likt dessa stereotyper.
I en diskussion om kvinnligt och manligt i språket bör också språkligt könsförtryck nämnas. Med detta menar man språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor. Ojämlikhet kan nämligen finnas nedlagd i själva språket. Språkrådet ger handfasta råd om hur man undviker att lyfta fram kön genom att i stället använda formuleringar som inkluderar både kvinnor och män: expert istället för fackman, den istället för generiskt han och så vidare. Syftet är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Hen – det genusmedvetna alternativet?
I januari 2012 dammade författaren Jesper Lundqvist av ett gammalt förslag om ett könsneutralt pronomen för tredje person singular i svenskan. Han gjorde det genom att använda ordet hen istället för hon eller han i barnboken Kivi och Monsterhund. Debatten blossade genast upp! Jämställdhetsministern tyckte att hen var bra, medan både språkvetare och andra politiker ifrågasatte ordets betydelse för jämställdheten. Några politiker befarade att hen skulle göra barn otrygga i sin identitet.
Två sätt att använda ordet:
• Hen med syftning på en viss person, som man inte vill kategorisera som kvinna eller man.
• Hen som ett alternativ till omständliga eller ålderdomliga formuleringar som hon eller han eller vederbörande. (Språkrådet rekommenderar den i stället.)
Språklig variation och språkförändring
Vi börjar nu skapa oss en bild av den stora språkliga variation som finns i samhället: olika språk, dialekter, sociolekter och etnolekter. En del av den språkliga variationen i samhället speglar pågående språkförändringar. Det återkommer vi till senare i kapitlet, när vi diskuterar språkbruket hos språkets främsta nyskapare: ungdomarna. Genom sina många språkliga innovationer särskiljer sig ungdomarna från de vuxna och ger uttryck för sin gruppidentitet.
Språklig mångfald i samhället
I kapitlets inledning nämnde vi att de flesta samhällen är flerspråkiga, i betydelsen att det inom landets gränser talas flera modersmål. Låt oss nu ta en närmare titt på den språkliga mångfalden i det svenska samhället och på samvaron mellan språken i Sverige.
Språklig mångfald i Sverige
Ingen kan säga exakt hur många språk som talas inom Sveriges gränser eftersom det inte förs någon statistik över invånarnas modersmål. Gissningsvis handlar det om 150 till 200 språk. Fem av dessa är nationella minoritetsspråk sedan år 2000. Dessa fem språk är finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. De fick sin officiella status genom Europarådets avtal om landsdels- eller minoritetsspråk. Avtalet värnar om inhemska och regionala minoritetsspråk som funnits i Europa under lång tid.
innovation n nyhet, uppfinning
m inoritetsspråk n det eller de språk som används av en minoritet av invånarna i ett land
Mienkiäli = finska dialekter som talas i norra Sverige, t.ex. tornedalsfinska
kriterier n kännetecken
statsmakterna n ett annat ord för riksdag och regering
av hävd n enligt gammal tradition
huvudspråk n det gemensamma, samhällsbärande språket i ett land, alltså ett språk som ska användas och vara tillgängligt för alla i ett land
Det svenska teckenspråket tillhör inte Sveriges nationella minoritetsspråk. Det är emellertid ett helt eget språk, som har använts i Sverige under mycket lång tid. Det uppfyller därmed flera av kriterierna för att räknas som nationellt minoritetsspråk, och det behandlas också som ett sådant av statsmakterna.
Majoritetsspråket i Sverige – alltså svenskan – reglerades i lag först 2005, i samband med att riksdagen röstade igenom en nationell språkpolitik, som reglerar vilken roll svenskan och andra olika språk ska ha i Sverige (se nedan). Dessförinnan fungerade svenska bara av hävd som officiellt språk, utan förankring i någon lag, vilket upplevdes som underligt när landet hade fått fem officiella minoritetsspråk.
Språkrådet, som är en del av Sveriges språkvårdsmyndighet, verkar för att språksituationen i Sverige utvecklar sig i enlighet med de fyra huvudprinciperna i den nationella språkpolitiken:
• Svenska ska vara huvudspråk i Sverige.
• Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
• Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
• Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig det svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråk och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språkpolitiken och språklagen (som röstades igenom några år efter språkpolitiken) erkänner mångspråkigheten i det svenska samhället och reglerar vilken position/roll de olika språken ska ha i Sverige. Majoritets-
Det svenska teckenspråket är ett helt eget språk, inte – som många tror – en svenska talad med händerna. När
teckenspråkskören Handbaletten tolkar sånger till teckenspråk gäller samma som vid översättning till andra språk. Texterna kan inte översättas ord för ord.
språket svenskan är officiellt språk i internationella sammanhang och huvudspråk inom landet. Svenskan ska användas och utvecklas och vara tillgänglig för alla som är bosatta i Sverige. Svenskan rangordnas därmed högre än de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket, som i enlighet med språklagen emellertid ska skyddas och främjas.
Minst skydd får de språk som har kommit till Sverige genom invandring i modern tid. De som har dem som modersmål ska dock ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Det andra målet i språkpolitiken, att svenskan ska vara ett komplett språk, har sin grund i att man upplever att svenska språket hotas. Hotet kommer från engelskan och det ska vi ta en närmare titt på nu.
Engelskan i Sverige
Till bilden av den språkliga mångfalden i Sverige hör engelskan i samhället. En stor del av befolkningen i Sverige är andraspråkstalare av engelska. I en EU-enkät svarade 89 % av de tillfrågade svenskarna att de kunde föra en konversation på engelska. Det betyder att det är en ungefär lika stor befolkningsandel som talar engelska i Sverige som det är exempelvis på Malta, ett officiellt flerspråkigt land med engelska som ett av de officiella språken.
Till skillnad från många andra pågående förändringar i språket som oroar allmänheten, upplevs engelskans inflytande som ett hot mot svenskan också av vissa lingvister och språkvårdare. Det som man menar kan vara hotande handlar inte i första hand om de engelska lånorden. Stora mängder ord från andra språk har nått svenskan förut och de engelska orden utgör inte mer än en mycket liten del av vårt ordförråd.
Minoritetsskyddet innebär bland annat rätt till förskoleverksamhet på samiska i de 19 svenska kommuner som ingår i förvaltningsområdet för samiska.
o fficiellt språk n ett språk med lagstadgad status i ett land
Artisten Timbuktu växlar mellan engelska och svenska i The botten is nådd, men det innebär inget hot mot svenska språket.
Språkvårdare nöjer sig oftast med att föreslå hur de engelska lånorden bör anpassas till svenska språket. Det handlar inte heller om att människor ibland växlar mellan svenska och engelska (läs mer om så kallad kodväxling på s. 80 i kapitel 4 Att lära sig språk).
Nej, vad som oroar språkvetare mest är att svenska språket tycks förlora mark till engelskan i vissa verksamhetsområden (också kallade domäner), till exempel inom områden som forskning och företagsledning. Om engelskan börjar användas mer och mer i det svenska samhället riskerar det bli ett problem för demokratin. De som inte kan engelska riskerar att bli utestängda. I värsta fall börjar svenskan upplevas som ett lågspråk, ett språk enbart lämpat för den privata sfären, bland släkt och vänner. Engelskan skulle då bli vårt högspråk, det språk som används i det offentliga livet.
Det är långt ifrån alla lingvister som tror att svenskan går en sådan framtid till mötes, och än så länge är Sveriges högstatusvarietet standardsvenskan. Den standardsvenska normen ska vi kika närmare på nu.
Rätt och fel i språket?
I insändare kan man ibland läsa upprörda skribenters protester mot sådant som de uppfattar vara fel i språket hos andra. Samtidigt är det ju så att det mesta i språket är vi överens om: som merparten av ordens betydelse, hur orden ska sättas ihop till meningar och så vidare. Annars hade vi inte förstått varandra. Men vem är det som bestämmer vad som är rätt och fel sätt att använda språket? Vem sätter normen? Finns det någon språkvårdande myndighet, organisation eller förening som bestämmer vad som är rätt och fel?
Lingvister och språkvårdares syn på saken
En lingvist besvarar vanligen frågan om vad som är rätt och fel med att hävda att allt som infödda språkbrukare säger är korrekt, förutsatt att de blir förstådda av andra språkbrukare. Lingvisten frestas inte att klassa något som fel bara för att det inte hör hemma i språkets prestigefulla standardvarietet. Hos lingvisten har språkpolisen därför inget att hämta i sin kamp mot exempelvis Jag såg han (istället för Jag såg honom). Men vad säger Svenska Akademien och Språkrådet?
Svenska Akademien tillhandahåller bland annat en ordlista över svenska språket och en språklära. Språkrådet (som tidigare hette Svenska språknämnden) förser oss med bland annat Språkriktighetsboken. Nog vet de vad som är rätt och fel? Är det kanske till och med de som bestämmer vad som är rätt?
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är menad att fungera som rikslikare för stavning, uttal och böjning av svenska ord. Men i första hand upplyser den bara om hur språkbruket ser ut. Bland oss som använder språket – språkbrukarna – finns stor enighet om hur de flesta svenska ord
norm n regel, rättesnöre
Hur vet egentligen språklärare vad som ska markeras med rödpenna i elevernas uppsatser?
Svenska Akademien skapades av kung Gustaf III 1786. Enligt dess stadgar ska Akademien ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”. Sedan år 1900 har Akademien uppdraget att utse årets Nobelpristagaren i litteratur.
bör stavas, och det är den stavningen som anges i ordlistan. Detsamma gäller för Svenska Akademiens språklära. Den beskriver språket som det är och inte som det borde vara.
Språkvårdare i Sverige arbetar emellertid inte bara deskriptivt (beskrivande) utan till viss del också normativt (reglerande). Det innebär att de till exempel rekommenderar användningen av sådant som de tycker är begripligare eller som bättre stämmer med det svenska språksystemet. Där det finns flera sätt att uttrycka sig upplyses man i Svenska Akademiens språklära om vad som är så kallat vårdat språkbruk, och i ordlistan SAOL ges bland annat svenska böjningsmönster till engelska lånord:
cd s. cd:n; pl. cd:ar el. =
Kommentar: Denna böjningsrekommendation ska utläsas så här: cd, ett substantiv, böjs cd:n, flera cd:ar eller flera cd.
Vårdat språkbruk
Det är språkvårdarnas rekommenderade språkbruk som svensklärarna med sina rödpennor försöker få eleverna att ta till sig. Tiden är förbi då elevernas dialektuttal skulle slipas bort i skolan, men i skrift strävar lärare fortfarande efter att lära ut det så kallade vårdade språkbruket.
Att ett ord finns med i Svenska Akademiens ordlista är emellertid ingen garanti för att det får användas i elevuppsatser. I SAOL:s 13:e upplaga listas också ord som redaktionen påpekar ”avviker från huvudfåran
Språkrådets ersättningsuttryck
Skälen till att språkvårdare erbjuder ersättningsuttryck till engelska lånord är bland annat för att de engelska orden kan vara svåra att anpassa till svenska vad gäller böjning, stavning och uttal och att de riskerar slå ut svenska ord (till exempel inom vissa verksamhetsområden). Här följer exempel på svenska ersättningsuttryck, hämtade från Språkrådets webbplats.
engelska och svenska airbag all inclusive cookie cred date kickboxing laptop lookalike skateboard weekend
svenska krockkudde allt inkluderat kaka trovärdighet, erkännande träff
sparkboxning bärbar dator kopia; dubbelgångare rullbräda
veckoslut, helg
exe MP e L vem bestämmer vad allt ska heta?
Kommer du ihåg böckerna och filmerna om Pippi Långstrump? I en av dem undrar Tommy vem som har hittat på vad orden ska betyda.
– Antagligen en hoper gamla professorer, sa Pippi. Och nog får man väl säga, att folk är konstiga! Tänk, vilka ord dom hittar på! ”Balja” och ”träplugg” och ”snöra” och sånt där, som ingen människa kan begripa, var dom får det ifrån. Men ”spunk” som verkligen är ett bra ord, det låter dom helt enkelt bli att hitta på. Vilken tur att jag kom på det! Och jag ska nog ta reda på vad det betyder också.
Ur Boken om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren.
av riksspråksord”. Dessa ord kompletteras med uppgifter om bruklighet. Vissa ord klassas som vardagliga (till exempel dissa och svenne), och andra stämplas som potentiellt nedsättande (till exempel blatte och bög), regionala (till exempel potäter och rullebör) eller ålderdomliga (till exempel huruledes eller ävlas). Med andra ord, att ett ord är vanligt nog för att listas i SAOL innebär inte att det hör hemma i vårdat språkbruk.
Detsamma gäller för mycket annat man kan höra hos språkbrukare. Jag såg han är inte fel – läs varför i Frågelådan på Språkrådets webbplats – men eftersom det inte anses korrekt i vårdat språk, rekommenderar Språkrådet Jag såg honom.
Språkbrukarnas makt över språket
Vi har nu satt oss in i hur lärare med hjälp av språkvårdarnas rekommendationer lär ut ett vårdat språkbruk. Men vi har också förstått att språkvårdarna huvudsakligen baserar sina rekommendationer på språkbruket. Makten över språket har alltså språkbrukarna. Det är språkbrukarna – du och jag – som bestämmer över språket.
Vem som helst har rätt att lansera en språklig innovation, till exempel ett nytt ord. Om ordet möter framgång och börjar användas brett, så kommer det tids nog att tas upp i SAOL och slutligen kanske uppfattas som korrekt att använda i vårdat språk. Detsamma gäller för andra språkliga nyheter, till exempel längre än mig istället för längre än jag. Just den innovationen är redan bedömd som ”rätt” av Språkrådet (läs varför i Frågelådan på Språkrådets webbplats).
Språkvårdarnas ordförslag har i allmänhet större genomslagskraft än om en enskild person lanserar ett nytt ord. Det är emellertid språkbrukarna som bestämmer över språket och i vissa fall får språkvårdarna kapitulera. Svenska Akademiens försvenskningar av wienerschnitzel (till vinersnitsel) och juice (till jos) slog till exempel inte igenom. De förslagen har nu strukits ur SAOL.
Här har kvällspressens journalister lanserat två nya sammansättningar: troshopp och troschock
Slangorden
metafor n liknelse, bildligt uttryck
knalle n gårdfarihandlare, kringvandrande försäljare
Slangord låter ofta udda och roliga, som om de vore ”påhittade” av en lustigkurre. Så är det inte. Slangord har tvärtom för det mesta en lång historia! Väldigt många slangord är metaforiska omskrivningar och inte så få är vanliga ord med en helt ”spegelvänd” betydelse. Andra är ord där en bokstav eller en stavelse kastats om och hux flux har man fått ett nytt ord. Slangen är en märklig språkvärld, där nästan vad som helst kan hända.
Varifrån kommer slangorden?
Slangord lånas från andra språk, till exempel främmande, invandrade språk som turkiska och arabiska, närliggande språk som tyska eller danska, eller inhemska minoritetsspråk, som romani. Hemligspråken, som rotwelsch (”tjuvars och tiggares latin”), knoparmoj (sotarnas språk), månsing (ursprungligen kringfarande knallars men senare även förbrytares språk), fängelsespråk och sjömansspråk är exempel på språkvarieteter som lånat ut ord till slangen.
Typiskt är också att slangorden har gått en lång och krokig väg genom olika hemligspråk och andra oetablerade varieteter på kontinenten och sedan upp till Skandinavien. På vägen har orden dragit på sig många och ibland oväntade betydelseförändringar.
Några slangord med historia Bög används idag mest i betydelsen ’homosexuell man’. Det är en betydelse som hämtats från förbrytarspråket, där bög tidigare betydde ’pervers person, någon som är lätt att lura’. En annan, nyare användning av ordet är ’nördig person’ i sammansättningar, till exempel prylbög –alltså någon som samlar på eller köper många (dyra) saker (av ett visst slag).
Ordet bög har vandrat en lång väg genom argot (förbrytarspråk), slang och hemligspråk. I Sverige kommer det från månsingen, där ordet användes redan på 1700-talet i betydelsen ’bonde’. Det betecknade alltså från början en helt vanlig person, en som inte knallar eller reser. I resandefolkets romani och på cirkusspråk var bögarna beteckningen på alla de vanliga, publiken, folk i byarna runt om.
Ursprungligen kommer ordet från franskan och har använts i argot och andra liknande varieteter. Ordet bougre som betyder ’kul, lustig person’ kommer från medeltidslatinets bulgarus. Detta ord betyder ursprungligen ’bulgar’, men har även bibetydelsen ’medlem av en sekt’.
Abou som betyder ’Titta där!, Kolla!’ är ett exempel på ett modernt inlånat lånord. Det kommer från arabiskan.
Pucko uppfattas av många äldre som ett ”modernt” ord, som dyker upp någon gång i början av 1980-talet och plötsligt används av alla. Så är det inte. Resande, cirkus- och tivolifolk vittnar om att ordet där använts länge. Det har ungefär haft betydelsen ’uppblåst, högfärdig knäppgök’. Ordet har av de flesta resande uppfattats som ”kåkfararromani”, det vill säga att det har haft en ganska dålig klang. Ursprungligen har ordet hämtats från europeisk romani, där det betyder ’uppblåst, högfärdig’, och det är från början ett gammalt indiskt ord.
Tjack är – precis som bög – ett ord som vandrat långt, genom olika hemligspråk och romani innan det kom in i svenskan. På vägen har det ändrat betydelse många gånger. Ursprungligen kommer ordet från jiddisch, judarnas språk, och är ett hebreiskt ord. Schachern betyder ’handla, bedriva handel’. Därifrån har ordet lånats in i rotwelsch och in i månsing och romani, fortfarande med betydelsen ’handelsvaror, gods’. I förbrytarspråk och slang har sedan en mängd olika betydelser uppstått – allt från ’stöldgods’ till ’knark’ och ’flickvän’.
Bäng som för de flesta betyder ’idiot, knäppskalle’ är också ett romaniord. Men den ursprungliga betydelsen är ganska allvarlig; det här är nämligen romernas ord för djävulen. Ordet är ett gammalt indiskt ord, som från början har betydelsen ’missbildad’.
Fika är exempel på så kallad backslang. Det är ordet kaffe i den äldre formen kaffi som fått stavelserna omkastade.
Fimp är en förkortning från det skämtsamma hemligspråket som kallas fikonspråket för ordet stump: fi-mp stu-kon.
resandefolket n också kallade resande, folkgrupp med lång historia som en del menar var gemensam med romernas. Många resande talar romani.
Klädkammare eller walk-in closet?
Språkliga fördomar
Fördomar om språk
De flesta av oss har fördomar om språk. Svenska upplevs kanske som hederlig och helylle, franska associeras med flärd, latin och grekiska betraktas som de lärdas språk och (amerikansk) engelska uppfattas som modern och global. Det är inte svårt att se hur användningen av lånord i exempelvis annonser, reklam och populärkultur tar fasta på dessa språkliga fördomar. Ett ord som lingeri (med franskt ursprung) låter elegantare än underkläder. Medicinska preparat lanseras oftare under ett namn som klingar latinskt än svenskt. Och i inredningsprogrammen på tv byggs walk-in closets eller dressing rooms, inte klädkammare. Genom att använda fraser och uttryck från andra språk förmedlar vi en viss livsstil eller identitet. Många företag har allt att vinna på att framstå som moderna och internationella. De söker efter controllers istället för styrekonomer i sina platsannonser. Företagets verksamhetsår inleds kanske med ett event av något slag, till exempel en kick off med teambuilding. Men det är – som redan antytts – inte i alla sammanhang man vill åt de associationer som engelskan ger. Restauranger söker inte efter en ny wine steward i sina platsannonser, utan snarare en sommelier. På menyn finns ord som filé, pommes frites och dessert. Matgästens tankar ska föras i riktning mot det förnäma franska köket.
Fördomar om brytning
När vi hör någon tala lyssnar vi inte bara på budskapet i det som sägs. Vi lyssnar också på hur personen pratar, och baserat på det vi hör skapar vi oss en bild av personen som vi talar med. Vi gör mer eller mindre pricksäkra gissningar om talarens bakgrund, ursprung och olika personliga egenskaper. Undersökningar visar att den som inte pratar flytande svenska bedöms utifrån sin brytning. Vi gissar talarens nationalitet och tillskriver honom eller henne karaktärsdrag som vi associerar med den nationaliteten.
Människors attityder till bruten svenska kan undersökas genom att man spelar upp talprov med olika brytning och ber lyssnarna bedöma det de hört på skalor av den här typen:
talare 1
denna talare gav intryck av att vara inte alls väldigt pålitlig kompetent vänlig intelligent
Brytning på ett visst språk bedöms inte nödvändigtvis på samma sätt som brytning på ett annat. En aktuell attitydundersökning bland svenska studenter visade att de var allmänt positivt inställda till invandring. Talprov från talare som uppfattades komma från muslimska och östeuropeiska länder bedömdes emellertid mer negativt än talprov från talare som kom från västerländska länder.
Relevé!
Inom baletten används franskan lika flitigt som i restaurangvärlden. Ändå säljs tåspetsskor under ryska företagsnamn, och frågan är om inte rysk brytning kan ge fler fördelar än fransk när en balettdansare söker arbete. Det beror i så fall på de ryska dansarnas goda rykte.
Det är inte ovanligt att skånska artister som Måns Zelmerlöw använder färre genuina dialektdrag än stockholmska artister som Eva Funck. Beror det på språkliga fördomar om skånskan?
En bedömning av en talare utifrån hans eller hennes brytning är inte nödvändigtvis till talarens nackdel. (Som ett exempel är det kanske till ens fördel om man har fransk brytning när man söker jobb som kock.)
Däremot är brytning alltid en opålitlig grund för personbedömningar. (Alla fransmän kan inte laga god mat.)
Inom rättsväsendet är det viktigt att man inte låter sig påverkas av stereotyper kring den nationalitet som man tror att talaren har. Om någon talar med brytning eller inte får inte ha någon betydelse för utredningen av en skuldfråga.
Fördomar om dialekter
I en undersökning i kvällspressen för några år sedan korades skånskan till Sveriges fulaste dialekt. Nästan hälften av rösterna hamnade på skånskan. Hur kan det komma sig? Skånskan utmärker sig inte i fråga om antal dialektord eller dialektala böjningsformer. Pratar kanske skåningarna slappt och ovårdat med fula vokaler och konsonanter?
Nej, talljud i sig kan knappast klassas som vackra eller fula. Ett och samma talljud kan tillhöra en lågt skattad dialekt i ett språk och det högt skattade standardspråket i ett annat. Den skånska diftongeringen (se s. 137), till exempel, har vissa motsvarigheter i den brittiska högstatusvarieteten Received Pronunciation. Det skånska skorrande, bakre r-ljudet används också i standardfranskan. Med ”vårdat uttal” avses i vardagligt
vi föredrar standardspråk i radio och tv
Ända in på 1960-talet föredrogs ett skriftnära standardspråk i radio och tv. På 1970-talet började attityderna till dialekter bli mer positiva och på 1980-talet fick Sverige sina första nyhetsuppläsare med regionalt färgat uttal i rikstäckande sändningar.
En generellt mer positiv inställning till dialekter innebär emellertid inte att de gamla föreställningarna om att vissa dialekter är sämre har försvunnit.
Aftonbladet skrev för något år sedan om reaktionerna på programledaren Inger Ljungs debut: – Redan efter testsändningen fick jag mejl från folk som inte gillade min skånska, säger hon. Värst var den tittare som menade att jag hade talfel och behövde gå till talpedagog. Jag blev både arg och ledsen.
språkbruk ett uttal som närmar sig det standardspråkliga. Ett dialektalt, icke-standardspråkligt uttal betecknas omotiverat som ”ovårdat” eller ”slappt”. Om man uppfattar en dialekt som vacker eller ful beror inte på dialekten i sig, utan på de associationer man får till talarna av dialekten. Det finns naturligtvis också dialekter som människor generellt sett har positiva attityder till, till exempel norrländska, värmländska och göteborgska. Slutligen kan man ha både negativa och positiva attityder till en dialekt: dialekten kan upplevas som mindre korrekt och olämplig att använda i formella situationer samtidigt som den uppfattas som varm och vänlig i andra.
Fördomar om ungdomsspråk
I varje generation höjs röster mot ungdomens språk. Ungdomens språk är sämre – torftigt – nuförtiden, brukar det heta. Man anklagar ungdomen för ordfattigdom, otydlig artikulation, (över)användning av småord som ba, ju och liksom, grova svordomar med mera. Varför är då inte lingvister och språkvårdare oroade? Låt oss se närmare på ett par av skälen. Ungdomens ”ordfattigdom” mättes i en studie för några år sedan. Ungdomarnas vanligaste tjugo ord svarade för en tredjedel av allt de sagt. Det låter ordfattigt men skiljer sig inte nämnvärt från en beskrivning av vuxnas tal. Så vanliga är nämligen våra vanligaste ord! Om en annan studie, där det fastslagits att ungdomar bara använder 800 ord om dagen, gav en klok språkvetare följande kommentar till den brittiska tidningen The Telegraph:
The real issue here is that people object to kids having a good vocabulary for hip-hop and not for politics.
[I översättning: Det som egentligen är problemet här är att folk ogillar att ungdomar har ett bra ordförråd för hiphop och inte för politik.]
torftig n (ord)fattig
Ordrik ungdomskultur i form av graffiti.
språkkonservativa n en språkkonservativ person är en person som är negativ till språkförändring, alltså någon som vill konservera, bevara, språket
Ungdomars språkbruk jämförs med en standardnorm som dikteras av vuxna. Att med flit avvika från standardnormen är emellertid ett effektivt sätt att revoltera mot vuxenlivet. Med ungdomsspråket signaleras dels den egna identiteten och samhörigheten med ungdomsgruppen, dels ett avstånd till de vuxna.
Ett annat skäl för att avstå från att oroa sig över ungdomarnas språkbruk är att vissa av deras språkdrag är exempel på pågående språkförändringar. Det är morgondagens sätt att uttrycka sig som vi hör ta form bland ungdomarna. Idag upplevs oron över slangen från 1900-talets början –med ”ovårdade” ord som stiligt, skojigt, väldigt och ajöken – som överdriven. Om hundra år kommer sannolikt folk att förvånas över vår tids orosmoln.
Ungdomsspråket i mångspråkiga stadsmiljöer river upp speciellt starka känslor bland språkkonservativa. I vardagligt tal kallas det för sådant som rinkebysvenska, rosengårdssvenska, angeredska och förortssvenska/förortsslang. En häftig debatt om det här språket inleddes av en litteraturprofessor, som i TV24 argumenterade för förstärkt svenskundervisning till Sveriges invandrare. Dessvärre slog hon ihop alla sorters svenska som man kan stöta på i förorten till ”blattesvenska”. Hon sa bland annat:
Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård.
Debatten fortsatte sedan bland annat i tidningen Dagens Nyheter. Den vanligaste fördomen om ungdomsspråket i förorten är nog just denna: Att ungdomarnas utländska språkdrag (lånord, annorlunda böjning, ordföljd, uttal och talmelodi) beror på dåliga svenskkunskaper. Det finns många slags svenska i flerspråkiga stadsmiljöer: infödd svenska, inlärares svenska och ungdomsspråk. Det är skillnad på att vara inlärare – det vill säga på väg mot flytande svenska – och att vara talare av multietniskt ungdomsspråk (även kallat multietnolekt). Det vet vi eftersom:
• många som använder multietniskt ungdomsspråk också behärskar en mer standardnära svenska
• det multietniska ungdomsspråket innehåller drag från en mängd olika språk (i inlärarspråk hörs bara spår av det egna modersmålet)
• vissa talare av multietniskt ungdomsspråk har svenska som (enda) modersmål
Språket som studieobjekt
Det är spännande att fördjupa sig i språkfrågor idag. De flesta av oss har genom bibliotek eller i hemmet tillgång till en dator med Internetuppkoppling. Det är därmed lätt att söka upp information. Man kan sätta sig in i vad som redan är känt inom ett ämne genom att till exempel läsa forskares vetenskapliga eller – mer lättlästa – populärvetenskapliga publikationer. Många går att ladda ner från universitetens webbplatser och läsa direkt.
Därefter kan man ge sig på att språkforska lite själv. Man kan ladda ner verktyg som forskare världen över använder för att studera språk. Med en mikrofon kopplad till datorn kan man spela in och försöka analysera sitt eget och andras uttal. Genom Internet kan man dessutom få tillgång till en del av det material – texter och inspelningar – som lingvister undersöker i sin forskning. Till och med sökmotorer som Google kan användas för att ta reda på hur folk använder språket. Men texter på Internet representerar naturligtvis inte hela språkgemenskapens språkbruk. Man får undvika att dra alltför långtgående slutsatser.
När man har språket som studieobjekt beskriver man språket som det är (eller har varit), inte som det i någon mening borde vara. Om man, till exempel, observerar att det finns två alternativa sätt att uttrycka samma sak, så undviker man att betrakta det ena som rätt och det andra som fel. Istället intresserar man sig för varför båda formerna finns, och vilka faktorer som avgör vilket uttryckssätt språkbrukaren väljer: Används uttrycket i tal eller skrift? Av män eller kvinnor? Av yngre eller äldre språkbrukare? I högre eller lägre socialgrupper? I formella situationer eller hemma med familjen?
multi- n förled synonymt med fler-, och mång-
S A mm AN f Att NING
• De flesta samhällen är flerspråkiga. I Sverige samsas svenskan – huvudspråket – med de fem nationella minoritetsspråken (finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch), det svenska teckenspråket och ytterligare 150–200 språk, som kommit hit genom invandring i modern tid.
• Inom ett och samma språkområde finns därtill en mängd dialekter, sociolekter och andra språkvarieteter.
• En del av den språkliga variationen i samhället speglar pågående språkförändringar, exempelvis nya ord som språkets främsta nyskapare – ungdomarna – bidrar med.
• Vi förmedlar vår identitet genom vårt språkbruk. Regional hemvist, social ställning, etnicitet, könstillhörighet och ålder speglas i vårt val av språkvarietet.
• Sveriges språklag reglerar vilken position/roll språken i Sverige har och fastställer att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
• Normen, det som anses vara ett vårdat språkbruk, dikteras av dagens välutbildade vuxna.
• Svenska språkvårdare ger råd om bland annat ersättningsord och böjningsmönster till engelska lånord och visar vägen mot ett mer jämställt språk. Vilka ord, stavningar, uttal och böjningsmönster som slutligen hamnar i ordlistorna styrs dock av användningen bland oss språkbrukare.
• Vi har allt att vinna på att försöka lösgöra oss från våra språkliga fördomar. Utpräglad dialekt är inte slappare än standardsvenska. Ungdomars många slangord innebär inte att deras språk är ordfattigt eller torftigt. En individs brytning väcker bara våra stereotyper kring hans eller hennes nationalitet. Och en tjej som svänger sig med slang med arabiskt ursprung saknar inte nödvändigtvis goda svenskkunskaper.
Övningar
1:1 Kommer du ihåg?
a) Vad är skillnaden mellan ett språk och en dialekt?
b) Vad är skillnaden mellan en dialekt och en sociolekt?
c) Vad är en etnolekt?
d) Vad är en multietnolekt? Ge tre exempel på svenska multietnolekter.
© Författarna och Studentlitteratur
e) Vilken neutral term kan användas för att beteckna samtliga ”lekter” i uppgift d?
f) Vilka är Sveriges fem nationella minoritetsspråk?
g) Vilket språk behandlas av statsmakterna som Sveriges sjätte officiella minoritetsspråk?
h) På vilket sätt skiljer sig stödet åt mellan Sveriges huvudspråk och Sveriges nationella minoritetsspråk?
i) Hur stort stöd har språk som kommit till Sverige genom invandring i modern tid, till exempel arabiskan?
1:2 Språkvårdarnas arbete
a) Vad menar man med att svenska språkvårdare arbetar deskriptivt?
b) Vad menar man med att svenska språkvårdare också arbetar normativt?
c) Arbetar Språkrådet och Svenska Akademien främst deskriptivt eller normativt?
d) Ge tre exempel på hur språkvårdare genom sina rekommendationer försöker påverka det svenska språkbruket.
1:3 Att tala fiiint
I Skåne finns den så kallade P1-skånskan, en ”finare” slags skånska. Hur talar man ”fint” i andra städer, till exempel i Stockholm eller på din hemort? Vilka uttal och ord använder man respektive undviker man?
1:4 Engelskan i svenskan
Innebär engelskan ett hot mot svenskan? I det här kapitlet har det hävdats att de engelska lånorden inte utgör ett hot. Däremot har språkvetare argumenterat för att vi skulle vara illa ute den dag vi inte längre kan anpassa lånorden till det svenska språksystemet, det vill säga inte kan böja orden på svenska.
a) Hur böjer du följande ord i plural: blogg, cookie, date/dejt och mejl? (Samtliga ord finns i SAOL.)
b) Kan du komma på ord i vilka du blandar engelska och svenska böjningsformer? ett exempel på en sådan blandning är ordet kidsen som har ett engelskt plural-s och svensk böjning i bestämd form (-en).
1:5 Onödig engelska i svenskan?
a) Hur lyckade är Språkrådets ersättningsuttryck i tabellen på s. 26? Finns det ersättningsuttryck som du inte tror kommer att bli allmänt spridda bland språkbrukarna? Om ja, varför inte?
b) Vad är anledningen till att ett ord som cred får spridning när ordet trovärdighet redan finns i svenska språket?
1:6 Laddade ord
Ord som bög och blatte betecknades som nedsättande i Svenska Akademiens ordlista fram till den senaste, 13:e upplagan. Nu efterföljs de istället av formuleringen ”kan uppfattas som nedsättande”. Det beror på att orden har olika laddning hos olika språkbrukare; de uppfattas inte längre som nedsättande i alla sammanhang.
a) När uppfattas orden bög och blatte inte som nedsättande?
b) Hur tror du att denna förändring i ordens laddning har åstadkommits?
c) Kan du komma på fler svenska eller engelska ord som gjort samma resa, från att vara negativt laddade till neutrala eller till och med positiva?
1:7 Vilka fördomar har du om dialekter?
a) Om du exempelvis tittar på en Wallanderfilm, vad tycker du då låter märkligast, och vad fångar din uppmärksamhet först? Är det: 1) att merparten av Ystadspoliserna talar stockholmska eller 2) att lokalborna (statisterna) talar skånska?
b) Om du (eller någon av dina klasskamrater) svarar 2, så kan du fundera vidare över vad detta säger dig om dialekternas status i Sverige idag.
1:8 Språket i svensk hiphop
I amerikansk hiphop använder många rappare African American Vernacular english.
a) Vilka språkvarieteter används i svensk hiphop?
b) Ge exempel på språkdrag (exempelvis ordval eller uttal) som du upplever som typiska för språkvarieteterna i fråga.
1:9 Undersök språkbruket på webben
Använd till exempel Google och undersök bruket av ordet fakta. I SAOL listas två pluralböjningar: ett faktum – flera faktum eller ett faktum – flera fakta. Tolkar alla skribenter på Internet ordet fakta som en pluralform? Begränsa din sökning till svenska sidor, använd citattecken och jämför antalet träffar du får på min fakta och mina fakta (eller din fakta och dina fakta, all fakta och alla fakta och så vidare). Gör detsamma för ordet data Hur stor variation hittar du? Undvik att tänka på den ena formen som rätt och den andra som fel. Fundera istället på vad orsaken till variationen kan vara. Spekulera kring det framtida språkbruket av dessa ord. Kan du komma på något engelskt lånord vars pluralform används som singular på svenska?
Vill du fördjupa dig?
Böcker
Ju – ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige av Olle Josephson (Norstedts, 2005).
Förortsslang av Ulla-Britt Kotsinas och Dogge Doggelito (Norstedts, 2004). En ordbok om slang i storstadsregionernas förorter.
Fiint språk. Språket som förhöjer, förför och förargar av Lars Melin (Schibstedt Förlagen, 2007). En bok som diskuterar vad som räknas som fint och fult språk.
Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk av Mikael Parkvall (Telegram bokförlag, 2009). Den här roliga boken tar upp många vanliga missuppfattningar om språk.
Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt av Karin Milles (Norstedts, 2008). En bok som visar hur könsrollerna syns i språket.
Länkar
Studera teckenspråk på Utbildningsradions webbsidor om teckenspråk. Leta efter dem genom att söka på UR + teckenspråk.
Lyssna på svenska dialekter: www.swedia.nu
Lyssna på olika typer av bruten engelska: http://accent.gmu.edu
Slå upp svenska ord i SAOL, Svenska Akademiens ordlista, via saol.se
Sök svar på vanliga språkvårdsfrågor, eller skicka nya till Frågelådan på Språkrådets webbplats: www.sprakradet.se
Lyssna på P1-programmet Språket som ofta tar upp olika aspekter av språk i samhället. Leta efter programmet på nätet genom sökorden SR och Språket. Gå till webbdelen om du vill träna på kapitlets begrepp
SPRÅKET, MÄNNISKAN OCH VÄRLDEN
Människans språk 1–2
Språket, människan och världen är en introduktion till lingvistik, utvecklad för gymnasiekurserna Människans språk 1 och 2 på det humanistiska programmet.
I läromedlet lotsas eleverna genom språkvetenskapens olika delar. Här presenteras grunderna i ämnet, liksom den nyaste forskningen.
Tanken är att eleverna ska få stifta bekantskap med en bred palett av språklig allmänbildning, snarare än detaljer om enskilda språk.
I 15 kapitel behandlas språket som system (ljudsystem, böjningssystem, satsbyggnad, skriftsystem), språkets sociala, psykologiska, historiska och biologiska aspekter, språkinlärning, språkteknologi, psykolingvistik och läs- och skrivforskning samt olika metoder för att undersöka språk.
Med många exempel illustreras världens språkliga mångfald och var svenskan placerar sig i denna mångfald.
I läromedlets webbdel finns faktafördjupningar, interaktiva övningar m.m. samt en digital version av boken inläst med textföljning.
Språket, människan och världen är skriven av ett tjugotal författare, verksamma som lärare, forskare och doktorander i lingvistik och närbesläktade ämnen vid Lunds universitet.