9789144154992 by Smakprov Media AB

PSYKOLOGI

– VETENSKAP ELLER GALENSKAP? Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

ännu

B ä tmt raens

tillsam

PSYKOLOGI – VETENSKAP ELLER GALENSKAP? Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Psykologi – vetenskap eller galenskap? är utvecklat och anpassat för psykologi 1, 2a och 2b. Denna fjärde, utökade upplagan av lärarmaterialet har uppdaterats och kompletterats med nya avsnitt om värden (värderad riktning) och funktionell analys med tillhörande elevuppgifter. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om det tryckta lärarmaterialet och de digitala resurserna.

LÄRARMATERIAL

DIGITALA RESURSER

I det tryckta lärarmaterialet ingår det där ”lilla extra” som komplement till varje lärares egen kreativitet, med bl.a. kommentarer, faktafördjupningar, case och extra elevuppgifter.

Du får även tillgång till elevernas digitala läromedel samt andra digitala resurser, bl.a. färdiga PowerPoint-presentationer och extra uppgifter som du enkelt kan anpassa till din undervisning. Allt för att underlätta din planering och frigöra tid som du istället kan lägga på dina elever.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka

klicka på bilden och prova

Digitala resurser, bl.a. kapitelpresentationer i PowerPoint, extra arbetsuppgifter, elevbokens digitala läromedel

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till lärarmaterialet hör även en digital del! Där finns en interaktiv version av lärarmaterialet med utskrivbara uppgifter och kapitelpresentationer i PowerPoint. När du ser en liten symbol betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan använda. Klicka på symbolen för att gå dit. I lärarmaterialet ingår också elevboken Du får här också tillgång till elevbokens digitala läromedel.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Hieronymus Bosch Formgivning och layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset Art.nr 33194 ISBN 978-91-44-15499-2 © Författaren och Studentlitteratur AB 2008, 2013, 2017, 2022 Upplaga 4:1 Printed by Eurographic Group, 2022

Innehåll Inledning 7 Upplaga 4 7 Elevbokens digitala läromedel 7 Fördjupningstexterna i elevboken 8 Case 10 Detta lärarmaterial 11

Att vara kritisk 12 Auktoriteter 13 Finna balans 15 Referenser 16

Arbetssätt 17 PBL – ett komplement värt att pröva 17 Referenser 20 Kunskapsbedömning 21 Att bedöma kunskap 21 Kunskapsrelaterade betyg 22 Som man frågar mäter man 22 Referenser 24

1 Psykologiska perspektiv 25 Människa och teori 25 Elevuppgift 1:1 Människans natur 25 Elevuppgift 1:2 Människan bakom teorin 26 Bronfenbrenners ekologiska modell 26 Referenser 28

2 Psykodynamisk psykologi 29 Freud 29 Det omedvetna 29 Elevuppgift 2:1 Lura väktaren 30 Normalt och onormalt 31 Elevuppgift 2:2 Lille Hans 32 Arvet efter Freud 33 Jung 34 Horney 34 Erikson 35 Referenser 36

3 Inlärningspsykologi 37 Elevuppgift 3:1 Exempel på habituering 37 Beteendet i fokus 38 Elevuppgift 3:2 Vilka egenskaper? 39 Lille Hans ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv 39 Elevuppgift 3:3 Vad skulle Watson säga? 39 Inlärd hjälplöshet 40 Social inlärningsteori 41 YouTube-filmer 42 Referenser 43

Innehåll

4 Humanistisk psykologi 44 Maslow 44 Elevuppgift 4:1 Behov för att må bra 45 Rogers 45 Självförverkligandet – en narcissistisk fälla? 47 Elevuppgift 4:2 Hur viktigt är självförverkligande? 47 Rogers versus Freud? 48 May 49 Elevuppgift 4:3 Tro på gud och döden 49 Referenser 50 5 Kognitiv psykologi 51 Problemlösning 51 Elevuppgift 5:1 Experiment med problemlösning 51 Scheman 52 Den kognitiva triaden 53 Elevuppgift 5:2 Mät en persons förklaringsstil 54 Kognitiv omstrukturering 55 Problemlösningsterapi 56 Problemlösningsstilar 57 Känslors och tankars betydelse vid problemlösning 58 Elevuppgift 5:3 Problemlösningsstegen 59 Referenser 59

6 Biologisk psykologi 61 Nervceller 61 Celldöd 62 Hemisfärerna 62 Elevuppgift 6:1 Släpp fram höger hjärnhalva 62 Limbiska systemet 63 Elevuppgift 6:2 Vad betyder det genetiska arvet? 64 YouTube-film 64 Referenser 65 7 Tillsammans 66 Kommunikation 66 Kontext 66 Elevuppgift 7:1 Studera folk 67 Kommunikationsstilar 67 Elevuppgift 7:2 Rollspel – prova olika kommunikationsstilar 68 Elevuppgift 7:3 Observera en grupp som kommunicerar 68 Neutralisering 69 Elevuppgift 7:4 Grupptänkande 71 Teorier om aggression 71 Den kognitiva neoassociationistiska aggressionsmodellen 72 Modellen för social informationsbearbetning 72 Social kognitiv teori 73 Den generella aggressionsmodellen 73 En multifaktoriell modell för aggression 73 YouTube-filmer 74 Referenser 75

Innehåll

8 Att uppfatta och minnas 76 Elevuppgift 8:1 Tänk dig att … 76 Perceptionens dimensioner 77 Eftereffekter 77 Elevuppgift 8:2 Testa eftereffekter 78 Smärta 78 Rädsla 78 Att minnas 79 Elevuppgift 8:3 Vad kommer du ihåg? 80 Elevuppgift 8:4 Förbättra minnet 81 Vittnespsykologi 81 Elevuppgift 8:5 Vem ljuger? 81 Elevuppgift 8:6 Perception och minne 81 Referenser 82 9 Från vagga till grav 83 Elevuppgift 9:1 Utveckling 83 Barnet 84 Bowlby 84 Mahler 84 Stern 85 Ungdomstiden 86 Elevuppgift 9:2 Hur ska man vara – som barn, pojke, flicka, förälder …? 87 Kognitiv utveckling 87 Piaget 87 Kohlberg 88 Elevuppgift 9:3 Ett moraliskt dilemma 91 Ett evolutionärt perspektiv 91 Vi föds olika 91 Etologi, sociobiologi och socialdarwinism 92 Inlärningens evolutionära grund 92 Elevuppgift 9:4 Samhälleligt, socialt, biologiskt? 93 YouTube-filmer 95 Referenser 96

10 Motivation, känslor och sömn 98 Inre och yttre motivation 98 Elevuppgift 10:1 Hur höja studiemotivationen? 99 Förändringshjulet och ambivalens 99 Elevuppgift 10:2 Motstånd mot förändring 100 Vilja och kunna 101 Vilja 101 Kunna 101 Värden 103 Elevuppgift 10:3 Möte med mig själv som äldre 104 Lust och olust 105 Känslor 106 Elevuppgift 10:4 Känslodagbok 106 Vila 106 Elevuppgift 10:5 Hur mycket sover djur? 107 Elevuppgift 10:6 Insomningstips 108 Referenser 108

Innehåll

11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa 110 Stress 110 Elevuppgift 11:1 Träna avslappning 111 Psykopati 111 Personlighetssyndrom antisocial 112 Beroende 113 Jämviktsreglering 113 Negativ förstärkning också en viktig komponent 114 Kognitiva processer 115 Elevuppgift 11:2 Fördelar och nackdelar med droger 117 Spelberoende 118 Diagnos och förekomst 118 Vägen in i spelberoendet 120 Kognitiva förvrängningar 122 Referenser 124

12 Behandling 127 Elevuppgift 12:1 Olika terapier 127 Behandling av kriminella 128 Riskprincipen 129 Behovsprincipen 131 Responsivitetsprincipen 131 Motiverande samtal 132 Empati 133 Aktivt lyssnande 133 Elevuppgift 12:2 Lyssnandets konst 134 Kognitiv beteendeterapi (KBT) 134 Tredje vågens KBT 135 Elevuppgift 12:3 Russinövningen – en introduktion till medveten närvaro 136 Funktionell analys 138 Elevuppgift 12:4 Funktionell analys 138 Internetbaserad behandling och maskininlärning – medför bättre förutsägelser 139 YouTube-filmer 140 Referenser 141

13 Är psykologi en vetenskap eller en galenskap? 143 Resultat, resultat och åter resultat 143 Metaanalys 144 Kvalitativt versus kvantitativt 145 Elevuppgift 13:1 Om du skulle forska 146 TAT 146 Elevuppgift 13:2 Tolka bilden 146 Referenser 147

14 Att fördjupa och tillämpa sin kunskap 148 Fördjupning 148 Tillämpningsområden 149 Att fördjupa genom tillämpning Kurs 2b 149

149

Innehåll

Inledning Upplaga 4 I denna nya upplaga av Psykologi – vetenskap eller galenskap? har nya avsnitt om sociala medier, internetbaserad behandling, VR-teknik i behandling och funktionell analys tillkommit. Flera andra avsnitt har kompletterats och uppdaterats. I elevbokens digitala läromedel har det kapitelvisa materialet uppdaterats och kompletterats på motsvarande sätt och en nytt case har lagts till. Detta lärarmaterial har kompletterats med nya avsnitt om värden (värderad riktning) och funktionell analys med tillhörande elevuppgifter. Du hittar även beskrivningar av elevbokens digitala fördjupningsavsnitt och YouTube-filmer samt av de case som ingår i elevboken och här i lärarmaterialet.

Elevbokens digitala läromedel Till elevboken hör också ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt. Där finns en inläst interaktiv version av den tryckta boken, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, interaktiva uppgifter, faktafördjupningar, case, en digital ämnesordlista och YouTube-klipp som visar autentiska filmer om en del av de psykologiska experiment som nämns i elevboken. I den interaktiva versionen av boken kan eleverna läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (det vill säga de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. De kapitelvisa sammanfattningarna kan användas som både en introduktion när eleverna ska börja med kapitlet, och som en repetition av det. Eleverna kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar. I de interaktiva uppgifterna kan eleverna testa om de förstår de psykologiska teorierna och begreppen. Faktafördjupningarna är kortare texter som utgör små nedslag inom områden som är relevanta för bokens innehåll (i bokens marginal finns länkar till dessa texter). Du hittar en översiktlig beskrivning av dem på nästa sida. I casen får eleverna möjlighet att identifiera sig med en person och leva sig in i hans eller hennes upplevelser och funderingar, vilket

Inledning

kan leda till en större förståelse och vara ett roligare sätt att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Efter det att de har läst caset ska de försöka analysera situationen. Du kan läsa mer om casen på s. 10. YouTube-klippen är korta filmer som levandegör och konkretiserar bokens innehåll. De flesta visar berömda experiment som genomförts där även forskarna bakom deltar. Två klipp handlar om funktionell analys respektive behandling med hjälp av VR-teknik. Klippen hör till elevbokens kapitel 3, 6, 7, 9 samt 11 och en beskrivning av dessa finns i respektive kapitel i detta lärarmaterial. Den digitala ämnesordlistan öppnas via ABC-symbolen i verktygsfältet till vänster, och med hjälp av den kan eleverna få ord förklarade varhelst de befinner sig i läromedlet.

Fördjupningstexterna i elevboken I elevboken finns det i marginalen länkar till ett flertal kortare digitala fördjupningstexter. Dessa texter fungerar som sagt som nedslag inom områden som är relevanta för bokens innehåll och anknyter till det som står i boken på den aktuella sidan. Innehållet kan ses som extra information för elever som är nyfikna på att veta lite mer eller användas som underlag för diskussioner som kompletterar elevbokens innehåll. Fördjupningstexterna som hör till kapitel 14 kan dessutom användas som vägledning vid fördjupningsarbeten i kurs 2b. Här följer en översiktlig beskrivning av fördjupningstexterna:

Kapitel 3 Mer om operant betingning (s. 62) Denna text problematiserar och fördjupar den operanta betingningens mekanismer.

Kapitel 5 Tanke-känsla-handling-kroppsliga reaktioner (s. 100) Här presenteras kroppsliga reaktioners betydelse för sekvensen tankekänsla-handling, som beskrivs något förenklat i elevboken.

Kapitel 6 Att bygga om hjärnan (s. 109) I denna text beskrivs våra händers möjliga betydelse för att den mänskliga hjärnan har blivit så avancerad. Nervtrådens elektriska impulser (s. 112) Här presenteras en liten fördjupning om de elektriska impulser som utgör nervcellernas sätt att kommunicera med varandra.

Kapitel 7 Hur mobilen kan påverka din kognitiva kapacitet (s. 158) 8

Inledning

Här beskrivs hur graden av tillgänglighet till den egna mobilen kan påverka vår förmåga att koncentrera oss.

Kapitel 8 Eftereffekter (s. 176) Texten ger en fördjupad neurologisk förklaring till varför figurerna i Rubins vas växlar om man tittar på bilden tillräckligt länge. Sanningsserum och lögndetektorer (s. 195) Här ges en beskrivning av hur det i en önskan om att avslöja ”lögnare” har använts sanningsserum och lögndetektorer – med tveksamt resultat.

Kapitel 9 Självet enligt Daniel Stern (s. 204) Här presenteras de steg som den psykoanalytiskt inriktade forskaren Daniel Stern har tagit fram för att beskriva hur barnet succesivt utvecklar ett själv.

Kapitel 10 Sömn som problemlösare (s. 271) Denna text utgör en presentation av två experiment som syftar till att påvisa sömnens betydelse för förmågan att lösa problem.

Kapitel 11 Mer om beroende (s. 307) Här beskrivs hjärnans belöningssystems betydelse för beroendeproblematik samt forskaren Alan Marlatts missbruksmodell, som ligger till grund för den KBT-baserade behandling som kallas Återfallsprevention. Frisk eller sjuk? (s. 310) Texten fördjupar och problematiserar sjukdomsbegreppet, med fokus särskilt på psykisk sjukdom.

Kapitel 12 Mer om psykofarmaka (s. 321) Här ges en något mer fördjupad beskrivning av den psykofarmaka som vanligtvis används vid läkemedelsbaserad behandling för psykisk problematik. Evidensbaserad praktik (s. 324) Denna text beskriver vad som har visat sig viktigt för att i praktiken kunna hjälpa människor och uppnå ett effektivt arbetssätt och en effektiv behandling.

Kapitel 13 Hypoteser, teorier och lagar (s. 346) Här beskrivs skillnaderna mellan hypoteser, teorier och lagar samt deras betydelse för forskningen. © Författaren och Studentlitteratur

Inledning

Kapitel 14 Att skriva ett arbete i psykologi (s. 374) Detta är en beskrivning av hur en uppsats skrivs utifrån den manual som American Psychological Association gett ut (APA-manualen). Att ventilera en uppsats/en rapport/ett arbete (s. 374) Här beskrivs en form för hur en uppsats på ett konstruktivt sätt kan diskuteras. Att tänka på som opponent (s. 374) Här finns lite tips för den elev som får i uppgift att vara opponent på en uppsats.

Case Ett sätt att reflektera kring olika delar av ämnet och öka förståelsen är att utgå från case. Då ska eleverna sätta sig in i en annan persons situation samtidigt som de analyserar situationen med hjälp av kända psykologiska mekanismer, teorier och modeller. Frågorna som hör till casen är tänkta att få igång denna process och lästipsen är ett förslag på vilka delar av boken som är lättast att göra kopplingar till. Här följer en lista över vilka avsnitt i boken som de olika casen kan kopplas till: Ut med domarn! • Avsnitten Grupper och Ondskans psykologi i kapitel 7 Tillsammans • Avsnitten Filtrering, Komplettering, Social perception och Vittnes psykologi i kapitel 8 Att uppfatta och minnas Jag ska bara vinna tillbaka det jag förlorat • Kapitel 3 Inlärningspsykologi och kapitel 5 Kognitiv psykologi • Avsnittet Limbiska systemet i kapitel 6 Biologisk psykologi • Avsnittet Beroende i kapitel 11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa Att bli lajkad eller inte lajkad – det är … • De psykologiska perspektiven i kapitel 2–6 • Avsnittet Sociala mediers påverkan i kapitel 7 Tillsammans Det gäller att bestämma sig • Avsnitten Rogers och Existentiell psykologi i kapitel 4 Humanistisk psykologi Finns det en behandling som funkar för mig? • Avsnitten Yttre och inre motivation, Förändring, Vilja och kunna, Skill naden mellan mål och värden i kapitel 10 Motivation, känslor och sömn • Avsnittet Beroende i kapitel 11 Livets påfrestningar och psykisk ohälsa • Avsnittet Internetbaserad behandling i kapitel 12 Behandling 10

Inledning

Detta lärarmaterial Ett genomtänkt läromedel blir till en motivationshöjande faktor, där eleven erbjuds en ”kunskapskarta”. Det erbjuder även en kompassriktning för läraren. Det ökar din frihet, eftersom medhavd kompass på en seglats ökar tryggheten. Då får du större möjlighet att tänka igenom de nedslag, parenteser, återkopplingar och synteser (teoretiska och praktiska) som krävs för att din kurs ska bli till just din egen, anpassad till den aktuella klassen. Ett läromedel är enligt min mening aldrig helt fullständig om den inte kompletteras med ett lärarmaterial. Detta lärarmaterial är tänkt att vara ett stöd och ett komplement till varje lärares egen kreativitet, inte ett pekfinger. Det kan liknas vid ett smörgåsbord, dit man kan gå för att hämta små godbitar, vilka förhoppningsvis gör att man besparas en del extraarbete så att man kan lägga större fokus på den fascinerande kommunikativa process som pedagogens arbete vilar på. Innehållet följer elevbokens kapitelindelning och faktamässiga fördjupningar varvas med praktiska elevövningar. De fördjupande texterna är tänkta att erbjuda dig lite mer ”kött” på benen inför lektioner kopplade till de olika kapitlen. Det är avsnitt som går djupare än det som står i elevboken. Texten bygger på samtida viktiga referenser och ger information som kan vara bra att känna till i exempelvis de olika diskussioner som kan uppstå med eleverna kring innehållet och i samband med elevövningarna.

Arbetssätt De praktiska övningarna syftar till att skapa större möjligheter till en upplevelsernas pedagogik, och de kan av praktiska skäl inte rymmas i elevboken, eftersom det då skulle vara omöjligt att få den så värdefulla ”aha-upplevelsen” som den ”dolda” poängen kan erbjuda. Lärarmaterialet är skrivet så att det ska gå att använda i såväl kurs 1 som kurserna 2a och 2b. I lärarmaterialets digitala del hittar du kapitelpresentationer (i PowerPoint), utskriftsvänliga övningsblad för de övningar som tas upp här och elevbokens digitala läromedel. Lycka till! Mikael Lundgren

Inledning

Att vara kritisk Att vara kritisk är oerhört viktigt i dagens samhälle, där vi bombarderas med information som sänder olika signaler om världens beskaffenhet. Television, radio, tidningar, böcker och internet (inom kort är det väl enkom via internet som alla de övriga medierna sprids) är viktiga källor till vår kunskap. Hur ska man då förhålla sig till denna flora av inkommande information? Å ena sidan vinner vi alla på att vara nyfikna och ta till oss ny kunskap. Å andra sidan måste vi inta en viss distans till materialet och använda kritiska ögon när vi betraktar det. Elevboken låter två diametralt motsatta röster få utrymme. Detta sker i form av ett åtal och ett försvarstal som kritiserar olika delar av psykologin. Genom att dessa röster blir till observerbara extremer, får eleverna tillfälle att lägga dem i var sin vågskål, och kritiskt granska dem utifrån den egna kunskapen, så att de sedan kan avgöra var de placerar sin egen ”röst”. Inte sällan handlar introduktioner i källkritik om huruvida man kan lita på innehållet på en webbsida. En webbsida innehåller nämligen många inbyggda risker. Det är ofta svårt att veta vem som är ansvarig för materialet, när texten är skriven, och om den som står bakom domänen är trovärdig osv. (Ett tips i sammanhanget brukar vara att man bör se om texten är välskriven och om det finns många slarvfel.) Finns det skäl att vara lika kritisk i förhållande till läroböcker? Hur ska man exempelvis förhålla sig till en lärobok i psykologi (som elevboken Psykologi – vetenskap eller galenskap? som är fylld med information om psykologi)? Jag tycker egentligen att man i grunden ska förhålla sig till en lärobok på ungefär samma sätt som till en webbsida. Naturligtvis ska man vara än mer skeptisk till informationen när man besöker en webbsida, men samma sorts kritiska blick krävs vid ”inmundigandet” av skrivet material i bokform. Hur trovärdig är egentligen en bok i psykologi som källa, utgiven av ett förlag? Ett svar kan vara att en lärobok från Studentlitteratur ju inte är som vilken webbsida som helst. Här uppfylls de krav som borde kunna ställas på en tillförlitlig källa.

Att vara kritisk

Auktoriteter McManus (2004) menar att mycket kunskap (och även vilseledande sådan) i vetenskapens namn härrör från auktoriteter inom olika discipliner. Om en auktoritet säger att ”det är så”, så är det helt enkelt så. Detta är ett problem, eftersom felaktiga påståenden av framstående forskare ofta sprider sig, biter sig fast, och blir immuna mot ny korrekt kunskap. På s. 118–119 i elevbokens kapitel 6 Biologisk psykologi finns det ett stycke som heter Kan testiklarna orsaka hjärnskador?. Här finner vi ett resonemang kring testosteronets eventuella effekt på utvecklingen av den manliga hjärnan. Det nämns att testosteronskador kan uppstå på hjärnan, skador som i sin tur ökar ”risken” för vänsterhänthet, och i vissa fall ökar möjligheten för konstnärlig talang och en fallenhet för den högre matematiken. Denna hypotes har åtskilliga gånger nämnts i den vetenskapliga litteraturen och personer som ”geniet” Leonardo da Vinci har lyfts fram som exempel för att ge resonemanget extra kraft. McManus menar att detta är ett vanligt grepp inom litteratur som hävdar ett samband mellan vänsterhänthet och förmågor som kreativitet och intelligens. Man kan fråga sig på vilket sätt sådana exempel styrker resonemanget. Hur många högerhänta genier finns det inte? Det blir som att försöka stärka påståendet att kvinnor föredrar röda bilar genom att hävda att både Greta Garbo och Astrid Lindgren har ägt sådana bilar. Att testosteron skulle hämma hjärnans tillväxt är en högst intressant hypotes, som har sin grund i en vetenskaplig artikel som publicerades 1985, skriven av Norman Geschwind (naturligtvis en auktoritet inom området) och Albert Galaburda. Deras slutsats kallas idag ”Geschwind och Galaburdahypotesen”. Det är dock så att studien de grundar sig på, som visar ett samband mellan vänsterhänthet och diverse andra egenskaper, hade vissa metodologiska brister. En rad senare studier har inte kunnat återupprepa resultatet. Därmed borde resultatet falla i glömska. Det räcker dock inte för att förhindra att denna hypotes om och om igen läggs fram i facklitteraturen. Den lades ju fram av en auktoritet ... Är då ovan nämnda hypotes om testosteronets effekter ett sällsynt undantag? Troligtvis inte. Med all sannolikhet går många spektakulära exempel i arv mellan författare utan att vara fullt vetenskapliga. Nämnas kan att jag i elevboken har tagit med en studie om sublimi-

Att vara kritisk

nal perception i samband med reklam för Coca-Cola på en biograf, utan att jag själv har läst någon originalartikel om experimentet. Kanske är studiens design så undermålig att experimentet helt enkelt inte förtjänar att nämnas eller så har den inte ens genomförts. Dock nämns studien i åtskilliga läroböcker i psykologi. Fördelen med hypoteser som Geschwind och Galaburdahypotesen är att de faktiskt är så konkreta och avgränsade att de kan prövas. Många konstruktioner inom psykologin lever vidare utan att de någonsin verifieras eller falsifieras. Detet–jaget–överjaget, den villkorslösa kärlekens betydelse för ett kongruent själv, Maslows behovstrappa och Eriksons psykosociala utvecklingsfaser är exempel på konstruktioner som med rätta kan ifrågasättas och som kanske ur ett rent vetenskapligt perspektiv borde sättas inom parentes. Diskutera gärna detta ”problem” med eleverna. Vi går nu tillbaka till McManus och hans kritiska hållning till vetenskapliga resultat. I boken Höger hand, vänster hand lyckas han slå hål på en hel del myter kring vänsterhänthet. I samma andetag presenterar han följande resonemang i ett stycke som kallas ”Kroppspolitik” (här i referat): Ser man till statistik vad gäller valresultaten över tid (senare hälften av 1900-talet) i de europeiska demokratierna så kan man konstatera att högern i snitt fått drygt 55 % av rösterna. Samtidigt kan man konstatera att vänsterhänta är i minoritet och att denna skara genom historien ofta blivit nedvärderad och illa behandlad. Höger står för normen och ”det rätta” medan vänster symboliserar avsteget, något negativt. Dessutom finns det bevis för att människor generellt sett är optimister och föredrar det som anses positivt. Symboliskt står höger för det positiva och rent politiskt får detta genomslag i form av en omedveten kraft som leder till att fler röstar ”höger”. Därav valresultatet.

Detta resonemang förs av en person som i samma bok menar att forskningen ibland rymmer resultat som vi bör ställa oss kritiska till och att facklitteraturen utifrån dessa resultat ofta blir allt för spekulativ! Så vem kan man egentligen lita på? Det är kanske på det viset att en trovärdig förpackning som en ”vetenskaplig” bok utgiven på ett etablerat bokförlag utgör en lika stor fara som en webbsida på Internet ur ett källkritiskt perspektiv, eftersom vi i större utsträckning är på vår vakt när vi surfar omkring i cyberrymden.

Att vara kritisk

Finna balans Enligt Englund (1981) är läromedel aldrig något neutralt, utan ett uttryck för politik, ett uttryck för författarens/författarnas subjektiva tolkningar av ämnet. Därför är det enligt min mening högst väsentligt att man försöker skriva läromedel där det så kallade deliberativa samtalet1 underlättas. I undervisning som är deliberativ efterfrågas och respekteras elevernas olika uppfattningar. Om ett kritisk förhållningssätt ska anammas måste olika argument, även de som är kontroversiella, få tillåtelse att mötas (Englund, 2000). I ett växtbefrämjande klimat kan motsättningar lyftas fram, stötas och blötas i en dialog istället för genom ändlösa icke kommunikativa monologer. Min förhoppning är att boken Psykologi – vetenskap eller galenskap? signalerar att det är ok att ”tycka till” om ämnet. Det ligger säkert mycket i påståendet att läromedel alltid ruvar på en sorts dold agenda. Vi har alla våra uppfattningar och även om ambitionen är att vara objektiv träder de in och färgar texten på ett omedvetet plan. I kapitel 13 Är psykologi en vetenskap eller en galen skap? på s. 364–365 i elevboken finns ett åtal och ett försvarstal riktade till ämnet psykologi. Åtalet avslutas med punkt, medan försvarstalet avslutas med ett utropstecken. Är detta ett omedvetet uttryck för min, författarens, uppfattning om ett kärt ämne? Mitt i all vädjan om ett kritiskt förhållningssätt är det av största vikt att lyfta fram att en god kritisk förmåga inte handlar om att ifrågasätta allt för ifrågasättandets skull. Man ska naturligtvis inte inta en hållning där man inte accepterar någonting som sägs eller skrivs, oavsett hur väl underbyggt resonemanget är eller hur mycket faktaunderlag det finns att tillgå. Intar man en sådan hållning blir kunskap intet värt och ohållbara resonemang får samma värde som värdefull kunskap. I detta bakvatten kan sådana avarter som förnekandet av förintelsen eller en skeptisk hållning till att vi har bevistat månen uppstå. Det är skillnad på att vara kritisk och att vara motvalls!

1 Deliberation eller det deliberativa samtalet vilar på en teoretisk grund upprät-

tad av Habermas (teorin om kommunikativt handlande). Habermas menar att man i kommunikationen med andra kan erkänna den andre som kommunikationspartner samtidigt som man låter det vara osagt om den andres yttrande kommer att kritiseras eller accepteras. Då blir kommunikationen mer anpassad till verkligheten än vad som är fallet vid agitation. Till skillnad från ett ”mässande” och tillrättavisande möjliggör detta indirekta, reflexiva förhållande till verkligheten att en mångfald av åsikter gör sig gällande istället för att trängas bort (Reese-Schäfer, 1998).

Att vara kritisk

Referenser Englund, T. (1982). Samhällsorienteringens innehåll (läromedel och undervisning) – determinanter för innehållet och deras tolkning. I Lundgren, Svingby & Wallin (red.): Läroplaner och läromedel. Rapport 17, 41–73. Stockholm: Institutionen för pedagogik. Englund, T. (2000). Deliberativa samtal om värdegrund – historiska per spektiv och aktuella förutsättningar. Skolverket. Geschwind, N., & Galaburda, A. M. (1985). Cerebral lateralization: biological mechanisms, associations, and pathology. Archives of Neurology, 42, 428–459. McManus, C. (2004). Höger hand, vänster hand: Uppkomsten av asym metrier i hjärnor, kroppar, atomer och kulturer. Stockholm: Farenheit. Reese-Schäfer, W. (1998). Habermas – en introduktion. Göteborg: Daidalos.

Att vara kritisk

Arbetssätt Att undervisa är roligt, och om man som lärare ibland utmanar sig själv och med jämna mellanrum prövar nya grepp blir det inte bara roligt, det blir dessutom spännande. I boken Att finna balanser utbrister Kernell (2003): ”Man kan vara en bra lärare på många olika sätt!” och fortsätter med att påpeka att man kan misslyckas på lika många sätt. Vi människor har olika egenskaper och tycker om att hålla på med olika saker. En lärare som är duktig på att berätta berättar, och den som är duktig på att hålla igång fruktbara diskussioner slänger ofta in brasved i diskussionernas kamin. Som lärare är det dock lätt att fastna i det man trivs med, att man berättar för länge och för ofta eller skapar ändlösa diskussioner. Som lärare har man en skyldighet att träna sig i det man behärskar mindre väl (vi kräver ju att eleverna ska träna sig i sådant de inte behärskar), så att undervisningen i möjligaste mån blir variationsrik och tillfredsställer olika lärstilar. De olika elevuppgifterna som presenterats i detta lärarmaterial innehåller många vitt skilda moment som kanske kan fylla lektionernas palett med nya färger.

PBL – ett komplement värt att pröva Under min tid som personalutbildare inom kriminalvården fick jag upp ögonen för PBL (problembaserat lärande). Arbetssättet har inslag som man med fördel kan låta sig influeras av, eller använda mer ingående. Jag ser det som att PBL i första hand kan vara ett komplement i kurserna 2a och 2b. I Psykologi 1 handlar det om att eleverna ska bygga upp en ämnesmässig plattform (en plattform som krävs för att PBL ska fungera), medan de i kurserna 2a och 2b även ska fördjupa sig i ett eller flera områden. Inom PBL antar läraren rollen som vägledare i mindre grupper. Elevperspektivet får en framskjuten position i skapandet av teman som sätts in i ett sammanhang. En viktig uppgift för läraren blir att motivera eleverna som grupp till skapandet av hypoteser som är relevanta i förhållande till ämnesområdet, istället för planering av enskilda lektioner (Hård af Segerstad, Helgesson, Ringborg & Svedin, 1997).

Arbetssätt

Att som lärare låta sig influeras av PBL innebär per definition ett mindre fokus på ”vetande” och ett större fokus på en fungerande grupprocess, där eleverna undersöker, granskar kritiskt, sammanställer och redogör för olika problem. Med andra ord blir det mer lärande och mindre inlärning (Egidius, 1999). Den kunskap som innebär att ny information ristas in innanför skallbenet är en passiv kunskap, medan förståelse handlar om att kunna använda sig av kunskapen. Att fylla på med mer information innebär inte att förståelsen ökar, men genom att använda PBL ökar möjligheterna att via arbetssättet nå fram till en förståelse. Vitsen med PBL är att studierna baseras på ett problemområde (jag kallar det utgångspunkt) där lektionerna handlar om att använda problemlösning, utan att man som elev har hunnit inhämta all nödvändig kunskap. Den fortsatta problemlösningen, som eleverna utför på egen hand, ger ämneskunskap utifrån konkreta beskrivningar av olika händelser. Detta förfaringssätt gör att man kommer bort från det många gånger svårlösta problemet med att koppla fakta till ”verkligheten”. En fördel med PBL är att ämnesinnehållet blir mer situationsbundet och gynnar uppkomsten av tydliga episodiska minnen, som senare kan omvandlas till semantiska minnen (Egidius, 1999). Studier har dessutom visat att ”lågpresterande” elever höjer sin prestationsnivå om de får hjälp med att utveckla sin medvetenhet om hur man löser problem (den metakognitiva förmågan), öka själständigheten och förmågan att ta kontroll över sitt lärande (Korp, 2003). PBL kan vara ett givande alternativ när det gäller att ta fram fördjupningsområden och utgår från en utgångspunkt (fallbeskrivning/ situation) som ofta är ”gåtfull” och ska förklaras. Utgångspunkten kan tolkas på olika sätt och man kan som betraktare fokusera på olika delar. Som lärare har man stor frihet i att ta fram utgångspunkter. Det kan vara en text, en bild eller en filmsekvens. Jämfört med case-metodiken, som har mer detaljerade beskrivningar med en huvudperson som man som läsare ska identifiera sig med, har utgångspunkten färre detaljbeskrivningar och är mer öppen för tolkningar. På nästa sida följer ett förslag till utgångspunkt i kurs 2a.

Arbetssätt

Alicias dilemma Alicia ska för första gången hälsa på sin nye kille, Sebastian, i hans lägenhet. När hon närmar sig bostadshuset känner hos hur ångesten börjar krypa fram ur sin gömma. Det visar sig att han bor i ett höghus! Han bor dessutom högst upp, på fjortonde våningen, och hissar är det värsta Alicia vet. Först bestämmer hon sig för att ta hissen, men då växer sig ångesten allt starkare. Hjärtat slår intensivt, det blir trångt i halsen och det känns som om hela kroppen stelnar. Alicia ger efter för dessa känslostormar och tar trapporna i stället. Som genom ett trollslag är all ångest som bortblåst, och trött (mycket trött), men lättad, ringer hon på dörrklockan. Det blir ganska pinsamt när Alicia och Sebastian ska lämna lägenheten för att gå på bio. Då berättar Alicia att hon tycker att det är ”lite läskigt” med hissar och väljer trapporna. Sebastian följer snällt med. Efter en tid börjar Sebastian tjata om att man ibland måste ta sig i kragen och hånar ibland Alicia för att hon inte vågar åka hiss. Hon försöker låta bli att bry sig. Vid ett tillfälle när de träffar tre av Sebastians kompisar berättar Sebastian om Alicias hissfobi och att hon går fjorton trappor varje gång hon hälsar på. Det hela mynnar ut i ett gapskratt, och Alicia anstränger sig för att le, men hon känner hur gråten börjar tränga sig på. Sedan känner Alicia vreden komma, hon kokar i hela kroppen, men bestämmer sig ändå för att inte säga vad hon tycker. Hon vill ju inte att Sebastian ska göra slut.

Eigidus (1999) beskriver det stegvisa upplägget vid arbetet med utgångspunkten: A. Avstamp • Vad är fakta (endast det som finns i utgångspunkten)? • Vad är problemet (vilket problem gestaltar utgångspunkten)? • Vilka förklaringar kan finnas (ocensurerad brainstorming)? • Frågor att besvara till nästa gång (alla ska arbeta med alla frågorna). B. Kunskapsinhämtning C. Återkoppling • Hur har deltagarna sökt information och arbetat med frågorna? • Deltagarna presenterar resultatet.

Arbetssätt

Arbetet med utgångspunkten består som synes av tre delar. Läraren kan i steg A välja att låta olika funktioner rotera i gruppen (ordförandeskap eller sekreterare). Om gruppen ”fastnar” eller är ”fel ute” kan man ingripa, men på ett sätt så att gruppen själv finner kompassriktningen. Genom att ställa öppna frågor (hur kan man …) eller reflektera (ni menar att …) går det att styra på ett sätt där eleverna står för formuleringarna. PBL kräver viss tidsplanering, eftersom små grupper är ett krav. Enligt Hård af Segerstad et al. (1997) bör man skapa grupper om 6–7 deltagare. Det är tillräckligt många för att skapa mångfald och tillräckligt få för att alla ska göra sin röst hörd. Man kan räkna med att en utgångspunkt (avstampet) tar minst en timme att arbeta igenom och att återkopplingen tar lika lång tid.

Referenser Egidius, H. (1999). PBL och casemetodik: Hur man gör och varför. Lund: Studentlitteratur. Hård af Segerstad, H., Helgesson, M., Ringborg, M., & Svedin, L. (1997). Problembaserat lärande: Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber. Kernell, L-Å. (2003). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur.

Arbetssätt

Kunskapsbedömning Varje lärare är en del av elevernas vardag och formar elevernas arbetsmiljö. Läraren ansvarar för att eleverna skördar kunskapens frukt och gör därutöver bedömningar som kan vara avgörande för den enskilda elevens framtid. I sammanhanget är psykologin ett tacksamt ämne, som har en intim koppling till elevernas verklighet och som erbjuder stora möjligheter till teoretiska djupdykningar i kombination med praktiska övningar. Vem som helst kan fascineras av och bli kunnig i ämnet.

Att bedöma kunskap De flesta lärare blir förmodligen lärare för att de vill undervisa, inte för att de tycker att det är roligt att sätta betyg. Dock ingår betygsättning i arbetsuppgiften, ett svårt moment som inte går att slarva sig igenom. På samma sätt som en anställd många gånger hävdar att lönen är det enda som speglar värdet på det utförda arbetet, anser eleverna ofta att betyget är den lön som läraren portionerar ut efter genomförd prestation. Vi vet väl alla hur det känns att bli felbedömd. Att nekas sin rätt till ett erkännande av sin prestation kan vara oerhört kränkande. Risken är då att läraren försöker lösa problemet med att bli mer generös i sina bedömningar, men det leder lätt till att de som lever upp till en korrekt bedömning istället blir upprörda – och framförallt är det orättvist. Vi tänker ofta relativt när vi gör bedömningar och det innebär en risk för en förskjutning av betygsgränserna. En duktig klass kan leda till högre krav jämfört med en mindre duktig klass. Därför krävs det att man som lärare målar upp en tydlig bild av vad som krävs för de olika betygsnivåerna och inte låter sig påverkas av hur många i en klass som ryms i den bilden. Man påverkas även av elevens beteende och skepnad. Bourdieus begrepp habitus, som står för det omedvetna handlingsmönster som kan förena olika grupper, förklarar hur subtila signaler kan leda till att vissa uppfattas som mer kompetenta än andra. Detta innebär att objektiviteten lätt sätts ur spel. Att anonymisera prov eller att ta hjälp av ”utomstående” bedömare kan vara ett sätt att försöka kringgå detta problem.

Kunskapsbedömning

Kunskapsrelaterade betyg ”Betygssystemet förutsätter att läraren grundar sin bedömning på varierade arbetsformer, både muntliga och skriftliga bevis på kunskap och vid flera tillfällen.” (Skolverket, 2004). En mätning blir alltid en reduktion av verkligheten, samtidigt som varje mättillfälle är unikt. Eleven kan vara lågpresterande i vissa situationer men högpresterande i andra. Det innebär att bedömningen blir mer tillförlitlig om den görs vid ett flertal tillfällen och på olika sätt. De kunskapsrelaterade betygen kräver dessutom att eleven testas när han/hon är redo för det (Korp, 2003). I sammanhanget är en viktig aspekt, förutom att eleven är ”kunskapsmässigt” redo, att trötthet eller andra omständigheter som försvårar elevens koncentration vid ett tillfälle leder till att det krävs nya tillfällen. Språket kan vara ett stort hinder för eleven, vilket innebär att noggrannhet vid utformandet av frågor kan vara avgörande. Två elever som svarar på en fråga där den ena ”äger” språket medan den andre inte gör det, innebär inte per automatik att den sistnämnda har mindre förståelse för ämnet. Läraren kan kompensera för detta mätfel genom att komplettera med mer ”utforskande” muntliga bedömningar. Vygotskijs uttryck: ”Man är inte vad man kan. Man är vad man kan bli.” speglar en syn som bygger på den potential som skymtar, inte de begränsningar som det enskilda ögonblickets prestation rymmer och lyfter fram vikten av att låta eleven visa sin kunskap under ”rätta” betingelser.

Som man frågar mäter man Prov bör vara ett levande dokument och konstrueras utifrån vad som har fokuserats på under lektionerna. Om man i sin undervisning anpassar innehållet till elevernas intressen, måste den anpassningen återspeglas i provet. Att sätta betyg är svårt, men det är helt omöjligt om inte de prov man använder mäter det som ska mätas. Prov som är utformade för att sätta kunskapsrelaterade betyg har enligt Måhl (1998) följande kännetecken: • Få uppgifter eller frågor. • Uppgifterna placeras på olika svårighetsnivåer. • Uppgifterna helhetsbedöms med exempelvis ”C” (inga delpoäng).

Kunskapsbedömning

Lärare ska dessutom sinsemellan vara överens om vad som krävs och hur uppgifterna bedöms och betygsklassas. Detta gör att det vid provkonstruktion och bedömning är viktigt att diskutera med och ta hjälp av kolleger för att säkra interbedömarreliabiliteten. När det gäller skriftliga prov är utmaningen att utforma frågor så att olika kvalitativa nivåer av elevernas kunskap utkristalliseras, att inte provet mer eller mindre blir till ett minnestest. En fråga kan utformas så att svaret handlar om att reproducera fakta: Vad kallas det när information påverkar oss utan att det når vårt med vetande? Frågan har ett givet svar, varken mer eller mindre. Rättningen blir visserligen enkel, men enligt min mening är denna typ av frågor mindre meningsfulla. För betyget E ska eleven föra ”enkla resonemang” och ”redogöra översiktligt”, vilket innebär att följande frågekonstruktion blir mer användbar: Vad innebär subliminal perception? Exemplifiera. Trots att man namnger det i förra frågan sökta begreppet, innebär svaret en redogörelse som är mer meningsfull. Eleven behöver visserligen inte själv plocka fram orden ”subliminal perception” ur minnet, men ett igenkännande och en förklaring av begreppet lyfter fram elevens förståelse. Vid högre betyg gäller det för eleven att skapa en kontaktyta mellan sina faktakunskaper och olika frågeställningar. Det kan handla om resonemang kring orsaker och samband eller kritisk diskussion där man visar att man förstår innebörden av ett fenomen. En fråga som i och för sig har en reproducerande karaktär men samtidigt innehåller jämförande inslag är: Förklara så ingående som möjligt skillnaderna mellan klassisk och operant betingning. Beskriv ett par vardagliga situationer där dessa olika former av betingning sker och påverkar vårt beteende. Här kan eleven utveckla svaret till att bli ganska omfattande (vilket formuleringen ”så ingående som möjligt” uppmanar till) så att en förståelse för betingningens mekanismer och dess inbördes förhållanden uppvisas. Svaret kan då nå upp till det som krävs för betygsnivån C eller högre. Frågor kan även vara problemlösningsinriktade, där hypoteser prövas eller en tillämpning av psykologiska modeller sker med utförliga, välgrundade och nyanserade resonemang, så att svar som krävs för betygsnivån A är möjliga, se exempel på nästa sida.

Kunskapsbedömning

Välj en psykisk störning och försök förklara uppkomsten utifrån två olika psykologiska perspektiv. Hur ska störningen behandlas enligt de två perspektiven? Vilka är perspektivens svagheter när det gäller uppkomst och behandling, enligt dig? Vad får de olika perspektiven för konsekvenser för synen på människans natur? Vid kunskapsbedömningen i samband med PBL (som jag menar lämpar sig väl för just kurs 2a och 2b) är det istället lämpligt att vid bedömningar använda nya utgångspunkter som relaterar till de tidigare använda, och i samband med detta låta eleverna arbeta igenom utgångspunkterna (steg A, se s. 19) utifrån sina nyvunna kunskaper. Förmågan att använda sina kunskaper och att tillämpa problemlösningsprocessens olika steg blir då det som bedöms. Metakognition blir till en gestalt under arbetet med utgångspunkten och går att koppla till kriterierna för högre betyg som C och A. Här gäller det att identifiera utförliga, välgrundade och nyanserade resonemang.

Referenser Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Måhl, P. (1998). Vad krävs nu? Stockholm: HLS Förlag. Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010). Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet psykologi i gymnasieskolan: Skolverket.

Kunskapsbedömning

1 Psykologiska perspektiv Kapitlet i elevboken om psykologiska perspektiv är en introduktion där eleven får en översiktlig bild av ämnets och de psykologiska perspektivens framväxt samt av att människan kan studeras på olika nivåer. Vad gäller perspektiven presenteras de kronologiskt med fokus på skillnaderna. Genom övning 1:1 nedan kan eleven få en förståelse för hur svårfångad människans natur är och hur människosynen kan påverka utvecklingen av ämnet. Dessutom visar detta kapitel att människan alltid ingår i ett sammanhang och måste studeras på olika nivåer. Gruppen och samhället påverkar individen, vilket lätt kan glömmas bort i samband med den ”individualpsykologi” som de olika perspektiven presenterar. Efter den korta introduktion som kapitel 1 utgör blir sedan kapitel 2–6 de källor som man som lärare kan ösa ur för att presentera respektive perspektiv.

Människa och teori Ett psykologiskt perspektiv innebär per definition att människan betraktas ur ett perspektiv. Vi är inga objektiva varelser som förutsättningslöst möter våra medmänniskor. Uppfattningen om den mänskliga varelsens natur formar de psykologiska förklaringsmodellerna. Ziegler (2000) menar att alla teorier inom personlighetspsykologin baseras på antaganden om människans natur.

Elevuppgift 1:1 Människans natur Låt förslagsvis eleverna gruppvis diskutera frågorna 1:2 a och 1:2 b om människans natur på s. 9 i elevboken. Be dem sedan enas och i några få punkter sammanfatta människans natur. För upp de olika gruppernas beskrivningar av människans natur på tavlan och jämför. En intressant fråga att diskutera kan vara om eleverna tycker att den beskrivning av människans natur som de varit med och tagit fram stämmer med den syn de har på sig själva. Det är inte ovanligt att ”människans enfald” blir ett resultat av diskussioner om hur illa det ur vissa avseenden ser ut i världen, men att man inte gärna ser sig själv som en del av den bilden. Vad det beror på kan man fråga sig. Slutligen kan klassens olika beskrivningar av människans natur fungera som ett intressant referensmaterial när ni arbetar med figuren på s. 14 i elevboken.

1 Psykologiska perspektiv

Vet vi att någon är en auktoritet inom ett område, som en internationellt erkänd forskare, tenderar vi att i större utsträckning, utan att vara kritiska, konstatera att det som sägs kan tas för sanning. På samma sätt kan information som sänker en persons status innebära att det som sägs nedvärderas (helt i linje med social inlärningsteori). Ett exempel som kan åskådliggöra elevernas reaktioner i samband med sådan information är Sigmund Freuds kokainmissbruk. Att Freud var beroende av kokain är det få som lyfter fram (här kanske jagets försvarsmekanismer gör sig gällande hos inbitna freudianer). En fråga man kan ställa sig är om kunskapens värde alltid står på egna ben eller om vi låter dess värde påverkas av andra omständigheter. Spelar det någon roll hur ny kunskap tas fram och av vem den tas fram?

Elevuppgift 1:2 Människan bakom teorin Förslagsvis kan du låta eleverna ta del av följande påhittade exempel: En forskare har med framgång tagit fram en arbetsmodell för hur polisen kan skapa en gärningsmannaprofil för våldtäktsmän. Denna arbetsmodell har visat sig väldigt användbar, då den leder till att sexualbrottslingarna på kortare tid än annars kan spåras och gripas. Senare grips och döms forskaren för en rad brutala våldtäkter. Låt eleverna diskutera om den arbetsmodell som forskaren tagit fram får ett lägre värde med tanke på vad forskaren som tagit fram den har gjort sig skyldig till. Vilka argument finns för ett oförändrat värde respektive förändrat värde?

Bronfenbrenners ekologiska modell Människan studeras på olika nivåer. Psykologin är i mångt och mycket studiet av individen, där socialpsykologin är den del av psykologin som studerar individer. Sociologin, som lyfter blicken ytterligare, är istället ett ämnesområde där samhället studeras ur mänskligt och organisatoriskt perspektiv. Det kan vara bra att lyfta fram att de olika nivåerna går in i varandra och att vi egentligen aldrig helt kan separera dem. Bronfenbrenners ekologiska modell (se nästa sida) belyser det faktum att samhällsvarelsen under sin utveckling befinner sig i ett socialt sammanhang och även påverkas av den omgivande kulturen. Stora delar av psykologin är i första hand upptagna med barnet/individen,

1 Psykologiska perspektiv

n ta

Exosystem

Mesosystem

i er

rosystem

Familj

Kamrater

etspl

en d

log

Arb

Mik

atser

Rättsväs

Makrosystem la at tity d e r o c h id l ur e

ner

Barnet

ti o ni

Skola Or

Massmedia

Bronfenbrenners ekologiska modell.

medan socialpsykologin främst omfattar mikrosystemet. Sociologin tar istället sikte på de processer som råder inom meso-, exo- och makrosystemet. Barnets utveckling sker under påverkan av samhället. I Bronfenbrenners modell befinner sig barnet i centrum och ju närmare centrum olika påverkansfaktorer befinner sig, desto större påverkan anses de ha. Dock pågår hela tiden en växelverkan som innebär att makrosystemet som befinner sig längst ut indirekt påverkar mikrosystemet och barnet längst in – och tvärtom. Det späda barnet blir så småningom en självmedveten individ med färdigheter som är lämpade för den kultur som han/hon har fötts in i. Detta kallas socialisation och är den process som länkar samman generationer (Giddens, 1997).

1 Psykologiska perspektiv

Referenser Bronfenbrenner, U. (1979). Contexts of child rearing: Problems and prospects. American Psychologist, 34, 844–850. Giddens, A. (1997). Sociology (3:e upplagan). Cambridge: Polity. Miller, P. H. (1993). Theories of developmental psychology (3:e upplagan). New York: Freeman. Ziegler, D. J. (2000). Basic assumptions concerning human nature underlying rational emotive therapy (REBT) personality theory. Jour nal of RationalEmotive and CognitiveBehavior Therapy, 18, 67–85.

1 Psykologiska perspektiv

Mikael Lundgren har en bakgrund som gymnasielärare i psykologi och har en bred undervisningserfarenhet. Idag arbetar han med behandlingsfrågor inom kriminalvården.

PSYKOLOGI

Vetenskap eller galenskap?

LÄRARMATERIAL Psykologi – vetenskap eller galenskap? presenterar en mångfacetterad bild av psykologin, för att ge eleverna möjlighet till förutsättningslösa jämförelser av dess olika inriktningar och till eget kritiskt tänkande. Detta lärarmaterial är tänkt att vara ett stöd och ett komplement till varje lärares egen kreativitet. Innehållet följer elevbokens kapitelindelning och faktamässiga fördjupningar varvas med praktiska elevövningar. Lärarmaterialet går att använda på kurs 1 samt 2a och 2b. Till det hör en digital del med OH-underlag (i PowerPoint) samt utskriftsvänliga arbetsblad för de övningar som tas upp här.

Art.nr 33194

studentlitteratur.se