9789144155197 by Smakprov Media AB

Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete SAM LARSSON SVEN TRYGGED (RED.)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44741 ISBN 978-91-44-15519-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Eurographic Group, 2022

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock

Innehåll

Författarpresentation 15 Förord 17

1 Introduktion – stödsamtal i socialt arbete 19 Sam Larsson & Sven Trygged

Stödsamtal i socialt arbete 19 Mer om antologins syfte 20 Professionella stödsamtal, psykoterapi och relationer på olika nivåer 22 Om stödjande samtal med stöd i counselling-traditionen 23 Att möta klienter med psykosociala problem i socialt arbete 24 Stödsamtal, relationsbaserat arbete och psykoterapiforskning 25 Stödsamtal och relationsbaserat socialt arbete 28 Några kritiska reflektioner 29 Antologins innehåll och struktur 30 Litteratur 33

Del I

Teoretiska utgångspunkter 2 Stödjande samtal och relationer i socialt arbete 39 Sam Larsson

Teoretiska och begreppsmässiga utgångspunkter 40 Begreppet stödsamtal (counselling) i socialt arbete 40 Vilken betydelse har stödsamtal för socialt arbete? 42 Olika former av counselling och deras betydelse för socialt arbete 43

Ett psykosocialt perspektiv på mötet mellan klient och socialarbetare 47 Rollperspektiv – aktörer och observatörer ser olika saker 51 Förhandlingar och betydelsen av att lyssna till klientberättelser 52 Narrativa metoder och professionella samtal 54 Narrativa metoder i socialt arbete 58 Om empatiska samtal – att nå fram till klientens berättelse 59 Utveckling av en evidensbaserad strategi för stödsamtal 61 Metod- respektive analysfokus i narrativa klientsamtal 62 Exempel på den narrativa metodens relevans i stödjande klientsamtal 63 En narrativ klientberättelse om beroendeutveckling av lugnande medel 63 Kommentar till ovanstående klientberättelse 65 Betydelsen av behandlarens kunskap om forskningsläget 68 Anna – en klient med multiproblem 70 Kommentar till Annas berättelse 72 Kommentar till socialarbetarens berättelse 73 Exemplet Anna och betydelsen av stödsamtal 74 Att tillämpa stödjande samtal i socialt arbete 74 Betydelsen av psykosocial analys 74 Praktiska arbetsmetoder för stödsamtal 77 Betydelsen av forskningsbaserad counselling och kritisk reflektion 78 Avslutande diskussion 80 Litteratur 81

3 Inbyggd counselling och berättelsens betydelse 87 John McLeod Översättning: Sam Larsson och Sven Trygged

Ett övergripande perspektiv för inbyggd counselling i praktiken 88 En definition av counselling 89 Förberedelser för att arbeta med inbyggd counselling 91 En modell för utövandet av inbyggd counselling 94

Innehåll

Inbyggd counselling i praktiken – att bereda rum för berättandet 98 Slutsatser 101 Litteratur 102

4 Genus i möten, samtal och relationer i socialt arbete 105 Christian Kullberg & Pernilla Liedgren

Betydelsen av den hjälpsökandes genus 107 Konstruktioner av genus inom den sociala ungdomsvården 108 Konstruktioner av genus inom missbruksområdet 109 Konstruktioner av genus för hjälpsökande med ekonomiska och sociala problem 111 Betydelsen av den professionelles genus 112 Professionellas genusspecifika egenskaper 113 Professionellas skilda sätt att samtala med hjälpsökande 114 Läkare–patient-samtal 114 Socialarbetare–klient-samtal 115 Hjälpens innehåll och utformning 116 Professionellas och hjälpsökandes förväntningar 117 Skillnader i diagnoser och bedömningar beroende på den professionelles genus 118 Relationens betydelse för utfallet av insatsen 119 Genusdimensionens betydelse för alliansen 120 Betydelsen av genus i socialt arbete 122 Grundläggande utgångspunkter för förståelsen av kvinnor och mäns stöd- och hjälpbehov 125 Jämställdhet i stöd- och hjälpinsatser 128 Litteratur 130

5 Socialt arbete, counselling och psykoterapi 137 Ulla Melin Emilsson

Socialt arbete, counselling eller psykoterapi 139 Socialt arbete 140 Counselling 141 Psykoterapi 144

Innehåll

Mötet och relationen kopplat till teorins betydelse 145 Det professionella samtalet kopplat till teori, counselling och psykoterapi 147 Synen på möten och relationer i socialt arbete, counselling och psykoterapi 149 Om lärandeprocesser i mötet kopplat till counselling och psykoterapi 151 Avslutande diskussion 153 Litteratur 154

Praktiska tillämpningar

Del II

6 När kravbreven kommer – förändringsarbete med skuldsatta klienter 159 Sven Trygged

Vilka krav ställer arbetet med budget- och skuldrådgivning? 160 Kognitiv beteendeterapi 162 Ett socialt stödjande och handlingsinriktat perspektiv 163 Problemlösning och förändring 164 Att utveckla rådgivningssamtalet – en multidimensionell modell 167 Empati 169 Motivation 170 Kognitiv förändring 170 Coping 173 Avslutande diskussion 174 Litteratur 176

7 Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor 179 Thérèse von Braun

Teoretiska utgångspunkter 179 Kopplingen till socialt arbete 182 Kopplingen till olika teorier och metoder 184

Innehåll

Några praktiska strategier 185 Fall 1: Carina 186 Fall 2: Sanna 192 Möjligheter och begränsningar 197 Avslutande diskussion 199 Litteratur 200

8 Professionellt socialt arbete i en rättsligt inramad kontext 203 Michael Tärnfalk

Bakgrund 204 Counselling, juridik och socialt arbete – en tolkningsram 207 Lagen – ett av socialsekreterarens främsta redskap 212 Relationens betydelse för det sociala arbetet 215 Fall 1: Alice 216 Fall 2: John 221 Sammanfattande kommentarer om socialt arbete i en rättsligt inramad kontext 226 Avslutande diskussion 229 Litteratur 230

9 Behandlingssamtalets betydelse vid identitetsproblematik 233 Sam Larsson & Henrik Lennartsson

Tidigare forskning 234 Teoretiska och kliniska analysperspektiv 236 Narrativ metod i forskning och behandling 237 Narrativ metod i forskning 237 Narrativ metod i terapier 238 Teorierna bosätter sig i den empiriska verkligheten 239 Narrativ fallbeskrivning av en klients identitetssökande 239 Terapeutisk spelöppning – en terapiprocess tar sin början 239 På väg i terapiprocessen – ett undersökande förhållningssätt 241 Stinas två jag-upplevelser 242 Stinas barndom och skolår – helvetet är ”de andra” 243

Innehåll

Och tiden har sin gång – en tidsmaskin 244 Att vara eller inte vara – farliga möten bekräftar den egna existensen 244 På väg mot en frigörelse och en psykosocialt fungerande existens 245 Integrering – analys och diskussion 246 Litteratur 247

10 Stödsamtal (counselling) och socialt arbete kompletterar varandra 251 Janet Seden Översättning: Sam Larsson och Sven Trygged

Stödsamtal (counselling) och socialt arbete 251 Skillnader i fokus mellan counselling och socialt arbete 255 Stödsamtal (counselling) och socialt arbete kompletterar varandra 260 Överlappande färdigheter 261 Kvaliteter för praktiskt arbete, etik och värderingar 265 Gemensamma teoretiska drag 266 Counselling och socialt arbete i förvaltningsorganisationer 269 En counselling-strategi inom ramen för socialt arbete 270 Counselling och socialt arbete – en pågående dialog 274 Litteratur 275

11 Samtalsträning på socionomutbildningen – en tankeram och studentperspektiv 279 Marie Löhman

Grundläggande samtalskonst – exemplet Gävle 281 Grundläggande förhållningssätt i skapandet av en god relation 282 Martin Bubers filosofi och dialogens betydelse 284 Några generella samtalstekniker 286 Att leda samtalet 286 Samtalets faser 287 Träningsaktiviteter – en beskrivning 289 Samtal och intervju – likheter och skillnader (kolumn 2) 289 Autentiska samtal väcker etiska frågor (kolumn 3, 4, 6 och 7) 291

Innehåll

Rollspel (kolumn 6) 292 Dokumentation och reflektion (kolumn 5) 293 PPU och handledaren som modell (kolumn 8) 293 Sammanfattande kommentar 294 Vad tycker studenterna? 295 Bra, men för lite och för sent 295 Att ta sig över tröskeln och in i rollen 296 Att lära av ”proffsen” 297 Det dolda lärandet 298 Diskussion 299 Ökad tydlighet om träningens syfte och sammanhang 299 Timing 300 Fler autentiska samtal och fokus på olika målgrupper 300 Utveckling via lärares helhetssyn 301 Läraren som modell för det goda mötet 302 Avslutande diskussion – tillbaka till Martin Buber 303 Litteratur 304

Del III Integrering: Kritiska perspektiv, evidens och stödsamtal i socialt arbete 12 Stödsamtal i socialt arbete – ett socialpsykologiskt perspektiv 309 Thomas Johansson

Det professionella samtalet 310 Smörgåsbord 312 Psykologisering och socialt arbete 315 Samtalets olika nivåer 318 Empowerment och stödsamtal 322 Den reflexiva och kritiska hållningen 326 Litteratur 328

Innehåll

13 Professionell identitet i socialt arbete – ett kritiskt perspektiv 331 Thérèse von Braun

Professionell identitet och det sociala arbetets övergripande paradigm 331 Den professionella identitetens nivåer och kompetenser 333 Teoretisk nivå 334 Praktisk nivå 334 Självinsikt, självreflekterande förmåga och intrapersonell kompetens 334 Interpersonell kompetens, empatisk och kommunikativ förmåga 335 Professionell reflektionskompetens, klinisk handledning och socialt stöd 335 Kvalitetssäkringskompetens – kunskap om forskning och utvärdering 336 Kvalitetssäkring och feedback-loopar 336 Behandlingens verksamma mekanismer 337 Kritisk kommentar till psykoterapiforskningens resultat 339 Risken för utbrändhet bland professionella behandlare 341 Stödjande strategier för socialarbetare och behandlare 341 Komplexiteten i professionella stödsamtal – mötets olika nivåer 342 Kritisk diskussion om professionella möten och stödsamtal 343 Multidimensionell analys – ett psykosocialt perspektiv på stödsamtal 343 En multidimensionell modell för analys av professionella möten och stödsamtal 345 Modellens komponenter 345 Metakognition och självmedvetandeprocesser 348 Situationskomponenter 348 Avslutande kommentar 349 Litteratur 349

Innehåll

14 Integration – professionella samtal, möten och relationer 353 Sam Larsson & Sven Trygged

En dialogisk epilog 354 I dialog med antologins författare del I – några centrala teoretiska teman 354 I dialog med antologins författare del II – några praktiska tillämpningar 355 I dialog med antologins författare del III – integrering, kritik och evidens 357 En kritisk socialpsykologisk modell 358 Komplexiteten i professionella möten och stödsamtal 360 Interaktiva mönster i samtalet 361 Stödjande samtal i socialt arbete 362 Teori, praktik och forskning inom stödsamtal 365 Stödsamtal, forskning, utvärdering och fördjupad kunskap 368 Litteratur 370 Register 373

Innehåll

Kapitel 1

Introduktion – stödsamtal i socialt arbete Ӽ SA M L A R S S ON & S V E N T RYG G E D

Den här antologins syfte är att bidra till att ge kunskaper i relationsbaserat socialt arbete, där kompetenser i stödjande samtal utgör en central del. Det är väl känt att socialt arbete är både en praktikbaserad och aka demisk profession, som bland annat innefattar ett empowerment-inriktat klientarbete för att ge stöd till utsatta och för att frigöra människors resurser på ett sätt som kan påverka både psykiska och sociala strukturer positivt. Detta kan i sin tur bidra till att många klientgrupper upplever en ökad förmåga att möta utmaningar i livet.

Stödsamtal i socialt arbete Socialarbetares förmåga till stödjande och empatiskt inriktade stödsam tal med utsatta människor är en viktig professionsinriktad kunskap. Att utveckla denna kunskap är centralt, både inom ramen för utbildnings programmen i socialt arbete och i det praktiskt inriktade klientarbetet. Denna antologi vill bidra till att utveckla en sådan professionsspecifik kunskap, vilket ligger i linje med den globala definitionen av professionen socialt arbete som brukar beskrivas enligt följande:

Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, huma niora och urfolkens kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet.

Något som behöver utvecklas inom ramen för socialt arbete är ett teo retiskt och praktiskt synsätt avseende hur man i detalj kan förstå, analysera och utvärdera stödjande klientsamtal, inklusive behandlingsmötet mellan socialarbetare och klient. Flera intressanta skrifter diskuterar på olika sätt professionella möten eller stödsamtal och stödterapi, till exempel Gordan (1996), Ljunggren (2017) och Wrangsjö (1990). Det finns också en växande litteratur om hur professionella möten i relationsbaserat socialt arbete kan förstås och analyseras såväl teoretiskt som praktiskt (Hennessey, 2011; Herz & Johansson, 2015).

Mer om antologins syfte Syftet med denna antologi är, mer specifikt, att diskutera hur professionella möten, stödjande samtal och relationer i socialt arbete, mellan behandlare och klient, kan förstås och analyseras i bred mening. Stödsamtal och stöd terapi används inom olika yrkesprofessioner, såsom sjukvården, skolan, socialtjänsten och psykiatrin. I antologin diskuteras relationsbaserat socialt arbete och stödjande samtal utifrån counselling-traditionen, narrativa metoder och psykosocial analys. Counselling-traditionen har utvecklat en teoretisk, praktisk och evidensbaserad forskningsgrund för hur stödjande samtal kan bedrivas (McLeod, 1996; 2003/2008; 2007; 2019). Många forskare och praktiker i socialt arbete har dragit en liknande slutsats och influerats av counselling-

Sam Larsson & Sven Trygged

(Antagen av International Federation of Social Workers och International Association of Schools of Social Work, bearbetad av Akademikerförbundet SSR, 2014)

traditionen för att på ett teoretiskt och praktiskt välgrundat sätt utveckla stödjande samtal i socialt arbete (Koprowska, 2014; Miller, 2006; Pedersen m.fl., 2016; Riggall, 2012; Seden, 2005; Woodcock Ross, 2016). Det är inte alldeles enkelt att hitta ett bra begrepp på svenska, men stödjande och hjälpande samtal kan nog utgöra en preliminär översättning av begreppet counselling. Samtidigt är counselling internationellt väletablerat och många av antologins kapitelförfattare använder begreppet. I antologin undviks dock ord som ’counsellor’ (rådgivare). I stället används socialarbetare som arbetar med stödjande samtal, behandlare eller professionell. Benämning arna skiljer sig något åt i de olika kapitlen. I denna antologi har vi, förutom att ha inspirerats av counsellingtraditionen, också tagit intryck av narrativa metoder, eftersom klienternas berättelser är en central del i de klientsamtal som bedrivs i relationsbaserat socialt arbete (Larsson m.fl., 2008; Larsson & Sjöblom, 2010; se även McLeod, kapitel 3 i denna antologi). Vi har också ett psykosocialt fokus, då vi menar att stödjande samtal behöver kontextualiseras, där klienternas berättelser behöver förstås i ett helhetsperspektiv som beaktar både psyko logiska och sociala dimensioner (Hutchison, 2015). Det är varken möjligt eller relevant att beskriva endast en form av stöd jande samtal i socialt arbete eftersom det sociala arbetets problemområden är komplexa och mångbottnade och således kräver olika typer av samtals stöd. I vissa former av socialt arbete kan det vara fråga om begränsade former av samtalsstöd, så kallad mikro-counselling eller inbyggd counselling (se McLeod, 2007 och kapitel 3 i denna antologi). I andra typer av möten mellan socialarbetare och klient, exempelvis inom institutionsvården, kan avancerade former av professionella samtal utvecklas som kan ha en mer terapeutisk inriktning (Larsson, kapitel 2 i denna antologi; McLeod, 2007; 2019; Miller, 2006; Seden, 2005 och kapitel 10 i denna antologi). Pro fessionella samtal omfattar således många olika arbetssätt och innehåller flera skolbildningar som utgår från olika teoretiska och metodologiska perspektiv (Seden, 2005, s. 7–8).

Kapitel 1 Introduktion – stödsamtal i socialt arbete

Socialt arbete är mångdimensionellt och kopplat till klientarbete inom olika områden, såsom missbruk, barn och ungdomar, familjeproblem, äldre och personer med funktionsvariationer. Det är betydelsefullt att socialarbetare kan möta och bemöta klienter inom olika problemområden på ett pro fessionellt sätt. Socialarbetare som möter klienter inom det sociala arbetets ramar behöver använda sina kunskaper i stödjande samtal som en del i ett professionellt förhållningssätt till klienterna (McLeod, 2007; 2019; Miller, 2006; Seden, 2005). Det är också viktigt att socialarbetare har relevant kom petens och förståelse för dels olika dimensioner i mänskligt liv kopplat till etnicitet, genus och klass, dels minoritetsgruppers psykosociala situation (Hutchison, 2008/2015; Wilson m.fl., 2008). För att kunna analysera problem inom det sociala arbetets olika delom råden, inklusive samspelet mellan individen och den sociala omgivningen, har man på ett allmänt teoretiskt plan inspirerats av olika socialvetenskaper, såsom psykologi, sociologi, rättsvetenskap och socialpolitik (Hutchison, 2008/2015; Larsson, 2009; Larsson & Sohlberg, 2014; Meeuwisse, S unesson & Swärd, 2006; Payne, 2002). Utöver de socialvetenskapliga teoretiska influ enserna i socialt arbete diskuteras också olika behandlingsmetoder, inklu sive förutsättningarna för kunskapsbyggande inom området ( Hutchison, 2008/2015; Larsson, 2009; Larsson & Sohlberg, 2014; Meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2006). Professionella stödjande samtal och relationer i socialt arbete kan ske på olika nivåer och med olika inriktningar. I tabell 1.1 beskrivs olika samtals nivåer, deras fokus och några därtill kopplade tänkbara analysperspektiv. Socialarbetares samtal, kommunikation eller relationsbaserade kom petenser kan således tillämpas på olika nivåer, såsom individ-, grupp-, familje- och samhällsnivå (se tabell 1.1). Det är därför särskilt relevant för socialarbetare att inte bara kunna föra professionella samtal med enskilda klienter, utan också med grupper eller familjer, samt i samband med samhällsarbete, exempelvis i bostadsområden. Professionella samtals- och kommunikationskompetenser är relevanta i socialt arbete på alla dessa nivåer.

Sam Larsson & Sven Trygged

Professionella stödsamtal, psykoterapi och relationer på olika nivåer

Tabell 1.1 Samtalsnivåer, deras fokus och analysperspektiv. Samtalsnivå

Fokus

Tänkbara perspektiv

Individ

Individens berättelse, tankar, emotioner, beteenden, social situation

Kognitiv teori, psykodynamisk teori, humanistisk psykologi, narrativ teori

Grupp

Gruppdynamik, ”group think”, kommunikation i grupp

Socialpsykologi, psykosocial analys

Familj

Familjedynamik, familjerelationer, relationella mönster

Systemteori, kommunikationsteori, narrativ analys

Samhälle

Samhällsarbete i bostadsområden eller lokalsamhällen

Samhällsanalys, systemteori, socialpolitisk analys

McLeod (2019) presenterar ett integrativt perspektiv på counselling och psykoterapi samt betonar vikten av att beakta olika nivåer respektive dimensioner (psykologiska, andliga och sociala) i professionella sam talskontakter. På liknande sätt beskriver Hennessey (2011) den teoretiska basen för relationsbaserat socialt arbete och framhåller att både psyko logiska (t.ex. psykodynamisk teori och anknytningsteori), socialpsyko logiska och sociologiska teoribildningar (t.ex. symbolisk interaktionism som inspirerats av George Herbert Mead och Charles Cooley) är betydelse fulla för att förstå och analysera relationsbaserat socialt arbete i praktiken. När det gäller skillnader avseende allmänt stödjande samtal och regel rätt psykoterapi bör framhållas att flera av landets institutioner för socialt arbete (t.ex. vid Stockholms universitet, Högskolan i Gävle respektive Göte borgs universitet) numera inkluderar särskilda psykoterapeutiskt inriktade utbildningsprogram på avancerad nivå, med grundläggande psykoterapi utbildning (steg 1-kompetens) och ibland också på fördjupad nivå (steg 2-kompetens). Dessa utbildningsprogram, som leder till en legitimation som psykoterapeut, vänder sig direkt till socionomer.

Om stödjande samtal med stöd i counselling-traditionen Inom det internationella counselling-området finns en väl utvecklad klinisk och forskningsbaserad erfarenhet av att på ett professionellt sätt möta och

Kapitel 1 Introduktion – stödsamtal i socialt arbete

Att möta klienter med psykosociala problem i socialt arbete Socialt arbete som profession syftar till förändring och att lösa olika problem som berör mänskliga relationer. Socialt arbete innebär bland annat att stärka människor genom olika stödinsatser och empowerment-inriktade metoder på deras villkor samt genom frigörande insatser. Syftet är att öka individernas psykosociala välmående. Socialt arbete verkar för mänskliga rättigheter och för ökad social rättvisa i samhället (Coppock & Dunn, 2010; IFSW, 2000/2014; Seden, 2005; Wilson m.fl., 2008). I socialt arbete beaktas bland annat olika psykologiska och sociologiska teoribildningars förståelse

Sam Larsson & Sven Trygged

bemöta klienter som söker hjälp för exempelvis psykosociala problem. Den internationella litteraturen inom området kan därför vara relevant också för socialarbetare som möter klienter i olika professionella sammanhang. Det gäller dels hur socialarbetare rent allmänt kan initiera ett empatiskt och förstående samtal, hur de kan lyssna till och möjliggöra klientens berättelse om sig själv och sina problem, inklusive hur dessa berättelser kan analyseras och diskuteras på ett professionellt och respektfullt sätt (Koprowska, 2014; Miller, 2006; Riggall, 2012; Seden, 2005); dels hur detta kan ske inom olika specifika områden, inom socialt arbete, såsom arbete med barn och unga, missbruk, mentala hälsoproblem, äldre och flyktingar (Woodcock Ross, 2016), inklusive stödjande samtal med beaktande av ett mångkulturellt perspektiv (Pedersen m.fl., 2016). Ett relativt nytt inslag i litteraturen om socialt arbete är diskussionen om hur stödsamtal och psykoterapi kan ge konkreta bidrag till bemötande strategier. Några exempel på publikationer av framstående internationella forskare i socialt arbete där betydelsen av stödsamtal och kommunikation diskuteras är Koprowska (2014), Miller (2006), Riggall (2012), Seden (2005) och Woodcock Ross (2016). Den här antologin speglar på olika sätt den nationella och internatio nella diskussionen om stödjande samtal, psykoterapi och kommunika tion med klienter, inklusive relationsbaserat socialt arbete, samt visar på både möjligheter och utmaningar för deras tillämpningar inom området socialt arbete.

av det mänskliga sociala samspelet. Dessa teoribildningar ger viktiga bidrag till förståelsen av individen och dennes samspel med andra inom ramen för olika sociala system (Hutchison, 2008/2015; Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008; Payne, 2002). De bidrag som psykologiskt och sociologiskt influerade teorier kan ge vid analyser av mänskliga interaktioner och sociala problem behöver kompletteras med specifika analyser av det sociala behandlingsmötet mellan socialarbetare och klient. Här kan erfarenheter från stödsamtal, psykoterapi och kommunikation samt de teoretiska analyserna av den kliniska praktiken komma in i bilden. Den kliniska traditionen inom counselling-området tillhandahåller exempel på praktiska bemötande strategier, teoretiska tolkningsramar och evidensbaserade bedömningar om dess effektivitet i olika situationer, vilka kan vara betydelsefulla för yrkesverksamma i socialt arbete (Koprowska, 2014; McLeod, 2003/2008; Pedersen m.fl., 2016; Riggall, 2012; Seden, 2005).

Stödsamtal, relationsbaserat arbete och psykoterapiforskning Denna antologi kan sägas ingå i ett pågående samtal om evidensbaserat soci alt arbete genom att den tar fasta på betydelsen av att utveckla olika professio nella samtalsformer i socialt arbete som baseras på forskning och utvärdering. Inom counselling och psykoterapi spelar forskning och utvärdering en viktig roll (McLeod, 2003/2008; 2007; 2019). Forskningen visar exempelvis att den professionella behandlarens eller terapeutens skicklighet att skapa en positiv relation till klienten är viktig för att nå ett positivt resultat av behandlingen (Garfield, 1997; McLeod, 2019; Miller m.fl., 1995; Philips & Holmqvist, 2008; Roth & Fonagy, 1996; Saarnio, 2000; Wampold & Imel, 2015). Utvärderingar av psykoterapi visar att den terapeutiska relationen eller alliansen mellan terapeut och klient har betydelse; att klienten känner värme, stöd och respekt från terapeuten är viktigt för behandlingsutfallet (Armelius, 2002; 2005; Wampold, 2001; Wampold & Imel, 2015). En viktig faktor i detta sammanhang är de hjälpande strategier som t illämpas (Saarnio, 2000). Saarnio menar att de egenskaper som uppskattas av k lienter är relaterade till terapeutens förmåga att visa respekt för klienten,

Kapitel 1 Introduktion – stödsamtal i socialt arbete

Sam Larsson & Sven Trygged

ge positiv feedback samt att tillsammans med klienten ställa upp konkreta mål för framtiden. Liknande tankegångar har skildrats inom psykoterapi forskningen (Philips & Holmqvist, 2008; Wampold & Imel, 2015). En stor del av det sociala arbetet utspelar sig i olika öppna former, det vill säga utanför den kliniska terapeutiska miljö som brukar gälla vid tradit ionell psykoterapi. I det sociala arbetets praktik behövs kunskap om möjligheterna att skapa inkännande stödjande samtal som kan öppna upp för nödvändig förändring. Dessa samtal behöver inte alltid vara lika långtgående som i mer traditionella former av psykoterapisamtal. Det är emellertid nödvändigt med dialogiska problemfokuserade samtal som bygger på empati och god arbetsallians mellan socialarbetare och klient, vilket kan skapa förutsättningar för positiva behandlingsutfall (Koprowska, 2014; Pedersen m.fl., 2016; Riggall, 2012; Seden, 2005). Ett antagande i denna antologi är att den syn på stödjande och hjälpande samtal som utvecklats inom counselling tillhandahåller viktig kunskap om samtalsstöd som kan vara relevant för behandlingsarbete inom ramarna för socialt arbete. Antologin försöker således synliggöra och kritiskt diskutera olika samtals- och bemötandestrategier med grund i counselling-tradi tionen och deras betydelse för klientmöten i socialt arbete. Counselling handlar inte om att ge råd, utan mer om att samarbeta med klienten för att förstå och lösa problem (McLeod, 2007, s. 21). Counselling kan beskrivas som en form av bemötande där socialarbetaren, ofta under en relativt begränsad tidsrymd, försöker identifiera eller diskutera de problem som klienten sökt hjälp för. Men det handlar inte bara om att skapa en tillfällig problemlösning. Lika viktigt är att hjälpa klienten att bli bättre rustad inför framtida svårigheter. Socialarbetaren bidrar i detta avseende med ett kognitivt, emotionellt, praktiskt och kommunikativt stöd under samtalet med klienten (Pedersen m.fl., 2016; Seden, 2005). Counselling kan kanske framför allt uppfattas som ett professionellt samtalsstöd som syftar till att få klienten att komma till klarhet om vissa typer av problem och bli mer kapabel att handskas med dessa (se Miller, 2006; Seden, 2005). Inom ramen för socialt arbete är det inte alldeles enkelt och självklart att tillämpa en mer traditionell form av counselling. Socialarbetarens arbets insatser är ofta komplexa och innefattar ibland samtal med k lienten parallellt med utförandet av olika konkreta åtgärder i syfte att stödja k lientens

sykosociala situation. Det betyder att den form av professionella samtal p som kan bli aktuell i socialt arbete i många fall handlar om samtalsstöd som socialarbetaren genomför parallellt med andra uppdrag – exempelvis att upprätta en handlingsplan för klienten eller att hjälpa till med ekonomiska stödinsatser. Det rör sig då sannolikt om olika former av så kallad inbyggd counselling eller stödsamtal i kombination med andra hjälpande insatser (se McLeod, 2007 och kapitel 3 i denna antologi). Det är viktigt att uppmärksamma att möten i socialt arbete utspelar sig inom organisatoriskt givna ramar. Organisationen har ett visst uppdrag som påverkar vad samtalen i princip kan handla om. Många gånger sker mötena vid få tillfällen eller med långa mellanrum. Dessa organisatoriska ramar begränsar många gånger mer terapeutiskt inriktade möten som kräver mer tid eller mer uttalade behandlingskontrakt, eller som har en helt annan målsättning (McLeod, 2007; Miller, 2006; Seden, 2005). Inom området professionella samtal förekommer olika teoretiska paradigm, vilket innebär att det finns många olika versioner av counsel ling, till exempel psykodynamisk counselling, kognitiv counselling och humanistiskt inspirerad counselling (Fyrö, 1999; Fyrö, Hardell & Westlund- Cederroth, 1998; McLeod, 2007; Miller, 2006; Seden, 2005). Under 2000talet har så kallade narrativt inriktade professionella samtal fått allt större utrymme. Enligt detta synsätt är det viktigt att klienten får möjlighet att berätta och återberätta sin historia med hjälp av stödjande frågor (McLeod, 2007; Payne, 2007). Det förs en diskussion om eventuella skillnader mellan counselling och psykoterapi och olika psykologiska skolors inflytande (Clarkson, 1988; Dryden, 1996; Feltham, 1999). I den senare litteraturen tas dock ett mer samlat grepp om counselling och psykoterapi, skillnaderna är flytande och de båda begreppen används ibland synonymt (se McLeod, 2019). Vad som ofta återkommer i litteraturen om counselling är betydelsen av kommunikation och empati. Den framträdande amerikanske psykologen och psykoterapeuten Carl Rogers betonar att relationen mellan en klient och en förstående accepterande behandlare är en viktig förutsättning för att k lienten ska kunna få nödvändiga insikter och kunna skapa förutsättningar för att förändra sitt liv i positiv riktning (Miller, 2006; Seden, 2005). I den internationella councelling-litteraturen har både Rogers och empatibegreppet en framträdande plats (se McLeod, 2007; 2019; Miller, 2006; Seden, 2005).

Kapitel 1 Introduktion – stödsamtal i socialt arbete

Sam Larsson (red.) är professor i socialt arbete, avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle; docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt docent i psykologi, affilierad till Uppsala universitet. Sven Trygged (red.) är professor i socialt arbete och verksam vid avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle.

Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete I denna antologi ges en teoretisk och praktisk ram för hur man kan bedriva stödjande samtal vid klientmöten i socialt arbete. Antologin fokuserar på hur stödjande samtal, klientmöten och relationsbaserat socialt arbete hänger samman. Kunskaper inom samtalsmetodik, behandlingsmöten och klientrelationer i socialt arbete har uppmärksammats alltmer inom professionen och den här boken ger en god introduktion till området. Kapitelbidragen är skrivna av nationellt och internationellt erfarna forskare och utbildare inom socialt arbete. Antologin vänder sig till socialarbetare men även till andra professioner som på olika sätt bedriver stödjande klientsamtal. Antologin är en väsentligt omarbetad och utvidgad version av Counselling – stödsamtal i socialt arbete, utgiven av Gothia förlag 2010.

Art.nr 44741

studentlitteratur.se