9789144165431 by Smakprov Media AB

Förvaltningen i samhället ANDERS IVARSSON WESTERBERG BENGT JACOBSSON (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45871 ISBN 978-91-44-16543-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild samt s. 23, 103 och 175: A_Lesik/Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2022

INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentationer 13 Inledning 15

Del I Tendenser i tiden

1 Hur ett administrationsmonster skapas 25 A n de r s I va r s s on W e st e r be rg & Da n i e l C a st i l l o Varför ökar administrationen? 27 Hur skapas administrationsmonstret? 30 Hur matas administrationsmonstret? 34 Referenser 35 2 Vägar mot en bättre granskning 37 Be ngt Jac ob s s on Vilka är problemen? 38 Vad kan göras bättre? 40 Vägen till en bättre granskning: ledarskap, målinriktning och professionalitet 43 Referenser 46

Innehåll

3 Nyhetsrapportering som spegel? Lager av medial påverkan på kommunaltjänstemän 47 Joh a n Sa n dé n & Ja a k ko T u ru n e n Medialisering i offentlig förvaltning 48 Hur medialisering kan undersökas 49 Hur medialiserade är kommunaltjänstemän? 51 Diskussion 53 Referenser 55 4 Gärna sedd men inte synad – om digitalisering och transparens i lärares arbete 57 C e ci l i a Gu l l be rg & J e n n y Sv e ns s on Närvarohantering, planering och bedömning flyttar in i plattformen 58 Vem ska ta del av det som synliggörs i plattformen? 61 Transparens – en balansgång mellan ljus och dunkel 63 Slutsatser 66 Referenser 66 5 Statsförvaltningen och Europeiska unionen 69 Be ngt Jac ob s s on & G ör a n Su n d st röm Från hemvävd till invävd 70 Efter tjugofem år som medlem 72 Det nationella och det europeiska smälter samman 75 Referenser 76

Innehåll

6 Transnationell offentlig förvaltning 77 Ja a k ko T u ru n e n, No om i W e i n ry b & Z h a n na K r avc h e n ko Transnationell offentlig förvaltning som fenomen 78 Tre idealtyper utifrån funktionella behov 80 Organisationsteoretiska perspektiv 82 Statsvetenskapliga perspektiv 84 Sammanfattande diskussion 87 Referenser 88 7 Jakten på den försvunna juridiken – om ett förbisett systemskifte 89 T or björ n N i l s s on Historisk förändring – och kontinuitet 90 Rättsväsen på undantag 97 Referenser 101

Del II Tjänstemännen

8 Jobba statligt? Tjänstemannaroller och värden i platsannonser 105 T h e r e se R e i ta n Staten som arbetsgivare – en för alla, alla för en? 106 Platsannonser som källa till kunskap om statlig arbetsgivarpolitik 107 Värden i platsannonser 108 Finns det plats för tjänstemannen i platsannonsen? 112 Tjänsteman eller statsanställd – same, same? 113 Referenser 114

Innehåll

9 Semiprofessioner med våldsmonopol 117 J e n n y M a de sta m Två semiprofessioner och deras utbildningar 118 Motiv till yrkesval 122 Diskussion 124 Referenser 126 10 Nitiska och oredliga? Tjänstemannaansvar och sanktionssystem för statsanställda 127 T h e r e se R e i ta n & R ic h a r d Sa n n e r hol m Tjänstemannaansvaret – mellan straffrätt och arbetsrätt 128 När det går snett – vilka sanktionssystem finns och hur används dessa? 130 Mindre straff, mer disciplin? Två aktuella utredningar 133 Sammanfattning 135 Referenser 136 11 Behövdes tillitsbaserad styrning? Kommunaltjänstemäns syn på medborgare och politiker 139 Joh a n Sa n dé n Förvaltningspolitisk bakgrund till tillitsreformen 140 Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) 140 Kommunaltjänstemäns tillit 141 Relationen till medborgarna och TSL 147 NPM och kommunaltjänstemäns relation till politiker 149 Referenser 150

Innehåll

12 De perfekta byråkraterna – tillit, misstro och ny teknologi i offentlig sektor 153 A l e x a n dr a B o gr e n & Da n i e l C a st i l l o Omdöme, tillit, misstro och teknologi 154 Ökat förtroende för polisen genom kroppsburna kameror? 156 RPA som neutral beslutsfattare inom socialtjänsten? 157 Artificiell intelligens rekryterar utan fördomar? 159 Framtiden för de perfekta byråkraterna 160 Referenser 162 13 En enkät till! Vad vi inte vet men borde veta om anställda i staten 165 T h e r e se R e i ta n & H e l e na Wo ck e l be rg Som man frågar får man svar 167 Vad bör vi fråga de statsanställda om? 169 Hur kan vi gå till väga? 171 En möjlighet att jämföra Sverige med andra länder 173 Referenser 174

Del III Styrningen

14 Förändring, reformer och styrning – från OPA till NPM och NPG 177 A n de r s I va r s s on W e st e r be rg Tre förvaltningspolitiska doktriner 178 Förvaltningspolitiska initiativ och åtgärder 1997–2016 180 Förvaltningspolitiken 1997–2016 186 Från OPA till NPM och NPG? 189 Referenser 191

Innehåll

15 Strama tyglar och lösa tömmar – om regeringens myndighetsstyrning 193 M agn us E r l a n d s s on Två styrfilosofier 193 Svensk förvaltningspolitik i dag 195 Uppdragsstyrning snarare än resultatstyrning 202 Referenser 203 16 Regeringens utnämningsmakt – om generaldirektörer, landshövdingar och styrelseordförande 205 M a rja L e m n e & Eva M a r i a M agn us s on Generaldirektörernas bakgrund – utvecklingen från 1989 till 2022 208 Analys av generaldirektörer vid fem myndigheter 1976–2022 210 Landshövdingarnas bakgrund 2021 212 Styrelseordförande vid statliga myndigheter 2021 213 Regeringens chefsutnämningar de senaste decennierna 214 Referenser 216 17 Standarder, statsförvaltningen och ansvar 217 I ngr i d Gusta fs s on Nor di n Vad är internationella standarder? 217 Ansvar och organisationer 219 Statsförvaltningen i dag – självständiga organisationer beroende av externa regler? 222 Slutsatser 224 Referenser 225

Innehåll

18 Att styra riket i en ny tid 227 Ru n e Pr e m for s Det nya politiska landskapet 228 Hur har regeringens styrning påverkats? 235 Referenser 237 19 Goda exempel som redskap i styrning 239 E m m a E k Ö st e r be rg & H a n na S of i a R e h n be rg Goda exempel som genre 240 Vad kännetecknar goda exempel? 242 Vad är gott? 244 Texternas funktion 246 Slutdiskussion 248 Referenser 250 20 Demokrati och förvaltning i antikens Aten 251 Ru n e Pr e m for s Modern och antik demokrati 252 Offentliga åtaganden, utgifter och inkomster 254 Offentlig förvaltning 256 Kan vi lära oss något av antikens Aten? 259 Referenser 261

INLEDNING

Av avgörande betydelse för ett samhälles välmående är kvaliteten på dess förvaltning. Denna kvalitet kan inte tas för given. Förvaltningar har nämligen krävande uppgifter. De ska utgöra ett instrument för politiken och agera i enlighet med de beslut som är fattade av de politiska församlingarna. Rättssäkerheten ställer krav på deras förmåga att fatta rätt beslut och se till att enskilda har möjlighet att få sin sak prövad. De ska vara effektiva och bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Förvaltningen får inte slösa med allmänna medel. Att samtidigt leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte okomplicerat. Ändå är det så att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning – som verkar i medborgarnas tjänst – är ovärderlig. Den utgör en samhällelig guldreserv. Att förvalta står inte i någon motsättning till att förändra. Förvaltningars verksamheter bedrivs ofta i en omvärld som är både föränderlig och svårförutsägbar. Även om förvaltningar har ett särskilt uppdrag, är även de utsatta för liknande strömningar i tiden som de flesta andra organisationer. Också i statliga och kommunala verksamheter finns sådana som propagerar för allt från ledarskap, kvalitetssäkring och digitalisering till internstyrning och hållbarhet. Självfallet kan sådana förslag vara angelägna, men man bör i en förvaltning noggrant fundera igenom hur sådana idéer ska omsättas i den specifika verksamheten. Syftet i förvaltningar är nämligen inte att förmera pengar, utan att använda pengar för att uppnå andra mål. Pengar är medel, inte mål. De mål som ska uppnås är dessutom ofta ganska vagt formulerade, och ibland till och med motstridiga. Den variation som finns när det gäller verksamhetens innehåll, i kombination med omvärldens föränderlighet och komplexiteten i målbilden, gör förvaltningar till intressanta organisationer att forska om – kanske till © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Inledning

och med de mest intressanta. Det finns många viktiga frågor att ställa. Hur hanteras förändringar? Hur sker avvägningar mellan olika värden? Hur hanteras motstridiga krav? Hur utformas den politiska styrningen? På vilket sätt kan effektiviteten i verksamheterna stärkas? Vad betyder det att förvaltningar har blivit alltmer invävda i europeiska och globala nätverk? Vad innebär det egentligen att vara tjänsteman i en förvaltning, och hur skiljer det sig från att arbeta i andra verksamheter? Som forskare är vi intresserade av att svara på dessa – och många andra – frågor. Och vi tror att den kunskap som genereras ur denna forskning kan vara värdefull för dem som arbetar i olika förvaltningar. Men för att få till stånd en högkvalitativ och relevant forskning är det också nödvändigt att involvera praktikens män och kvinnor. Det handlar inte om att byta jobb med varandra. Forskarna ska forska och tjänstemännen ska förvalta. Men det behövs arenor där forskarna och förvaltarna kan diskutera och reflektera tillsammans. Det var just för att utgöra en länk mellan forskning och praktik som Förvaltningsakademin kom till. Akademins credo är att stimulera, fördjupa och hitta ändamålsenliga former för utbytet mellan forskning och praktik. Det har även tidigare funnits fruktbara – om än alltför sporadiska – utbyten mellan forskare och förvaltning. Ambitionen med Förvaltningsakademin är att hitta stabila och mer varaktiga former för utbytet. Seminarier med olika inriktning kan vara viktiga i detta, liksom utbildningar. Förvaltnings akademin erbjuder utbildningar av olika slag: allt från korta introduktionskurser och lite längre utbildningar till skräddarsydda utbildningar för enstaka myndigheter eller grupper av myndigheter. De senare kan utformas så att de ger högskolepoäng. Gemensamt för alla utbildningar är att de ges på vetenskaplig grund och att det är aktiva forskare som praktiker möter i utbildningen. Utbildningarna är också utformade så att det verkligen ska uppstå ett möte – och ett ömsesidigt utbyte – mellan forskning och praktik. En tredje sätt att sprida forskningsresultat är genom skrifter av olika slag, exempelvis den här boken. Bakgrunden till boken är att vi bad våra kollegor som är verksamma vid Förvaltningsakademin (i vid mening) att skriva om något favoritämne och att göra det på ett sätt som skulle kunna intressera en bredare publik. Du håller just nu i resultatet av detta initiativ. Det går naturligtvis inte att i en bok täcka den bredd som finns i vår forskning om förvaltning, men boken innehåller ett axplock av sådant som i alla 16

Inledning

fall intresserar forskarna. Sammantaget har det blivit tjugo kapitel med ett varierat innehåll. Tanken är att de relativt korta kapitlen ska kunna läsas på tåget eller spårvagnen till eller från jobbet, på parkbänken, i favoritfåtöljen, på stranden, i hängmattan eller – som en extra liten kunskapskick – innan sänglampan släcks för natten. Vi tror att det finns kapitel som kan intressera de flesta. Du behöver inte läsa allt i ett sträck. Ifall du till äventyrs ledsnar på en text efter två, tre sidor kan du hoppa till nästa. Du kommer inte att examineras på innehållet.

Bokens innehåll Boken är disponerad i tre delar. Den första har vi kallat Tendenser i tiden, och det handlar dels om några generella utvecklingsdrag som har kommit att genomsyra förvaltningar, dels om förvaltningars tilltagande invävdhet i en vidare europeisk och transnationell omvärld. Anders Ivarsson Westerberg och Daniel Castillo skriver i kapitel 1, Hur ett administrationsmonster skapas, om att allt fler i allt högre grad ägnar sig åt administrativa uppgifter (att dokumentera, sitta på möten och dylikt) och inte åt det som vi brukar tala om som kärnuppgifter. Nära besläktat med denna tillväxt i administration är tendensen att vi numera ägnar så mycket tid åt aktiviteter som uppföljning, certifiering, redovisning, kvalitetssäkring, revision med mera, det vill säga olika former av granskning. Bengt Jacobsson diskuterar – med en ambition att vara konstruktiv – detta framväxande granskningssamhälle i kapitel 2, Vägar mot en bättre granskning. Två processer som genomsyrar samhällsdebatten, och påverkar förvaltningar, är medialiseringen och digitaliseringen. Medialiseringen av samhället påverkar i hög grad de flesta förvaltningar. Johan Sandén och Jaakko Turunen undersöker i kapitel 3, Nyhetsrapportering som spegel? Lager av medial påver kan på kommunaltjänstemän, relationen mellan medialiseringen och kommunaltjänstemäns förändrade värdemönster. Hur förändrar medialiseringen vad tjänstemän säger, och hur förändrar det vad tjänstemän gör? Cecilia Gullberg och Jenny Svensson diskuterar i kapitel 4 en process som genom syrar såväl förvaltningen som hela samhället i övrigt: digitaliseringen. Under rubriken Gärna sedd men inte synad – om digitalisering och transparens i lärares arbete analyseras digitaliseringens konsekvenser för lärarna i skolan. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Inledning

Därpå följer tre kapitel som handlar om processer som är viktiga för förvaltningens organisering. Bengt Jacobsson och Göran Sundström analyserar i kapitel 5, Statsförvaltningen och Europeiska unionen hur statsförvaltningen påverkas av medlemskapet i EU, och frågar sig om den svenska statsförvaltningen har utvecklats till att bli en passiv, nöjd och ganska tillfreds EUmedlem. I kapitel 6, Transnationell offentlig förvaltning, författat av Jaakko Turunen, Noomi Weinryb och Zhanna Kravchenko, diskuteras olika aspekter av den organisering som sker på tvärs över det nationella, bland annat relationen mellan transnationell förvaltning och demokratisk legitimitet. Texten har vuxit fram ur en av Förvaltningsakademins uppdragsutbildningar, som har sitt fokus på Östersjön och EU:s östliga partnerskapsländer. Det avslutande kapitlet i denna första del av boken, kapitel 7, Jakten på den försvunna juridiken – om ett förbisett systemskifte, visar hur juridiken under loppet av några decennier har flyttat fram sina positioner i relation till den traditionella folksuveräniteten. Torbjörn Nilsson utforskar vad som har skett och hur detta systemskifte (ganska bristfälligt) har hanterats av de akademiska ämnena. Den andra delen av boken handlar om dem som gör jobbet – tjänste männen – och olika aspekter av deras arbete. Therese Reitan granskar i kapitel 8, Jobba statligt? Tjänstemannaroller och värden i platsannonser, vilka värden som kommer till uttryck i platsannonser. Finns det i dessa texter några spår av något tjänstemannaideal och någon statlig värdegrund? Och vad är det egentligen som lockar i statlig tjänst? Jenny Madestam analyserar i kapitel 9 två yrken som tillhör statens kärna men som varken brukar sägas vara högavlönade eller statusfyllda. Under rubriken Semiprofessioner med våldsmonopol ställs frågan vad det är som gör att människor söker sig till polis- och officersyrket. I kapitel 10, Nitiska och oredliga? Tjänstemanna ansvar och sanktionssystem för statsanställda, analyserar Therese Reitan och Richard Sannerholm vad som händer när enskilda tjänstemän brister i omdöme. De visar att det har skett en marginalisering av det straffrättsliga tjänstemannaansvaret samtidigt med en förstärkning av disciplinsystemet enligt lagen om offentlig anställning. De två följande kapitlen handlar om tjänstemännens funktioner i relation till diskussionerna om en tillitsbaserad styrning. I kapitel 11, Kommunal tjänstemäns tillitsrelationer före tillitsreformen – behövdes en tillitsbaserad styrning och ledning?, redovisar Johan Sandén en studie av hur tilliten mellan 18

Inledning

kommunaltjänstemän och politiker och medborgare såg ut före tillits reformen. Alexandra Bogren och Daniel Castillo vidgar diskussionen om tillit i kapitel 12, De perfekta byråkraterna – tillit, misstro och ny teknologi i offentlig sektor. I vilken utsträckning kan ny teknologi – de exempel som diskuteras är kroppsburna kameror, automatiserat beslutsstöd och artificiell intelligens – öka tilliten och göra att man kan komma till rätta med mänskliga ofullkomligheter och på så sätt skapa ”perfekta byråkrater”? I kapitel 13, En enkät till! Vad vi inte vet men borde veta om anställda i staten, redovisar Therese Reitan och Helena Wockelberg ett initiativ för att öka kunskapen om statstjänstemannarollens särprägel. De argumenterar för att regelbundna enkäter bör göras för att följa utvecklingen över tid, och för att kunna göra jämförelser mellan olika delar av staten. Den tredje delen av boken handlar om det som ofta är en nyckelfråga i diskussioner om förvaltningen, nämligen styrningen. En översikt över dominerande styridéer i staten ges av Anders Ivarsson Westerberg i kapitel 14, Förändring, reformer och styrning – från OPA till NPM och NPG. Tre förvaltningsdoktriner granskas och ställs emot varandra. Hur mycket är de i konflikt, och hur mycket överlappar de? Magnus Erlandsson argumenterar i kapitel 15, Strama tyglar och lösa tömmar – om regeringens myndighets styrning, för att dagens myndigheter snarare är uppdragsstyrda än resultat styrda. Ytterligare ett sätt att styra är genom utnämningar. I kapitel 16, Regeringens utnämningsmakt – om generaldirektörer, landshövdingar och styrelseordförande, diskuterar Marja Lemne och Eva Maria Magnusson hur utnämningar av dessa har förändrats under senare tid. Ingrid Gustafsson Nordin tar i kapitel 17, Standarder, statsförvaltningen och ansvar, upp en aspekt av styrningen som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än den brukar få, nämligen bruket av standarder. Vad händer med ansvarsutkräv andet i förvaltningen när de regler som följs är utformade av privaträttsliga organisationer? Boken avslutas med tre kapitel som både sammanfattar och vidgar perspektiven. Rune Premfors analyserar i kapitel 18, Att styra riket i en ny tid, hur olika samhällstrender förändrat regeringens styrkapacitet. Särskild vikt fästs vid ett alltmer fragmenterat partisystem, svårigheterna att bilda regeringar, riksdagens ökade roll och den tilltagande politiseringen samt de återkommande kriserna. Emma Ek Österberg och Hanna Sofia Rehnberg frågar sig i kapitel 19, Goda exempel som redskap i styrning, vad det är som © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Inledning

presenteras som framgångsrikt och hur sådana framgångsargument underbyggs. Snarare än att enbart beskriva det goda kanske retoriken bidrar till att definiera och skapa det goda, menar författarna. Avslutningsvis ger Rune Premfors en bild av ett ibland apostroferat gott exempel. I kapitel 20, Demo krati och förvaltning i antikens Aten, analyseras vad som kännetecknade politik och förvaltning där och då. Frågan ställs om det – trots alla olikheter med vår egen tid – finns något att lära av det experiment i deltagande demokrati som antikens Aten erbjuder.

Forskning och praktik Så ser innehållet i boken ut. Tre övergripande teman. Tjugo kapitel. Det finns en bredd när det gäller såväl innehåll som angreppssätt. Författargruppen är tvärvetenskaplig, vilket i hög grad avspeglar hur det ser ut inom Förvaltningsakademin. Forskarna har sin hemvist i flera olika ämnen: organisationsteori, företagsekonomi, statsvetenskap, offentlig förvaltning, sociologi, juridik, språkvetenskap och historia. Syftet har varit att texterna ska vara läsvärda för alla samhällsintresserade, och även för sådana som normalt inte läser vetenskapliga texter. Riktlinjerna till författarna har varit att förankra texterna i vetenskaplig kunskap men att samtidigt undvika akademijargong, fotnoter och överdrivet mycket refererande. Texterna har diskuterats i ett par omgångar vid seminarier där hela gruppen av forskare har deltagit. Många av kapitlen avslutas – som brukligt är i vår värld – med en pläde ring för fortsatt forskning. På ett sätt är det att tala i egen sak. Det finns dock också ett specifikt argument för mer forskning inom just förvaltningspolitikens område. Inom de flesta andra politikområden är reflektion och kritisk granskning så att säga inbyggt i organiseringen av området. Det finns intresseorganisationer som står mot varandra, och som alltid lyfter fram argument för och emot olika initiativ. Sådana organiserade intressen saknas inom förvaltningspolitiken (med undantag för de sällsynta tillfällen då två myndigheter kan stå för diametralt olika synsätt). Lite hårdraget kan man säga att det inom detta fält inte finns så många andra kritiker än forskarna. Forskningen synar det som pågår i förvaltningen: reformerna och försöken att styra, hanteringen av de motstridiga kraven, expansionen av administrativa rutiner, expansionen av granskning, juridikens framfart, utmaningarna som finns för tjänstemännen samt den fragmentering som 20

Inledning

följer av hur samhället är organiserat. Forskningen är betydelsefull eftersom den gör det möjligt att på ett eftertänksamt och reflekterat sätt resonera om de processer som pågår. Sådan reflektion behöver få ta tid, och oftast finns det – trots ivrare som säger att det brådskar och att beslut måste fattas precis nu – utrymme för att noggrant tänka igenom hur man borde ta sig an de problem som finns. Forskningen kan – med ett kritiskt sinnelag och varför-frågor – ha en viktig roll i reflektionen om förvaltningen. ”Utan tvivel är man inte riktigt klok”, som Tage Danielsson en gång uttryckte det. För att forskningen ska komma till användning måste det dock, som sagt, finnas bryggor mellan forskning och praktik. Forskare behöver få tillgång till praktiken, till exempel genom att få möjlighet att göra intervjuer och följa pågående förändringsprocesser. Men praktiken behöver också få tillgång till forskningen. Förvaltningsakademin försöker spela en roll som en arena där lärdomar från forskningen möter erfarenheter från praktiken. Vi ser framför oss att den här boken också ska kunna utgöra en utgångspunkt för sådana samtal. Vi hoppas således att bokens smörgåsbord av texter ska locka till läsning. Det begränsade formatet för kapitlen gör det inte alltid möjligt att borra på djupet, exempelvis genom att förankra texterna teoretiskt på det sätt som vi som forskare vanligen gör. Men kanske kan detta också vara en styrka, eftersom det nu blir frågorna och argumentationen som kommer i förgrunden. De långa och detaljrika teoretiska passager som vi som forskare ofta excellerar i saknas. Men kanske är de inte saknade. För dem som vill läsa vidare finns hänvisningar till andra skrifter som kan stilla nyfikenheten. Och skulle det inte räcka kan du förstås bara ta kontakt med någon av oss som har skrivit. Så hör gärna av dig!

Anders Ivarsson Westerberg är professor i offentlig förvaltning och Bengt Jacobsson är professor i företagsekonomi, båda vid Södertörns högskola. Förutom redaktörerna medverkar drygt 20 forskare, som på olika sätt är kopplade till Förvaltningsakademin.

Förvaltningen i samhället Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv. I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen. Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver forskning om förvaltning, erbjuder uppdragsutbildning och verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Art.nr 45871

studentlitteratur.se