9789144155203

A TT AKADEMISKTSKRIVA – INOM VÅRD OCHJOHANMEDICINZELANO uppl.

44713 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15520-31:1ochStudentlitteratur 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Jens Martin AB Omslagsbild: Manik Roy on Unsplash Printed by GraphyCems, Spain 2022

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

INNEHÅLL FÖRORD 11 01 / Inledning 13 Att skriva vetenskap är jobbigt, men inte svårt 14 Börja tidigt och lämna inte ifrån dig dåliga texter 15 Varför skriver vi? 15 Din forskning är inte så bra att du kan skriva Mandåligt 16kanlära sig 16 Bokens Grundläggandemål 16 tips 17 02 / Skrivprocessen 19 När ska man börja skriva? 19 Lösning: Skriv inte din slutprodukt direkt 20 Börja med en disposition 21 Avsätt tid och skriv regelbundet 22 Var ostörd och skriv inte för länge 23 Skriv på morgonen eller förmiddagen 24 Skriv i den ordning du vill 25 Arbeta stegvis 26 Låt texten vila och läs högt 27 Använd handledare rätt 27 Ska du be andra läsa? Kanske 28 Fysiska förutsättningar och format 29 Sammanfattning 30Säkerhetskopiera 29

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 6 03 / Språket 31 Två fördelar med enkelt språk 32 Vikten av att stryka 32 Några konkreta språkliga tips 33 Ett stycke – ett budskap 34 Utveckla språkkänsla 35 Rätt Sammanfattning 36tempus 35 04 / Olika vetenskapliga texter 37 Vad är en vetenskaplig text? 37 Abstract 45PopulärvetenskapligProjektplan 43BriefMetaanalyser 41SystematiskaÖversiktsartikel 39Originalartikel 38översikter 40communication 43sammanfattning 44 05 / IMRAD 47 IMRAD ger en förskönad, men lättillgänglig bild 48 Välj tidskrift tidigt 49 Delarnas huvudbudskap 50 06 / Introduktion 51 Tänk på tidskrift och läsare 51 FrågeställningDisposition 52och kunskapslucka 53 Börja med det viktigaste 54 Befintlig Metodologiskaforskning 55utmaningar 56

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 7 Varför ska studien göras just nu? 56 Återvänd ofta till introduktionen 56 Avsluta 56 07 / Material och metod 57 Varför en metoddel? 57 Skriv VadVadDisposition 58enkelt 58harstuderats? 59hardugjortochvad har du mätt? 59 Hur har data analyserats? 60 Tidigare publicerade metoder 60 Några ord om statistik 61 Tillstånd att forska 61 Tillgång till data 62 08 / Resultat 65 VäntaDisposition 65påresultaten och bestäm vad som ska visas SiffrorSvårareObservationer/experiment 69VadTaVäljhur 66rättresultat 67medlitemetod 67dustuderat 68modellerochanalyser 70ochstatistisk 70 09 / Diskussion 73 Få med dig läsaren 73 Dina resultat och litteraturen 74 Svagheter och styrkor 75 Avslutning 76

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 8 10 / Referenser 77 Varför finns referenser? 77 Använd referenshanteringsprogram 77 Var ska referenser placeras? 78 Olika stilar för referenser 78 Referera RefereraBibliometri 81rätt 79tillannat än artiklar 82 11 / Tabeller och figurer 83 Allmän FigurerTabeller 84disposition 83–grundregler 86 12 / Abstract 89 Olika sorters abstract 89 Vad ska vara med? 90 Skriv om och förkorta 91 Tips 91 13 / Formalia 93 Grundläggande AllaFörfattarlistan 94Forskningsartiklarforskningsetik 93ärinteheltsanna 94medförfattaremåstegodkännadin text 97 Acknowledgement, funding och jävsdeklaration 98 Plagiera inte – ej heller dig själv 99 GodDubbelpublicering 100ton 101

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 9 14 / Att publicera 103 Välj OmarbetaLäsaFöreslåGranskningsprocessen 105SkickaFörberedatidskrift 103manuskriptet 104baratillentidskrift 105granskare 106granskningsutlåtanden 107ochskrivasvarsbrev 108 15 / Att presentera din artikel eller uppsats 111 REFERENSER 117Frågestund 115Fallgropar 114Genomförande 112Disposition 112Planera 111

boken kunde vara till hjälp för nya skribenter. Jag har förstås inte kommit på alla tips själv, utan de flesta kommer från handböcker jag läst genom åren. För att texten inte ska bli för torr är den rak och tydlig. Jag tror att tillspetsade budskap fastnar lättare och att raka puckar är det bästa sättet att ge återkoppling. Jag hoppas att läsaren tar råden för vad de är. Använd de tips som fungerar för dig och strunta i resten. Jag är väldigt tacksam för råd och uppmuntran från Vala Flosadottir, Studentlitteratur, doktorand Hanna Eriksson och docent Markus Axelsson som alla läst manuset och kommit med värde fulla Göteborgsynpunkter.den13december 2021 Johan Zelano

Vetenskapliga texter kan man skriva på många sätt. En introduk

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 11 FÖRORD

tionsbok i ämnet blir därför i någon mån personligt färgad. Tipsen och råden i boken är sådana som hjälpt just mig att skriva lite bättre, men som jag tror har viss allmängiltighet. Jag har använt dem i handledningen av ganska många uppsatsstudenter och ett antalDetdoktorander.voreroligtom

Studenter brukar lämna in alldeles för komplicerade texter, med långa krångliga meningar fyllda av dubbla negationer. Det behövs inte. De flesta forskningsprojekt är komplicerade. Beskrivningarna av dem behöver inte vara det. Tänk på att det är dina frågeställ ningar, metoder, resultat och tolkningar som ska nå läsaren, medan språket som beskriver dem ska helst inte märkas.

Ramón y Cajal förklarade redan 1897 att ett vidlyftigt språk i en vetenskaplig text knappast ökar dess trovärdighet (övers. 1999)2: Undue emphasis, oratory, and hyperbole should never enter into purely scientific writing, unless we wish to forfeit the confidence of scholars, who will come to regard us as dreamers or poets, incapable of studying and applying cold logic to a problem.

Språket

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 31 03

Skriv rakt och enkelt. Det finns inget annat bra råd. Det här kapitlet, liksom mycket bearbetning av vetenskapliga texter, handlar om hur man uppnår enkelhet i språket. Kanske är det ämnesspecifikt – jag är inte säker på att de lär ut samma sak inom humaniora – men inom medicin och närbesläktade fält är rådet självklart. Korta meningar, raka fram ställningar – inget annat låter naturvetenskapen framträda.

Två fördelar med enkelt språk

Ett enkelt språk har två stora fördelar. För det första kommer läsa ren att förstå vad du menar. För det andra kommer du att göra det.

Genom att skriva enkelt kommer du snabbt att identifiera kunskapsluckor. Begriper du statistiken? Varför blev det så här? Om du kan förklara din studie med ett enkelt språk har du troligen förstått den själv. Tillkrånglade meningar betyder ofta att skribenten inte riktigt greppat vad frågan handlar om och försöker slå dunster i läsarens ögon. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”10 Att skriva enkelt ska inte förväxlas med att förenkla. Eftersom du skriver om forskning är din text sannolikt avancerad, men det betyder inte att språket behöver vara tillkrånglat. Uttryck gärna nyanser, reservationer och komplexa samband. Men håll mening arna korta. Använd enkla ord.

Vikten av att stryka Ett enkelt språk uppnås ofta genom att ord och meningar stryks i de omarbetningar som ingår i en skrivprocess. Om du lyckas få flyt i skrivandet – fortsätt för all del och skriv ner tankarna som de kommer. Men tänk på att resultatet är ett första utkast. Låt texten vila, ta en kopp kaffe eller vänta en dag. Sätt sedan igång med att stryka, förkorta och dela upp meningar. Att stryka i en text är det bästa tipset för nybörjaren. Genast är man igång med att bearbeta sitt alster. Strykningarna inbjuder till fler förbättringar. Det är ett knep som inte bara används av forskare. Journalisten Erik J. Rudvall citerar i sin skrivhandbok Tolstoj: ”Inga tillägg, hur briljanta de än är kan förbättra ett arbete i lika hög grad somPrövanedstrykningar.”11attstrykaoch förtäta din text. Det sparar tid för läsaren och lyfter fram det viktiga. Använd alltid så få ord som möjligt för att föra fram ditt budskap.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / Sp R åk ET 32

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / Sp R åk ET 33

Några konkreta språkliga tips

Genom att skriva enkelt kommer du att lyfta texten avsevärt. Några andra saker kan också vara värda att tänka på. Många handböcker ger tipset att skriva aktivt och att använda verb i stället för substantiv.11 Aktivt innebär i den här bemärkelsen att verb beskriver att någon gör eller har gjort något, inte att något blir gjort med någon eller något. Skriv alltså inte ”Vi genomförde en analys” utan ”Vi analyserade”. Ett aktivt språk gör din text intres sant, snarare än tråkig och byråkratisk. Undvik underförstådda självklarheter. Oftast är det onödigt att som resultat skriva ”Två tredjedelar av de deltagare i studien som svarade på frågan om antal träningstillfällen uppgav att de tränade fem gånger i veckan”, utan det räcker i regel med ”Två tredjedelar tränade fem gånger i veckan”. Att de var deltagare i studien är underförstått, liksom att de svarat. Att du ställt en enkätfråga och hur bortfall hanterats har du nog redan beskrivit i metoddelen. Upprepningar av samma ord i en mening är nästan aldrig bra, om du inte strävar efter en väldigt specifik språklig effekt. Det ger ett stelt och lite fantasilöst intryck. Byt ut något av orden mot en synonym eller skriv om. Försök att undvika värderande ord. Sådana är vanliga i den äldre medicinska litteraturen, men kan ge ett paternalistiskt eller oveten skapligt intryck, i värsta fall både och. Skriv alltså inte att något är dåligt eller bra – utan att det är mer eller mindre. I en vetenskaplig text händer saker nästan aldrig ”lyckligtvis” eller ”olyckligtvis”, de bara händer. Begrunda rådet av Cajal som inleder kapitlet. Ett besläktat exempel är ”drabbas”. Skriv inte det. I dag får man en sjukdom. Det är också modernare att skriva om personer eller studiedeltagare och inte om patienter. Samtidigt kan ”person” i stället för ”patient” ibland bli lite konstlat, så jag använder fortfarande patient om jag beskriver sjukvård. Ingen människa är heller sin sjukdom, så ”diabetiker”, ”epileptiker”, ”hjärtsjuka” bör undvikas. Sådana begrepp anses i dag stigmatiserande. ”Personer med [en viss sjukdom]” är bättre.

Utöver att läsaren lätt förstår vad du menar blir texten enklare att bearbeta. Styckena blir självständiga pusselbitar som du kan flytta runt tills de passar.

Det är heller inte nödvändigt att skriva ut i text vem som gjort något, annat än för att i undantagsfall uttrycka beröm eller tvek samhet om resultat. ”Anderson har i en serie artiklar undersökt samband mellan inkomst och ishockeyintresse och funnit olika resultat i olika länder (Anderson 2019a, 2019b, 2020)” kan fungera i vissa fall, men är nog onödigt långt. Formuleringen kan vara moti verad om du har en åsikt om Andersons arbete som du vill utveckla i texten. Annars är ”Sambandet mellan inkomst och ishockeyintresse varierar mellan länder (Anderson 2019a, 2019b, 2020)” kortare. Ett stycke – ett budskap

Ibland försöker studenter skriva lika långa stycken genom hela sin text. Det bygger på en missuppfattning. Hur du styckeindelar din text och hur långa enskilda stycken ska vara beror helt på textens innehåll.

Försök låta varje stycke i din text handla om en enda sak. I början av varje stycke anger du huvudbudskapet, i resten av stycket stöder eller nyanserar du det. I introduktionen kan det första stycket handla om frågeställ ningen, det andra om kunskapsluckan, det tredje om varför studien behöver göras just nu och det fjärde om vad ni gjort. Samma sak gäller i textens övriga delar. Hur det gick med ditt primära utfalls mått avhandlar du i ett stycke, det sekundära i ett annat.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / Sp R åk ET 34 Av någon anledning vill många studenter gärna beskriva sina källor, i stället för att helt enkelt referera till dem. Oftast helt i onödan. ”Studier visar att träning ökar muskelmassa (1–3)” är onödigt långt, eftersom det är självklart att (1–3) refererar till studier. Pröva ”Träning ökar muskelmassa (1–3).”

De resultat du själv rapporterar i din uppsats eller artikel är inte publicerade ännu, utan genom din rapport berättar du för

Man blir bättre på att skriva genom att skriva, men också genom att läsa. Om skrivandet tar en till två timmar av din tid per projektdag bör läsandet gärna ta mer. Det bästa sättet att utveckla en ämnes specifik språkkänsla är att läsa hur andra i fältet uttrycker sig. Det minskar risken för att du använder ord och begrepp fel. Läs särskilt det språk du förväntas skriva på. Att ha språkkänsla är förstås inte lätt om svenska är ditt andra språk, eller för oss med svenska som modersmål som förväntas skriva på engelska. Men genom att läsa mycket och att skriva enkelt kan det bli tillräckligt bra. Som naturvetare behöver vi ha en lagom ambitionsnivå. Vissa har väldigt bra språkligt gehör, medan andra behöver kämpa mer. Ärligt talat är kraven inte så höga för att en text ska bli mer njutbar än många vetenskapliga artiklar som publiceras.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / Sp R åk ET 35 Utveckla språkkänsla

Om du har höga konstnärliga ambitioner, tänk på att ett enkelt och rakt språk kan vara vackert. Litteraturvetaren Göran Hägg lyfter fram Hjalmar Söderberg, Selma Lagerlöf och Hemingway som någraOmexempel.4duvillvara

ambitiös kan du försöka höja läsupplevelsen med bra satsmelodi. Här kommer högläsning väl till pass. Skriv ut – läs högt. Du behöver blanda meningar av olika längd. Läsare kan tolerera två eller tre långa meningar i följd, rent av med bisatser, men sedan behöver de hämta andan. Pröva själv. Rätt tempus Det kan ibland uppfattas som svårt att veta vilket tempus man ska använda. Minnesregeln är att publicerad forskning anses vara fakta. Sådana beskrivs i nutid. Till exempel: ”Epilepsi är vanligare i låginkomst länder (1).”

2:a

A TT SKRIVA

Art.nr 44713

Johan Zelano är överläkare och docent i neurologi. Han arbetar vid Sahlgrenska universitetssjuk huset och är som forskare knuten till Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han undervisar i neurologi på grund och avancerad nivå och har handlett ett trettiotal uppsatsprojekt. AKADEMISKT – INOM VÅRD OCH MEDICIN

Den som studerar eller arbetar inom det medicinska fältet behöver ibland skriva en uppsats, projektrapport eller vetenskaplig artikel. Akademiskt skrivande kan verka svårt och de vetenskapliga reglerna snåriga. Att ens komma igång med skrivandet kan vara trögt för den som är ovan. För dig som vill komma igång med ditt skrivande är detta en praktisk vägledning som ger konkreta råd om skrivprocess, språk och textbearbetning. Boken förklarar hur man skriver de olika delarna av en vetenskaplig text och ger koncisa råd om forsk ningsetik, publicering och muntlig presentation. Som läsare får du tidsbesparande tips och hjälp att undvika vanliga fallgropar. Att skriva akademiskt – inom vård och medicin vänder sig till studenter på grund och avancerad nivå, yrkesverksamma inom sjukvården eller forskarstuderande inom medicin och angränsande fält. studentlitteratur.se