9789144162089

Laget före jaget

Hållbart ledarskap och medarbetarskap i förskolan

THERÉSE HULTMAN

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45745

ISBN 978-91-44-16208-9

Upplaga 1:1

©Författaren och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Henrik Hast

Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Latgales Druka, Latvia 2024

Innehåll

Förord 7

Inledning 9

1 Chefen som navet i ett hjul 15

Återhämtning 15

Stor omsättning på rektorer 17

Ledningsorganisationen 19

Hållbarhet utifrån tre dimensioner 24

Social hållbarhet 25

Vägvinnande punkter 37

Ekonomisk hållbarhet 38

Miljömässig hållbarhet 44

Hållbarhet utmanar 51

Engagerade vuxna skapar engagerade barn 52

Sammanfattning 53

2 Det personliga och relationella ledarskapet 55

Att bygga ett lag 56

Olika stadier i grupputveckling 58

För vem finns vi? 62

Anta det bästa 64

Att ge utlopp för känslor 68

Samarbete, samsyn och tydliga roller 70

Vilken position har du som ledare? 73

Att lära av erfarenheten 76

Att leda samtal 81

Alla tycker något om chefen 83

Olika utbildning, erfarenhet och drivkrafter 86

Feedback på flera sätt 88

Personlig, relationell och inlyssnande 90

Sammanfattning 94

3 Det pedagogiska ledarskapet 97

Vad är pedagogiskt ledarskap? 97

Bronfenbrenners teori 101

Barnet i fokus 105

Handledning och projektarbete 111

Undervisning i förskolan 116

Samarbete med vårdnadshavare 121

Skapa mätbara mål 126

Vad är då kvalitet i förskolan? 129

Sammanfattning 133

4 Det salutogena ledarskapet 135

Känsla av sammanhang 135

KASAM i förskolan 137

Systematiskt kvalitetsarbete 141

Samsyn i organisationen 149

Barnsyn och bemötande 152

Kollegialt lärande 155

Förändringsarbete 159

Tid från barnen ska också vara tid för barnen 164

Förståelse för uppdraget 167

Sammanfattning 170

5 Att lära av historien 173

Förskolans framväxt i Sverige 173

Ledarskapet i förskolan 175

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 179

Från dagis till förskola 182

Sammanfattning 186

6 Vägen framåt 189

Människosyn 189

En lärande organisation 195

Friskfaktorer och resiliens 197

Barnet i centrum 200

Livet som rektor är utmanande och utvecklande 202

Litteratur 205

Från och med den 1 juli 2019 benämns chefer i förskolan rektorer i den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Regeringen ville genom titelbytet stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan och öka likvärdigheten. När jag 2021 skrev min magisteruppsats ”Så länge politiker och journalister säger dagis kan inte vår status höjas” var min utgångspunkt att undersöka hur rektorer inom förskolan såg på sin ändrade yrkestitel.

Genom titelbytet ville regeringen alltså stärka ledarskapet i hela utbildningskedjan och se till att även rektorer i förskolan genom fortbildningsinsatser skulle få verktyg att stärka det pedagogiska ledarskapet, och därmed öka kvaliteten i utbildningen. Det framkom emellertid i mina intervjuer att titeländringen främst sågs som en möjlighet till höjd status för förskolan i allmänhet och deras yrkesroll i synnerhet. De rektorer som jag intervjuade framhöll att det är av stor vikt att politiker och journalister använder rätt vokabulär. Personer med dessa positioner påverkar medborgarna, som lyssnar på vad de säger och läser vad de skriver.

Det är viktigt att känna till historien för att man ska förstå en organisation. Förskolans utveckling har skett i en rasande takt de senaste åren och det är kanske inte konstigt att organisationen inte riktigt har hunnit ställa om och anpassa sig. Ansvar, roller och uppdrag har förändrats och nya begrepp, som utbildning och undervisning, har införts. Jag förväntar mig att beslutsfattare som politiker, folkbildare och journalister är så pass insatta i utbildningssystemet att de kan använda sig av rätt vokabulär. Det får betydelse när politiker och

offentliga personer lyfter förskolans roll. Riksåklagare Lise Tamm har i flera sammanhang lyft vikten av att alla barn går i förskolan. Hon poängterar att det är avgörande för språket och jämställdheten men också för de sociala färdigheter som behövs i samhället. Hon menar också att det är viktigt med tidiga insatser och att vi redan i förskolan kan upptäcka de barn som är extra sårbara och behöver stöd.

Historien är viktig även för den jag är som chef. Den ledare jag är idag har formats av alla erfarenheter jag har med mig under mina hittills 25 år i förskolan, som förskollärare, utvecklingsledare, pedagogista, förskolechef och rektor. Idrotten har också alltid varit viktig i mitt liv – erfarenheter från den världen har också format mig till den person och ledare jag är idag.

Jag fortsätter att inspireras av idrottsledare om än jag själv lagt bollen på hyllan. Jag tror att många, oavsett idrottsintresse, skulle kunna lära sig mycket av hur idrottsledare skapar ett lag som strävar mot samma mål. Hur de sätter mål på kort och lång sikt. Hur de motiverar såväl individ som grupp. Hur de ser till att laget de leder sätter laget före jaget.

Skogås november 2023

Therése Hultman

3. Det pedagogiska

ledarskapet

Ledarskapet i förskolan kan delas upp i olika delar. Det administrativa innebär ansvar för organisatorisk arbetsmiljö, personaladministration, budget och övriga ekonomifrågor. Det sociala innebär ansvar för social arbetsmiljö, personalvård, trivselfrågor och rehabilitering. Skollagen slår även fast att rektor ska utöva ett pedagogiskt ledarskap. Detta kapitel handlar om min syn på det pedagogiska ledarskapet. I beskrivningen av detta betonas vikten av att hos medarbetarna skapa en förståelse för sambandet mellan insats och resultat genom att driva ett systematiskt kvalitetsarbete. I skollagen står det också att vårdnadshavare ska ha inflytande och delaktighet i utbildningen så samarbetet med vårdnadshavare blir också en del i det pedagogiska ledarskapet.

Vad är pedagogiskt ledarskap?

Jag är som mest motiverad i rektorsrollen när det finns en jämvikt mellan de olika delarna av rektorsuppdraget. Det pedagogiska ledarskapet är en viktig del och en nödvändighet för att höja kvaliteten på undervisningen. Det är det kommunala uppdraget.

Den andra delen av uppdraget handlar om arbetsmiljö, ekonomi, IT och rehab. Den delen av uppdraget är det statliga uppdraget. På grund

av administration och mötesinbokningar som den administrativa delen av uppdraget fordrar så är den väldigt tidskrävande. Den innehåller också ofta flera deadlines än det pedagogiska uppdraget, vilket innebär att det kan behöva prioriteras. Det pedagogiska ledarskapet utövas hela tiden, utan några deadlines. Vid verksamhetsuppföljningar behöver rektor kunna ge en samlad bild av hur utbildningen lever upp till uppsatta mål som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vad står då begreppet pedagogiskt ledarskap för? Det finns inget entydigt svar på den frågan och definitionerna är många. Två forskare inom ledarskap i förskolan är Bim Riddersporre och Magnus Erlandsson och de har i sin forskning lyft att definitionen kan förstås på två olika sätt. Dels kan det förstås som att ledaren för verksamheten leder den på ett pedagogiskt sätt, att medarbetarna förstår ledarens budskap, uppmaningar och instruktioner. Det kan också förstås som att ledarskapet utvecklar pedagogiken i praktiken, att pedagogerna förändrar och förbättrar sin pedagogik som en effekt av ledarskapet (Riddersporre & Erlandsson, 2019).

För mig handlar det pedagogiska ledarskapet som rektor i förskola främst om att klargöra målsättningar och utmana pedagogerna för att uppmuntra dem till utveckling och kompetensutveckling. Som idrottsledare handlar det om att på ett pedagogiskt sätt klargöra mål och spelsätt så att alla förstår.

Handledning i förskolan kan ske individuellt och i arbetslag men också med en större arbetsgrupp under personalmöten och nätverk. Ledarens uppgift anser jag inte är att säga hur pedagogerna ska organisera sina pedagogiska undervisningsmiljöer eller driva sina projekt med barnen. Genom utmanande frågeställningar och genom att få arbetsgruppen att diskutera utifrån olika teman och ”case” går det i stället att få till ett kollegialt lärande som är utvecklande för individ såväl som grupp. Som pedagog är det viktigt att inse att en utveckling och förkovran i yrket är nödvändig, så att vetenskaplig forskning tillsammans med beprövad erfarenhet kan bidra till utveckling av undervisningsmetoderna. Målet med det pedagogiska ledarskapet är

då att uppnå lärande – initialt hos pedagogerna så att det ska komma barnen till godo och bidra till deras utveckling. Ett annat mål är att få ihop arbetslaget och skapa en samsyn för att sätta laget före jaget. Svedberg (2019) är docent i pedagogik och han vill lyfta en vetenskaplig och erfarenhetsmässigt grundad förståelse för begreppet. Han för fram att när pedagogiskt ledarskap används i forskning på organisationer utanför skolan betecknas det som ett önskvärt ledarskap i organisationer där lärandet inte ses som ett mål, utan mer som ett medel. Den pedagogiska ledaren ska då dela med sig av sin kunskap, samverka med medarbetarna, vara nära dem, lyssna, fråga, följa upp och ge snabb återkoppling. Ett lärarorienterat ledarskap innebär då att avsiktligt organisera goda förutsättningar som en integrerad del i arbetsuppgifterna. En skillnad är att i affärsdrivande verksamhet är lärandet medlet för att nå målet, som är ekonomisk vinst. I offentlig verksamhet är i stället de ekonomiska resurserna medlet och lärandet är målet, där är alltså relationen mellan mål och medel omvänd, menar han. Men det finns ju även inom skolans och förskolans värld verksamheter som är vinstdrivande.

Det finns också begrepp som skulle kunna ersätta begreppet pedagogiskt ledarskap, som anses ligga mer i tiden, då skolledarskapet har förändrats i takt med att samhället har förändrats. Ett förslag är ”pedagogisk ledning”, ett annat är ”skolledarskap”. Motiveringen för att i stället använda någon av dessa är att fokus skulle skifta från den enskilda ledaren till ett systemiskt perspektiv där en pedagogisk ledning av förskolan fokuserar på sambanden mellan mål, organisatoriska förutsättningar, processer, resultat och hur de påverkar varandra. Det innebär att skolan inte kan vara bättre än summan av relationerna mellan de människor som arbetar där, ett slags pedagogiskt (med)ledarskap.

Det pedagogiska ledarskapet belyser endast en liten del av det komplexa skolledarskapet. Genom att tala om ”skolledarskap” menar forskarna att ledarskapet ges fler dimensioner och det kan ge en bredare diskussion kring vad ledarskap i skolan är, vilka förutsättningarna är

samt vilka erfarenhetsmässiga och formella krav som behöver ställas på framtidens rektorer (Svedberg, 2019, Riddersporre & Erlandsson, 2016).

För mig är det viktigt att verka som pedagogisk ledare, jag kan då fokusera på vilka delar av det systematiska kvalitetsarbetet vi behöver fortsätta synliggöra och utveckla. Vi behöver också skapa en tydlighet runt våra mål och att se till att reflektionen blir en motor i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Hur ser då förutsättningarna ut för rektor att verka som pedagogisk ledare? De är väldigt olika hos olika huvudmän, beroende på hur stora enheter en ansvarar för och hur ledningsorganisationen, med biträdande rektor och administratör, ser ut.

Som ny rektor behöver du först se över denna uppbyggnad och även sätta dig in i alla nya system och rutiner, då det ser olika ut hos olika huvudmän. Som jag nämnde i föregående kapitel är det viktigt att lära känna den organisation du ska leda, för att få syn på vilken typ av pedagogiskt ledarskap som kan behövas där.

Jag är en lagspelare och tror på att göra verksamhet tillsammans, laget före jaget. Därför strävar jag efter delaktighet och inflytande i de organisationer jag leder. Många medarbetare blir mer motiverade och utvecklas om de får ansvarsområden och om de får känna sig delaktiga i utvecklingsområden som de själva har intresse av eller kompetens och kunskap kring. Det är utvecklande för både individ och grupp och att skapa ansvarsgrupper som träffas i nätverk och fokuserar på ett särskilt område bidrar till ett ökat kollegialt lärande.

Det är rektor som har det yttersta ansvaret, men medarbetarna måste involveras för att arbetet ska bli framgångsrikt. Även vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (Riddersporre & Erlandsson, 2019). Det ökade kravet på att de ska ha mer insyn i det systematiska kvalitetsarbetet för att få ett ökat inflytande är något som lyfts fram som en försvårande faktor för det pedagogiska ledarskapet, då det blir fler parter som ska involveras. Det är de demokratiska ideal och värderingar som blivit rådande och som har ersatt den auktoritära ordning som tidigare gav ”experter” som läkare, lärare och präster

legitimitet att berätta vad som var rätt och riktigt. Nu ska alla kunna utöva sin medborgerliga rätt till inflytande och kunna uttrycka sin åsikt (Hägg & Kuoppa, 2007).

Jag tycker att det är viktigt att få in vårdnadshavares åsikter och tankar och ser det som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete att använda oss av resultatet av enkätundersökningar. Vi behöver informera dem om utbildningen, via pedagogisk dokumentation, föräldramöten och utvecklingssamtal och dagligen vid hämtning och lämning. De ska kunna följa sitt barns utveckling och ha en möjlighet till inflytande.

Det kan behöva klargöras vilka delar av förskolans utbildning vårdnadshavare kan vara med och påverka. Många har inte en pedagogisk utbildning och är inte insatta i förskolans organisation tillräckligt för att kunna påverka verksamheten. Vad innebär det då egentligen att de ska ha mer inflytande? Många ser endast till sitt barn, medan pedagogerna har ett fokus på hela gruppen. Inte sällan har de helt olika krav på förskolans verksamhet – några tycker att vi ska vara ute mer medan andra tycker att vi är ute för mycket. En del förväntar sig fler utflykter i form av besök till teater, djurparker eller badplatser. Andra tycker att det känns mest tryggt och säkert om vi inte lämnar förskolans gård överhuvudtaget. En del tycker också att de ska ha möjlighet att påverka hur vi organiserar oss, till exempel vilka pedagoger som ska arbeta var. Rektor är ansvarig för sin organisation och är också representant för arbetsgivaren och det går inte alltid att vara transparent med varför en förändring i personalgruppen anses nödvändig. Detta är ett område som jag anser att vårdnadshavare inte kan och ska ha inflytande över.

Bronfenbrenners teori

Som jag har varit inne på så är det viktigt att samarbeta med vårdnadshavare, även om det skulle vara bra med ett klargörande vad det innebär att de ska ha ett inflytande över utbildningen.

Det är som sagt viktigt att få in synpunkter, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Då samarbetet med vårdnadshavare kan ge oss indikationer på förbättringsområden blir det också en del av rektors pedagogiska ledarskap. Jag har alltid använt mig av resultatet av förskoleundersökningar, där vårdnadshavarna svarar på ett antal frågor som huvudmannen har bestämt. Det svåra med att analysera dessa undersökningar är att det blir färre och färre som svarar på dessa. Om det är 30 procent som väljer att inte svara är det svårt att veta om det är ett rättvisande resultat – om de 70 procent som valt att svara kan sägas vara representanter för hela gruppen. Vilka väljer att svara – är det till största delen de som är missnöjda med verksamheten och vill ha det framfört? Eller representeras gruppen av främst nöjda vårdnadshavare? Eftersom vi aldrig har möjlighet att analysera resultatet på det sättet, utgår vi från de resultat vi har fått in utan att veta vilket resultat vi skulle ha fått om samtliga vårdnadshavare hade valt att svara.

Sen kan en fundera varför det blir färre och färre som svarar på dessa undersökningar. Beror det på en allmän ”enkät-trötthet” i samhället? Du hinner knappt komma förbi larmbågarna i klädbutiken förrän du får ett sms eller ett e-postmeddelande med en liten undersökning om hur du upplevde ditt köp i butiken.

Det är viktigt att förskolan fortsätter ha den nära kontakt vi oftast har med vårdnadshavare i samband med hämtning och lämning. Ordet ”tamburkontakt”, användes ofta tidigare i pedagogisk litteratur och var det vi använde oss av när jag studerade på Lärarhögskolan under 1990-talet. Jag tycker dock att det fortfarande är det bästa ordet att använda sig av för att prata om den kontakt vi får med vårdnadshavare vid hämtning och lämning. Det mötet är betydelsefullt för att skapa förtroende, och såväl pedagoger som vårdnadshavare bör vara medvetna om betydelsen av detta möte. På en del förskolor hänger det skyltar vid grinden på gården eller i hallen med en vänlig men bestämd påminnelse om att mobiltelefonen gärna får stängas av.

Många lever ett hektiskt liv där de ständigt ska vara tillgängliga, men tänk vad bra det skulle vara om de då och då kunde vara onå-

NU VÄNTAR DAGENS VIKTIGASTE MÖTE ”STÄNG AV MOBILEN”

bara på telefonen och i stället tillgängliga för sina barn. Barnen har sin ”arbetsdag” på förskolan, de har varit där i 8–9 timmar, kanske ännu mer. De har varit med om många möten under dagen som de vill berätta om. Kanske har de lärt sig en ny dans eller skapat någonting som de vill visa upp? Kanske har pedagogen viktig information att delge och skulle behöva vårdnadshavarens uppmärksamhet en stund?

När det gäller negativa saker som har hänt så är det dock önskvärt att pedagogerna kontaktar vårdnadshavarna under dagen och meddelar det. Har barnet varit inblandad i en konflikt ska inte barnet behöva ”stå till svars” i hallen, i en konversation mellan pedagog och förälder.

Jag kräver alltid att vi ska ha ett syfte med det vi gör, vilket även gäller kontakten med vårdnadshavare. Vilken information är viktig att delge dem efter en dag på förskolan? Vad ska de ha informationen till? De är på arbetet och har lämnat det viktigaste de har i förskolepersonalens trygga händer. Om deras barn har stökat ner hela hemvrån, vägrar lyssna på pedagogerna eller har hittat på något bus – vad blir bättre av att vårdnadshavarna får den informationen? Det är händelser som vi förväntas lösa på ett pedagogiskt sätt och inget som vårdnadshavaren ska behöva ta upp med barnen.

I mitt pedagogiska ledarskap är det en del av mitt uppdrag att handleda i dessa frågeställningar så att vi hanterar dem internt. Vi behöver

Figur 3.1 På många förskolor sitter det lappar för att påminna vårdnadshavarna om att stänga av mobiltelefonen och fokusera på sitt barn vid hämtning och lämning.

samtidigt samarbeta med vårdnadshavarna och informera dem om våra pedagogiska strategier. De är inte en del av arbetslaget, men de påverkar och påverkas ändå av utbildningen och därför är det viktigt att de får insyn och förståelse för förskolans uppdrag.

Ett sätt att reflektera över värdet av samverkan mellan skola och hem kan vara att utgå från Bronfenbrenners (1979) teori om utvecklingsekologi. Enligt Bronfenbrenner kommer individens utveckling att vara beroende av dess omgivning, både av det som sker inom ramen för undervisning och uppfostran, men även av rådande föreställningar och det som händer i samhället. I ekologin identifieras fyra system som interagerar med individen och som påverkar dess utveckling.

1 Mikrosystemet är det system som befinner sig allra närmast barnet och som direkt påverkar dess utveckling, som exempelvis familjen, förskolan, skolan, fritidshemmet, släktingar och kamrater. Hit kan också individens biologiska förutsättningar räknas. Här handlar samspelet i skolan om det som sker mellan barn och mellan barn och lärare.

2 Mesosystemet är kopplingen mellan de olika mikrosystemen, till exempel kontakter mellan hem och skola, vårdnadshavarens relation till barnets kamrater, relationen till andra vårdnadshavare, eller relationerna mellan lärare.

3 Exosystemet omfattar miljöer som barnet ofta inte har direkt kontakt med men som trots det direkt kan påverka dess utveckling. En konflikt på vårdnadshavarens arbetsplats kan exempelvis påverka barnet, likaså insatser som genomförs av socialförvaltningen eller beslut som fattas på skolan och som ger upphov till förändringar som påverkar undervisningen. Pedagogernas dialog om barnen och deras vårdnadshavare i personalrummet kan också stödja eller motverka barnens möjlighet till utveckling.

4 Makrosystemet är de kulturer och ideologier som finns i det samhälle som barnet växer upp i. Samhällets grad av industriali-

sering, demokrati, fattigdom, etnicitet, socioekonomiska status och kulturella uppfattningar kommer att påverka barnets utveckling. (Skolverket, 2023)

Det är viktigt att ha en förståelse för vilka system som påverkar barnet och att kontakten mellan de olika systemen får en betydelse.

Barnet i fokus

Nu har jag varit inne på frågan om hur vi kan göra vårdnadshavarna delaktiga och vilka olika system som påverkar det. Personer runt barnet, främst vårdnadshavarna, har samma mål som vi ska ha i förskolan – att sätta barnets bästa i främsta rummet.

Den viktigaste uppgiften för ett pedagogiskt ledarskap är att med barnen i fokus se till att deras röster blir hörda och att de känner delaktig het och har inflytande över vardagen på förskolan. Hur kan vi exempelvis göra dem delaktiga i att skapa pedagogiska miljöer – så att de får motivation att bidra till ordning och reda och även blir varsamma med materialet? Om de har fått vara med och bestämma var materialet ska stå och hur allt ska sorteras – kan de då få en starkare vilja att bevara den ordningen? Om de även får ta bilder på materialet, vara med och klippa, plasta in och hänga upp lappar på hyllan för respektive material – kan det då vara så att de vill vara med och hålla ordning och bidra till en sortering som underlättar för dem att hitta materialet och även sortera in det rätt vid städningen? Om miljö och material dessutom introduceras i en miljö som har gjorts om tillsammans med barnen, kan det då underlätta för gruppen att tillsammans skapa riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till miljö och material?

Detta är olika sätt att involvera barnen och göra dem delaktiga så att de får inflytande i sin vardag. Det kan samtidigt bidra till att gruppen blir mer sammanhållen och att ett gemensamt förhållningssätt till såväl varandra som miljö och material underlättas. Har du själv varit varsam med materialet och skapat en ordning är du väl sedan

mån om att hålla detta helt, rent och sorterat? Du är också mån om att introducera det för dina kompisar så att ni tillsammans kan hålla denna ordning.

Hur gör vi i allmänhet barnen delaktiga i våra pedagogiska miljöer? Hur skapar vi miljöer där barnen kan känna delaktighet och inflytande under sin vardag på förskolan? Är miljöerna tydliga och är materialet tillgängligt? Understödjer miljöerna barnens kreativitet, nyfikenhet och lust att utforska eller måste de be en vuxen för att komma åt saker högt uppe på en hylla? Hur vi organiserar våra pedagogiska miljöer säger mycket om vår barnsyn och om vi tror på det kompetenta barnet. Att ständigt reflektera kring våra pedagogiska undervisningsmiljöer och förändra dem utifrån de projekt som pågår, barngruppens behov och barnens delaktighet och inflytande är en viktig del i undervisningen och därmed en viktig del i det pedagogiska ledarskapet.

Om vi hela tiden tar barnperspektivet kan vi också kritiskt granska vår utbildning och få syn på om det finns aktiviteter som vi genomför rutinmässigt, utan en tanke på att ha barnen i fokus och utan att reflektera kring vilket syfte vi har med aktiviteten utifrån barns bästa.

Pedagoger kan bli provocerade när jag frågar dem varför de har samling med sin barngrupp. Vad har ni för syfte med den och vad är den tänkt att innehålla? Hur delaktiga är barnen? Om de svarar att syftet är att barnen ska lära sig vilken veckodag det är, hur vädret är idag och vilken årstid det är brukar min efterföljande fråga vara varför det är viktigt att barnen lär sig dessa saker. Mitt syfte med dessa frågeställningar är inte att kritiskt ifrågasätta deras intentioner, men jag vill ställa lite provocerande frågor för att de ska fundera över sitt syfte och reflektera kring hur de lägger upp undervisningen med barnet i fokus. Forskning har visat att de två aktiviteter som 6-åringar nämner att de har ogillat mest under sin förskoletid är vilan och samlingen. Jag tror verkligen att det finns fog för det. Jag har varit på många fantastiska samlingar under mina år inom förskolan, samlingar där jag varit lika nyfiken som barnen på vad som döljer sig i den hemliga lådan, med konkret material som blir symboler för vilka sånger som ska sjungas

eller vilken saga som ska berättas. Samlingar där pedagogerna har spelat teater eller berättat en spännande flanosaga. Eller när julgranen var fylld med uppdrag utifrån barnkonventionen och barngruppen under samlingen fick reda på dagens uppdrag och kunde diskutera barnrättsfrågor på ett spännande och givande sätt.

Men jag har också varit på samlingar där jag har full förståelse för att barnen tröttnar efter en stund och helst vill lämna rummet eller den ring av barn många arbetslag väljer att formera sig i. Barnen kan då mötas av olika förhållningssätt hos pedagoger – får de lämna samlingen och sitta utanför ”ringen”, eller rentav sysselsätta sig med någonting annat, med följden att endast de barn som verkligen är motiverade deltar? Eller är det viktigt att alla barn får lära sig att sitta still och följa pedagogens instruktioner? Kanske finns det en rädsla för att det ska skapa oro i gruppen om ett barn tillåts lämna samlingen?

Här har många pedagoger olika syn och där kan det vara svårt att komma överens och nå en samsyn. Vilka normer råder, vilken värdegrund utgår vi ifrån, vilken roll har pedagogen och hur mycket delaktighet och inflytande ska barnen få? Detta behöver klargöras i arbetslaget så att det råder en samsyn.

Barn behöver få tidiga positiva erfarenheter i samspel med andra och därför behöver pedagogerna skapa meningsfulla möten där de får känna trygghet, god omsorg och stimulerande lek i mikroformat. Då behövs också den gemensamma reflektionen i arbetslaget för att levandegöra rättigheterna i samspelet och ta fram gemensamma strategier (Öhman, 2021). Rutiner och undervisningssituationer behöver genomlysas och kritiskt granskas.

Jag kan förstå hur exempelvis samlingen kan bli värdefull utifrån att samla ihop gruppen inför eller under en aktivitet. Jag kan förstå tanken om att se vilka kompisar som är i gruppen idag. Jag förstår också att flera pedagoger tänker att barnen får öva på sociala färdigheter som att sitta still och öva turtagning, att prata inför en grupp, att lyssna på varandra och att räcka upp handen. Om vi tänker att det är just under samlingen barnen ska förberedas för skolan genom

Therése Hultman är rektor i förskolan. Hon är verksam i Stockholms stad, Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning, Högdalens förskoleenhet. Hon är även utbildad förskollärare, pedagogista och barnrättsstrateg.

Laget före jaget

Hållbart ledarskap och medarbetarskap i förskolan

Förskolans uppdrag utförs gemensamt av rektor och medarbetare men i olika roller. För att barnen ska få en utbildning med kvalitet fordras ett hållbart långsiktigt arbete där både ledare och medarbetare bidrar. Hur får vi ut det bästa av verksamheten?

I den här boken beskrivs och analyseras en rektors vardagsdilemman och arbetet med att skapa ett hållbart ledarskap och medarbetarskap. Det sker genom att alla samverkar och bildar ett lag: lyft fram de viktiga målen och låt medarbetarna bestämma vad som är viktigt och riktigt i relation till dem. Med en bakgrund inom idrotten har författaren med sig flera värdefulla insikter som kan tillämpas inom förskolan. Kvalitet bygger på ett nära samarbete, där vi sätter laget före jaget.

Laget före jaget vänder sig till alla som är verksamma i förskolan, chefer såväl som medarbetare.

Art.nr 45745