9789144160054 by Smakprov Media AB

Att styra förskolan med värdegrund

ATT STYRA FÖRSKOLAN

MED VÄRDEGRUND BIM RIDDERSPORR E M AGN US ER LA N DS SON (R ED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45384 ISBN 978-91-44-16005-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Formgivning omslag: Francisco Ortega

Printed by Interak, Poland 2022

Omslagsbild: Shutterstock.com

Innehåll

Författarpresentationer 9 1 Att påverka med normer och värden – många anspråk möts i förskolan 11 Bim Riddersporre Inledning 11 Styrning är ett villkor för organisation 13 Normativ styrning – att leda med värdegrund 13 För många kockar? 15 Staten 17 Rektor 18 Förskollärare 18 Arbetslaget 19 Förskolan möter vårdnadshavare 19 Vårdnadshavare 20 Normativ trängsel 20 Barnets identitetsutveckling 21 Arbetet med värdegrund kräver samarbete och dialog 23 Referenser 25 2 Värdegrunden i de nationella styrdokumenten 27 Magnus Jonasson & Magnus Erlandsson Om värdegrund som begrepp, fenomen och verktyg för styrning 27 Värdegrundsarbete är kulturarbete 28 Att styra med mål eller regler 29 Att styra med värdegrunder 31 Förskolans värdegrund mer komplex och omfattande 33

Värdegrundsuppdraget 34 Kunskaper och värden – ett sammanhängande uppdrag 34 Värden som vilar på demokratisk (politisk) grund 35 Demokrati 37 Genomförande av värdegrundsuppdraget 38 Värden och normer 39 Barnets bästa 39 Barns delaktighet och inflytande i förskolans värdegrundsarbete 40 Personalens förhållningssätt i förskolans värdegrundsarbete 42 Referenser 43 Litteraturtips 45 3 Mångfald och värdegrund – dilemman och resurser 47 Jonas Stier Det handlar alltså om värdegrund 48 Det handlar om (föreställd) kultur 51 Det kan handla om kulturskillnader 52 Det handlar om möten mellan kulturer 53 Det handlar om kommunikation, språk och relationer 54 Det handlar om (föreställd) bakgrund 55 Det handlar om (olika) roller 57 Bakgrunder, roller och värdegrund 58 Avslutande reflektioner 60 Några råd 63 Referenser 63 4 Barnet i centrum eller i kläm? Om begränsande normer i förskolan 65 Hanna Cinthio Hedersrelaterat våld och förtryck och svenskt utbildningsväsende 66 Vad personalen berättar 68

En teoretisk förståelseram 70 Flytande gränser 72 Förskolans utgångspunkter 74 Barnet i centrum 75 Den praktiska hanteringen 77 Sammanfattande diskussion 79 Referenser 81 Litteraturtips 82 5 Föräldrakommunikation – en balansakt på förskolans gräns 83 Linn Eckeskog Kommunikation som grund för den gemensamma vårdnaden 84 Att rikta den granskande blicken mot sig själv 87 Det kompensatoriska uppdragets komplexitet 90 Att se samarbetet som en familjeresa 94 Med blicken på vägen framåt 97 Referenser 99 Litteraturtips 101 6 Att leda förskola i kulturell mångfald 103 Gezim Isufi Hur ser vardagen ut i en förskola präglad av mångfald? 103 Mitt första möte med förskolan i Sverige 103 Värdegrundsarbete i praktiken 105 Fler män i förskolan 108 Att nå fram till varandra 109 Värdegrundsarbete i vardagen 112 Visionen i praktiken 113 Barnens värld 113 Vårdnadshavarnas inställning till förskolan 115 Arbetsmiljö och värdegrund 116 Avslutande ord 118 Referenser 120

7 Juridik och granskning av förskolans värdegrundsarbete 121 Magnus Jonasson & Magnus Erlandsson När barn och föräldrar inte vill samma sak 121 När en vårdnadshavare uttrycker sig fördomsfullt 124 När medarbetare och vårdnadshavare vill fira högtider i kyrkan 125 En (o)likvärdig förskola och (o)lika tillgång till utbildning 127 Värdegrundsarbetet en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete 128 Värdegrundsarbetet ofta oreflekterat och oplanerat 128 Värden och normer är sällan sammankopplade 129 Bristfälligt värdegrundsarbete kan leda till bristfällig utbildning 129 Ansvarsfördelningen i värdegrundsarbetet 130 Kompetensutveckling 132 Kränkande behandling och diskriminering 133 Kränkande behandling 133 Barn- och elevombudet och Skolinspektionen övervakar 134 Diskriminering 135 Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Skolinspektionen övervakar 136 Granskning av värdegrundsarbetet 137 Tillsyn och kvalitetsgranskning 137 Ingripanden för att komma till rätta med brister 138 Få beslut med kritik mot förskolornas värdegrundsarbete 139 Om kommunikation mellan förskola och vårdnadshavare 140 Sammanfattning 141 Referenser 142 Litteraturtips 143

Bi m R i dde r sporr e

1 Att påverka med normer och värden – många anspråk möts i förskolan Ibland uppstår motsättningar när förskolans värdegrund möter vårdnadshavares värderingar och traditioner. Barn riskerar att hamna i en korseld av vuxnas olika uppfattningar, övertygelser och handlingsalternativ, trots att alla vill deras bästa. Men barn behöver trygga vuxna både hemma och i förskolan, och det kan bli belastande och skapa förvirring för dem när vuxna inte kommer överens.

Inledning Vi människor behöver varandra, oavsett ålder eller livssituation (Almqvist 2020; Stier 2019). Bland annat behöver vi tillhörighet, trygghet och gemenskap (Stern 2011). Detta bygger, i sin tur, på en grundläggande tillit till att vi kan förstå varandra och göra oss förstådda hos andra, vilket skapar en trygg grund för att utveckla relationer. Det gäller såväl i yrkeslivet (Persson & Riddersporre 2021) som i den privata sfären. Eftersom det inte alls är självklart att vi alla tänker lika eller kommer fram till samma slutsatser, finns en drivkraft att försöka påverka viktiga människor i vår omgivning så att de tänker som vi själva gör. Allt för att försöka skapa förutsättningar för trygghet

Bim Riddersporre och gemenskap, och inte minst därigenom skapa en social ordning i samhället. Denna ordning kan ses som statens syfte med att ge förskolan en värdegrund som utgångspunkt för verksamheten. I ett privat sammanhang förekommer ofta intensiva försök att påverka ”de andras” tankar och värderingar. Jag vill övertyga dig om att jag kommit fram till de bästa eller klokaste svaren på frågor som är viktiga för mig. Eftersom du är viktig för mig så känns vår gemenskap starkare om jag kan lita på att vi förstår varandra, det vill säga tänker på liknande sätt. Föräldrar vill fostra sina barn så att de lär sig vad som är rätt och fel, bra och dåligt, gott och ont, lämpligt och olämpligt (Stern 2003). Det är ett sätt att bjuda in barnet i kulturen – familjens och omgivningens. Till skillnad från yngre barn, kan ungdomar och vuxna visa sig mindre påverkbara. Om min partner, i frågor som är viktiga för mig, har värderingar som jag inte kan ställa upp på, kanske vi måste dela på oss. Vänner emellan kan ibland diskussionerna bli intensiva, men om åsikterna i riktigt viktiga frågor går isär kan det hända att även vänskapen äventyras. Det kan vara svårt att känna eller upprätthålla känslan av samhörighet och gemenskap när värderingar och föreställningar är oförenliga. I ett offentligt sammanhang kan liknande diskussioner förekomma men vi använder i regel andra sätt att uttrycka oss, andra begrepp och en annorlunda logik för att motivera (eller ifrågasätta) ställningstaganden och synpunkter. Intressanta och ibland komplicerade situationer uppstår, som så ofta, när det professionella livet möter det privata (Riddersporre 2013) och när organisationens normer och värden möter människors traditioner och syn på livet. De exempel vi utgår från i denna bok är när förskolan med sin läroplan (Lpfö 18) och dess värdegrund, formulerad som normer och värden, vilka är mer eller mindre begripliga för förskolans många medarbetare, möter barn och vårdnadshavare som i vissa fall har helt eller delvis andra normer och värden än de som förskolan har i uppgift att företräda. Det här temat löper som en röd tråd genom hela boken, men är i särskilt fokus i Jonas Stiers och Hanna Cinthios båda kapitel (kapitel 3 och 4).

1 Att påverka med normer och värden …

Styrning är ett villkor för organisation I en verksamhet som involverar många är det naturligt med styrning och styrningsanspråk. Arbete och samarbete behöver samordnas för att undvika kaos eller någon form av djungelns lag där den starkaste vinner. Någon (person eller grupp) behöver hålla i rodret för att ansträngningar och handlingar ska bli samstämmiga och förstärka varandra. ”Tillsammans blir vi starkare” som många formulerar det, används ibland närmast som ett mantra. Detta är inte en självklar sanning utan förutsätter samordning. Alla medarbetare har sina uppdrag, uppgifter och funktioner på arbetsplatsen eller i organisationen. Tanken är att dessa ska fungera ungefär som bitarna i ett pussel – för att få hela bilden behövs alla bitar. Den som har försökt lägga ett stort pussel där det saknas en bild att förhålla sig till av hur helheten ska se ut när pusslet är lagt, vet hur svårt det är. I arbetslivet bygger mycket på att en chef, ägare, ledningsgrupp eller liknande har den där bilden klar för sig. Och att de delar med sig till medarbetarna så att alla känner till samma bild. Eller – i den bästa av världar – skapar själva bilden tillsammans med alla i verksamheten (Isufi & Riddersporre 2022). Allt detta gäller också i förskolan. Om den nationella styrningen av förskolan och om den juridik som ska reglera efterlevnaden kan ni läsa mer i Magnus Jonassons och Magnus Erlandssons två gemensamma kapitel (kapitel 2 och 7).

Normativ styrning – att leda med värdegrund Förskolans styrdokument, skollagen och läroplanen, baseras på och genomsyras av en uttalad värdegrund. Denna värdegrund är inte förhandlingsbar eller möjlig att negligera. Den ska i stället genomsyra beslut, planer, handlingar och utvärderingar av verksamhetens olika delar. Enkelt och tydligt? Eller utopiskt och omöjligt att leva upp till? För att förstå själva fenomenet värdegrundsstyrning kan vi ha nytta av begreppet normativ styrning, ibland kallat ideologisk

Bim Riddersporre styrning (Alvesson 2012; Riddersporre 2010; Riddersporre & Erlandsson 2016). Den normativa styrningen är ett bland flera sätt att försöka samordna medarbetare i en organisation. Inom utbildningsområdet och andra kunskapsintensiva verksamheter har alltmer vikt på senare år lagts på att styra med värderingar och organisationskultur. Även på arbetsplatsen utvecklas en specifik kultur, och det individuella priset för att få tillhöra den kan vara en anpassning av just tankar och värderingar. Eller som det heter på skolans och förskolans ”läroplansspråk”: normer och värden. Om vi jämför med beteendestyrning (som vill bestämma över våra handlingar), ekonomistyrning (som vill att pengar ska ha stort inflytande) eller byråkratisk styrning (som vill att vi ska göra rätt enligt ett gemensamt regelverk), har den normativa styrningen helt andra anspråk. Dessa anspråk går längre och djupare i relation till individens egen uppfattning. Förskolan styrs genom en blandning av dessa påverkansformer, där den normativa styrningen via skollag och läroplan har stor betydelse. Normativ styrning utgör ett anspråk på inflytande över med arbetares tankar, värderingar och tolkningar av verkligheten. Inga småsaker, direkt. Vem av oss vill få sina tankar och värderingar dikterade utifrån? Att skapa en sammanhängande värdegrund, likt den som styr svensk förskola och skola, och att göra den styrande för medarbetares tankar och handlingar, innebär därför att gå ganska långt (Kronlid 2017). Kanske är det inte ens en god idé? Det har i olika sammanhang förts fram kritik mot den normativa styrningen. Den har beskyllts för att försöka hjärntvätta människor (Alvesson 2012) eller för att vara illa anpassad till ett globalt samhälle präglat av mångkultur och utmanande problem med klimat och miljö med mera (Kronlid 2017). Det höjs även kritiska röster inför själva fenomenet värdegrund (något Magnus Jonasson och Magnus Erlandsson återkommer till i nästföljande kapitel), med tvivel rörande möjligheten att påverka människors beteende genom vackra ord (Alvesson, Blom & Jansson 2021). Vi ska titta på hur det kan fungera i förskolan.

1 Att påverka med normer och värden …

För många kockar? Vi kan pröva att betrakta förskolan i ljuset av de olika anspråk som görs på att påverka, styra eller begränsa andra människors normer och värden. För att undvika missförstånd på grund av att vi lägger in olika betydelser, behöver dessa två starkt laddade men ganska undflyende ord definieras. Vad är då värderingar (ett ord jag använder i detta sammanhang i stället för värden) och normer? Det finns en rad olika definitioner och jag väljer att ta utgångspunkt i Jonas Stiers formuleringar (Stier & Riddersporre 2019). Vi börjar med värderingar: Världsbilder och kulturella gemenskaper är sammankopplade med värderingar. […] Värderingar betraktas som inlärda, generella, bestående och målorienterade tendenser att välja mellan olika handlingsalternativ. Inlärningen av sådana tendenser sker tidigt i livet och därför spelar förskolan en så viktig roll. Värderingar är inte alltid uttalade och vi är inte alltid medvetna om våra och andras värderingar, utan dessa synliggörs när vi möter och kommunicerar med en annan människa (Stier & Riddersporre 2019, s. 36).

Här kan vi se att värderingar har funktionen av ett slags kitt som håller samman stora sociala system – världsbilder och kulturella gemenskaper. Även om värderingar kan vara oåtkomliga för beskrivning eller reflektion så visar de sig desto tydligare i våra handlingar mot varandra. Följaktligen är det så att även om en del av dina egna värderingar är fördolda för dig själv, kommer de människor du möter att bli påverkade av dem genom det sätt på vilket du beter dig. Barnen möter de vuxnas värderingar: hemma och i förskolan visar de vuxna i handling för barnen hur de tycker att man ska vara som (med)människa. Vi kan kalla det fostran, inklusive uppfostran. Detta är i grunden något värdefullt och för barnen avgörande viktigt för deras fortsatta utveckling. Men vad händer om det som de vuxna där hemma och det som pedagogerna i förskolan

Bim Riddersporre visar barnen i handling inte stämmer överens? Om barnen, kanske på daglig basis, möts av dubbla budskap från vuxenvärlden? Detta tål att reflekteras över och utgör en av de stora pedagogiska utmaningarna att ta sig an i förskolan. Värderingar kopplas på gott och ont till handling, i synnerhet i mellanmänskliga möten av olika slag. Det räcker således inte med fint formulerade dokument och vackra ord. Det är i handling du visar vad du verkligen står för. Här kan det vara på sin plats att påminna om kritiken mot värdegrund som försök att styra beteenden – det krävs alltid en länk från ord till handling för att värdegrunden ska vara meningsfull. Om världsbilden beskriver och förklarar hur världen ser ut berättar värderingarna hur vi bör agera i den. På så sätt ligger värderingar nära det som kallas normer (Stier & Riddersporre 2019, s. 37).

För dig som arbetar som förskollärare finns ju ett uppdrag i läroplanen kopplat till normer. Närmare bestämt har du ansvar för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen. Därför är det helt avgörande att du då vet vad normer betyder så att du kan fylla den delen av uppdraget med ett relevant innehåll. Dessutom ska hela arbetslaget arbeta i enlighet med läroplanens normer och värden. Varje dag. Vad är då normer? De är mer precisa regler för hur vi kan och inte kan bete oss i ett visst sammanhang. Normer ligger nära moraluppfattningar och visar på skillnaden mellan det normala/acceptabla och det onormala/oacceptabla. I förskolan – liksom hemma – sker barnens normbildning i det nära samspelet med andra människor (Stier & Riddersporre 2019, s. 37).

Förskolan och hemmet är sannolikt de sammanhang i vilka barnens viktigaste erfarenheter görs av vad som går an och vad som är olämpligt. Det är, även ur detta perspektiv, ett stort ansvar att arbeta i förskolan. Och det är förstås ett mycket stort ansvar att

1 Att påverka med normer och värden … vara förälder eller annan vårdnadshavare. Hur ska detta ansvar bäst utövas då förskolan (med läroplanens intentioner) och barnens vårdnadshavare (med sina egna normer och värderingar) inte företräder samma (eller ibland ens liknande) normer? Förskolan har i uppdrag att arbeta med normer (och normkritik), och i själva rollen som vårdnadshavare ingår ett överförande av normer till barnen. (Vi återkommer till diskussionen om normer och värden som begrepp i flera av bokens kapitel.) Men det är inte nog med detta. Det finns ett helt nät av anspråk på att få styra barn (och även vårdnadshavare i vissa fall) genom att påverka deras normer och värden/värderingar. STAT EN

Staten styr förskolan genom styrdokument, främst skollagen och läroplanen. Förskolan har ett bärande samhällsuppdrag och staten vill försäkra sig om ett samlat inflytande över hur kommande generationer samhällsmedborgare ska fostras in i gemenskapen under sina år i utbildningssystemets första del. Den nationella utbildningspolitiken ligger till grund för styrdokumentens övergripande budskap. Själva texten har dock skrivits av grupper med välrenommerade experter. Eftersom det finns olika politiska idéer och tankar om utbildningens roll och utformning, är de formuleringar från experterna som till slut hamnat i de aktuella versionerna av styrdokumenten ibland resultat av politiska kompromisser. Detta är viktiga och styrande texter som förväntas få stort inflytande över förskolans arbete. Och inte bara det, egentligen. Att styra utbildningssystemets första del är att påverka hela utbildningssystemet – det barnen lär och erfar i förskolan kommer att påverka dem under resten av deras utbildning och kanske under resten av deras liv. Med tanke på detta är det inte så konstigt att olika intressen (som utbildningspolitiska, från lobbygrupper och andra) strävar efter att ta makten över formuleringarna i skollag och läroplaner. Staten styr förskolan normativt

Bim Riddersporre R EK TOR

I förskolan har rektor ett ansvar för helheten: arbetsmiljö, måluppfyllelse och kvalitet. I detta ingår ett ansvar för att hela personalen arbetar i samklang med styrdokumenten. Detta kan ibland vara en stor utmaning, inte minst då medarbetare har olika språklig och kulturell erfarenhet att utgå från. Vi kan uttrycka det som att vissa medarbetare saknar tillräcklig ”normativ kulturkompetens” för att fullt ut förstå läroplanen. Alla som arbetar i förskolan förväntas emellertid både förstå de normer och värden som uttrycks i läroplanen och kunna tillämpa dem i arbetet med barnen. Och dessutom ska medarbetare, i kontakten med barnens vårdnads havare, förstå, förmedla och försvara dessa normer och värden. Allt detta kan vara extremt svårt för de som själva växt upp med andra normer än sådana som uttrycks i läroplanen. Medarbetare som även saknar formell utbildning för arbetet i förskolan har heller inte tidigare skolats in i ett läroplanstänkande. Här är det upp till rektor att inventera behovet av stöd och kompetensutveckling och att erbjuda medarbetarna lämpliga möjligheter till detta. Rektor leder verksamheten normativt FÖR SKOL L Ä R A R E

Förskollärare ansvarar för att utveckla normer för hela arbets lagets arbete med och i barngruppen. Det kan ibland vara svårt att ena arbetslaget vad gäller normer och värden, och det kan vara känsliga frågor att hantera kollegialt. Förskolläraren ska leda arbetet men är ju inte formellt arbetslagets chef. I vissa fall har förskolläraren själv en del svårigheter med att på djupet förstå, eller omfatta, vissa av läroplanens normer och värden. Rektor bör alltid finnas tillgänglig som ett stöd i detta. Förskolläraren påverkar arbetslaget normativt

1 Att påverka med normer och värden … A R BETSL AGET

Alla medarbetare i arbetslaget ska kunna leva upp till läroplanens normativa intentioner, det vill säga arbeta i enlighet med de normer och värden som skrivits fram där. Som vi tidigare sett är det i våra handlingar som dessa tar sig uttryck. Men sådana normer och värden som en pedagog själv ännu inte riktigt förstått blir svåra att föra vidare till barnen i det pedagogiska arbetet. En pedagog kan dessutom (av mänskligt sett mycket begripliga skäl) vara obenägen att släppa taget om de normer och värden som hen redan fått med sig i livet. Då uppstår en dissonans inom individen och i själva yrkesutövningen. Det bör finnas en gräns för sådana skillnader mellan medarbetarens egna värderingar och läroplanens, bortom vilken det blir omöjligt att arbeta kvar i förskolan. Men för det mesta går det bra att arbeta konstruktivt med detta. Även här är rektor den som har ansvar för att så sker. Arbetslaget påverkar barnen normativt FÖR SKOL A N MÖT ER VÅ R DNA DSH AVA R E

Rektor ansvarar även för att skapa former för kontakten mellan förskola och vårdnadshavare. Kvaliteten i denna kontakt är avgörande viktig och kan innebära skillnaden mellan samarbete och konflikt. Alla förskolans företrädare försöker ibland påverka normer och värden hos vårdnadshavare. Den stora möjligheten är att därigenom skapa ett mera begripligt och kongruent sammanhang för barnen, men risken är att det utvecklas till en maktkamp runt barnen. Det är viktigt att värna det goda och respektfulla samtalet genom att både kunna lyssna och själv formulera sig om förskolans uppdrag. Förskolan försöker påverka vårdnadshavare normativt

Bim Riddersporre VÅ R DNA DSH AVA R E

Vårdnadshavare och familjer/utvidgade familjer runt ett barn kan förmodas vilja styra barnets utveckling av normer och värden i en riktning som överensstämmer med vad de själva finner rätt och riktigt. Det är ingen liten sak att släppa sin övertygelse eller det man fått med sig från barndomen in i livet. I en migrationssitua tion kan det dessutom för många upplevas som särskilt viktigt att behålla och värna det som är en del av ens kulturella identitet. En helt central del av de flesta människors föräldraskap (efter att ha säkrat sitt barns behov av mat, värme och beskydd) är att skola in barnet i ett system av tankar, handlingar, värden, normer och idéer om orsak och verkan med mycket mera – allt det som vi lite svepande betecknar kultur. Att lära barnet att bli del av kulturen (den som barnets vårdnadshavare upplever sig tillhöra) kan betraktas som en kärlekshandling. Barnet ska ges möjlighet att höra till, känna gemenskap med andra, att förstå och bli förstådd. Detta är inte något som sker på marginalen eller i mån av tid, det är en förutsättning för att hålla samman människor (familjen, den utvidgade familjen eller en större gemenskap). Vårdnadshavare påverkar sina barn normativt

Normativ trängsel Det finns, som vi sett, många anspråk på normativ styrning eller påverkan – alla kan dessutom betraktas som högst legitima. Sammantaget ger dessa anspråk på att kunna påverka emellertid en komplicerad bild, som kan kännetecknas av en mångfald av olika normer och värden (Kronlid 2017). Blir det helt enkelt för många kockar? Riskerar barnen att bli förvirrade och finns det kanske till och med en risk att de inte kan se de vuxna som auktoriteter längre, eftersom dessa inte är överens och inte ger barnen samma budskap? Hur påverkas barnens identitetsskapande av en normativt komplex situation?

1 Att påverka med normer och värden …

Barnets identitetsutveckling Ett barn har många tillhörigheter, och tillsammans bildar dessa en bas för att barnet ska kunna utveckla sin egen identitet. Den första tillhörigheten är för flertalet barn den familjära. Familjer ser ut på många olika sätt och har olika bakgrund, men de är ur barnets perspektiv de personer som på ett varaktigt sätt bor och lever tillsammans. De som finns där när barnet somnar, vaknar, behöver tröst eller vill leka. I familjen kan även frånvarande men viktiga personer ingå: föräldrar som inte lever tillsammans med sina barn, delar av en familj som bor i ett annat land, eller familje medlemmar som inte längre lever. Dem vi talar om, förhåller oss till eller saknar, utövar, liksom de fysiskt närvarande, en påverkan på oss. Barnet erfar detta från tidig ålder (Öberg & Öberg 2000). En viktig del av familjeidentiteten kan förknippas med det som ibland betecknas som socialgrupp eller klass (Stier 2019). Detta inbegriper ekonomiska förutsättningar: villkor för boende, utbildning, arbete och hälsa, men även sociala kontakter och nätverk och upplevd social status. Som vuxna kan vi höra människor beskriva att ”jag växte upp i en arbetarfamilj” eller ”mina föräldrar var medelklass med mer utbildning än pengar”. Barn blir gradvis medvetna om familjens identitet längs en social skala. För vissa familjer är detta mycket viktigt, medan andra lägger mindre vikt vid att förhålla sig till sociala jämförelser. Det viktiga här är att familjens klass eller sociala identitet kan utöva en kraftfull påverkan på ett barn, oavsett om familjen har någon form av migrationserfarenhet eller inte. Inom ett och samma samhälle (till exempel det svenska) finns mycket stora skillnader mellan grupper av människor. Vi bör komma ihåg att detta gäller på samma sätt för personer som flyttar till Sverige från andra länder – de är inte endast företrädare för ett land, en religion, etcetera; de tillhör och identifierar sig även med en specifik del av det samhälle från vilket de emigrerat. Förutom den krets som räknas till familjen, finns i regel ett större släktrelaterat sammanhang som barnet successivt blir

Bim Riddersporre delaktigt i. För många människor är denna utvidgade familj eller släkt en mycket viktig social referenspunkt och källa till trygghet. Sverige är numera ett mycket sekulärt samhälle och vi har ingen statsreligion. Däremot är infödda svenskar kulturellt präglade av den protestantiska, kristna kyrkan vilken fram till millennieskiftet var en del av staten. Barn får alltså en tillhörighet även i en andlig eller religiös gemenskap om familjen ingår i någon sådan, eller genom att samhället genomsyras av värden sprungna ur ett religiöst värdesystem. Liksom de mer storskaliga kulturella sammanhangen (såsom den västerländska kulturen) bidrar alltså olika världsåskådningar till att ge barnet en bild av tillvaron som delas av många. Denna innehåller riktlinjer för hur människor ska tro, vara och göra. Normer och värden. I förskolan möts barn som ingår i olika familjerelaterade, sociala och kulturella gemenskaper. Tillsammans med pedagogerna (som även de ingår i en rad gemenskaper) blir de alla både bärare av och medskapare av förskolans kultur och gemenskap. Den svenska förskolan är i sin tur, som samhällsinstitution, bärare av det vi kan kalla för majoritetskulturen. Detta avspeglas i styrdokumenten, både i grundtankar och formuleringar. Ibland har varken rektor, pedagoger, barn eller vårdnadshavare några djupa, personliga erfarenheter av (att växa upp i) den svenska majoritetskulturen. Men det är enligt läroplanen i den ”gemensamma majoritetskulturen” som barnen ska bjudas in, och det är den som ska hålla samman allt och alla i förskolan. Men läroplanen ställer även följande krav på förskolan: En del av förskolans uppdrag är att stödja varje barns möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och känna stolthet för den (Stier & Riddersporre 2019, s. 22).

I en situation där barnets familjekultur (och kanske den större kulturella gemenskap familjen ingår i) skiljer sig på väsentliga punkter från den majoritetskultur i vilken läroplanen formulerats – vad händer då? Hur ser ett interkulturellt möte i förskolan

1 Att påverka med normer och värden … ut och vad bör ett interkulturellt arbete ha för mål, utifrån läroplanens intentioner (Stier & Riddersporre 2019)? Vad händer om barnet lever i det vi uppfattar som en kontrollerande kultur eller möter stela könsnormer i sin familj, något som förskolan har till uppgift att motverka i relation till barnen? Detta läser ni mer om i Hanna Cinthios kapitel (kapitel 4). Och hur kan vårdnadshavare och förskola mötas i en sådan situation? I Linn Eckeskogs kapitel (kapitel 5) fördjupas frågor om förskolans kommunikation med vårdnadshavare. Hur kan det vara möjligt för förskolan att göra barnet stolt över något som går helt emot läroplanens normer och värden? En god början är att förstå att denna del av uppdraget i förskolan, och av förskolans möte med vissa vårdnadshavare, är såväl komplext som komplicerat. För att möta det som är komplext behöver vi träna på att ”hålla flera tankar i huvudet samtidigt”, att förstå mångfalden av perspektiv. Det komplicerade kräver av oss öppenhet för att lära nytt och beredskap att göra vårt bästa och lite till. Det finns sannolikt inga recept att följa, inga genvägar att ta. Men det finns exempel på att detta arbete kan lyckas bra! Sådana exempel på arbetet i förskolor där mångkulturaliteten präglar såväl familjer som gruppen av medarbetare får ni ta del av i Gezim Isufis kapitel (kapitel 6).

Arbetet med värdegrund kräver samarbete och dialog Den värdegrund som förskolans nationella uppdrag vilar på delas inte av alla vårdnadshavare eller ens av alla som arbetar i förskolan. Detta är inte överraskande i ett demokratiskt samhälle där människor med olika social bakgrund och olika politiska, kulturella eller religiösa erfarenheter möts och tillåts ge uttryck för sina åsikter – och det behöver inte ens vara problematiskt. Men det är inte alltid vårdnadshavare och förskola på ett gott sätt kan hjälpas åt för att med gemensamma krafter erbjuda barnen goda möjligheter till identitetsskapande och demokratisk delaktighet. Detta ställer

Bim Riddersporre krav på ett öppet och kvalitativt samtal (se Stier & Riddersporre 2019). Det finns exempel på att de viktiga vuxna personerna runt barnen inte drar jämnt och utsätter barnen för ett korstryck av normer och värden. I en sådan situation (som säkert är oönskad av alla men kan vara svår att ta sig ur) får alltså barnet motstridiga besked om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, respektive önskvärt eller klandervärt. Hur är detta för barnen? Följer de normer och värden i förskolan gör de sina vårdnadshavare missnöjda. Försöker de följa hemmets normer och värden även i förskolan riskerar de att göra pedagogerna där missnöjda. Detta kan vara en mycket belastande och obehaglig situation för ett barn. Det finns olika sätt att hantera ett dilemma, det vill säga en situation där varje tänkbar lösning innebär såväl fördelar som nackdelar. I det här fallet är dilemmat för barnet följande: gör jag några viktiga vuxna personer till lags så blir andra viktiga vuxna personer besvikna på mig. Ett sätt att hantera situationen är att i stället för att söka vägledning hos vuxna, söker barnet tillhörighet och gemenskap i gruppen av jämnåriga. I förskolan, särskilt bland de barn som är lite äldre där, är gruppen av jämnåriga barn mycket viktig för barnets identitetsutveckling. Att anpassa sig till gruppen eller att försöka leda den, kan vara en viktig del i försöken att ta reda på ”vem jag är, vem jag kan vara, vem jag får lov att vara eller vem jag uppmanas att bli”. Frågan är alltså – styr förskolan, genom värdegrundens normer och värden, i vissa fall barnet bort från familjen? Denna fråga gäller ofta, men inte alltid, familjer med migrationsbakgrund. Dels kan skillnader mellan majoritetssamhällets och familjens värderingar och normer vara tydligare när nykomna möter de (ännu) okända eller nya synsätten och förväntningarna. Dels är det för många av oss så, att då vår livssituation av någon anledning är otrygg eller hotfull söker vi hålla oss nära det som är välkänt och därför tryggt (se Riddersporre 2013). I det offentliga samtalet och i den politiska debatten handlar mycket om barn som passerat förskoleåldern. Det är vanligt att synpunkter förs fram här om att vårdnadshavare måste ta tillbaka

1 Att påverka med normer och värden … ”makten” över sina barn så att dessa inte hamnar i fel sällskap eller ”väljer” en olycklig livsväg. Är detta realistiskt? Eller ens möjligt? Statens och förskolans olika normativa anspråk går ju ibland stick i stäv mot familjers och vårdnadshavares värderingar och traditioner. Samhället har ju, kan det synas, redan underkänt vissa vårdnadshavares normer och värden på ett tidigt stadium. Det är bland annat barn från dessa familjer som hamnar snett i samhället eller ska skyddas mot att välja fel väg. Men om samhället, staten eller förskolan tar sig mandatet att ge barn andra normer och värden än familjens, så är det i praktiken mycket svårt för vårdnadshavare att återkomma som auktoriteter för sina barn. Då ligger det ett stort ansvar på samhället, staten eller skolan att följa upp det som lärts ut under barns och ungas väg genom utbildningssystemet.

Referenser Almqvist, K. (2020). Identitet och etnicitet. I: A. Frisén & P. Hwang (red.), Ungdomar och identitet (s. 117–148). (2 uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. Alvesson, M. (2012). Företagskultur och organisationsidentitet – stödjande normsystem eller hjärntvätt? I: M. Alvesson & S. Sveningsson (red.), Organisationer, ledning och processer (s. 201–230). (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M., Blom, M. & Jansson, A. (2021). Värdet av värdegrunder. Stockholm: Fri Tanke. Isufi, G. & Riddersporre, B. (2022). Att leda arbetet med hållbarhet – på ett hållbart sätt. I: M. Olanders (red.), Hållbarhet och egenmakt i förskolan (s. 85–110). Lund: Studentlitteratur. Kronlid, D.O. (2017). Skolans värdegrund 2.0: etik för en osäker tid. Stockholm: Natur & Kultur. Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Persson, S. & Riddersporre, B. (2021). Villkor och organisering för ett närvarande och pedagogiskt ledarskap i förskolan. Forskningsstudie. Stockholms stad: Utbildningsförvaltningen, Förskoleavdelningen. Riddersporre, B. (2010). Normativ styrning i förskolan: en fallstudie. Nordisk Barnehageforskning, 3(3), 41–56.

Bim Riddersporre Riddersporre, B. (2013). Föräldrar, barn och professionellt stöd. I: A.-C. Bramhagen & A. Carlsson (red.), Hälsobefrämjande arbete för barn och ungdomar (s. 59–72). Lund: Studentlitteratur. Riddersporre, B. & Erlandsson, M. (2016). Skolkultur – en för Bokens redaktörer är Bim Riddersporre (leg. psykolog, leg.bas logoped utveckling. I: B. Riddersporre & M. Erlandsson (red.), Upplyftande och fil.dr i psykologi) och Magnus Erlandsson (fil.dr i statsvetenskap ledarskap skola och förskola (s. 66–75). Stockholm: Natur & Kultur. och lektor iiledarskap vid Malmö universitet). Stern, D.N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt Övriga medverkande författare: Hanna Linn Eckeskog, och utvecklingspsykologiskt perspektiv. (2 Cinthio, uppl.) Stockholm: Gezim Isufi, Magnus Jonasson och Jonas Stier. Natur & Kultur. Stern, D.N. (2011). Ett litet barns dagbok. (2 uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. Stier, J. (2019). Identitet: ett socialpsykologiskt perspektiv. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. ATT STYRA FÖRSKOLAN MED VÄRDEGRUND Stier, J. & Riddersporre, B. (2019). Interkulturellt arbete i förskolan: med läroplanen som grund. Stockholm: Natur & Kultur. Förskolan präglas i dag av social, etnisk, kulturell, språklig och religiös Öberg, B. & Öberg, G. (2000). Skiljas – men inte från barnen. (3 uppl.) mångfald, och ibland uppstår motsättningar när förskolans värde Stockholm: Natur & Kultur.

grund möter medarbetares eller vårdnadshavares värderingar och traditioner. Barn behöver omges av trygga och tydliga vuxna, men riskerar att hamna i en förvirrande korseld av vuxnas olika uppfatt ningar och övertygelser.

I den här boken visar författarna hur olika värdegrundsrelaterade problem i mötet mellan hem och förskola kan förebyggas och hanteras för barnets bästa. Alla exempel i boken syftar till att öppna upp för reflekterande samtal och diskussioner kring förskolans värdegrunds uppdrag. I boken diskuteras även de juridiska krav som ställs på förskolans värdegrundsarbete, liksom på förskolors främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Att styra förskolan med värdegrund är ett samarbete mellan forskare, utbildare, praktiker och jurister och riktar sig till såväl verksamma som blivande rektorer, förskollärare och barnskötare.

Art.nr 45384

studentlitteratur.se