LÄSNING PÅGÅR 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
LÄSNING PÅGÅR 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
Läsning pågår 4 är ett elevpaket som består av två delar.
ELEVBOK
Läsning pågår 4 tränar läsförståelse utifrån olika texttyper. Boken inleds med
en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken.
DIGITALT LÄROMEDEL
I den digitala delen finns samtliga texter inlästa. De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
LÄSNING PÅGÅR
Hanne Solem
Texter med olika uttryckssätt
När du läser en text kan det vara bra att tänka på vilket sätt den är skriven. Texter kan vara berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.
Berättande texter eller
sakprosatexter
Det finns två sorters texter: berättande texter där
innehållet är påhittat och sakprosatexter där innehållet är sakligt.
Typiskt för berättande texter
I berättande texter kan du läsa om vad de som skrivit texterna har varit med om och vad andra har upplevt. I en del texter kan du också läsa om vad de som skrivit känner och tycker, till exempel bloggtexter.
En annan typ av berättande texter är skönlitteratur, alltså berättelser som är mer eller mindre påhittade. I skönlitterära berättelser kan du läsa texter där författarna:
• bygger innehållet på vad de själva och andra har upplevt – allt är kanske inte sant utan författarna berättar så som de har uppfattat det på sitt eget personliga sätt
• använder sin fantasi och hittar på och skapar personer, djur och miljöer som inte finns i verkligheten
• blandar sådant som hänt i verkligheten med sådant som de själva hittar på.
Typiskt för sakprosatexter
I sakprosatexter läser du texter där innehållet är sakligt framställt. Det innebär att du får reda på fakta om olika ämnen. Sakprosatexter handlar om verkligheten och de som skriver uttrycker för det mesta inte sina egna känslor eller åsikter. I vissa sakprosatexter nämner de som skriver också något om vad de själva tänker och tycker, till exempel när de argumenterar för eller emot något i en recension eller en debattartikel.
Den här tankekartan visar de olika uttryckssätt som du kan hitta i olika typer av texter. Du får också reda på i vilka texter de olika uttryckssätten används i den här boken.
Berättande
• Underhåller och ger kunskap.
• Berättar om personer och deras miljö.
• Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld.
Exempel
berättande texter:
skönlitterär berättelse
• saga s. 8
• novell, roman ............... s. 20, 30, 40
• myt s. 46 lyrik
• dikt s. 14
• blogg s. 44
Beskrivande
• Informerar och beskriver.
Exempel
sakprosatexter:
• artikel s. 6, 12, 32
• informationstext s. 10, 16, 26
• läromedelstext ....................... s. 28, 38
3 2
Uttryckssätt
4
Förklarande
• Reder ut och förklarar.
• Redogör för något, till exempel tar upp ett problem och visar vad det beror på.
Exempel sakprosatexter:
• artikel s. 18
• frågespalt ............................. s. 34
• läromedelstext s. 36
Instruerande
• Ger anvisningar och instruerar.
Argumenterande
• Talar om vad man tänker och tycker och varför.
• Presenterar en eller flera åsikter.
• Försöker påverka och övertyga andra.
Exempel sakprosatexter:
• recension s. 24
• debattartikel s. 42 5
• Visar hur man ska göra något, ofta i en viss ordning steg för steg.
Exempel
sakprosatexter: instruktion
• arbetsbeskrivning s. 4
• recept s. 22
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar
• Visar hur man ska göra något, ofta i en viss ordning steg för steg
• Ord eller siffror för de olika stegen (för det första, för det andra, till slut eller 1, 2, 3 och så vidare)
• Verb i uppmaningsform (ta, skruva, blanda)
Räkna bilar
I den här uppgiften ska du visa att du förstår och kan använda tabeller och stapeldiagram. Ta reda på vilken färg som är vanligast på bilarna på en parkeringsplats. Samla in information och sammanställ den i en tabell och ett diagram. Presentera sedan resultatet för hela klassen.
1. Arbeta två och två. Gå till en parkeringsplats i närheten av skolan. Ta med ett skrivhäfte eller ett anteckningsblock.
2. Gör en tabell i skrivhäftet. Skriv in sju olika färger och gör plats för att skriva streck bredvid.
3. Börja räkna färger i den ena hörnan av parkeringsplatsen. Sätt ett streck i tabellen för varje färg ni ser på bilarna. En svart bil ger ett streck vid svart, en vit bil ger ett streck vid vitt och så vidare.
4. Fortsätt tills ni har satt ett streck för varje bil på parkeringsplatsen.
5. Rita ett stapeldiagram med hjälp av tabellen. Har ni till exempel räknat till 16 röda bilar ska ni göra en röd stapel som går upp till 16 i diagrammet.
6. Förbered en presentation av tabellen och diagrammet. Rita på ett blädderblock eller använd ett presentationsprogram på datorn.
7. Visa tabellen och stapeldiagrammet för resten av klassen.
Exempel på en tabell innan den är färdig.
Exempel på ett stapeldiagram. svart vit röd blå grå grön gul
Sök information i texten
1. Vad ska ni ta reda på?
2. Hur ska ni arbeta?
3. Vilka hjälpmedel ska ni använda?
4. Hur ska ni visa det ni har tagit reda på?
5. Rita av tabellen och gör den klar med hjälp av stapeldiagrammet.
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Vad är syftet med uppgiften?
2. Varför är det bra att vara minst två när ni gör en sådan här uppgift?
3. Varför är det bra att fylla i tabellen innan ni gör stapeldiagrammet?
4. Varför finns det ett tvärstreck över de fyra första strecken i tabellen?
5. Varför går stapeldiagrammet i exemplet bara till 16?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Vad kan göra det svårt att fylla i tabellen? Vad kan ni ändra för att det ändå ska fungera?
2. Hur är stapeldiagrammet ordnat? Kan ni göra det på något annat sätt?
3. Vilka andra hjälpmedel kan ni använda för att samla in och presentera informationen?
4. Vad är viktigt att tänka på när ni presenterar för klassen?
5. Ni jämförde färger på bilar. Vilka andra saker skulle ni kunna jämföra på parkeringsplatsen?
Reflektera över texten.
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver
• Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur?
• Verb i nutid (är, finns, har)
KINESISKA MUREN
Om man ser den kinesiska muren uppifrån ser den ut som en orm som slingrar sig mellan berg och dalar i Kina. Muren är världens längsta byggnadsverk. Den är omkring 9 000 km lång. Större delen av muren är mellan 6 och 15 meter hög. På många platser håller muren på att rasa, men man har reparerat och bevarat stora delar av muren.
Varför byggdes muren?
För flera tusen år sedan bestod den kinesiska muren av flera korta murar på olika ställen i Kina. På den tiden bestod Kina av många stater, och ibland angrep de varandra. För ungefär 2 200 år sedan lyckades kejsaren Shi Huangdi ena Kina till ett land. Han lät riva ner några av murarna och såg till att man byggde till andra så att de hängde samman. Det var början på den kinesiska muren. Den skulle skydda landet mot angrepp från norr.
Efterhand utvidgade man muren och förbättrade den. Miljontals människor var med och byggde den. Soldater, fångar och människor som bodde i närheten gjorde arbetet.
Arbetet var mycket hårt, och man måste göra allt för hand. Den äldsta delen av muren byggde man av jord, sten och trä. Senare använde man olika sorters sten. Ingen vet hur många arbetare som dog när muren byggdes, men kanske var det så många som en miljon. Det sägs att några av de som dog blev begravda under muren. En del kallar muren för ”världens längsta kyrkogård”.
Längs hela muren byggde man fyrkantiga vakttorn på några kilometers avstånd. Det fanns fler än tio tusen sådana torn. I tornen bodde soldater, och från tornen kunde de signalera till varandra om de fick syn på fiender.
Muren i dag
I dag besöker tusentals turister den kinesiska muren varje år. På många ställen är muren mycket brant, så en promenad på muren kan vara ganska jobbig.
En del påstår att man kan se den kinesiska muren från månen, men det stämmer inte. Från månen kan man inte se något som människor har byggt på jorden.
Sök information i texten
1. Ungefär hur lång är den kinesiska muren?
2. Titta på bilden av den kinesiska muren. Vad säger den dig om muren?
3. Vilka byggde muren?
4. Vad byggde de muren av?
5. Varför kan det vara jobbigt att gå på muren?
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Varför byggde man först flera korta murar?
2. Vad innebär det att muren byggdes ”för hand”?
3. Varför kallas muren för ”världens längsta kyrkogård”?
4. Varför tror du att stora delar av den äldsta muren rasade?
5. Hur ser muren ut i dag?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Varför ville kejsaren att det skulle finnas en sammanhängande mur?
2. Soldaterna använde röksignaler och eldar för att skicka meddelanden till varandra. Varför tror du att de inte bara använde röksignaler?
3. Hur kan man veta att det inte är sant att man kan se muren från månen? Det finns väl inga människor på månen?
4. Den kinesiska muren är inte längre så viktig för att försvara landet. Varför det, tror du?
5. Varför är det ändå viktigt för Kina att bevara muren, tror du?
Reflektera över texten.
• Handling med händelser och problem som har en upplösning
• Berättar om personer och deras miljö
• Bygger på sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld
• Dialog återger vad personer säger till varandra
• Verb i dåtid (var, fanns, levde)
• Beskrivande ord (regnig, glad, spännande)
• Tidsord (en dag, i morgon, till slut)
Sköldpaddan och världens visdom
En afrikansk saga
En gång för länge, länge sedan fanns det en sköldpadda som gärna ville ha all visdom som fanns. Han ville vara den ende i världen som var riktigt vis. I så fall skulle han vara så klok att alla människor, till och med kungar, måste be honom om råd när de skulle lösa små eller stora problem. Sköldpaddan trodde att han skulle kunna ta bra betalt för sina råd.
Sköldpaddan gav sig i väg för att samla in all visdom i världen. Varje bit visdom som han hittade lade han i en flaska gjord av en torkad pumpa. Flaskans öppning täppte han till med några blad som han rullade ihop. Insamlingsarbetet tog lång tid. När sköldpaddan äntligen var färdig och flaskan var full bestämde han sig för att gömma flaskan med visdom högst uppe i ett träd. Trädet skulle vara så högt att ingen annan kunde komma upp i det.
När sköldpaddan hade valt ut ett träd, en hög palm, knöt han ett snöre om halsen på flaskan. Sedan gjorde han en ögla av de två ändarna på
snöret och trädde den över huvudet. Öglan hamnade runt halsen och flaskan vilade mot magen. Sköldpaddan började klättra upp i trädet, men det var svårare än han hade trott. Flaskan var hela tiden i vägen. Han försökte skjuta flaskan åt sidan, han försökte sträcka sig förbi den, men alla hans försök att klättra upp i trädet misslyckades.
Vad skulle sköldpaddan göra nu? Han stod vid foten av trädet och funderade när han hörde någon som skrattade bakom honom. Det var en jägare som hade stått och tittat på sköldpaddan.
– Om du vill komma upp i toppen på trädet, skrattade jägaren, varför hänger du då inte flaskan bakom dig?
När sköldpaddan fick det kloka rådet förstod han att det fortfarande fanns visdom kvar i världen. Han blev så besviken över hur hopplös uppgiften var att han släppte flaskan på marken så att den gick sönder. Då spreds visdomen som små bitar över hela världen, och alla som letar ordentligt kan hitta lite visdom.
vis = klok visdom = kunskap eller erfarenhet
Sök information i texten
1. Vilket annat ord för vis finns i texten?
2. Vad var flaskan gjord av?
3. Hur tätade sköldpaddan flaskan?
4. Skriv den mening som visar att det inte gick fort att samla världens visdom.
5. Vem var det som skrattade åt sköldpaddan?
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Varför ville sköldpaddan samla in all visdom som fanns i världen?
2. Förklara med ord eller med en teckning vad som är halsen på en flaska.
3. Vilka ord i texten visar att den här sagan inte är från Sverige?
4. Skriv den mening som visar att sköldpaddan inte hade klarat av att samla in all visdom i världen.
5. Varför skrattade jägaren åt sköldpaddan, tror du?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Vilken mening visar att sköldpaddan ville tjäna pengar?
2. Sköldpaddan ville hitta ett högt träd som ingen annan kunde klättra upp i. Vad säger det om sköldpaddans tankar om sig själv?
3. Varför kan det vara bra att hänga flaskan bakom sig?
4. Vad betyder ”hopplös uppgift”?
5. Vad kan vi lära oss av den här sagan?
Reflektera över texten.
!BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver
• Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur?
• Verb i nutid (är, finns, har)
Skatecamp på höstlovet
Vi upprepar sommarens succé och satsar på att höstlovet ska bli minst lika lyckat. Med landets bästa skateboardåkare som instruktörer bjuder vi in till Element Skatecamp på Camp Vierli i höst. Vi bor, åker skateboard och äter på Camp Vierli.
Det är en av landets häftigaste skateparker med en anläggning på 150 m2 inomhus och 750 m2 utomhus – ett Mecka för skateboardåkare.
Element Skatecamp – landets bästa läger för skateboardåkare
Vi har ett begränsat antal platser för att kunna ha små grupper med bättre och personligare uppföljning. Detta gäller både skateboard och andra aktiviteter.
Med landets bästa skateboardåkare som instruktörer har vi trickgaranti. Vi gör övningar med progression och lovar att ALLA deltagare gör stora framsteg. Våra ledare har lång erfarenhet av skateboardläger för barn och ungdomar.
På lägret händer det kul saker hela dygnet med skateboard i fokus. Det blir mycket skateboard
åkning under en dag, men veckoprogrammet ger balans mellan vila och aktivitet varje dag. Hotellet vi bor på är i sig ett lekland, och vi har också vattenaktiviteter bara för lägerdeltagarna.
Deltagarna har exklusiv tillgång till skateparkerna och till föredrag, kurser och tävlingar som ordnas av ledare och instruktörer. Vi bjuder på massor av priser och presenter.
För vem?
Målgruppen är killar och tjejer i åldern 10–25 år som åker skateboard. Vi har satt en nedre åldersgräns på tio år, men vi är öppna för att de yngsta deltagarna kan ta med sig sina föräldrar. Vi tar emot deltagare på alla nivåer.
m2 = kvadratmeter
Mecka = Profeten Muhammeds födelseort. Används också som ord för en plats dit alla söker sig, ett centrum. camp = läger progression = utveckling, ökad svårighetsgrad exklusiv = något som bara gäller vissa utvalda personer
Sök information i texten
1. Under vilket lov ska det vara skatecamp?
2. Vilka är instruktörer på lägret?
3. Vem kan ta med sig sina föräldrar på lägret?
4. Skriv den mening i texten som visar att man kan åka skateboard både ute och inne.
5. Skriv den mening som visar att man kan vinna något på lägret.
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Vad betyder det att ”Vi gör övningar med progression och lovar att ALLA deltagare gör stora framsteg.”?
2. Varför är det ett begränsat antal platser?
3. Vad kan deltagarna göra på hotellet?
4. Skriv den mening som visar att det är kul både dag och natt på lägret.
5. Vad kan man göra på lägret förutom att åka skateboard?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Skriv några exempel på engelska ord i texten. Varför tror du att engelska ord används?
2. Vad tror du att uttrycket ”Mecka för skateboardåkare” betyder?
3. Vad tror du att ”trickgaranti” betyder?
4. Vad innebär det att ”programmet ger balans mellan vila och aktivitet”?
5. Detta är en reklamtext. I reklamtexter lyfter man gärna fram det positiva och överdriver det. Leta reda på några exempel på det i texten.
Reflektera över texten.
BESKRIVANDE
• Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur?
• Verb i nutid (är, finns, har)
Snövit och äpplet
Åt Snövit ett förgiftat äpple? Eller var det helt enkelt ett mögligt äpple?
Sagan om Snövit
De flesta har hört sagan eller sett filmen om Snövit, hon som har ”hy vit som snö, läppar röda som blod och hår svart som ebenholts”. Den elaka styvmodern, drottningen, vill vara den vackraste i landet och försöker göra sig av med Snövit på flera sätt. Till slut klär drottningen ut sig till en gammal kvinna och går till styvdottern i de sju dvärgarnas hus. Där lurar hon Snövit att äta ett förgiftat äpple.
När dvärgarna kommer hem från arbetet tror de till sin stora sorg att Snövit är död. Lyckligtvis vaknar Snövit till liv igen när prinsen kysser henne. Det blir bröllop, och de lever lyckliga i alla sina dagar.
Farligt mögel
Kanske var det inte gift i äpplet som drottningen gav åt Snövit, kanske var äpplet helt enkelt mögligt? Bland alla de olika mögelsvampar som kan växa på äpplen finns det en särskild mögelsvamp som kan göra oss akut sjuka. Den heter Penicillium crustosum och framställer giftiga ämnen som kallas mykotoxiner. Om vi äter ett äpple med
mykotoxiner får vi kramper, kräks och blir mycket sjuka.
Kan den elaka drottningen ha vetat det som forskarna i dag känner till om mögelsvampar?
Död eller bara tillfälligt sjuk?
De som gjorde filmen om Snövit tyckte antagligen inte att det var lämpligt att Snövit föll ihop i kramper. I stället segnar hon långsamt ner och ligger som om hon vore död i en glaskista tills prinsen väcker henne med en kyss. I verkligheten blir man för det mesta frisk efter ett par dagars vila om man har blivit förgiftad med mykotoxiner.
I värsta fall kan mykotoxiner ge skador på hjärnan, men det är sällsynt. Det är ändå bäst att inte äta mögliga äpplen. Eftersom äpplen har hög vattenhalt sprider sig de giftiga ämnena i hela frukten och finns inte bara i den del av äpplet som ser mögligt ut.
Kan vi äta fallfrukt?
Vi kan tryggt äta äpplen som har fallit till marken om vi bara kontrollerar dem och låter de som är mögliga ligga kvar. ebenholts = ett mörkt träslag från Sri Lanka eller Madagaskar mögelsvampar = mycket små svampar som bryter ner växter och kan framställa giftiga ämnen akut = plötslig
Sök information i texten
1. Vad är ebenholts?
2. Varför kände inte Snövit igen drottningen när drottningen gav henne det förgiftade äpplet?
3. Vilka hittade Snövit när hon hade ätit av äpplet?
4. Vad kan hända om du äter ett äpple med mykotoxiner?
5. Vilka ord i texten visar att äpple innehåller mycket vatten?
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Vilken del av texten är ett direkt citat från sagan om Snövit?
2. Vad i texten visar att drottningen är avundsjuk på Snövit?
3. Skriv den mening som visar att man inte blir sjuk av alla mögelsvampar som växer på äpplen.
4. Varför brukar man inte behöva ta läkemedel när man har fått i sig mykotoxiner?
5. Varför hjälper det inte att skära bort den mögliga delen på ett äpple?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Antagligen tyckte de som gjorde filmen Snövit att det inte var lämpligt att Snövit fick kramper. Varför?
2. Tror du att äpplet som Snövit åt var förgiftat eller mögligt? Motivera svaret.
3. Vad får du veta i sagan om Snövit som du tycker är typiskt för sagor?
4. Till den här texten finns tre ordförklaringar. Leta reda på tre andra ord i texten och förklara dem så bra du kan.
5. Vad har du lärt dig av den här texten som du kan ha nytta av?
Reflektera över texten.
BERÄTTANDE TEXT – DIKT | underhåller och ger kunskap
• Ingen sammanhängande handling
• Uttrycker personliga upplevelser, känslor och tankar
• Orden ordnade rad för rad, ofta i olika grupper
• Korta meningar och upprepningar av ord som ger rytm
• Verb i nutid (är, finns, lever)
• Beskrivande ord för känslor och sinnesintryck (regnig, glad, spännande)
Dikter
Min längtans skrik
Jag har en längtan som jag tryckt ner i mina skor.
Jag har ett skrik som fastnat i magen.
Skriket rullar runt därinne, väntar.
Ja, på vadå?
På att jag ska ta av mig skorna kanske.
Mårten Melin
Om
Om vi skrapade av oss huden,
tog bort alla muskler och inälvor, gröpte ur våra hjärnor och stod där som två skelett:
Då skulle vi nog vara rätt lika varandra, du och jag.
Mårten Melin
Den jag är
Varför kan jag inte få vara den jag är?
Varför duger jag inte som jag är?
Jag skulle gärna vara som du Lika smart, duktig och bra men jag kan inte ändra på mig själv
Så snälla, snälla, snälla du tyck om mig för den jag är
Sandra Jonsson
Tillit
Tillit är ett ord
som går att läsa från båda hållen, det är alltså ett ord man kan stirra sig blind på.
Jag är som jag är
Jag är som jag är
jag tänker som jag
jag skrattar när jag vill
och skriker när jag vill
jag springer när jag vill
och sjunger när jag vill
jag gråter när jag vill
Jag gråter
För att jag är ensam
Barbro Lindgren
Daniel Boyacioglu
Sök information i texten
1. Vilka dikter handlar om ”jag”? Vilka handlar om ”du och jag”?
2. Vilken dikt upprepar många ord?
3. I vilken dikt talar författaren om kroppens inre?
4. Vad är det som är så speciellt med ordet tillit?
5. Vilken författare har skrivit två av dikterna?
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Vad betyder ”stirra sig blind på”? Varför tror du att författaren använder det uttrycket?
2. Vad tror du att skorna står för i ”Min längtans skrik”?
3. En av dikterna handlar om olikhet och likhet. Vilka bilder använder författaren för att visa det?
4. Hur känner sig personen i ”Jag är som jag är”?
5. Hur ser personen i ”Den jag är” på sig själv?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Välj en dikt och förklara vad den handlar om.
2. Vad menas med tillit? Vem eller vad känner du tillit för?
3. Ge exempel på känslor som kommer fram i dikterna.
4. Vilken dikt gillar du mest? Motivera ditt svar.
5. Vad skiljer en dikt från en berättelse? Ge några exempel på sådant som är typiskt för en dikt.
Reflektera över texten.
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver
• Svarar på frågorna Vem/Vilka? Vad? När? Hur?
• Verb i nutid (är, finns, har)
Ångtåget på Österlen
På Österlen i sydöstra Skåne kan man åka ångtåg. Föreningen Skånska Järnvägar kör tåg med ånglok mellan Brösarp och S:t Olof. Under hela sommaren kan man höra ångvisslan och se röken som stiger upp från loket. Vill man åka med kan man kliva på vid någon av de tre bemannade stationerna eller vid en obemannad hållplats. Under sommaren går ångtåget på söndagar, onsdagar och torsdagar. På vintern kör föreningen ett särskilt jultåg under adventstiden. Dessutom kan man hyra hela tåget för att till exempel fira sin födelsedag. Ångtåget är en museijärnväg som är 13,4 km.
Tågen dras av ånglok, och de gamla vagnarna har träbänkar. Efter tåget kör en liten vagn som sprutar vatten på gnistorna från loket så att det inte ska börja brinna längs spåret. Det mesta av rälsen är ungefär hundra år gammal och har legat där sedan järnvägen byggdes. På vissa ställen där järnvägen korsar en bilväg står en bomfällare och
vevar ner vägbommarna för hand. Tåget går inte så fort – max 40 km/h. Men man hinner njuta av utsikten över det skånska landskapet.
Alla som arbetar i föreningen och med ångtåget jobbar ideellt. Vill man vara aktiv i föreningen kan man till exempel arbeta som lokförare, lokeldare, stins, konduktör, bomfällare eller rallare. Innan man får börja jobba måste man gå flera kurser och göra praktik.
Det kostar mycket pengar att köpa stenkol för att elda ångloken, att reparera lok och vagnar, att betala avgifter för banan med mera. För att klara alla kostnader måste föreningen få in pengar genom att sälja biljetter och varor i kiosken.
ideellt arbete = arbete som man gör utan att få betalt museijärnväg = järnväg som inte används för vanlig trafik utan fungerar som museum
Sök information i texten
1. Vad heter föreningen som driver ångtåget på Österlen?
2. Hur lång är museijärnvägen?
3. Hur snabbt får tåget köra?
4. Vilka dagar kan man åka med ångtåget på sommaren?
5. Vad betyder det att man arbetar ideellt?
Sök information i texten.
Förstå texten
1. Förklara några av de arbeten man kan göra på museijärnvägen. Ta hjälp av ett uppslagsverk.
2. Vad innebär det att stationerna är bemannade och hållplatserna obemannade?
3. Hur gör man när järnvägen korsar en bilväg för att bilarna ska stanna?
4. Vad måste man göra innan man kan jobba i föreningen?
5. Om man är på Österlen, hur märker man då att ångtåget kommer?
Förstå texten.
Reflektera över texten
1. Hur får föreningen in pengar för att driva ångtåget? Vilka andra inkomstkällor kan du tänka ut?
2. Tycker du att det är bra eller dåligt att man bevarar gamla järnvägar och liknande? Motivera ditt svar.
3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med ideellt arbetet i stället för arbete med lön?
4. I texten står det att man kan njuta av utsikten över landskapet. Tror du att utsikten är annorlunda från tåget än från bilen? Motivera ditt svar.
5. Leta upp Österlen på en karta och leta reda på de orter som ångtåget går emellan. Vad tror du att man kan se från tåget?
Reflektera över texten.
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Originalets titel: Lesing pågår A © 2013 Hanne Solem och GAN Aschehoug, Oslo
Redaktion: Salamandra HB
Omslag: Tanor / Shutterstock.com
Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Art.nr 38294
ISBN 978-91-44-16685-8
Upplaga 1:8
© 2014 Studentlitteratur AB
Printed by Dimograf, Poland 2024
Textkällor
Camp Vierli: Skatecamp i høstferien (Skatecamp på höstlovet) nysgjerrigper.no/Vera Micaelsen og Ida Skaar: Snøhvit og eplet. Forkortet och bearbeidet etter avtale. (Snövit och äpplet)
Mårten Melin: Min längtans skrik ur Du är ett moln
Mårten Melin: Om ur Du är ett moln
Sandra Jonsson: Den jag är ur Du skulle aldrig någonsin förstå, b4press.com
Barbro Lindgren: Jag är som jag är ur Gröngölingen är på väg
Daniel Boyacioglu: Tillit, 2006 forskning.no/Asle Rønning: Tannfylling fra steinalderen. Forkortet og bearbeidet etter avtale. (Att laga tänderna på stenåldern)
Torsten Bengtsson: Galne Hugo och de två flygarna, Hegas 2007
frukt.no: Pizzasnurrer med grønnsaksfyll (Pizzasnurror med grönsaksfyllning)
DN.se/Andreas Palmaer: Serien om tiggarpojken Tam
Lewis Carroll, i översättning av Åke Runnquist: Alice i underlandet, Bonnier Carlsen 1966
Redd barna/Pia Grasli: Først og fremst barn (Barn på flykt)
Jo Salmson: I stjälarens spår, Sanoma Utbildning 2008
Bildkällor
Shutterstock.com: 4, 6, 8, 10, 12, 14, 18 (Copyright: © Bernardini et al.), 22:2-7, 26, 28:1, 30, 32, 34, 36, 38, 42 (Jamie Roach), 44
Skånska Järnvägar/Jonny Saljefeldt: 16
Opplysningskontoret for frukt og grønt – frukt.no: 22:1
© Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå: 28:2
Läsning pågår
Läsning pågår 4–6 är en serie som tränar läsförståelse utifrån olika texttyper.
Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med läsförståelseträning och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet.
Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform.
Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer:
• sök information i texten
• förstå texten
• reflektera över texten.
I det medföljande digitala läromedlet finns samtliga texter inlästa. Det gör att eleverna kan lyssna till texten eller läsa och lyssna samtidigt. De interaktiva uppgifterna under samma rubriker som i boken ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter. Facit till bokens uppgifter ingår också i den digitala delen.