9789144155104

Framgångsfaktorer i förskolan

För ledare och medarbetare i praktiken

MARIE LINDVALL WAHLBERG

ANNE-CHARLOTTE CARLSSON

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44733

ISBN 978-91-44-15510-4 Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB

Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Latgales Druka, Latvia 2024

Författarpresentationer 9

Inledning 11

Förskolans utmanande situation 11

Bokens disposition 12

1 Förskolans potential som förändringsagent 15

En likvärdig utbildning 17

Framgångsfaktorer för skolutveckling 19

2 Förtroendefullt klimat 23

Tillitsdelegationen 24

I praktiken på verksamhetschefsnivå 26

Kulturanalys som metod 28

Ett sociokulturellt perspektiv 32

I praktiken på rektorsnivå 36

Barnen och familjerna 38

I praktiken på förskollärarnivå 41

Modeller 45

Sammanfattning 46

3 Hälsofrämjande skolmiljö 49

Perspektiv på barn- och elevhälsa 50

Barns delaktighet och engagemang 53

I praktiken på verksamhetschefsnivå 57

Barns behov av ledning, stimulans och stöd 59

I praktiken på rektorsnivå 63

Kränkningar och diskriminering 67

I praktiken på förskollärarnivå 69

Modeller 72

Sammanfattning 78

4 Kompensatoriska insatser 81

Kompensatorisk resursfördelning 83

I praktiken på verksamhetschefsnivå 85

Kompetensutveckling som kompensatorisk insats 86

Kompetensförsörjning som en del av det kompensatoriska uppdraget 90

I praktiken på rektorsnivå 92

I praktiken på förskollärarnivå 95

Modeller 98

Sammanfattning 99

5 Kompetent ledarskap 103

Delaktighet kopplat till motivationsteori 106

Coachande ledarskap 108

I praktiken på verksamhetschefsnivå 110

Att leda när någon inte vill 115

Ledarbeteenden 116

I praktiken på rektorsnivå 119

En treårig process 121

I praktiken på förskollärarnivå 122

Målstyrda processer 124

Modeller 126

Sammanfattning 128

6 Innehåll

6 Professionell utveckling 131

Motivation och mål 132

Organisationsteori 135

Sex primära implementeringsmekanismer 137

1. Vad ledare fokuserar på, mäter och följer upp 137

2. Ledares reaktioner på kritiska händelser och organisationskriser 138

3. Hur ledare fördelar resurser 138

4. Medveten som förebild, lär ut och coachar 138

5. Hur ledare fördelar, belöningar och status 138

6. Hur ledare rekryterar, väljer, befordrar och exkluderar 139

I praktiken på verksamhetschefsnivå 139

Reflektion som verktyg 143

I praktiken på rektorsnivå 145

I praktiken på förskollärarnivå 149

Modeller 155

Sammanfattning 157

7 Tydlig roll- och ansvarsfördelning 161

I praktiken på verksamhetschefsnivå 164

Kompetens och villighet 166

Kompetenstrappan 167

Omedveten inkompetens 167

Medveten inkompetens 167

Medveten kompetens 168

Omedveten kompetens 168

Coachande förhållningssätt 169

I praktiken på rektorsnivå 170

Samsyn och förståelse 171

I praktiken på förskollärarnivå 174

Modeller 175

Sammanfattning 176

8 Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus 179

Svårigheten med systematiskt kvalitetsarbete 180

Fokus på undervisningens kvalitet 183

Dokumentation 184

I praktiken på verksamhetschefsnivå 186

Rektors ledningsdeklaration 187

Underlag och analys 188

Nyckelbeteenden, vad pedagogerna gör 190

I praktiken på rektorsnivå 192

Undervisning 194

I praktiken på förskollärarnivå 198

Modeller 202

Sammanfattning 208

Avslutande ord 211

Referenser 215

8 Innehåll

Författarpresentationer

Marie Lindvall Wahlberg arbetar sedan 2015 som verksamhetschef, efter att i många år varit rektor. Hon skriver i den inledande delen av varje kapitel om sina reflektioner utifrån sin långa erfarenhet av att vara verksam på huvudmannanivån.

Anne-Charlotte Carlsson har mångårig erfarenhet av att vara rektor och förskollärare. Hon skriver om reflektioner och erfarenheter kring dessa roller och nivåer i styrkedjan.

Inledning

Förskolans utmanande situation

Forskningen visar att tidiga insatser är avgörande för barns möjligheter att lyckas både i skolan och i livet. Låt oss stanna upp vid detta konstaterande: Vad vi gör i förskolan gör stor skillnad för de barn som befinner sig där. Det är avgörande.

Vad gör vi med denna kunskap? Vad borde vi göra när vi vet detta? Ett övergripande svar är förstås att vi bör satsa både målmedvetet och uthålligt på förskolan. Här är både stat och kommun ett svar på vilka ”vi” är – men det handlar förstås konkret också om alla vi som är verksamma i förskolan, alla professioner och alla roller i styrkedjan.

Men vad ska då en sådan uthållig och målmedvetens satsning bestå av?

Det har bedrivits forskning om detta och Skolforskningsinstitutet har lyft fram sju framgångsfaktorer för god skolutveckling. Faktorerna sätter fokus på hur styrkedjan – från nämndens politiker till de som bedriver undervisningen i praktiken – kan och bör arbeta tillsammans. Alla som leder eller bedriver undervisning berörs alltså av det framgångsfaktorerna lyfter fram.

Skolforskningsinstitutet utgår från tre olika nivåer: huvudman, rektor och undervisningsnivå och det är viktigt att skilja på de olika rollerna.

Huvudmannens ansvar är att skapa förutsättningar för alla nivåer att arbeta för en likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalitet.

De sju framgångsfaktorerna är:

1 Förtroendefullt klimat

2 Hälsofrämjande skolmiljö

3 Kompensatoriska insatser

4 Kompetent ledarskap

5 Professionell utveckling

6 Tydlig roll- och ansvarsfördelning

7 Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus

Dessa faktorer för skolutveckling används redan idag vid Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med skolhuvudmän runt om i landet. Räcker det? Vårt svar är nej och det är därför du håller denna bok i din hand. Professionens erfarenhet och reflektion är en nödvändig beståndsdel för att komma fram till en praktik som bygger på framgångsfaktorerna. Så hur tar vi detta till nästa steg? Det är frågan som vi vill besvara och den här boken handlar alltså om hur vi i förskolan tillsammans skapar en likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalitet.

Bokens disposition

Förskolans potential som förändringsagent lyfter förskolans roll ur olika perspektiv. Det handlar till exempel om vikten av tidiga insatser ut ett nationalekonomiskt perspektiv, och varför en likvärdig utbildning för alla barn är så avgörande, både för individ och samhälle.

Förtroendefullt klimat handlar om den första av de sju framgångsfaktorerna. Vikten av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet belyses. Ett coachande ledarskap, goda ledarbeteenden och ordning och reda i arbetsorganisationen är delar i hur man kan skapa ett förtroendefullt klimat.

Hälsofrämjande skolmiljö utgår ifrån forskning kring barnhälsa. Sambandet mellan barns hälsa och lärande i förskolan är i fokus, med en tydlig koppling till hur chefer och medarbetare hanterar den egna arbetssituationen.

Kompensatoriska insatser fokuserar på demokratiuppdraget som innebär att alla barn i förskolan ska ha samma möjligheter till fortsatt utbildning och möjligheter i livet. Det i sin tur innebär att medarbetare i förskolan behöver ha kompetens för att leda, stödja och stimulera varje barn utifrån dess potential. Vikten av nya kunskaper i ett nytt samhälle med nya utmaningar och behov beskrivs.

12 Inledning

Kompetent ledarskap tar avstamp i medarbetarskapet och särskilt betonas vikten av delaktighet för att skapa motivation för uppdraget. Begreppet ”ledarskap från mitten” belyses och beskrivs och det coachande ledarskapets vetenskapliga grund lyfts fram.

Professionell utveckling berör glappet som kan uppstå om dialog saknas mellan de olika nivåerna i styrkedjan och vilka konsekvenser det kan få för utvecklingen av förskolans utbildning och undervisning. Dels handlar kapitlet om vad pedagoger gör för att främja lärande hos barn i förskola och dels hur en vetenskaplig grund med utgångspunkt i samspelsteorin kan skapa en samsyn i en förskolas arbetssätt. I kapitlet lyfts även hur begreppet ”trygg bas” används för att stärka omsorgsuppdraget, som alla som arbetar i förskolan har.

Tydlig roll- och ansvarsfördelning belyser begreppet rolltagning och vikten av strategier för att skapa gemensamt överenskomna arbetssätt som integreras i vardagen på förskolan. Betydelsen av kompetens och villighet lyfts särskilt fram.

Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus är den sista av de sju framgångsfaktorerna och handlar om verksamhetens förmåga att arbeta utifrån läroplanen samt andra lagar och förordningar. Centrala nyckelord i kapitlet är systematisk uppföljning, utvärdering, dokumentation och analys. Lärande samtal som en metod för utveckling och hur den pedagogiska dokumentationen kan vara en väg till att utforma olika lösningar för att öka tillgängligheten i förskolans grundutbud, så den helt enkelt passar fler barn bättre beskrivs här.

Sammanfattande tankar är bokens avslutande del. Vi delar här våra tankar om de sju framgångsfaktorerna kopplat till vår beprövade erfarenhet. Detta utifrån tesen att tidiga insatser behöver ta ett tydligt avstamp i förskolan om dess potential som förändringsagent ska uppnås och intentionerna i läroplanen ska kunna nås.

Inledning 13

Förskolans potential som förändringsagent

För att förstå förskolans roll som förändringsagent i samhället och dess möjlighet att ge barn bättre förutsättningar för att lyckas både i skolan och i livet behöver man sätta förskolans utbildning i en vidare kontext. Vi vill därför börja i ett nationalekonomiskt perspektiv, för att sedan koppla det vidare till ett globalt perspektiv och vår tids stora utmaning kring ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Detta är något förskolan behöver rusta både medarbetare och barn för. Kapitlet mynnar ut i likvärdighetsbegreppet och vad en likvärdig förskola egentligen innebär.

Enligt Helena Holmlund som forskar om utbildningsekonomi med särskilt fokus på skolans och familjens betydelse för barns livschanser, är avkastningen på samhällets investering särskilt hög för barn i förskolan. I hennes rapport, Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan (2020), belyser hon hur förskolans uppdrag gör skillnad på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Därför är det så viktigt att förskolan når alla barn och arbetar kompensatoriskt. Helena Holmlund hänvisar i rapporten bland annat till en norsk studie utförd av Havnes och Mogstad (2011) där de studerar effekter av utbyggnaden av förskolan. Effekterna visade sig vara större bland barn med lågutbildade föräldrar, vilket visar att tidiga insatser har en utjämnande effekt.

Ny forskning visar på genomgående positiva effekter av allmän för-

skola – på såväl utbildning, sysselsättning och inkomst på lång sikt. Även denna forskning visar enligt Holmlund (2020) att de positiva effekterna är större för barn som växer upp i mindre gynnsamma hemmiljöer. Förskolan som komplement till hemmet har enligt denna forskningssammanfattning en signifikant betydelse.

Även James Heckman, som år 2000 fick nobelpriset i ekonomi, har riktat ljuset mot detta. Han menar att samhället inte har råd att inte investera i de yngsta barnen och anser att de satsningar som görs idag på outbildade äldre, i stället bör riktas mot de allra yngsta barnen (0–5 år). Ju mer vi satsar på utbildning och hälsa under ett barns första fem levnadsår dess mindre behöver vi betala för arbetslöshet och kriminalitet i ett senare skede.

Heckman lyfter särskilt fram vikten av kognitiv och social/emotionell träning under de första fem levnadsåren.

Om vi då lämnar det nationalekonomiska perspektivet och tittar på förskolans roll som förändringsagent ur ett globalt perspektiv, vad får vi då syn på? Jo, i Agenda 2030, handlingsplanen med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet lyfts de sociala, ekonomiska och ekologiska målen för hållbar framtid fram. Dagens förskola behöver utifrån detta perspektiv rusta barnen för en okänd, utmanande och snabbt annalkande framtid för att ge dem en känsla av hopp och möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen. Cecilia Caiman beskriver detta så fint i sin avhandling (2015) ”Pedagogerna tillför något som vidgar barns kunnande och förståelse, vilket i sin tur ökar barnens handlingsrepertoar ”

Eller som Wickman (2012) skriver, ”att lära innebär således, i detta sammanhang att utifrån nya syften, handla på nya sätt genom att ta tidigare erfarenheter i anspråk”.

Är det då möjligt? Kan vi rusta barnen och kan förskolan bli den platsen där samhällsförändringen startar? Professor Eva Ärleman-Hagsér vid Mälardalens universitet, är en av författarna till boken ”Reaserching early childhood education for sustainability: Challenging assuptions and orthodoxies” (2020), som samlar den senaste, globala forskningen inom hållbarhetsutbildning. Här är forskarna överens om att alla barn har förmågan att engagera sig i att skapa en hållbar framtid.

Förskolans kompensatoriska uppdrag bottnar alltså i en önskan om

16 Kapitel 1 Förskolans potential som förändringsagent

likvärdiga förutsättningar för alla barn och i det blir mötesplatsen förskola, en samhällsviktig plats. Här möter barn olikhet och lär sig att se det som en tillgång. De lär sig att samarbeta och lösa problem i grupp, något inte alltid hemmet kan erbjuda. När alla vi som arbetar för eller engagerar oss i förskolans frågor, har fokus på rätt saker och gör dem på rätt sätt, kan vi också göra en avgörande skillnad.

En likvärdig utbildning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär enligt Förskolans läroplan (2018) att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika.

Skollagen 1 kap. 9§, SFS 2010:800

Hur står det då till med likvärdigheten i svensk förskola? En forskningsöversikt av professor Sven Persson (2015) visar att förskolans möjlighet till likvärdighet ska sättas i relation till vårt alltmer segregerade samhälle. En förskola som inte är likvärdig riskerar att bidra till reproduktion och förstärkning av segregation och ojämlikhet, menar Persson och skriver:

Frågan om förskolans likvärdighet blir än mer betydelsefull då förskolan som institution och organisation har fått ökad betydelse för det svenska utbildningssystemet. Förskolans likvärdighet är därigenom en angelägenhet för hela det svenska utbildningssystemet och bör därför inte behandlas separat från diskussionen om den svenska skolans likvärdighet.

Enligt skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån dessa grundläggande parametrar:

• Barn ska ha lika tillgång till förskola

• Kvaliteten ska vara likvärdig oavsett var man går i förskola

• Utbildningen ska vara kompenserande

Detta kompliceras i praktiken av att till exempel kommuner i glesbygd kan ha svårt att leva upp till kraven, då det där är svårare att rekrytera

Kapitel 1 Förskolans potential som förändringsagent 17

Marie Lindvall Wahlberg är en erfaren verksamhetschef inom förskola och har en magister i pedagogik med inriktning mot ledarskap. Hon har även skrivit böcker om bland annat mental träning och coachning.

Anne-Charlotte Carlsson är rektor med mångårig erfarenhet inom förskola och är i grunden förskollärare.

Framgångsfaktorer i förskolan

För ledare och medarbetare i praktiken

Skolforskningsinstitutet har tagit fram framgångsfaktorer för att skapa en likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalité i förskolan.

Den här boken utgår från dessa faktorer och ger ett verklighetsnära möte med förskolans arbete mot kvalité och likvärdighet genom reflektioner och erfarenheter från tre olika nivåer i styrkedjan: huvudman, rektor och förskollärare.

Författarna sätter in förskolans nutida verksamhet i ett samhällsekonomiskt perspektiv och ställer frågan: har vi råd att inte satsa på de yngsta barnen?

Boken är en utmärkt utgångspunkt för verksamhetsutveckling och passar därför såväl yrkesverksamma rektorer, förskollärare och barnskötare som studenter på förskollärarprogrammet. Den kan även läsas av intresserade tjänstemän, politiker och vårdnadshavare.