Prestationer och emotioner i skolan
Jag hade en lärare som var jätteduktig på att anpassa och lyssna på någon som mig som har mycket prestationsångest. Vi skulle hålla tal, jag tycker det är jobbigt att prata inför stor klass då jag får mer ångest. Han lyssnade på mig och delade upp klassen. Redan där lättar det extremt mycket för någon som har mycket ångest. […]
Jag hade ändå prestationsångest, främst över att stå inför så många och blotta hela mitt arbete och mina åsikter. Men min lärare var så stöttande, han pratade med alla en och en efter talet om hur det gick. Det hjälpte mig sjukt mycket för då hann jag inte komma hem och grubbla över hur det gick. Det var en bra prestation jag fick och mycket kontakt med läraren som hjälpte mig att göra om prestationen till något positivt i stället för att det bara skulle vara stress och press.
(Elevberättelse, gymnasiet) 1
I det här citatet framgår det att eleven brottas med känslor av ångest inför sina prestationer och att en lärare som agerar klokt kan ha en avgörande betydelse både för hur eleven mår i sam -
1 I boken förekommer rikligt med citat från berättelser och intervjuer. Vi har valt att redigera i en del av dessa för att öka läsbarheten. Detta har gjorts med stor försiktighet av respekt för de elever och lärare som har bidragit med sina erfarenheter.
7
1
Kapitel
band med prestationen och för resultatet. Den här boken handlar om prestationsemotioner i skolan och om lärares arbete med att skapa en hållbar bedömningspraktik. Med bedömningspraktik menar vi alla situationer i skolan där bedömningar görs.2 Med prestationsemotioner avses känslor som relaterar till prestationsaktiviteter. Lite grovt uttryckt kopplar elever ofta sina prestationer till känslor av misslyckande eller av framgång. Det kan, som i citatet ovan, handla om negativa emotioner som oro och ångest inför en prestation eller positiva emotioner som stolthet efter en genomförd uppgift. Andra positiva emotioner som förekommer i relation till att lyckas är njutning, hopp, tacksamhet, avslappning, belåtenhet och lättnad. Negativa emotioner kan vara skam, tristess, hopplöshet och besvikelse och dessa kan relateras till att misslyckas. Emotioner består av flera komponenter som tankar, medvetna känslor, fysiologiska reaktioner och kroppsliga uttryck. Exempelvis kan emotionen njutning inbegripa upplevelsen av en skön känsla, tankar om hur rolig aktiviteten är, motivation för att fortsätta med aktiviteten, en ökad hjärtfrekvens och ett leende på läpparna (Vogl & Pekrun, 2016). Med prestation avses en aktivitet som mäts mot någon form av standard (Pekrun, 2006).
Prestationsaktiviteter kan exempelvis vara prov, uppgifter och framföranden i både skolan och som hemarbete. Dessa resulterar i någon form av resultat som kan uttryckas som betyg, beskrivande omdöme eller poäng.
Emotionerna är dock inte så lätta att förutse eller hantera i klassrummet. En aktivitet som upplevs som utmanande och stimulerande för en elev kan för en annan upplevas som skrämmande och leda till negativa upplevelser av stress. Detta innebär en utmaning för läraren som har ansvar för såväl elevernas väl -
2 Bedömningssituationer kan exempelvis utgöras av prov, tillämpningsuppgifter, redovisningar, föredrag, muntliga förhör, seminarier, portfolio m.m. Gemensamt är att eleven gör någon form av prestation som bedöms av någon, vanligtvis av en lärare.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 8
mående och lärande, som att genomföra valida (trovärdiga) bedömningar och redovisa elevernas resultat på ett tydligt sätt. Det finns ett starkt tryck på såväl lärare som elever i dagens skola att leverera tydliga och mätbara resultat (Pérez Prieto & Löfgren, 2017). I elevberättelsen ovan är det tydligt att lärarens agerande har stor betydelse för elevens känslor under och efter prestationen. I berättelser och intervjuer med elever kan vi se att de ofta lämnas ensamma med negativa känslor i relation till prestationer i skolan. Vi menar att skolor och huvudmän måste ta ett professionellt ansvar för att skapa en hållbar bedömningspraktik . En bedömning kan betraktas som hållbar om den ger den information som behövs utan att äventyra elevernas förmåga till framtida lärande (Boud, 2000; Hirsh & Lundahl, 2021).
En tradition i forskning om prestationer och återkoppling har varit att endast fokusera på det kognitiva men på senare år har fokus alltmer kommit att riktas mot emotioner i samband med prestationer (Goetz m.fl., 2018). Vi menar att det är viktigt att elevers emotioner i samband med prestationen uppmärksammas eftersom de påverkar elever både vad avser prestation, välmående och lust att lära. De påverkar också validiteten (trovärdigheten) i den bedömning som görs av elevens prestation (Pekrun, 2014). Vi vill med den här boken sätta ord på vad vi utifrån forskning och erfarenhet vet om prestationsemotioner för att därigenom möjliggöra kompetensutveckling och samtal bland lärare, lärarutbildare och lärarstudenter om emotionernas betydelse i samband med prestationer i skolan. Vi vill att boken ska utgöra ett stöd för lärare och skolor i arbetet med att utveckla strategier för att förhålla sig till elevernas emotioner i planering av undervisning, bedömning och återkoppling. Detta är, menar vi, en viktig förutsättning för att skapa hållbara bedömningspraktiker som bibehåller och stärker elevers lust att lära.
Vad kan lärare göra för att stärka positiva emotioner och förebygga negativa? Vilken betydelse har det hur man förbereder en prestation, hur man planerar för bedömningssituationer eller hur
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 9
man ger återkoppling? Vad kan emotionsteorier och erfarenheter från forskning bidra med för att stödja lärare och skolor i att utveckla ett sunt klassrumsklimat i stället för en osund prestationskultur? Vad spelar det till exempel för roll hur gamla eleverna är, om de befinner sig i början eller slutet av sin skoltid eller vilken skola de går på? Har elevens tidigare erfarenheter av bedömning betydelse för hur senare prestationer laddas emotionellt?
I boken kommer vi att förhålla oss till några etablerade teorier om emotioner och prestationer i skolan och förankra våra resonemang i tidigare forskning, samt illustrera rikligt med hjälp av exempel från vår egen forskning.
Kontroll och värde styr emotioner
En teori som kan användas för att beskriva och förklara prestationsemotioner är kontroll–värde-teorin (Pekrun, 2006). Förekomsten av prestationsemotioner är knutna till vilket värde en elev upplever att en prestation har; ju viktigare den är för eleven, desto starkare emotioner. Upplevelser av kontroll eller brist på kontroll avgör vilka emotioner som triggas i samband med prestationen. Prestationsemotioner kan riktas mot aktiviteten i form av en bedömningssituation, det kan handla om att aktiviteten är intressant att genomföra, att eleven upplever att hen har kontroll och känner sig entusiastisk eller nöjd.
I följande berättelse från gymnasiet riktas emotionen mot aktiviteten i form av ett prov och det är tydligt att eleven både upplever att hen har kontroll över situationen och att aktiviteten (provet) är viktig, vilket beskrivs som känslor av lugn och tillförsikt.
Vi hade ett prov i psykologi som var det bästa jag haft någonsin!
Innan provet såg läraren till att vi var förberedda genom att hen publicerade inlägg med vad som skulle komma på provet så att man pluggade på rätt saker. Jag kände mig lugn och bekväm
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 10
inför provet och kände ingen stress eller ängslighet inför vad som skulle testas. (Elevberättelse, gymnasiet)
Aktiviteten kan också upplevas som svår eller oklar, vilket medför att eleven upplever brist på kontroll. Det kan leda till frustration eller oro. Emotionerna kan även riktas mot resultatet av prestationen (Vogl & Pekrun, 2016). I detta exempel handlar det om en elev i årskurs 4 som fått sina första betyg och som ger uttryck för en brist på kontroll och känslor av oro och panik.
Men om jag liksom har fått kanske lite lägre betyg, då blir jag jättestressad för jag tror ”ja, tänk om jag sabbar allt”, nu måste jag jobba upp det. Och då vet jag inte hur jag ska göra det, då får jag panik. (Elev, årskurs 4)
Emotioner skiljer sig åt beroende på om de är positivt eller negativt laddade. Positiva emotioner upplevs som angenäma och negativa emotioner som icke angenäma. En annan åtskillnad som görs är graden av fysiologisk aktivering, där emotioner som exempelvis höjer puls och spänningsnivå betraktas som aktiverande. Det kan exempelvis vara positiva aktiverande emotioner som att känna sig utmanad eller hoppfull eller negativa aktiverande emotioner som oro och ilska. Emotioner som sänker spänningsnivån beskrivs som deaktiverande Det kan vara lättnad efter att ett prov är avklarat eller en känsla av hopplöshet efter ett misslyckande (Vogl & Pekrun, 2016).
Den emotionella intensiteten ökar ju större värde eleven tillmäter uppgiften. Om uppgiften upplevs som irrelevant kommer inte emotioner att initieras (förutom möjligen leda). De positiva emotionerna ökar när eleven känner att hen har kontroll och kommer att klara av uppgiften. Om eleven i stället känner en stor osäkerhet i fråga om hur hen ska ta sig an uppgiften upplevs bristande kontroll och därmed ökar de negativa emotionerna, exempel vis oro. Elevens uppskattning av kontroll och värde
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 11
påverkas i sin tur av elevens målorientering, självtillit, intresse och förväntningar liksom individuella egenskaper, klimatet i klassrummet och sociokulturella faktorer. Vi återkommer till dessa aspekter i senare kapitel.
Kontroll–värde-teorin, så som vi beskrivit den här, ger oss redskap att urskilja och diskutera positiva respektive negativa emotioner kopplade till aktiviteter eller resultat. Den understryker även betydelsen av att elever upplever att de har kontroll för att de ska utveckla positiva emotioner kopplade till sina prestationer.
Emotioner påverkar och kan påverkas
Emotionerna får i sin tur effekter på elevernas lärande och prestation. De påverkar hens kognitiva resurser genom att rikta uppmärksamheten mot emotionen, det påverkar motivation och intresse, lärandestrategier och självreglering (se tabell 1.1 för exempel). Viktigt att notera är att empirisk forskning visar att sambanden är komplexa mellan emotioner, lärande och prestationer och att de rön som här redovisas representerar tydliga tendenser i forskningen men att fältet fortfarande är svagt beforskat i vissa delar (Pekrun m.fl., 2017).
Det är inte så enkelt som att positiva emotioner alltid är till nytta för lärande och negativa emotioner till skada. Dock är det för det mesta så att det är till fördel för lärande om bedömningssituationer är förknippade med positiva emotioner, exempelvis nöje eller belåtenhet, och inte med oro, skam, hopplöshet eller leda. Emotionerna är viktiga i sig själva, inte minst för elevens välbefinnande, och inte endast i relation till lärande. Därför är det en god idé att arbeta med att hjälpa eleverna att stärka positiva emotioner och försvaga negativa (Pekrun, 2014).
Hantering av emotioner kan riktas mot åtgärder som är orienterade mot emotionen i sig själv, mot de värderingar hos individen som ligger bakom emotionen, mot att öka elevens kompetens eller genom att göra förändringar i klassrumsmiljön. I den här boken
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 12
Uppmärksamhet Motivation
Lärandestrategier Självreglering Emotioner drar uppmärksamhet från den bedömningsuppgift eleven utför och kan därmed försämra prestationen.
Uppgiftsrelaterade positiva emotioner som exempelvis en känsla av att något är spännande att lära sig kan dock stärka uppmärksamheten.
Positiva emotioner kan öka elevens intresse och motivation för att lära även om lättnad kan minska motivationen på kort sikt. Forskning om negativa emotioner ger en mer komplex bild. Oro och skam kan minska motivationen men de kan också få eleven att anstränga sig mer. Hopplöshet och leda minskar motivation.
Positiva emotioner är till nytta för att utveckla goda lärandestrategier. Negativa emotioner har en tendens att medverka till lärandestrategier som utantillinlärning.
Positiva emotioner stärker elevers självreglering. Negativa emotioner underminerar självreglering och kan göra att eleven blir beroende av extern hjälp av lärare och föräldrar.
kommer vi främst att rikta intresset mot förändringar som kan göras i elevens miljö och förändringar som riktas mot att öka elevens kompetens. Vi menar att flera av de åtgärder vi kommer att lyfta fram som handlar om klassrumsmiljö och bedömningssituationer även har betydelse för elevens individuella förmåga att hantera emotioner. Elevers prestationsemotioner kopplas inte bara till en specifik prestation i en viss situation, de är även beroende av förhållanden i de kontexter som omger eleven (Schutz, 2014). För att kunna diskutera detta presenterar vi i nästa kapitel en modell som visar betydelsen av vidare sammanhang.
I kapitel 3 kommer vi att uppehålla oss vid mer långsiktiga aspekter för skapandet av ett klassrumsklimat som kan hantera prestationsemotioner och i relation till bedömningssituationen befinner vi oss i stadiet ”före” provet eller inlämningen av bedömningsuppgiften. I kapitel 4 tittar vi närmare på de konkreta bedömningssituationerna och hur de kan bli mer hållbara. Där behandlas också återkoppling under pågående arbete. I kapitel 5 riktas fokus mot den senare delen av processen i form av resultat och summativ återkoppling. Slutligen i kapitel 6 kommer vi att
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 13
Tabell 1.1 Emotionernas effekter på lärande och prestation (Pekrun, 2014).
Agneta Grönlund är fil.dr i pedagogik och lektor vid Linköpings
universitet. Hon har mångårig erfarenhet som gymnasielärare och lärarutbildare. Hennes forskningsintresse är återkoppling utifrån både lärares och elevers perspektiv med särskilt intresse för den digitala återkopplingspraktiken.
Håkan Löfgren är legitimerad lärare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans forskning handlar om lärarprofession, bedömning ofta ur ett elevperspektiv och om förskolans verksamhet. Han har bland annat studerat införandet av tidigare betyg och fler nationella prov i skolan.
Prestationer och emotioner i skolan
Verktyg för en hållbar bedömningspraktik
Den här boken handlar om känslor hos elever i samband med bedömningssituationer, det vi kallar prestationsemotioner. Den handlar om stress, oro, skam och besvikelse men också om lust, glädje, stolthet och hopp. Vi ställer oss frågan hur positiva emotioner kan stärkas och negativa emotioner förebyggas i samband med att bedömningar planeras, genomförs och ges återkoppling på.
Boken låter både elevers och lärares röster komma till tals och visar hur forskning kan stödja lärare och skolor i att utveckla ett sunt klassrumsklimat. Vi ger också förslag på tankeredskap och beskrivningar av handlingar som vi menar kan bidra till att öka de positiva emotionerna i samband med prestationer i skolan.
Prestationer och emotioner i skolan är i första hand riktad till lärare och lärarstudenter men den berör i högsta grad både politiker och huvudmän som skapar ramar för lärares möjligheter att skapa en hållbar bedömningspraktik.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 1. p restationer och emotioner i s K olan 14
Art.nr 44815
studentlitteratur.se
