9789144157764

Rehabiliteringsvetenskap

Perspektiv, aktörer och strategier för hälsa i arbetslivet

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32242

ISBN 978-91-44-15776-4

Upplaga 4:1

©Författarna och Studentlitteratur 2006, 2023 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co

Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB

Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Dimograf, Poland 2023

6.

FÖRORD

Complex and changing landscapes of return to work

We spend most of our waking hours at work, but still imperfectly understand how to approach occupational rehabilitation. In this volume, many internationally respected Swedish scholars in work and health have assembled their latest insights on work rehabilitation contexts, needs, actors, and practice. As a Canadian academic whose career has been shaped by scholarly exchanges with Nordic researchers, I am honoured to provide this foreword to the collection. In this brief piece, I focus on two broad issues that have significantly driven my own queries in work and health and that I believe are universally relevant to work rehabilitation research. First, I situate workers sociologically within webs of complex occupational interests, relationships, and social security systems. Second, I turn to the changing landscape of work, which continually unsettles and challenges the laws and practices of occupational health and safety and work rehabilitation. We have often solely taken a medical approach to work and health when what is needed is a complimentary socio-political lens. A key challenge is that, while at work, people recovering from illness or injury are constrained actors. Given the expectations of their job, most ill or injured workers cannot recover in a fully free manner, such as leaving the workplace to take an impromptu mind-clearing or leg-stretching walk or deciding to work one day while in pain but not another. In practice, workers recover from illness and injury within a context of workplace hierarchies, relationships, and power relations where economic interests compete and communication is often imperfect (MacEachen, 2019). These social and power relations need to be considered in the design and implementation of work rehabilitation.

The grey zones of the socio-political work environment create complexity in return-to-work situations. These challenges play out in diverse ways across different social security systems internationally. For instance, when comparing the social security system in Sweden with schemes in North America, the comprehensive Swedish system seems fair and generous because it provides rehabilitation and income support to a worker regardless of the work-relatedness of an injury (Lippel & Lotters, 2013). In contrast to the Swedish system, North American workers’ compensation schemes require proof of work-relatedness and workers’ claims can get stalled by disputes about whether an illness or accident is due to work and accordingly who should pay for work absence costs (MacEachen et al., 2021; Speiler & Butler, 2012). Uncertainty about the work-relatedness of injuries and illnesses is a key issue in the post-industrial age as many modern injuries, such as back pain, carpel tunnel syndrome, and work-related depression develop over time and attribution to work can be difficult to prove. The evidence requirements of the North American system often leave workers waiting for support, lacking income benefits, and experiencing system-related stress (MacEachen et al., 2010). It is difficult to design a perfect work rehabilitation system (MacEachen, 2019). Even the Swedish system has its challenges, such as how to accomplish employer accountability in relation to work accommodation (Selander, 2016; Stahl & Seing, 2019). Linked to social security system differences, the nature of problems faced by rehabilitation researchers can be a reflection of their different systems (MacEachen et al., 2019).

A second main challenge facing work and health researchers is the unsettled, ever-changing landscape of work. Changes to the occupational landscape during the Covid-19 pandemic untethered traditional notions of work time and place upon which many occupational health and rehabilitation laws and practices are based. With the development of sophisticated communication technologies, increasing numbers of workers now easily work remotely and indeed a main labour union in Canada recently demanded that workers have a right to work from home (Thomas, 2023). This growing teleworking phenomenon complicates work and health responsibilities. Questions regarding these responsibilities, such as whether health and safety

inspectors can enter a home to determine if a safe work environment exists, and whether the employer must provide ergonomic furniture to workers at home, are not settled in many countries. In jurisdictions where a work-related cause must be established for injured workers to be provided with workers’ compensation benefits, the phenomenon of working from home is expected to reduce workers’ ability to access workers’ compensation benefits because attributing an injury to work becomes increasingly difficult. An example is a recent workers’ compensation court case that hinged on the tenuous issue of whether the claimant, who worked from home, usually ate their lunch (Nardi, 2021).

While telework was once a predominant white-collar possibility that offered flexibility to project-based knowledge workers, advanced communication technologies have increasingly opened the door to low-wage employees to work from home. Previously, a barrier to teleworking for workers in routine service work was managerial inability to oversee and control their work. However, new modes of digital control and surveillance have opened the door to the supervision of at-home work for service workers. A key difference between at-home knowledge workers and at-home service workers is that service workers are employed in fixed hours of routine, scripted work and are subjected to intense monitoring and digital surveillance, sometimes called “digital Taylorism”. As such, they lack the white-collar benefits of flexibility and autonomy. Indeed, a study of Swedish non-professional teleworkers found that, contrary to the autonomy experienced by at-home knowledge workers, this type of at-home work involved rigid schedules and new layers of worker control. A particular occupational health and safety concern for non-white collar teleworkers is the adverse mental health impacts of intense digital surveillance as well as technostress, because of problems with internet connections and software. The recent prominence of home-based work is new territory for work rehabilitation research—we know almost nothing about supporting and supervising home-based work injuries and illnesses.

The changing landscape of work also includes growing numbers of self-employed workers, mostly due to the growing phenomenon of digital platform work (Khan et al., 2021; Rani et al., 2021). The

self-employed in general have been a relatively neglected population in work rehabilitation research, largely because they fall outside the scope of traditional labour law and employer-employee. However, work rehabilitation for digital platform workers, who tend to be selfemployed, is almost unaddressed in occupational health research. These platform workers include ride-hail drivers, delivery couriers, and other services, such as people hired through an app to do grocery shopping or pet care. To further complicate rehabilitation practices, digital platform workers are managed via algorithms (MacEachen et al., 2022). Accordingly, work rehabilitation practitioners may need to take into consideration new technical features, such as algorithms, to appropriately support modified work needs of injured or ill platform workers.

This foreword has provided a brief sketch of the complexity and the new territory that faces work rehabilitation researchers and practitioners. We live and work in a diverse and changing world. It is these changes that have invigorated my own understanding of work rehabilitation process and I hope will inspire some of you.

Ellen MacEachen Professor, University of Waterloo, Canada Honorary doctor, rehabilitation science, Mid-Sweden University

References

Khan, T. H., MacEachen, E., Hopwood, P., & Goyal, J. (2021). Self-employment, work and health: a critical narrative review. Work, 70(3), 945–957.

Lippel, K., & Lötters, F. (2013). Public insurance systems: a comparison of cause-based and disability-based income support systems. In P. Loisel & H. Anema (Eds.), Handbook of Work Disability: Prevention and Management (pp. 183–202). Springer.

MacEachen, E. (Ed.). (2019). The Science and Politics of Work Disability Policy. Routledge.

MacEachen, E., Kosny, A., Ferrier, S., & Chambers, L. (2010). The “toxic dose” of system problems: why some injured workers don’t return to work as expected. Journal of Occupational Rehabilitation, 20(3), 349–366.

MacEachen, E., Meyer, S. B., Majowicz, S., Hopwood, P., Crouch, M., Jahangir, Y. T., Durant, S., & Ilic, A. (2022). Perceived COVID-19 health and job risks faced by digital platform drivers and measures in place to protect them: A qualitative study. American Journal of Industrial Medicine, 65, 731–742. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ ajim.23409

MacEachen, E., Senthanar, S., & Lippel, K. (2021). Workers’ compensation claims for precariously employed workers in Ontario: employer resistance and workers’ limited voice. Pistes, 23(1), 1–17. https://journals.openedition. org/pistes/7173

MacEachen, E., Varatharajan, S., Du, B., Bartel, E., & Ekberg, K. (2019). The uneven foci of work disability research across cause-based and comprehensive social security systems. International Journal Health Services, 49(1), 142–164.

Nardi, C. (2021, December 21). Air Canada employee who fell on stairs in her home eligible for worker’s compensation: Judge. National Post. https:// nationalpost.com/news/canada/air-canada-employee-who-fell-on-stairswhile-headed-to-kitchen-from-her-home-office-eligible-for-compensation-judge

Rani, U., Kumar Dhir, R., Furrer, M., Gőbel, N., Moraiti, A., & Cooney, S. (2021). World Employment and Social Outlook: The Role of Digital Labour Platforms in Transforming the World of Work. chrome-extension:// efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.ilo.org/wcmsp5/ groups/public/---dgreports/---dcomm/---publ/documents/publication/ wcms_771749.pdf

Selander, J. (2016). Is employer-based disability management necessary in a social-democratic welfare state like Sweden? International Journal of Disability Management, 11, e4. https://doi.org/10.1017/idm.2016.3

Speiler, E. A., & Butler, J. F. (2012). The lack of correspondence between work-related disability and receipt of workers’ compensation benefits. American Journal of Industrial Medicine, 55, 487–505.

Stahl, C., & Seing, I. (2019). Reforming activation in Swedish work disability policy. In E. MacEachen (Ed.), The Science and Politics of Work Disability Prevention (pp. 125–140). Routledge.

Thomas, J. (2023, April 20). Not just wages, federal workers strike for ability to work from home. CTV News. https://atlantic.ctvnews.ca/ not-just-wages-federal-workers-strike-for-ability-to-work-from-home1.6364442#:~:text=While%20the%20federal%20government%20is%20 calling%20for%20workers,to%20have%20that%20hybrid%20option%20 available%20going%20forward.

FÖRFATTARPRESENTATION

Redaktörer

Bodil J. Landstad är professor i hälsovetenskap med inriktning arbetsliv, vid Mittuniversitetet, och affilerad professor vid Umeå universitet. Hennes forskning har ett tvärvetenskapligt och praktiskt tillämpbart perspektiv med fokus på vad som främjar hälsa och inkludering i arbetslivet. Hon jobbar också som FoU-direktör i Region Jämtland Härjedalen. Bodil undervisar inom en rad olika ämnesområden som exempelvis arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetslivets villkor och vetenskapsteori och metod.

Stig Vinberg är professor i hälsovetenskap med inriktning arbetsliv vid Mittuniversitetet. Han har bred erfarenhet av hälsofrämjande förändringsarbete i organisationer som projektledare för nationella och regionala projekt. Hans forskning handlar om hälsofrämjande organisationer, ledarskapets betydelse för hälsa och organisatoriska utfall samt arbetsmiljö och hälsa i små företag. Stig undervisar i flera kurser på grund- och avancerad nivå.

Författare

Runo Axelsson är professor emeritus i health management. Han har tidigare varit professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, professor i management vid Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg samt professor i health management vid universitetet i Aalborg i Danmark. Hans forskning har en inriktning mot offentlig förvaltning, professionella organisationer och välfärdsutveckling, speciellt genom gränsöverskridande samverkan. Han har också varit sjukhusdirektör och konsult med internationella uppdrag för EU, Sida och Världsbanken.

Alf Bergroth är professor emeritus i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, där han tagit initiativ till ett grundutbildningsprogram i rehabiliteringsvetenskap. Han har också varit initiativtagare till forskning och forskarutbildning i ämnet. Han har i många år undervisat blivande socialarbetare och vårdpersonal samt varit handledare för doktorander i rehabiliteringsvetenskap. Han har ett stort intresse för kopplingen teori–praktik och har under många år arbetat som FoU-chef vid Försäkringskassan i Stockholm.

Susanna Bihari Axelsson är docent i folkhälsovetenskap. Hon har tidigare bl.a. varit universitetslektor vid Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg, samt docent vid universitetet i Aalborg i Danmark. Hennes forskning har främst handlat om sociala och psykologiska aspekter av hälso- och sjukvård, där hon framför allt har studerat multidisciplinära team och ledarskap inom vård och omsorg. Hon har också haft flera internationella uppdrag för WHO, EU och Världsbanken.

Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus, Stockholm. Han är ansvarig för Karolinska Institutets utbildning inom området rehabiliteringsmedicin för läkar- och fysioterapiprogrammen samt ansvarig för uppdragsutbildningen ”Koordinering av sjukskrivningsprocessen” som givits vid Karolinska Institutet ett flertal gånger. Kristian Borg är chefredaktör för den internationella vetenskapliga tidskriften, Journal of Rehabilitation Medicine och har även varit chefredaktör för den svenska läroboken Rehabiliteringsmedicin.

Lotta Dellve är professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och i ergonomi vid KTH. Hon disputerade 2003 i arbetsmedicin vid Göteborgs universitet. Avhandlingen handlade om arbetsförmåga, arbetsskador och sjukskrivning samt arbetsrehabilitering bland omsorgspersonal och dess förklaringar på mikro-, meso- och makronivåer. Sedan dess har hennes forskning rört hållbara arbetsvillkor samt ledning och organisering för hållbar utveckling. Hon samverkar

med regioner och kommuner i utveckling av forskningsfrågor och för att tillgängliggöra forskningen, till exempel i form av arbets- och studiematerial samt utbildningsinsatser.

Kerstin Ekberg är leg. psykolog och professor emerita i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet. Hennes forskning är flervetenskaplig och syftar till att öka kunskapen om förutsättningar för återgång i arbete för sjukskrivna och hur hälsa i arbetslivet kan främjas och ohälsa förebyggas. Hon har stor erfarenhet av undervisning, har varit redaktör för flera läroböcker och har även medverkat i andra läromedel.

Jan Ekholm är professor emeritus i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet, Stockholm. Han var tidigare överläkare och klinikchef för Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och är nu, efter omorganisation, verksam vid avdelningen för rehabiliteringsmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Stockholm. Han har bred erfarenhet av forskning inom rehabiliteringsområdet, t.ex. rehabilitering till arbetslivet och vid olika smärttillstånd. Han har hållit många kurser och skrivit i flera läroböcker inom rehabiliteringsområdet.

Monica Eriksson är filosofie doktor i hälsovetenskap och patientsäkerhetssamordnare i Region Jämtland Härjedalen. Hennes avhandlingsarbete handlade om återhämtning efter hjärtinfarkt sett ur ett familjeperspektiv. Hon har kliniska erfarenheter som legitimerad sjuksköterska och distriktssköterska inom såväl slutenvård som kommunal hemsjukvård. Hon har lång erfarenhet av undervisning vid Mittuniversitetet från utbildning av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och distriktssköterskor.

Gunnel Hensing är professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är psykisk ohälsa med fokus på sjukfrånvaro- och rehabiliteringsprocessen. Hon var huvudansvarig forskare för forskningsprogrammet ”New Ways –psykisk hälsa i arbetslivet”. Gunnel har lång erfarenhet av under-

visning bland annat på läkarprogrammet, folkhälsovetarprogram och uppdragsutbildningar för redan yrkesverksamma. Hon har ett flertal publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter och har skrivit flera läroböcker.

Carolina Klockmo är filosofie doktor i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Hennes avhandlingsarbete fokuserade på personliga ombud och hur deras arbete stödjer individens återhämtning. Klockmo är i dag verksam som forskare både vid Mittuniversitetet och vid FoU Väster norrland. Hennes forskning fokuserar på arbetsmarknadsfrågor, arbetslivsinriktad rehabilitering och etablering på arbetsmarknaden och modeller som finns för detta samt samverkan mellan myndigheter. På senare tid har Carolina även arbetat med forskningsfrågor rörande arbetsvillkor i socialtjänsten.

Maria E.H. Larsson är docent i fysioterapi vid Göteborgs universitet och undervisar på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Hon har lång erfarenhet av forskning inom primärvården. Hennes huvudsakliga forskningsområde är besvär från rörelseorganen med fokus på att förhindra långvariga besvär och sjukfrånvaro. Maria arbetar som regionområdeschef för FoUUI primär och nära vård i Västra Götalandsregionen och har också varit forsknings- och utbildningschef i Region Värmland.

Rafael Lindqvist är professor emeritus i sociologi med inriktning funktionshinderforskning vid Uppsala universitet. Hans forskning behandlar funktionshinderpolitikens utveckling, samspelet mellan välfärdsstatens organisationer och dess klienter, samt samverkan inom arbetsrehabilitering för långvarigt sjuka personer.

Malin Lohela Karlsson är forskare vid Uppsala universitet och FoU-enheten i Region Västmanland samt verksam som hälsoekonom i Region Västmanland. Hon har tidigare arbetat flera år som arbetsmiljöstrateg med ansvar för att utveckla uppföljning och nyckeltal inom arbetsmiljöområdet. Malin har flera års erfarenhet av forskning och undervisning inom området arbetsmiljö, hälsa och ekonomi. En

stor del av hennes forskning handlar om att utveckla metoder och mätinstrument inom området arbetshälsoekonomi, för att möjliggöra dels utvärdering av ekonomiska konsekvenser av ohälsa och arbetsmiljöproblem på arbetsplatser, dels insatsers kostnadseffektivitet.

Mikael Nordenmark är professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hans forskning rör olika relationer mellan arbetsliv, familjeliv, kön och hälsa ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Mikael har undervisat inom en rad olika ämnesområden som exempelvis sociologisk teori, vetenskapsteori och metod samt arbetslivets villkor.

Kristina Schüldt Ekholm är professor emerita i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hon var tidigare universitetslektor och studierektor för ämnesområdet rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet, initialt i kombination med biträdande överläkartjänst på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och därefter med överläkartjänst på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus, Stockholm. Hon har lång erfarenhet av undervisning och är forskningsaktiv inom området rehabilitering till arbete inklusive bedömning av funktionstillstånd, till exempel vid långvariga smärta och efter svår brännskada.

John Selander är professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han disputerade 1999 på en avhandling kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Han forskar inom området rehabilitering och är verksam som lärare vid Mittuniversitetets utbildning i rehabiliteringsvetenskap.

Rita Sjöström är docent i fysioterapi och forsknings- och utbildningsstrateg i Region Jämtland Härjedalen med adjungering till Umeå universitet. Hennes avhandlingsarbete handlade om multidisciplinär rehabilitering inriktat på muskuloskeletala besvär, för arbetsföra. Hon har lång klinisk erfarenhet som legitimerad sjukgymnast i öppen vård samt rehabiliteringsmedicin. Hon har också erfarenhet av undervisning på grundnivå och avancerad nivå i fysioterapi och i rehabiliteringsvetenskap.

Åsa Tjulin är docent i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Hennes forskning bidrar till en förståelse för hur sociala relationer och lärande i arbetslivet kan bidra till hållbar verksamhetsutveckling och hälsa. Hon undervisar på grundnivå, avancerad nivå och forskar utbildningsnivå inom ämnena rehabiliteringsvetenskap och hälsovetenskap.

Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita och seniorprofessor i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsområden är företrädesvis socialförsäkringsrätt, medicinsk rätt, socialrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt och rättsteori. Hon sitter sedan 2021 i Försäkringskassans styrelse.

Maria Warne, filosofie doktor i hälsovetenskap och lektor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hon forskar inom det hälsofrämjande området med fokus på människors möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande i den kontext de finns i, samt hur miljön kring individer och grupper kan vara stödjande. Maria undervisar om metoder för hälsofrämjande och rehabiliterade arbete på arbetsplatsen. Hon har medverkat i flera böcker inom områdena psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete.

Förutsättningar för rehabilitering och hållbar arbetsförmåga

I detta kapitel belyses översiktligt den process som löper från hälsa och arbetsförmåga till eventuell sjukskrivning, samt vilka åtgärder som krävs för rehabilitering, återgång i arbete och hållbar arbetsförmåga. Processen är i praktiken inte så enkel utan kan för många innebära steg fram och tillbaka under tidens gång. Kapitlet behandlar aspekter som belyses mer fördjupat i de följande kapitlen i boken. Syftet med kapitlet är att tydliggöra att sjukskrivning och rehabilitering är en komplex process som löper över tid och vars förutsättningar kan se olika ut för olika personer.

Rehabiliteringens förutsättningar

Rehabilitering innebär att stödja en person att återfå hälsan och arbetsförmågan efter sjukdom eller olycksfall. Det övergripande samhällsmålet är att upprätthålla den så kallade arbetslinjen som tillämpas i socialförsäkringarna och i arbetsmarknadspolitiken (Försäkringskassan 2009). Arbetslinjen innebär att så många som möjligt ska kunna försörja sig själva genom eget förvärvsarbete. Ett centralt mål för rehabilitering är således att skapa möjligheter att delta i arbetslivet. Om rehabiliteringen ska lyckas beror på individuella och kontextuella

faktorer såsom arbetsmiljön, organisatoriska faktorer, strukturella faktorer i välfärdssamhället samt hur välfärdsaktörerna bemöter den sjukskrivne och samarbetar med varandra. Dessa faktorer skapar i samspel förutsättningar för hur rehabilitering för återgång i arbete lyckas. Kapitlet följer de olika stegen i figur 1 med hänvisningar till de kapitel i boken som belyser de olika delarna mer fördjupat.

Arbetsplatsen och arbetets villkor

Arbetslivet i Sverige och många andra länder har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Digitalisering och globalisering med syfte att öka effektiviteten och produktiviteten har bidragit till att nya organisationsformer har etablerats. Införandet av New Public Management-modeller inom den offentliga sektorn och Lean-modeller inom producerande verksamheter har medfört att arbetstagare arbetar under andra villkor och krav än tidigare.

Flexibilitet i arbetslivet anses i dag vara centralt för effektivitet och konkurrenskraft. Flexibilitet innebär att det är vanligt med tidsbegränsade anställningskontrakt, projektanställningar, inhyrd personal, det vill säga on demand-anställningar. Även den fysiska miljön

1. Arbetsplatsen och arbetets villkor

2. I arbete med svårigheter

3. Sjukskriven

4. Rehabilitering för återgång i arbete

5. Återgång i arbete

6. Hållbar arbetsförmåga

FIGUR 1.1 Faser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

förändras med till exempel öppna kontorslandskap där man inte har fasta arbetsplatser. Kompetenser som förmåga att kommunicera, att hitta nya lösningar på problem som uppstår, att kunna ta ledarskap i specifika situationer, att vara social och innovativ är vanliga krav. Strömningarna på arbetsmarknaden går även mot en ökande andel personer inom den så kallade gigekonomin som innebär tillfälliga uppdrag, utan en arbetsgivare, förmedlade via en plattform. Exempel är Uber och matleveransfirmor. Inom gigekonomin måste den arbetssökande marknadsföra sig vilket kan innebära att till exempel personer med funktionshinder har svårare att få arbeten.

Flexibilitet innebär att arbetsgivaren kan koppla in rätt kompetens för specifika projekt, och att uppdragstagaren kan bestämma över sin egen arbetstid och arbetsuppgifter. För många innebär detta en minskad anställningstrygghet och en intensifiering av arbetet. För välutbildade eller resursstarka personer innebär det en ökad valfrihet (Ekberg m.fl. 2016). Virtanen m.fl. (2005) beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden som en struktur med en kärna av arbetskraft med relativt säkra anställningar som omges av en periferi av buffertarbetskraft med olika typer av instabila och osäkra anställningsförhållanden. Arbetsmarknaden skapar utmaningar och svårigheter för sårbara grupper som lågutbildade, immigranter, kroniskt sjuka eller för personer med nedsatt funktionsförmåga. Rehabilitering av sjukskrivna för återgång i arbete försvåras då det kanske inte finns en arbetsgivare att samarbeta med.

Den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse, särskilt för sjukskrivna med psykiatriska diagnoser som är den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen under senare år. Mobbning, hot, våld och trakasserier är särskilda händelser som markant ökar risken för sjukskrivning (Nielsen m.fl., 2016). Jobb med höga krav och begränsade möjligheter att påverka den egna arbetssituationen har sedan många år visats innebära en särskild hälsorisk (Karasek & Theorell, 1990). Detsamma gäller obalans mellan ansträngning och belöning. Inom vård, skola, omsorg och socialtjänst upplever många i hög grad brister i den psykosociala arbetsmiljön (Försäkringskassan 2018). Fagerlind Ståhl (2021) beskriver att den psykosociala arbetsmiljön består av det sociala sammanhanget och förutsättningarna

Bodil J. Landstad och Stig Vinberg (red.) är professorer i hälsovetenskap, med inriktning arbetsliv, vid Mittuniversitetet. Bodil är också FoU-direktör i Region Jämtland Härjedalen. Båda har bred erfarenhet av förändringsarbeten i privata och offentliga organisationer, och forskning inom arbetsmiljö-, hälso- och rehabiliteringsområdet.

Rehabiliteringsvetenskap

Perspektiv, aktörer och strategier för hälsa i arbetslivet

Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett komplext område som kräver samverkan mellan myndigheter, organisationer och individer. Förebyggande och hälsofrämjande processer är också av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv.

Boken består av tre delar. Perspektiv på rehabilitering – ger en beskrivning av förutsättningar för rehabilitering och hållbar arbetsmiljö, juridiska och medicinska perspektiv på sjukdom och arbetsförmåga samt komplexiteten gällande sjukskrivning. Aktörer i rehabiliteringsprocessen – fokuserar på ett flertal aktörer som har viktiga roller i arbetsmiljö­ och rehabiliteringsarbete. Frågor rörande samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer behandlas också. Strategier för arbetsmiljö och rehabilitering – fokuserar på framgångsrika rehabiliteringsmodeller och arbetslivsinriktad rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa och problem från rörelseorganen. Ekonomiska perspektiv och hållbarhet gällande arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering belyses också.

Rehabiliteringsvetenskap vänder sig till studerande, lärare och forskare på universitet och högskolor, myndigheter, företagshälsor och andra konsulter som arbetar med insatser som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Boken kan även vara av intresse för ledare i ideella, offentliga och privata organisationer, skyddsombud och fackliga representanter.

Fjärde upplagan