9789144160146 by Smakprov Media AB

SVENSKA 1, 2 OCH 3 – EN KOMPLETT HANDBOK

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

Bättre

tillsammans ännu

SVENSKA 1, 2 OCH 3 – EN KOMPLETT HANDBOK

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

Svenska 1, 2 och 3 - en komplett handbok tar på ett kärnfullt och engagerande sätt upp samtliga delar av det centrala innehållet i kurserna Svenska 1, 2 och 3. Lärarpaketet består av en lärarhandledning och digitala resurser. På följande sidor kan du bilda dig en uppfattning om lärarpaketets tryckta och digitala innehåll.

LÄRARHANDLEDNING

Den tryckta boken innehåller en utförlig genomgång av läromedlets delar. Här finns också konkreta idéer och exempel på hur du kan arbeta med olika moment i ämnet svenska. Ett urförligt och detaljerat planeringsförlag hjälper dig att terminsvis planera din undervisning. I lärarhandledningen hittar du också ett kapitel fullmatat med extra uppgifter till exempel kortskrivningsuppgifter och rollkort för diskussionsträning.

DIGITALA RESURSER

I lärarpaketets digitala resurser får du tillgång till elevboken och lärarhandledningen i e-boksformat. Här finns även nedladdningsbart kopieringsmaterial i form av bland annat skrivmallar och flashcards.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka

klicka på bilden och prova

Nedladdningsbara mallar, uppgifter och flashcards.

EVA HEDENCRONA & KARIN SMED-GERDIN

EXTRAMATERIAL

ÖVERSIKTSTUDIERÅD

PEDAGOGIKUPPGIFTER P L ANERING GENOMGÅNGAR SVENSKA 1, 2 OCH 3

EN KOMPLETT HANDBOK

KURSINNEHÅLL

BEGREPP

GENRER TEORI FAQ TIPS DISKUTERA

LÄRARHANDLEDNING

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Liza Greczanik

Grafisk form och omslag: Anna Larsson Design

Layout: Johanna Szemenkar Remgard

Art.nr 45063

ISBN 978-91-44-16014-6

Upplaga 1:1

Printed by Eurographic Group, 2023

INNEHÅLL FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 FAQ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Översikt över det digitala läromedlet 11 Översikt över läromedlets innehåll per kurs 13 Svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Svenska 2 14 Svenska 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Övningar i elevens digitala läromedel . . . . . . . . . . . . . 16 PEDAGOGIK OCH PEDAGOGISK LITTERATUR 16 Genrepedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Genrer och basgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ett vidgat textbegrepp 19 En jämlikhetstanke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Design för fiktionsförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Digital läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Normer, normmedvetenhet och normkritik . . . . . . . . 26 KAPITELGENOMGÅNGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Studieråd 28 Läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Ordkunskap 28 Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Den retoriska arbetsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . 29 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Svenska 1 – Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Skönlitteratur 30 Novellanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Svenska 2 – Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Litteratur i kontext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Litterära epoker 35 Litteratur från olika epoker . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Litteraturvetenskapliga begrepp 36 Svenska 3 – Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Litteraturanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Arbete med litterära teman . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Feministisk litteratur 39 Lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Dramatik 40 Svenska 1 – Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Tala och lyssna 41 Informerande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Argumenterande tal 43 Svenska 2 – Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Utredande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Diskutera och argumentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Argumenterande tal 45 Svenska 3 – Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Retorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Talanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Kritisk granskning av tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Hyllningstal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Svenska 1 – Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Kreativt skrivande 48 Referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Utredande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Svenska 2 – Skriva 51 Referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Att argumentera i text 51 Utredande och förklarande text/pm . . . . . . . . . . . 52 Essä – en mer personlig utredande text . . . . . . . . 52 Svenska 3 – Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 Skriva pm 53 Vetenskapligt skrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Språk och språkriktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Språksociologi 55 Språkets uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden 57 Språkhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 PEDAGOGISKA TIPS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Novelläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Boksamtal 61 Veckans dikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Dramatik 61 Film . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Läsning av sakprosa 61 Digital läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Den retoriska arbetsprocessen 62

TILL PLANERING

Rollkort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Talängslan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Förberett talande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Formativ bedömning 63 Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Den retoriska arbetsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . 63 Progressionen i skrivandet 63 Exempeltexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Cirkelmodellen 64 Kreativt skrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Språk och språkriktighet 66 Ordkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Språkriktighet och skrivregler . . . . . . . . . . . . . . . 66 Svenska språkets uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . 66 Grammatikmomentet i Svenska 2 . . . . . . . . . . . . . 66 Öva grammatik och granska en text 66 FÖRSLAG

SVENSKA 1, 2 OCH 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Höstterminen – Svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Vårterminen – Svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Svenska 2 73 Höstterminen – Svenska 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Vårterminen – Svenska 2 74 Svenska 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Höstterminen – Svenska 3 76 Vårterminen – Svenska 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Studieplan i svenska – hösttermin 81 Studieplan i svenska – vårtermin . . . . . . . . . . . . . 82 FÖRSLAG PÅ BEDÖMNINGSUPPGIFTER I HANDBOKEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Svenska 1 85 Svenska 2 86 Svenska 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Bedömningsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 EXTRAMATERIAL MED FACIT . . . . . . . . . . . . . . 89 Råd för ett bättre språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Skönlitteraturens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Textfrågor 91 Reflektera 91 Reflektera mera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Stimulera läslust . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Kreativt skrivande i kombination med bokläsning 93 Kreativt skrivande 94 Uppgifter för kortskrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Enkät om läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Läsa mellan raderna 98 Läslogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Litterära citat 101 Ord – Antiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Litterära ord – Flashcards . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Fraser för att samtala, diskutera och debattera . . . . . 115 Rollkort för att berätta och diskutera . . . . . . . . . . . . 116 Berätta I 117 Berätta II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Diskutera I 119 Diskutera II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Diskutera i grupp 121 Debattera i lag 122 Stilfigurer 123 H .K .H . Prins Daniels tal vid bröllopet . . . . . . . . . . . . 124 Fakta eller värdering? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Stödmall – inlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Stödmall – debattinlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Mall – Vetenskapligt arbete 129 Rättningsmarkörer 130 Formellt skrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Ordkunskap – Ämnesspecifika ord . . . . . . . . . . . . . 132 Ord för kärlek och känslor 135 Ord – kläder och tyg 136 Nyord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Slang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Engelska eller svenska? 141 Synonymer 142 Ordbildning genom prefix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Vilken kategori av ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Facit till extrauppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Kapitelord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Sexualitet, samtycke och relationer 176 Diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Diskutera vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .177

FÖRORD

Till Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok hör denna lärarhandledning som är tänkt att både inspirera och underlätta för dig när du arbetar med läromedlet. För enkelhetens skull benämns läromedlet enbart som Handboken fortsättningsvis. Lärarhandledningens tryckta del innehåller sju olika delar som tillsammans ger fler tankar och idéer om hur du kan arbeta i klassrummet. Du har också tillgång till den digitala resurs som bland annat innehåller lärarhandledningen som e-bok och nedladdningsbart extramaterial.

FAQ innehåller en genomgång av läromedlet där vi förklarar bokens struktur, samt hur den tryckta boken och det digitala läromedlet fungerar tillsammans. Här finns en översikt som presenterar läromedlets tryckta och digitala innehåll per kurs.

I avsnittet Pedagogik och pedagogisk litteratur finns en kortfattad sammanfattning av vad genrepedagogik innebär samt lästips om du vill ha ytterligare en fördjupning i ämnet. Vi refererar också till ett par sidor från Caroline Graeskes bok Fiktionens mångfald. Vi rekommenderar ett antal böcker för fortbildning och de berör formativt lärande, formativ bedömning samt hur man kan skapa engagemang och motivation i klassrummet. Slutligen finns en länk till Skolverkets skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik som tar upp en del av skolans värdegrund och bidrar till att främja likabehandling.

Kapitelpresentationer är en genomgång av innehållet i läromedlet, både av det som finns i boken och det som finns i det digitala läromedlet. Dessutom finns hänvisningar till extramaterialet som ligger i lärarhandledningen.

Pedagogiska tips ger dig konkreta idéer och exempel på hur du kan arbeta med olika moment i ämnet svenska. I avsnittet Kreativt skrivande beskrivs hur högläsning kan stimulera både till läslust och till fri skrivning.

I Förslag till planering hittar du hur de olika kurserna kan läggas upp. Givetvis anpassar du sedan planeringen till gruppen eller klassen och till hur du trivs bäst med att arbeta.

Under rubriken Förslag på bedömningsuppgifter har vi samlat de uppgifter som du kan använda för bedömning. Uppgifterna är utformade så att du arbetar med flera moment samtidigt, vilket ger ett bredare underlag för betygssättning.

Extramaterial innehåller konkreta uppgifter som du kan använda när det passar. I de flesta fall finns förslag på var och när de kan tillämpas. Här finns förslag på talträning genom rollkort men också stödmallar för skrivande och ett antal extra ordövningar med facit. Några litteraturförslag om sexualitet, samtycke och relationer ingår också.

Vår ambition är att arbetet med Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok ska vara stimulerande och att läromedlet kommer att utveckla elevernas färdigheter i att tala och skriva samt fördjupa deras kunskaper om litteratur och språk. Tack vare Handbokens upplägg kommer eleverna att kunna se svenskämnets progression och samtidigt följa sin egen utveckling i ämnet.

Slutligen är vår förhoppning att denna lärarhandledning kan hjälpa dig att upptäcka läromedlets alla möjligheter, men också att den kommer att vara ett stöd i din dagliga verksamhet och ett hjälpmedel i din undervisning eftersom du har hela svenskämnets centrala innehåll samlat i ett läromedel.

Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin

Hänvisningar från den tryckta lärarhandledningen till den digitala handledningen som medföljer görs genom symbolen

Hänvisningar till det digitala material som hör till Handboken görs genom dessa symboler för Svenska 1, Svenska 2, Svenska 3 och till Studieteknik samt Språk och språkriktighet. .

FAQ hur?varför? vilka? var?vad?finnsdet…?

© FÖRFATTARNA

OCH STUDENTLITTERATUR 7

SVENSKA 1

SVENSKA 2

SVENSKA 3

Här följer en kort presentation av Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok som består av två delar, en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Denna del inleds med svar på ett antal FAQ (frequently asked questions) och avslutas med en översikt över hela innehållet i läromedlet, både tryckt och digitalt.

VAD HAR VI LAGT I BEGREPPET HANDBOK?

Vi tänker oss att en handbok har allt du behöver för de tre svenskkurserna i en bok med ett kompletterande digitalt läromedel. Vi guidar dig inte fram i boken utan du får själv bestämma hur du vill arbeta.

VARFÖR EN TRYCKT BOK I KOMBINATION MED ETT DIGITALT LÄROMEDEL?

Ska man få in hela det centrala innehållet för Svenska 1, 2 och 3 ryms det helt enkelt inte i en tryckt bok. Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok består därför av två delar, en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Dessa två fungerar tillsammans som en helhet.

VAD HITTAR MAN I DEN TRYCKTA BOKEN OCH VAD FINNS I DET DIGITALA LÄROMEDLET?

Titta på de två innehållsförteckningarna i den tryckta boken så ser du vad som ligger i boken och vad som ligger i det digitala läromedlet. I den tryckta boken finns

• Studieråd

• Litteratur – Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3,

• Tala – Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3,

• Skriva – Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3

• samt övningar till Språk och språkriktighet.

Du ser också att i det digitala läromedlet finns faktakapitel som tar upp språkriktighet och skrivregler, språksociologi, grammatik, språk och språkförhållanden i Norden, språkhistoria samt litteraturhistoria. Dessutom hittar du underlag för boksamtal, exempel på en bildpresentation, olika textgenrer samt interaktiva övningar och mycket mer.

HUR HITTAR JAG I LÄROMEDLET?

Använd de två innehållsförteckningarna, som finns i den tryckta boken. Sakregistret längst bak gör det enkelt att söka efter begrepp i boken. Registret täcker dock inte det som ligger digitalt.

HUR ÄR TANKEN BAKOM UPPDELNING AV MATERIAL I DEN TRYCKTA BOKEN OCH DET SOM LIGGER DIGITALT?

I den tryckta boken ligger de delar som har en progression, till exempel kapitlet om att tala. Hela Tala-kapitlet ligger samlat och kurserna/nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för Svenska 1, lila för Svenska 2 och grön för Svenska 3. På så sätt är det lätt att hitta i Handboken, progressionen syns tydligt och du kan enkelt repetera kunskap från en tidigare kurs.

När det kommer till de faktabaserade delarna, språksociologi, språkriktighet, grammatik, nordiska språk, nationella minoritetsspråk samt språkhistoria, som ingår i svenskämnets olika kurser finns det ingen direkt progression och det passar därför bättre att lägga dem i det digitala läromedlet. Litteraturhistoria ligger också i det digitala läromedlet eftersom avsnittet är så omfattande.

HUR HÄNGER DELARNA IHOP?

Låt den tryckta boken bli din bas. Där det passar med en digital text eller en digital övning hittar du en symbol. På sidorna 11–12 finns en översikt som visar alla länkar som leder till kompletterande digitalt material.

HUR SÄTTER JAG IHOP MIN KURS?

Låt oss säga att du ska börja med Svenska 1. Titta då igenom de gulmarkerade kapitlen som hör till kursen. Bestäm dig för vad du vill börja med, och fortsätt sedan att planera kursen. På sidorna 13–15 i lärarhandledningen får du en översikt över vad som ingår i varje kurs.

HUR KAN JAG PLANERA ETT LÄSÅR?

I lärarhandledningen finns ett förslag på läsårsplanering för Svenska 1, 2 respektive 3. Kanske kan du använda hela planeringen eller delar av den?

FINNS DET UPPGIFTER SOM KAN ANVÄNDAS FÖR BEDÖMNING?

Ja, det finns det och du hittar en förteckning med förslag på sådana uppgifter i lärarhandledningen på sidorna 85–87. Genomgående knyts uppgifter i att skriva eller tala till olika aspekter av svenskämnet.

FINNS DET SKÖNLITTERÄRA TEXTER I BOKEN?

Ja, det finns skönlitterära texter både i den tryckta boken och i det digitala läromedlet. Ibland behöver du kanske komplettera med texter som du speciellt tycker om att arbeta med. Ofta finns det gott om antologier på skolan.

VILKA PEDAGOGISKA TANKAR OCH IDÉER HAR VI UTGÅTT FRÅN?

Svenska 1, 2 och 3 – en komplett handbok bygger på ett genrepedagogiskt synsätt. Till olika texttyper som eleverna förväntas skriva finns både exempeltexter med kommentarer och rutor med genretypiska drag. Flera skrivuppgifter är konstruerade så att eleverna först skriver tillsammans och därefter arbetar med en egen text.

Genom ett formativt arbetssätt kan eleverna bland annat lära sig att ge varandra respons på uppgifter för att förbättra sina färdigheter i att tala eller skriva. Dessutom får eleverna ägna sig åt självbedömning av sina texter, vilket leder till en ökad medvetenhet om hur texter värderas.

Handboken tar även upp Adrienne Gears fem lässtrategier för att utveckla elevens kompetens att läsa faktatexter. Carolines Graeskes tankar om fiktionsförståelse behandlas också.

SVENSKA 1

SVENSKA 2

SVENSKA 3

HUR

AKTIVERAR JAG DET DIGITALA LÄROMEDLET?

För att aktivera den digitala produkten behöver du först registrera dig och skapa ett konto på Studentlitteraturs webbsida (http://www.studentlitteratur.se). Genom den digitala produkten har du tillgång till hela kursboken på datorn, på surfplattan eller i mobilen.

Hela boken och webbmaterialet är inläst så man kan både läsa och lyssna samtidigt. Flera funktioner som att anteckna i läromedlet, göra markeringar i texten och söka information finns tillgängliga här. När du är inloggad hittar du på startsidan en meny som tar dig till den inlästa boken och till det kompletterande material som hör till respektive kapitel. Här finns också övningar och extramaterial.

VAD INNEBÄR DET DIGITALA KLASSRUMMET?

Du kan välja att skapa ett digitalt klassrum med din grupp/din klass. En guide som hjälper dig att komma i gång med att skapa ett digitalt klassrum och uppdrag finns digitalt .

HUR KOMMER JAG I GÅNG MED ARBETET I KLASSRUMMET?

Börja arbetet genom att ingående presentera hur läromedlet är upplagt. Projicera boken och gå igenom innehållsförteckningarna för att se vad som finns i den tryckta boken och vad som ligger i det digitala läromedlet. Klicka dig fram för att visa vad som finns i de olika kapitlen. Visa eleverna hur boken är strukturerad så att de ser att allt som hör till ett moment, till exempel litteratur, ligger samlat och att kurserna/nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för Svenska 1, lila för Svenska 2 och grön för Svenska 3. Tala också om för eleverna att det finns ett sakregister längst bak i boken.

Låt sedan eleverna skaffa sig ett konto hos Studentlitteratur för att fortsätta med det digitala läromedlet och lära sig att navigera i det. Hjälp dem att söka i materialet och visa hur man kan anteckna och markera i texten. Avsluta genomgången med att låta eleverna testa någon självrättande ord- eller grammatikövning.

ÖVERSIKT ÖVER DET DIGITALA LÄROMEDLET

Den tryckta bokens kapitel kompletteras med ett flertal digitala avsnitt. Dessa avsnitt hänvisas genomgående till i den tryckta boken genom en ikon som består av en surfplatta i kombination med en textruta med avsnittets namn.

Exempel: LÄNKTIPS ▸▸

Genom följande översiktsbilder kan du snabbt få en uppfattning om vilka avsnitt som hör till vilket kapitel.

ÖVERSIKT ÖVER LÄROMEDLETS INNEHÅLL

PER KURS

Översikten hjälper dig att se vad som ingår i respektive svenskkurs. I den mittersta spalten listas den tryckta bokens innehåll medan du i den högra spalten finner innehållet i det digitala läromedlet.

Svenska 1

Litteratur

Skönlitteratur 40

Olika genrer 41

Berättelsens ingredienser 42

Lässtrategier, läslogg och reflektion 43

Exempeltext – bokreflektion:

Lucy av Jamaica Kincaid 47

Självbiografier, biografier och biopics 52

Novellanalys 56

Eskilstunakniven av Jan Fridegård 57

Berättarteknik 64

Den dramaturgiska modellen 66

Frågor för textanalys 69

Gåtan av Lindsey Collen 71

Tala

Tala och lyssna 181

Presentera med bildspel 183

Informerande tal 185

Skapa samband i anföranden 186

Exempeltext – informerande text: Tips inför en resa 188

Argumenterande tal 193

Ur talet Alla borde vara feminister av Chimamanda

Ngozi Adichie 194

Dags att argumentera! 197

Exempeltext – argumenterande tal: Nej till halvtidstjänst på skolbiblioteket! 202

Presentationstekniska hjälpmedel 208

Bildspel 208

Andra presentationstekniska hjälpmedel 212

Upphovsrätt 214

Skriva

Kreativt skrivande 264

Referat 265

Ange källa och referatmarkera 266

Arbetsgång – referat 268

Utredande text 278

Hur skriver man en utredande text? 279

Exempeltext – inlägg: Varför är det viktigt att vara källkritisk? 282

Argumenterande text 288

Exempeltext – debattinlägg: Gör en insats för miljön –sluta kasta mat! 290

Språk och språkriktighet

Reflektion och självbedömning av egen text 351

Språksociologi 354

DIGITALT

Boksamtal

Filmanalys

Mer om arbetarförfattarna

Berättarteknik

Kreativt skrivande 1

Förslag på romaner

Kort om lyrik

Lysistrate – några scener

Författarpresentation

Råd inför NP Tala

Kreativt skrivande 1

Utveckla skrivandet

Referatverb

Texter att referera

Källförteckning

Basgenrer

Krönika och reportage

Ansökningsbrev och cv

Råd inför NP Skriva

Betygskriterier utredande/argumente -

rande text

Språk och språk förhållanden

Tolka en dialekt

Nyord

KAPITEL TRYCKT BOK

Svenska

KAPITEL

TRYCKT BOK DIGITALT

Litteratur Litteratur i kontext 80

Monomyten 81

Kända myter 84

Litterära epoker 86

Tidslinje 88

Litteratur från olika epoker 96

På sångens vingar av Heinrich Heine 97

Frågor för epokstudier av verk 99

Litteraturvetenskapliga begrepp 101

Innehåll och handling 101

Textens form 105

Att analysera en text 109

Litterära begrepp 112

Tala Utredande tal 218

Diskutera och argumentera 220

Ur Äta djur? av Jonathan Safran Foer 221

Argumenterande tal 226

Dessa delar ingår i en argumentation 227

Exempeltext – argumenterande tal: Satsa på kollektiv trafik och nolltaxa! 232

Skriva Referat 300

Att argumentera i text 301

Ledare: Biologiska skillnader mellan kön är inte diskriminering 302

Utredande och förklarande text/pm 308

Andra typer av disposition – kronologisk, tematisk och jämförande 309

Ange källor 311

Essä – en mer personlig utredande text 316

Disposition 317

Språk och språkriktighet

Språkets uppbyggnad 360

Grammatikanalys 360

Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden 362

Sveriges nationella minoritetsspråk 362

Litteraturhistoria

Boksamtal

Exempel på utredande text – två gruvskildringar

Kreativt skrivande 2

Fler litterära begrepp

Sambandsmarkörer

Exempel på debattartiklar

Sambandsmarkörer

Exempel på utredande text – två gruvskildringar

Exempel på essä

Utredande text om litteratur – reflektion och självbedömning

Utredande text/argumenterande text – reflektion och självbedömning

Språkriktighet och skrivregler

Grammatik

Språk och språk förhållanden i Sverige och i övriga Norden

Svenska 3

KAPITEL TRYCKT BOK DIGITALT

Litteratur

Litteraturanalys 116

Några litteraturvetenskapliga analysmodeller 118

Handen av Sidonie-Gabrielle Colette 120

Perspektivera texter 125

I kön bakom en buse av Stig ”Slas” Claesson 126

Arbeta med litterära teman 128

Dystopi och postapokalyptisk fiktion 129

Ur Blå av Maja Lunde 131

Feministisk litteratur 136

Ur Rädd att flyga av Erica Jong 138

Lyrik 146

Rabindranath Tagore 147

Du vet att jag gråter av Petter Alexis Askergren 149

Analysera lyrik 152

Hjärtats smärta – kärlek från olika tider och kultu-

rer 156

Egyptiskt poem 157

Gudars like av Sapfo 159

Kärlek i modern tid 160

Dagen svalnar av Edith Södergran 161

C-dur av Tomas Tranströmer 163

Dramatik 166

Analysfrågor för teaterföreställning 171

Scen IV Harpagon, Élise, Cléante av Molière 173

Tala

Retorik 240

Kända talare 242

Exempeltext – högtidstal:

Minnestal över Anna Lindh 243

Retoriska grepp – stilfigurer 248

Talanalys 250

Frågor för talanalys 250

Exempeltext – talanalys:

Analys av Prins Daniels bröllopstal 251

Kritisk granskning av tal 255

Hyllningstal 260

Skriva

Skriva pm 322

Exempeltext – pm: Införande av pronomenet ”hen”

i svenska språket 325

Vetenskapligt skrivande 331

Den vetenskapliga rapportens olika delar 334

Exempeltext – vetenskaplig uppsats: Naturalismen –en granskande epok 338

Opponering 348

Språk och språkriktighet

Språkhistoria 366

Aktantmodellen

Fler litterära teman

Exempel på vetenskaplig uppsats

Kreativt skrivande 3

Boksamtal

Petters kommentar till dikten

Råd inför NP Tala

Exempel på vetenskaplig uppsats

Pm – reflektion och självbedömning

Språkhistoria

ÖVNINGAR I ELEVENS DIGITALA LÄROMEDEL

I elevens digitala läromedel finns en mängd självrättande övningar som tränar olika språkliga moment.

Studieråd

Rättstavning (självrättande)

Ordkunskap (självrättande)

Uttryck och idiom (självrättande)

Språkarbete (självrättande)

Ordkunskap (självrättande)

Uttryck och idiom (självrättande)

Grammatikövningar (laddas ner)

Facit (laddas ner)

OCH STUDENTLITTERATUR 27 KAPITeLGeNOmGåNGAR KAPITELGENOMGÅNGAR lÄsstrateGi OrdkunskaP skrivaarBetsPrOCess fOrMativ BedöMninG lÄslOGG reflektiOn kOnteXt BeGrePP talalYssnaPresentatiOn litteratur skrivuPPGifter

FÖRFATTARNA

STUDIERÅD s . 17–37

Svenska 1, 2 och 3– en komplett handbok inleds med ett antal studieråd som eleverna har stor nytta av i samtliga svenskkurser. Råden är uppdelade i avsnitten läsa, ordkunskap, skriva, den retoriska arbetsprocessen, tala samt formativ bedömning.

LÄSA s . 17–22

Kapitlet inleds med ett antal strategier för att bättre förstå och tillgodogöra sig en faktatext. Först aktiveras förförståelsen genom modellen THIEVES och därefter följer Adrienne Gears fem strategier som ger eleverna redskap att tränga in och förstå en text på djupet.

Kolla källan s 22

Källkritik ska eleverna träna i de flesta ämnen och därför är det viktigt att de använder medvetna och riktade frågor när de väljer texter att arbeta med.

Mer om lässtrategier för faktatexter

Här tillämpas Gears strategier på en av referattexterna som ligger i Skriva 1 på sidan 277.

Digital läsning

Läs mer om vad som utmärker läsning på en skärm till skillnad från läsning i en tryckt bok.

ORDKUNSKAP s . 23

Att ha ett stort ordförråd är centralt för att förstå olika texter och för att kunna uttrycka sig varierat både muntligt och skriftligt. Här finns därför länkar till en mängd olika självrättande ordövningar för de tre kurserna i svenska. Eleverna kan arbeta med övningarna på egen hand alternativt i grupp.

Ordkunskap och språkarbete 1

Här finns mycket att göra för eleverna: rättstavning, ordkunskap med bland annat litterära begrepp, uttryck och idiom samt arbete med språkregler. Samtliga övningar är självrättande.

Ordkunskap 2

Ytterligare ordkunskapsövningar erbjuds här och fler litterära begrepp som eleverna får träna på.

Ordkunskap 3

Här hittar du ordkunskapsövningar som anknyter till teater, politik och ekonomi samt övningar med uttryck och idiom.

Länktips

Länktipsen går till olika webbplatser som kan vara användbara under svenskstudierna som Svenska Akademien och Svenska Filminstitutet.

SKRIVA s . 24–26

I avsnittet Skriva tar vi upp cirkelmodellen som är en bra metod att använda när man arbetar med text. Cirkelmodellen är en del av genrepedagogiken som du kan läsa mer om på sidan 64 i lärarhandledningen. Dessutom finns ett responsschema som eleverna kan använda när de ger feedback på varandras texter. Att arbeta med kamratrespons har många fördelar; eleverna vänjer sig vid att fundera kring och kommentera olika texter samt att offentliggöra sina egna texter. Skrivande bygger trots allt på att någon ska läsa din text.

DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN s . 27–31

Den retoriska arbetsprocessen med sina sju steg är central både när det gäller att skriva och att hålla anföranden. Det är många led som ska klaras av fram till slutprodukt i form av text eller tal och det är viktigt för eleverna att på ett tidigt stadium ta del av och sätta sig in i hur text- och talarbete går till. Med andra ord återvänd till denna sida när du förbereder en uppgift som kräver textarbete.

TALA s . 32–36

I Studieråd finns ett omfattande avsnitt om att tala och eleven får ett par korta råd på vägen. Vad ska man tänka på när man förbereder ett tal och när man framför det? Här finns också råd till lyssnaren som är viktiga. Precis som i avsnittet Skriva finns ett responsschema för Tala. Det kan användas medan man förbereder ett tal men även för att ge respons på ett tal som hålls i klassen.

Råd inför gruppsamtal

Här finns tips som eleverna kan använda sig av inför gruppsamtal och diskussioner.

FORMATIV BEDÖMNING s

Eleven kan själv arbeta aktivt med att förbättra sina resultat genom att tillämpa de fem punkterna på sidan 37. I Handboken finns responsscheman för att skriva och tala, förslag på hur man kan utvärdera sina egna texter (s. 351) samt många diskussionsuppgifter kring litteratur. Detta sammantaget bör hjälpa eleven framåt i arbetet.

I Extramaterial på sidan 90 finns Råd för ett bättre språk som en hjälp för eleverna att hitta bra lärstrategier.

Dessutom finns Kapitelord på sidorna 165–175. Använd orden för att introducera eller repetera ett kapitel i kursen.

Ämnesplaner för Svenska 1, 2 och 3

Denna länk leder till centralt innehåll samt betygskriterier för de tre svenskkurserna.

SVENSKA 1 – LITTERATUR s 40–77

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

Ur Centralt innehåll

SKÖNLITTERATUR s . 40–55

Kapitlet Litteratur inleds med en definition av begreppet skönlitteratur och exempel på olika genrer. Mycket är vunnet om du på ett tidigt stadium kan väcka elevernas läslust. En del elever påbörjar sina gymnasiestudier utan att ha läst fler än ett fåtal böcker. Att ungdomar inte läser böcker i någon större utsträckning är en utmaning för svenskundervisningen. Här kan du inleda med Skönlitteraturens roll och Stimulera läslust som ligger i Extramaterialet på sidorna 91 och 92. Tillgång till ett bibliotek och en kunnig bibliotekarie kan vara en god hjälp när det gäller att hitta böcker till olika elever. Eleverna kan fundera över sitt bokläsande genom följande citat:

Ett rum utan böcker är som en kropp utan själ.

Cicero

En bok är en trädgård som kan bäras i fickan. Arabiskt ordspråk

Olika genrer

Enklast är att definiera genre utifrån vilka ingredienser en bok eller en film innehåller. Dock är allt fler verk genreöverskridande så en strikt indelning är inte alltid möjlig.

Berättelsens ingredienser

En kort introduktion till det som driver en berättelse framåt får eleven ta del av här. På sidan 64 i samband med textanalys finns ett längre och fördjupande avsnitt om berättarteknik.

Lässtrategier, läslogg och reflektion s 43

Det är nödvändigt att ge eleverna strategier för att läsa, bättre förstå och analysera skönlitteratur. Du kan förbereda eleverna inför att låna och läsa en roman genom att låta dem träna på att läsa mellan raderna, ta del av lässtrategier och se hur en läslogg hjälper läsaren att reflektera över bokens innehåll. Ska eleverna kunna prata eller skriva om en bok behövs också strategier för att veta vad som är intressant att ta upp samt hur man undviker långa innehållsreferat.

Extramaterial på sidorna 97–99 har ett antal övningar som kan användas i samband med läsning av skönlitteratur. Dels finns en enkät om vilka strategier eleven utnyttjar, dels en längre övning i konsten att läsa mellan raderna.

Exempeltexten Lucy av Jamaica Kincaid är hämtad från romanen med samma titel. Den är ett exempel på en bokreflektion och visar hur man kan reflektera kring innehållet. Låt eleverna parallellt med eller efter avslutad genomgång fram till sidan 50 låna varsin roman som de väljer fritt. Viktigast är att de kommer i gång med läsandet och använder sig av läslogg. För en del elever är det kanske ett nytt moment att föra anteckningar under läsningens gång men förklara att de kommer ha nytta av tekniken när textanalyserna blir allt mer avancerade. I Extramaterial på sidan 100 finns ett förslag till läslogg.

Eftersom detta kanske är den första boken eleverna läser kan det vara bra att ha flera boksamtal för att dela upp läsandet. Boksamtalen är också ett tillfälle att ge varandra tips på läsvärda böcker.

Boksamtal

Eleverna får här tre olika förslag på hur de kan prata om sina romaner. Välj det som passar din grupp.

Skriva – Bokreflektion s . 50

Efter boksamtalet skriver eleven en bokreflektion med hjälp av sin läslogg, exempeltexten och genretypiska drag för en bokreflektion på sidan 51.

Självbiografier, biografier och biopics s 52

Ett annat sätt att stimulera till läslust är att läsa självbiografier eller biografier om mer eller mindre kända personer. Projektförslaget går ut på att läsa, föra läslogg och sedan tala om den person som man har valt att fördjupa sig i. I samband med uppgiften är det lämpligt att ta upp kritisk läsning, det vill säga hur trovärdiga skildringarna är. Det gäller även för projektet Se och presentera en biopic. Frågorna på sidan 53 fungerar också för biopics.

Filmanalys

Denna text beskriver filmtekniska termer men ger också förslag på olika sätt att arbeta med film. Materialet kan användas för en fördjupning av filmanalys.

NOVELLANALYS s . 56–77

Novellen är ett lämpligt format för att analysera en berättelse. Avsnittet inleds med Eskilstunakniven av Jan Fridegård. Textfrågorna tillsammans med uppgifterna under rubrikerna Reflektera och Reflektera mera bidrar till en djupare förståelse av texten. Eleverna kan gärna först arbeta med frågorna i par innan ni har en gemensam genomgång.

Mer om arbetarförfattarna

Detta avsnitt är en bit litteraturhistoria och tar upp den generation av författare som Fridegård tillhör.

Berättarteknik s 64

Avsikten med avsnittet berättarteknik är att belysa typiska drag i den berättande genren och att ge eleverna verktyg att analysera texter på djupet. En antal aspekter som rör tid, miljö, personbeskrivningar, berättarperspektiv samt tema och motiv lägger grunden till frågorna för textanalys på sidan 69.

Alla berättelser kan inte inordnas i en given struktur men det är en hjälp att känna till att vissa historier ibland följer ett tydligt mönster. När det gäller den dramaturgiska kurvan på sidan 66, jämför då med filmen hur de olika stegen följer varandra. Man kan kortfattat säga att det i regel är någon slags konflikt som driver handlingen framåt, från ordning i början – till kaos – till ordning i slutet av berättelsen.

Berättarteknik

Här får eleven konkreta litterära exempel på olika berättartekniska begrepp.

Skriv tillsammans – Novellanalys s 70 Uppgiften är att tillsammans med en kamrat först muntligt och sedan skriftligt analysera Eskilstunakniven. Därefter följer responsarbete med ett annat par. Poängtera vikten av att ge varandra konstruktiv respons för att utveckla skrivandet. Det är för dig som lärare svårt att hinna ge eleverna individuell respons på allt de skriver.

Kreativt skrivande 1

Här kommer en första uppgift i att skriva fritt. Före nästa analysuppgift kan det passa att till exempel få skriva en mininovell.

Ännu en novell s . 70

Gåtan är skriven av Lindsey Collen, född och uppvuxen i Sydafrika och som länge har levt på ön Mauritius i Indiska oceanen. Collen har kämpat för flickors rättigheter samt ökad läskunnighet och hon har skrivit flera romaner. Arbetet med denna novellanalys kan inledas med övningar i att läsa mellan raderna då detta är en förmåga som många elever behöver utveckla för att förstå texter på ett djupare plan. I Extramaterial finns fler övningar som tränar denna förmåga, på sidan 98. Novellen Gåtan är relativt svår så det är bra om gruppen/klassen först lyssnar på den gemensamt innan eleverna själva läser texten. Texten kan säkert behöva ett par genomläsningar. De utförliga textfrågorna ger god hjälp att tränga in i texten. I Reflektera behöver eleverna dra egna slutsatser och avgöra vilken funktion en del symboler har. Novellens budskap kan säkert ge upphov till diskussioner om flickans rätt till sitt eget liv.

Skriva – Novellanalys s . 76

I en avslutande skrivuppgift får gruppen tillämpa text- och analysfrågorna för en novellanalys av Gåtan. Eleverna kan därefter återigen ge varandra respons på texterna de har skrivit.

Projekt – Noveller s 77

Eleverna arbetar vidare med novellanalys i ett projekt tillsammans med en kamrat. Fördelen med noveller är att de i regel är kortare än en roman men kan ändå analyseras utifrån centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag. Redovisning föreslås ske muntligt inför gruppen/klassen.

Skriva – Romanpresentation s . 77

En mer avancerad uppgift, än att skriva en bokreflektion, är att läsa en roman och sedan analysera den med hjälp av frågorna på sidan 69 och även redogöra för vissa berättartekniska grepp. Uppgiften kan med fördel göras vid ett senare tillfälle under kursen och användas för bedömning.

Förslag på romaner

Tips ges på ett antal böcker där frågor kring identitet tas upp.

I Extramaterial på sidan 176 finns några boktips som rör sexualitet, samtycke och relationer. Även en kort talövning ingår.

Kort om lyrik

Här finns förslag på några arbetsuppgifter i diktanalys. Vill du arbeta mer ingående med lyrik kan arbetet inledas med att jämföra några aktuella låttexter på svenska för att väcka ett intresse för diktens formspråk. Välj några låttexter som du tycker fungerar bra eller be eleverna bidra med texter.

Lysistrate - några scener

Ett par korta utdrag ur pjäsen som kan dramatiseras.

SVENSKA 2 – LITTERATUR s 80–113

• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Ur Centralt innehåll

LITTERATUR I KONTEXT s . 80–85

Förhoppningsvis har läslusten väckts i Svenska 1 så att eleverna kan relatera till olika teman och motiv som återkommer i litteraturen. Svenska 2 har fokus på studier av svenska och internationella författarskap från olika epoker samt arbete med att placera in litteraturen i en samhällskontext.

Monomyten s . 81

Litteraturstudierna kan inledas med att eleverna får jämföra dagens hjälteberättelser med äldre historier. Sagor är tacksamma att analysera utifrån monomytens tolv steg, men även en del senare berättelser och filmer följer i stort samma struktur. Trots den kritik som riktats mot modellen är den användbar så länge man är medveten om dess begränsningar, vilka omnämns i Handboken.

Uppgift – De tolv stegen s . 83

Novellen Eskilstunakniven från Svenska 1 får vara utgångspunkt i arbetet med att identifiera en del av de tolv stegen.

Kända myter s 84

Myter som den grekiska berättelsen om Eros och Psyke hjälper eleverna att upptäcka hur vissa teman och motiv från antiken, som kampen att få den man älskar, återkommer i litteraturhistorien.

I Extramaterial på sidan 102 finns en ordövning som tar upp kända begrepp från den antika perioden.

Tala – Presentera kärlekspar genom tiderna s . 85

Uppgiften är tänkt att leda in litteraturstudierna mot olika litterära epoker då kärleksparen är hämtade från några skilda tidsperioder.

LITTERÄRA

EPOKER S . 86–95

Inledningsvis beskrivs hur litteraturen har förändrats genom historien och begreppet epok definieras. Gör eleverna medvetna om att de tidsgränser som anges för epokerna är ungefärliga och ofta varierar från land till land. Vidare har eleverna nytta av att känna till utmärkande drag för dessa epoker då dagens författare är inspirerade av och använder sig av tidigare författares verk.

Uppgift – Placera i rätt epok s . 87

Avsikten med uppgiften är att ge eleverna en introduktion till epokerna och en uppfattning om när olika författare var verksamma. Det får de genom att använda den tidsaxel som finns i Handboken på sidorna 88–91 men de kan även bekanta sig med den litteraturhistoria som ligger digitalt.

Projekt – Från antiken till modern tid s . 92

Här följer ett stort projekt för att tränga in i vad som utmärker respektive epok, vilka författare som var verksamma och hur litteraturen speglade den tidens idéer och förhållanden i samhället. Klassen delas in i mindre grupper som sedan redovisar i tvärgrupper. Under redovisningarna antecknar åhörarna så att alla får kunskap om de olika epokerna. Fler frågeställningar och förslag till redovisningsform finns på sidan 93.

Litteraturhistoria

Avsnittet litteraturhistoria innehåller en beskrivning av samhällsförhållanden, litteraturens roll och betydande författare under olika epoker. Låt eleverna utgå härifrån och sedan söka ytterligare fakta om epokerna på biblioteket eller i andra digitala källor.

Uppgift – Vilken epok? s 94

Nu ska eleverna använda sina kunskaper om olika epokers särdrag. I samband med att eleverna får placera bilderna i rätt epok kan de också placera dem i kronologisk ordning genom att rita en egen tidsaxel för de olika epokerna.

I Extramaterial på sidan 101 finns ett antal litterära citat från olika epoker som kan användas som underlag för diskussion.

SVENSKA

OCH

TILL PLANERING

1, 2

diskutera eXeMPlifiera alternativ PrOv

eXaMinera

BörJa höstterMedMin ÅrskursvÅrterMin

rePetera

natiOnellt PrOv studiePlan

Handboken kräver att du navigerar dig fram i materialet för att kunna skapa en fungerande planering. Ibland behöver du gå fram och tillbaka mellan de olika kapitlen; Litteratur, Tala, Skriva och Språk och språkriktighet, för att sy ihop den helhet som passar dig bäst. Nedan följer förslag till planering som du kan använda, eller kanske plocka delar av. Varje termin inleds med det centrala innehåll som du går igenom. Du kan successivt, tillsammans med dina elever, bocka av det ni har arbetat med och utvärdera hur det har fungerat. Lägg alltid det centrala innehållet på den studieplan eller den terminsplan som du arbetar med.

Är du intresserad av att väcka elevernas intresse för litteratur och vill du att de skriver något varje vecka, gå då till sidan 93 i lärarhandledningen där det finns tips på hur du enkelt kan inkludera lästips och kreativt skrivande i din undervisning.

Inled alltid de olika momenten i svenska med att gå igenom centralt innehåll och betygskriterier. Projicera texterna, läs högt och låt eleverna samtala om vad som står på Skolverkets sida, för att sedan kunna ställa frågor.

Inled varje lektion med att tala om vad du ska göra; målet med lektionen. Avsluta med att summera vad ni har gjort tillsammans. Ett mer ambitiöst och tidskrävande upplägg är att du skriver upp lektionsmålen på tavlan eller projicerar dem och att du avslutningsvis låter dina elever skriva ner sina tankar och reflektioner om vad ni har gått igenom och arbetat med. Skapa i så fall en inlämning via till exempel Google Drive där du kan ta del av deras tankar, för att på så sätt identifiera vad de inte har förstått eller vad de kan behöva hjälp med.

De sidor som du kan använda i Handboken är utsatta i planeringen. För att hitta i det digitala läromedlet är det enklast att trycka på ikonerna Litteratur Svenska 1, Tala Svenska 1, Skriva Svenska 1 osv. Där ligger de länkar som leder fram till olika texter eller uppgifter.

I planeringsförslagen ligger hänvisningen till det digitala läromedel som följer, till exempel: Litteratur Svenska 1 / Uppgift, det vill säga först kapitlets namn, därefter uppgiftens namn samt en ikon som du ska trycka på för att länkas till uppgiften.

SVENSKA 1

HÖSTTERMINEN – SVENSKA 1

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

Ur Centralt innehåll

Börja terminen med att diskutera och exemplifiera de basgenrer som eleverna behöver arbeta med. Dessa hittar du i det digitala läromedlet, Skriva Svenska 1 / Basgenrer

Visa också eleverna det inledande kapitlet om Studieråd (sidan 17) i Handboken och diskutera vad som står där och när råden kan komma till användning. Tryck på att det är viktigt att utöka sitt ordförråd och att ett sätt att göra det på är att läsa en artikel från en dagstidning varje dag. Följ sedan upp det och hör om eleverna har läst. Finns det tid kan någon elev vid ett tillfälle, kanske var fjortonde dag, snabbt återberätta en artikel från en tidning. Men det är mest för att få i gång läsningen och behöver inte vara ett stående moment. Arbeta med eller tipsa om alla de ordövningar som finns i det digitala läromedlet, Studieråd / Ordkunskap och språkarbete .

Ett annat återkommande moment kan vara att arbeta med skrivregler som ligger i det digitala läromedlet, Studieråd / Språkriktighet och skriv regler . Dessa kan också tas upp i samband med att eleverna ska skriva en text.

Kom också ihåg lästipsen och det kreativa skrivandet, se sidorna 92 och 93.

Låt sedan eleverna skriva ett reportage om en klasskamrat. Dela in klassen i olika par där varje par skriver om varandra. Intervjuteknik och reportage och det förberedelsematerial som behövs, finns i det digitala läromedlet, Skriva Svenska 1 / Krönika och reportage

Initiera läsning av bok 1 som gärna kan vara en biografi, se sidorna 52–53 i Handboken. På så sätt läser eleverna en biografi samtidigt som de skriver en ”minibiografi” över sin kamrat. Låt dem också skriva läslogg, se sidan 46.

Låt eleverna presentera varandra inför en mindre grupp, genom att använda sina reportage. Det blir första steget i en kort muntlig övning och ett sätt att bekanta sig med varandra.

Låt sedan eleverna presentera sin biografi – detta görs under tre tillfällen så att gruppen hålls liten. Låt elever med stor talängslan presentera sist då övriga klasskamrater har lämnat rummet. Eventuellt kan en kamrat få stanna och lyssna. Talet kan ha formen av ett informerande tal se sidorna 185–192 i Handboken.

När eleven ha fått sin rättade text tillbaka, i det här fallet reportaget, ska den analyseras och skrivas om – se uppgift om självbedömning i Handboken sidorna 351–353 samt i det digitala läromedlet, Språk och språkriktighet / Svenska 1 – Betygskriterier utredande/argumenterande text . För en mer utförlig beskrivning av uppgiften se sidorna 65–66 i lärarhandledningen.

Efter att eleverna har skrivit en text kan det fungera att ta upp Utveckla skrivandet som finns i det digitala läromedlet.

Nu har du nog kommit fram till vecka 44.

Initiera och presenta novellanalys, sidorna 56–77 i Handboken. Läs Eskilstunakniven på sidorna 57–62 och analysera den. Har du en studiemotiverad och ambitiös klass kan du läsa en roman med dem. Förslag på litteratur att läsa finns i det digitala läromedlet, Litteratur Svenska 1 / Förslag på romaner . Alternativt kan du koncentrera dig på de två noveller som finns i Handboken, sidan 57 och sidan 71. Parallellt med novellanalysen kan det passa att börja med referatskrivning, se sidorna 265–277. Det innebär att du arbetar med novellanalys en lektion i veckan och med referatskrivning under den andra. Har du fler lektioner i veckan får du bestämma vad som behöver mest tid.

VÅRTERMINEN – SVENSKA 1

• Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

• Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

• Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Ur Centralt innehåll

Eftersom det nationella provet – om skolan ger detta – testar både utredande och argumenterande text behöver bägge genrer gås igenom under våren.

Ett sätt att arbeta med utredande text är att kombinera den med bokläsning. Läs en roman, diskutera den med hjälp av frågor i Handboken på sidan 69 och skriv läslogg, se sidan 46. Se även boksamtal i det digitala läromedlet, Litteratur Svenska 1 / Boksamtal

Gå igenom den utredande texttypen sidorna 278–287. Visa också bedömda texter som finns på Uppsala universitets webbplats . Låt eleverna prova på att skriva en text tillsammans, sidan 285 i Handboken.

Den examinerande uppgiften kan vara att ställa en fråga som kan besvaras med hjälp av romanen. Har du valt att inte läsa en roman, använd uppgiften på sidan 287 i Handboken.

Kom ihåg att ge eleverna möjlighet att skriva om sin rättade text och att analysera sina fel. Uppgift finns i det digitala läromedlet, Språk och språkriktighet / Utredande text .

Gå därefter igenom den argumenterande texttypen, sidorna 288–297 och låt eleverna arbeta med uppgiften på sidan 295 där de skriver tillsammans.

Har du elever som behöver extra hjälp med struktur av sin text; den utredande eller den argumenterande, hittar du stödmallar för dessa i Extramaterial i lärarhandledningen på sidorna 127 och 128.

Eventuellt hinner ni läsa en roman till beroende på hur arbetet fungerar i klassen, se Litteratur Svenska 1 / Romanförslag . När ni diskuterar texten finns råd för boksamtal i det digitala läromedlet, Litteratur Svenska 1 / Boksamtal

Deltar ni i det nationella provet i Svenska 1 är det dags att förbereda talen och då är det bra att gå igenom vad som viktigt att tänka på när man håller tal. På sidorna 208–215 finns information om presentationstekniska hjälpmedel och upphovsrätt.

I det digitala läromedlet finns Tala Svenska 1 / Råd inför NP Tala

Inför det delprov som prövar elevernas skriftliga förmåga behöver du repetera referat samt genrerna inlägg och debattinlägg. Se Handboken sidorna 264–297.

I det digitala läromedlet hittar du Skriva Svenska 1 / Råd inför NP Skriva

Den avslutande delen av terminen utgörs av språksociologi. På sidorna 354–359 finns uppslag på arbetsområden och i det digitala läromedlet finns fakta under rubriken Språk och språkförhållanden . Till denna del behövs cirka tre veckor.

Vill du examinera genom prov uppmana eleverna att anteckna under presentationerna och låt det utgöra del av underlag för prov tillsammans med den digitala texten.

© FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 89 eXTRAmATeRIAL med FACIT EXTRAMATERIAL MED FACIT stiMulera lÄslust förslaGPÅ titlar kreativt skrivandeskrivuPPGifter teXtfrÅGOr enkÄt OM lÄsninG fraserför saMtal rOllkOrt diskutera i laG stödMallar kaPitelOrd flashCardsrÅkvariatiOn

SKÖNLITTERATURENS ROLL

I debatten om betydelsen av att läsa skönlitteratur förs olika argument fram. Flera hävdar att skönlitteraturen bidrar till att man utvecklas som individ. Vad tycker du om följande påståenden?

• Skönlitteratur är en viktig källa till kunskap om andra kulturer.

• Läsning av skönlitteratur stimulerar tänkandet och fantasin eftersom det kräver att du som läsare är medskapare när du läser och själv fyller i det som inte sägs. Du lär dig det som kallas för ”att läsa mellan raderna”.

• Skönlitteratur hjälper oss att förstå hur det är att vara människa. I alla tider har människor berättat historier för att göra livet och världen begriplig.

• Människors berättelser kan ge nya perspektiv på tillvaron och leda till ökad förståelse för hur andra människor tänker och känner.

• I skönlitteraturen beskrivs hur världen är, hur den skulle kunna vara och hur man skulle vilja att den var.

• Läsning av skönlitteratur gör att man blir bättre på att både läsa och skriva. Man lär sig nya ord, meningsbyggnad och sätt att formulera sig.

TEXTFRÅGOR

1 . Vad menas med att ”läsa mellan raderna”?

2 På vilket sätt anses skönlitteratur utveckla språket?

REFLEKTERA

Hur bör påståendena rangordnas från 1–6? Rangordna påståendena 1–6, där 1 är det viktigaste argumentet. Jämför sedan med en kompis.

REFLEKTERA MERA

Varför är det viktigt att läsa böcker? Hur kan man få ungdomar mer intresserade av att läsa?

SVENSKA 1 – LITTERATUR

4 . De två kompisarna har bestämt sig för att träffas på tisdagen efter skolan. Janos är så ”på”. Hans bästa kompis är Alex och det är alltid kul att gå hem till honom. Han har hur mycket datorprylar som helst och det är enkelt och roligt att spela onlinespel ihop. Dessutom bor han i ett stort hus med pool. När de har sällskap hem frågar Janos sin kompis Alex när han ska dyka upp. Alex är något frågande och svarar inte på frågan. En timma senare ringer ändå Janos på hos Alex som har en annan kompis hemma.

Vad får du veta om Alex? Varför har han en annan kompis hemma?

5 . Mobilen ringde flera gånger, det plingade in sms efter sms. Det är Luka så klart, så mycket fattade Doris. Jag har ingen lust att prata med honom, tänkte hon. Doris ägnade eftermiddagen åt att städa sitt rum. Alla presenter som Luka hade gett henne slängde hon i soporna. När rummet var kliniskt rent satte hon sig i familjens soffa och började titta på en serie. Där somnade hon och vaknade av ytterligare ett sms. Efter det gick hon igenom familjens sopor.

Vad tror du har hänt? Vad känner doris för Luka?

SVENSKA 1 – LITTERATUR

LITTERÄRA ORD – FLASHCARDS

Här kan ni med hjälp av ”flashcards” träna på orden som listas på sidorna 112 och 113 i Handboken.

Placera eleverna i par eller i smågrupper, dela ut de utklippta korten och låt eleverna i tur och ordning välja ett kort och därefter förklara ordets betydelse. Rätt förklaring ger 1 poäng till eleven.

Välj ut ett lämpligt antal kort att dela ut.

ORD OM EPIK

BALLAD

Framsida

Baksida #

Klipp längs de streckade linjerna.

Vik längs den heldragna linjen.

en berättande visa (ursprungligen en medeltida dansvisa)

BESTSELLER storsäljare, succébok

CHICK LIT

litteratur för och om kvinnor runt 20 till 30 år

ALTER EGO ett andra jag

ALTER EGO ett andra jag

ALTER EGO

SVENSKA 2 – LITTERATUR

CLIFFHANGER spännande slut som skapar förväntan inför nästa avsnitt

DEDIKATION tillägnan (t.ex. i en bok)

DYSTOPI dyster framtidsvision

EPIK berättelser som noveller och romaner

EPOK definierad tidsperiod t.ex. antiken

EPOS längre berättande hjältedikt eller verk

SVENSKA 2 – LITTERATUR

FABEL

a) berättelse om djur med en lärdom

b) kort sammanfattning av verkets handling

FAKTION fakta blandat med fiktion (som kan uppfattas som sann)

FIKTION påhittad berättelse

GENRE anger typ av litteratur t.ex. science fiction

INTERTEXTUALITET samband mellan olika texter IN MEDIA RES berättelsen börjar mitt i handlingen

SVENSKA 2 – LITTERATUR

ORD – KLÄDER OCH TYG

Här följer ett antal ord kopplade till kläder och tyger vilka kan förekomma på scenen.

Para ihop orden med rätt förklaring.

1 . bräm

2 . damask

3 . dekolletage

4 . epålett

5 . gördel

6 . huckle

7 kalott

8 . kanvas

9 . kolt

10 . krinolin

11 . krås

12 . lärft

13 . mamelucker

14 . muff

15 negligé

16 . sari

17 . skört

18 . toga

19 . tyll

20 . velour

A . brett bälte

B . enkel väv av lin eller bomull

C jacka utan knäppning men med skärp

d . tunt genomskinligt nattlinne

e . varma långa underbyxor (förr med spetskant)

F . tyg eller spets runt halslinning eller ärm

G . indisk dräkt för kvinnor av långt tygstycke

h . rörformat pälsverk för händerna

I . gammalt ärmlöst plagg från antiken

J . mjuk sammetsliknande vävnad

K . bred ytterkant på plagg (ofta av päls)

L . löst bakstycke som hänger ner

m . enkel sjal knuten runt huvudet

N . mycket tunn genombruten väv

O . plagg som skydd för vristen (bärs över sko)

P . liten rund, skålformad huvudbonad

Q . klänning med stel underkjol

R urringning på klänning

S . grovt, styvt tyg av linne, bomull eller hampa

T . axelprydnad med fransar på uniform

SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET – SVENSKA 3 LITTERATUR

SEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER

Det ämnesövergripande kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer” tar upp frågor om identitet, hälsa, jämställdhet, normer, sexualitet och relationer.

Viktigt är att sexualitet och relationer präglas av samtycke.

Litteratur i allmänhet handlar om människors relationer. Därför är det enkelt att finna böcker som behandlar ämnena ovan. Här följer några förslag på litteratur som är användbar.

SVENSKA 1

Alfredsson, Karin: Vajlett och Rut, Roger och Rebecka

Asaad, Arkan: Stjärnlösa nätter

Gardell, Jonas: Jenny

Höra pulsen slå (en novellsamling för ungdomar om kärlek, sex och relationer)

SVENSKA 2

Almqvist, Carl Jonas Love: Det går an

Hermodsson, Elisabeth: Kvinnors dikt om kärlek: en antologi

Palm, Göran (red): Mannens dikt om kärlek: en antologi

Strindberg; August: Giftas 1 och 2

Söderberg, Hjalmar: Pälsen

SVENSKA 3

Ernaux, Annie: En flickas memoarer, Omständigheter

Lindgren, Torgny: Ormens väg på hälleberget

Oates, Joyce Carol: Våld: en historia om kärlek

Peters, Torrey: Detransition, baby

Springora, Vanessa: Samtycket

Toews, Miriam: Kvinnor som pratar

DISKUTERA

Ibland kan det vara svårt att säga ”nej”. Hur skulle du göra i följande fem situationer? Diskutera i en liten grupp.

1 . En kamrat vill att du ska följa med ut en kväll. Du vill inte det. Hur svarar du hen?

2 . Dina vänner ska ha en fest som börjar vid klockan 22.00 och håller på hela natten. Du vet att du måste vara hemma senast 23.30. Du har ingen lust att gå. Hur säger du detta till dina kompisar?

3 . Du är på bussen och på ytterplatsen sitter en person som flyttar sig närmare dig och som ganska snart har kommit alldeles för nära. Hur talar du om att detta inte är okej?

4 . Du åker rulltrappa i ett varuhus och helt plötsligt står en person bakom dig - mer eller mindre på samma trappsteg som du. Du känner personens kropp mot din. Hur reagerar du? Hur talar du om att detta inte är okej?

5 . Du får kontakt med en trevlig, jämnårig person på nätet. Ni chattar och du får bara se bilder på hen. Denna person leder in samtalet på alltför personliga frågor och du börjar känna dig obekväm. Hen är ju så trevlig och rolig – hur talar du om att hen har gått för långt och att detta inte är okej?

DISKUTERA VIDARE

1 . När kan det vara nödvändigt att sätta tydliga gränser gentemot andra?

2 I vilka situationer tror du att det är/skulle vara svårt att sätta gränser för vad man vill och inte vill i en relation med en partner?

3 . Varför är det viktigt att dra en gräns och kunna säga nej?

SVENSKA

1, 2 OCH 3

LÄRARHANDLEDNING EN KOMPLETT HANDBOK

Svenska 1, 2 och 3 − en komplett handbok tar på ett kärnfullt och engagerande sätt upp samtliga delar av det centrala innehållet i de tre kurserna.

I denna lärarhandledning hittar du det som behövs för att på bästa sätt använda den tryckta boken tillsammans med de digitala resurserna.

LÄRARHANDLEDNINGEN

Lärarhandledningen innehåller:

• en utförlig genomgång av läromedlets delar och tydliga översikter för att enkelt kunna navigera både i det tryckta och digitala materialet

• ett kapitel om den pedagogik som speglas i läromedlet

• kapitelgenomgångar och pedagogiska tips

• ett detaljerat planeringsförslag för din undervisning – från Svenska 1 till Svenska 3

• ett avsnitt med förslag på bedömningsuppgifter i de olika kurserna

• och en hel del extra material för att arbeta vidare med de olika momenten i läromedlet.

DIGITALA RESURSER

I lärarens digitala resurs får du tillgång till den tryckta lärarhandledningen i e boksformat och nedladdningsbart kopieringsmaterial. Här finns också elevens bok i digital version med alla texter inlästa.

Art.nr 45063

studentlitteratur.se