9789144153964 by Smakprov Media AB

Den värdeskapande eleven

– en handbok för meningsfullt lärande i skolan MARTIN L ACKÉUS

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44527 ISBN 978-91-44-15396-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock

Printed by Dimograf, Poland 2022

Författarfoto: Edvard Ekvall

Innehåll

Den värdeskapande familjen 9 Inledning 13 Värdeskapande lärandets tre grundprinciper 14 Ren syrgas för elevers motivation 15 Starten på mitt livslånga intresse för att hjälpa andra 17 Varning för överdos och språkförbistring 18 Det är känslorna som gör tricket 20 Varför jag skrivit denna bok – anekdoter eller forskning? 21 Bokens disposition 22

I Vad och varför? 1 En detaljtitt 27 Den meningssökande eleven 28 Sju ord på sju år 28 En längre definition på 31 ord 29 Låt elever lära … 30 … genom att använda sina nuvarande och nya … 32 … kompetenser … 33 … för att försöka … 35 … skapa någonting … 36 … företrädesvis nytt … 38 … av värde för … 42 … åtminstone en utomstående … 46 … utanför sin egen grupp … 49 … klass … 50 … eller skola 51 En cirkulär process av uppslukande flow 52

2 Varför värdeskapande lärande? 55 Tio års forskning kring värdeskapande lärande 56 Känslorna gav svaret på vad som fungerade 57 Från 3 500 till tjugofem sidor på två år 58 Effekter på elever 59 Negativ feedback ger också motivation och lärande 62 Faktorer som påverkar effekternas styrka 65 Varför uppstår effekterna? 67 Effekter för lärare 69 En sorts musik för lärares och elevers rörelser 70 Skola i god balans mellan teori och praktik 71 Journalister som gräver … skyttegravar 72

II Hur? 3 Kom i gång med eleverna 77 Planera din pedagogik 78 Fråga vem kunskap kan vara värdefull för 78 Ställ fler frågor till eleverna 79 Håll en idéworkshop med eleverna 81 Låt eleverna göra jobbet 82 Använd pitchens kraft 83 Låt eleverna utforska sina känslor 84 Rikta det ni ändå tänkt göra utåt 85 Knorra till en närliggande gaspedal 86 Låt elever skicka in sin debattartikel 87 Låt elever skapa något för andra 87 Låt elever hjälpa till på skolan eller hemma 88 Låt elever framträda utanför klassen 88 Kopiera ett exempel eller en exempelskola 90 Använd sociala medier för att nå ut 90 Skriv till en författare, skribent eller debattör 91

4 Nästa steg med eleverna 93 Låt en utomstående ge ett skarpt uppdrag 94 Låt elever ta initiativ att hjälpa vuxna 95 Låt elever göra videor 97 Låt elever driva kampanj eller folkbildning 99 Låt elever göra en trycksak 100 Fånga tillfällen och händelser i flykten 102 Ta hjälp av ett koncept eller science center 102 Skaffa en eller flera vänklasser 104 Starta ett internationellt utbyte 105 Ta in resurser för ert projekt 106 Anordna en tillställning 108 5 Yrkesarbetande elever som är kvar på skolan 109 Elever som lärare 111 Elever som studie- och yrkesvägledare 113 Elever som journalister 114 Elever som socialarbetare och assistenter 114 Elever som biologer och ekologer 116 Elever som kockar, dietister och krögare 118 Elever som vårdbiträden på äldreboenden 120 Elever som brandingenjörer 120 Elever som renhållningsarbetare 121 Elever som arkitekter och stadsplanerare 121 Elever som får pröva på andra yrken 122 6 Den värdeskapande lärarens verktygslåda 123 Planeringsblanketten 124 Spindeldiagrammet 127 Möjlighetskartan 130 Kanvasen 131 Pitchmallen 133 Diamantmodellen 135

Den entreprenöriella verktygslådan 139 Värdeskapande vetenskapande 143 IT-stöd för den värdeskapande läraren 145 Pedagogiska planen 146

III Några fördjupande perspektiv 7 Utmaningar med värdeskapande lärande 151 Praktiska utmaningar 151 Varför ska jag pröva detta nya? 151 Tid saknas för mig som lärare 154 Tid saknas för eleverna 156 Hur hinna med innehåll och bedömning? 157 Hur hitta verkliga mottagare? 158 Hur stötta elevers värdeskapande lärande? 159 Hur göra i just mitt ämne? 160 Det verkar komplicerat och vagt 160 Det passar inte alla mina elever 162 Psykologiska utmaningar 164 Hur våga, vilja, orka arbeta så här? 164 Jag är ny i yrket 165 Vad ska kollegor, chefer, vårdnadshavare säga? 165 Att våga släppa kontrollen 165 Mina elever är inte mogna eller kunniga nog 166 Organisatoriska utmaningar 168 Hur få med kollegor och skolledning? 168 Schemat begränsar oss 169 Semantiska utmaningar 170 Ännu ett begrepp – vad betyder ens värde? 170 Självklart arbetar vi redan så här 170 Vad är egentligen nytt här? 171 Ideologiska utmaningar 173 Detta låter för bra för att vara sant 174 Jag tror inte på flumskolan, ni försöker lura oss 175 Det ligger inte i tiden skolpolitiskt 176

Kontrollsystemen kräver något annat av mig 177 Vad hände med bildning och kunskapers värde? 179 8 Bedömning av värdeskapande lärande 181 Den enkla lärresan 183 Som vanligt fast lite bättre 183 Bedömning för Motivation (BfM) 184 Den mer avancerade lärresan 185 Teknik som lärarens förlängda arm 185 Mer avancerad bedömning och IT som oskiljbara vänner 187 Bedömning utifrån känslomässiga aktiviteter 189 Krasch in i den formativa bedömningsväggen 192 Den sofistikerade lärresan 194 Läraren som jazzdirigent 194 Nytt digitalt stöd för jazzdirigenter 195 En ny semantik för bedömning av värdeskapande lärande 196 Egenskaper i ett digitalt stöd 200 Sex olika nivåer av digital bedömningsjazz 201 Några avslutande råd till nyblivna jazzdirigenter 204 En sammanfattning av jazz som bedömningsstrategi 206 Några avslutande ord om bedömningssamhället 208 9 Värdeskapande lärande för hållbar utveckling 211 Två tröga ingenjörstyper i medelåldern 212 Två tvillingar uppväxta på olika orter 213 Likheter: Prioritet, bedömning, pedagogik, känslor, aktivism 215 Skillnader: Metodik, värdegrund, filosofi, identitet 217 Kompletterande styrkor hos lärande för hållbar utveckling 219 Två kompletterande perspektiv 221 Att göra direkt och indirekt skillnad 222 Koncept inom lärande för hållbar utveckling 223

10 Värdeskapande lärande som integration 225 Att vända trenden genom samverkan med samhället 226 Några (o)rättviseperspektiv på integration 227 En samlande lägereld för frusna elever 228 Ett maktinstrument för att bryta sig ur utanförskap 229 En integrationsbro mellan skola och arbetsliv 231 Låt elever få skrida till handling från hjärtat på nya sätt 232 Ett alternativ till den gängkriminella livsstilen 234 Eldluft i stället för lyxbil 235 Epilog: Framtida forskning 237 Det mesta är ogjort 238 Det finns en ny vetenskaplig metod ni då kan nyttja 239 Andra mer traditionella metoder behövs också 240 Referenser 241 Person- och sakregister 259

2 Varför värdeskapande lärande? Nu ska vi prata effekter. För är det något som motiverar arbete med värdeskapande lärande så är det alla de starka effekter vi kunnat se när elever och lärare arbetar värdeskapande. Elever får stärkt motivation, självförtroende, uthållighet, initiativförmåga och empati för andra. De blir snällare mot varandra, tar större ansvar för sitt lärande och upplever skolan som mer meningsfull. Många elever lär sig också mer och får högre betyg. Effekterna triggas främst av interaktion med omvärlden, värdeskapande för andra, teamarbete och av att få feedback från utomstående, se figur 2.1. Även lärarna får det bättre. De får tryggare klasser, underlättad bedömning, stärkt inkludering genom mer varierad undervisning och en ökad tydlighet vid elevaktivt lärande. De slipper då lägga så mycket tid på att motivera elever och hantera konflikter mellan elever. Läraryrket blir också roligare. Allt detta låter ju nästan för bra för att vara sant. Så en fråga som infinner sig är: ”Hur vet du det Martin?” Låt mig därför ta det från början.

i Vad och varför? Känslomässiga lärhändelser

Attitydförändringar Elever vill lära sig mer och arbeta hårdare

Elever lär sig kunskaper och förmågor mer på djupet

Elever tar mer ansvar för sig själva och mot andra

Elever äger lärprocessen

Elever blir snällare mot varandra

Färre konﬂikter i klassen

Elever utvecklas på ett personligt plan av känslomässiga händelser

Elever utvecklar entreprenöriella förmågor

Interaktion med omvärlden

Teamarbete

Entreprenöriell passion

Värdeskapande för andra

Deﬁnierad som stark vilja att skapa värde för andra

Feedback från utomstående

Eﬀekter på elever

Figur 2.1 Effekter och hur de uppstår vid värdeskapande lärande (Lackéus 2020a).

Tio års forskning kring värdeskapande lärande Jag är en sorts baklängesforskare. De flesta forskare börjar med en teoretisk idé, sätter upp en hypotes och prövar sedan om den håller i praktiken. Jag började i stället med en vag men oerhört stark känsla i magen av att något fungerade riktigt bra i praktiken. Frågan var aldrig om det fungerade, utan i stället vad det var som fungerade, och varför. En sorts uppskattande undersökning.1 Mitt liv hade ju tagit en oväntad vändning när jag vid 26 års ålder på Chalmers kastades in i en galen rymdraket fulltankad med 1 Uppskattande undersökning kallas på engelska för appreciative inquiry och är en ledarskapsteori som bygger på tesen att studera och expandera det som fungerar bra, i stället för att studera det som är problematiskt, se Cooperrider, Whitney och Stavros (2008).

2 Varför värdeskapande lärande? lärandesyre. Effekterna var för mig kristallklara, känslostorm ande och livsförändrande. Den som själv har bott på månen behöver inte tvivla på dess existens. Så att detta var en utbildnings insats som fungerade, det visste jag redan när jag tio år senare påbörjade min forskning på vad lärarna gjorde med oss. Men vad av allt jag hade varit med om var det som fungerade? Och varför fungerade det? Det skulle visa sig ta ytterligare tio år att få fram väl underbyggda svar på dessa frågor. För att få svar började jag med att göra intervjuer. Massor av intervjuer. Jag satt och lyssnade i hundratals timmar på studenter som nu var i samma känslosamma situation som jag fast tolv år senare. De gick samma utbildning som jag själv hade gått. Jag frågade dem på olika sätt vad som orsakade känslostormar hos dem, och varför. Mellan intervjuerna bad jag dem skriva ner sina tankar varje gång de var med om en ny känslomässig händelse på vårt program och skicka texten till mig. En sorts känsloenkät. Min egen känslomässiga berg-och-dalbana från samma utbildning sa mig nämligen att det var bland känslorna jag borde leta efter svar.

Känslorna gav svaret på vad som fungerade Och mycket riktigt var det just bland alla de där känslorna jag fann svaret på vad-frågan. Studenterna blev som mest känslomässigt engagerade när de fick göra något som blev värdefullt för någon utomstående. Mönstret var oväntat men väldigt tydligt. Tidigare hade forskare trott att det var själva företagsstarten som orsakade de starkaste effekterna, ungefär så som konceptet Ung Företagsamhet har sitt fokus. Men här fann jag en helt annan förklaring. Sommaren 2013 skrev jag i min första helt egna forskningsartikel att lärare kunde ha god nytta av att utsätta sina elever för värdeskapande aktiviteter.2 Sedan dess har det blivit många olika texter på samma tema, varav en del har granskats och publicerats vetenskapligt. 2 Se Lackéus (2014, s. 391). Se även Lackéus, Lundqvist och Williams Middleton (2016).

i Vad och varför? Efter att ha funnit svaret på vad det var som gjorde starkast skillnad gick jag vidare och studerade mer i detalj vad elevers värdeskapande ledde till för dem själva. Sådan forskning kallas för att göra en effektstudie. Vilka effekter kunde vi observera när elever och studenter fick lära sig genom att skapa värde för andra? När, hur och varför uppstod effekterna? Dessa frågor ägnade jag och min nya Chalmerskollega Carin Sävetun sju år åt att studera. Den första delstudien inleddes 2013 och den femte och sista avslutades 2017. Sedan tog det några år att analysera allt material också. Carin hann byta jobb och är i dag vd för det lilla IT-företag vi behövde starta för att bygga vårt viktigaste verktyg i data insamlingen, en app för känsloenkäter som vi döpte till Loopme. Under resan fick vi hjälp av undervisningsrådet Ragnar Åsbrink på Skolverket som intresserade sig mycket för vår forskning. Den forskningsartikel som sammanfattar våra slutsatser av 291 intervjuer och 10 953 känsloenkätsvar från 1 048 deltagare på 35 olika skolor publicerades 2020.3

Från 3 500 till tjugofem sidor på två år Slutsatserna var så oväntade och annorlunda mot tidigare forskning att den vetenskapliga granskningen av artikeln tog två år och involverade åtta utomstående forskare runt om i världen. Två av dem fick vi veta namnet på, resterande var dubbelt anonyma. De visste inte vilka vi var och vi visste inte vilka de var, annat än att flera av dem var mycket framstående. Vår dialog fick ske skriftligt och fyllde till slut ett sextiotal sidor med text. Med så kontroversiella slutsatser var expertgranskarna extra noggranna. Därför gick månaderna och blev till år. Artikeln blev också bättre och bättre för varje holmgång. En central fråga var hur de omfattande data vi samlat in och som bevisade effekterna skulle presenteras så det blev både trovärdigt och begripligt. Hur sammanfattar man

3 Se Lackéus (2020a).

2 Varför värdeskapande lärande? egentligen 3 500 sidor intervjutext och 10 953 enkätsvar på tjugofem ynka sidor? Vi kliade oss länge i huvudet kring detta. Till slut gav den danska professorn Helle Neergaard oss ett avgörande råd. Hon föreslog att vi skulle göra vad hon kallade för mega-tabeller med både effekterna och många illustrativa citat från elever och studenter i en och samma tabell. På så vis kunde vi låta våra insamlade data tala åt oss, och övertyga experterna om att effekterna vi beskrev inte var fria fantasier. För mig blev detta ett känslomässigt ögonblick av djup insikt och lärande. Helle löste vårt kommunikativa dilemma på ett elegant sätt. Utan det rådet hade vi kanske inte ens fått våra samlade resultat publicerade. Därför minns jag också precis var jag satt när jag fick rådet. Var tror ni? Jo, i Madrid såklart. Ännu ett spanskt bocadillo-ögonblick. Den slutliga artikeln innehåller två olika mega-tabeller som beskriver effekterna vi såg. Artikeln går att ladda ner gratis tack vare att Chalmers köpte den fri från nedladdningsavgifter.4 Sök på ”comparing impact Lackéus” så hittar du den enkelt.

Effekter på elever Låt mig nu kort sammanfatta vad en av mega-tabellerna säger om effekter av värdeskapande lärande, se tabell 2.1. Interaktion med omvärlden ger starka effekter på elever. Deras självförtroende stärks när de märker att de får ett mer positivt bemötande än de hade väntat sig. Deras initiativförmåga övas upp när de upptäcker att omvärlden inte väntar på eller bryr sig om den som inte gör något. De måste agera här och nu för att få sin eftertraktade feedback från utomstående. Deras kommunikativa förmåga stärks när de känner pressen att göra ett gott intryck och få fram sitt budskap. Själva värdeskapandet för andra ger allt som oftast en oerhört stark motivation. Det uppfattas som kul, spännande, meningsfullt och givande. Om värdeskapandet bygger på kunskaper så stärks 4 Se Lackéus (2020a).

i Vad och varför? Tabell 2.1 Effekter av värdeskapande lärande (Lackéus 2020a, s. 951). Känslomässig lärhändelse …

… leder till följande utvecklade kompetenser

Inre tankar hos elever (stiliserade citat)

Interaktion med omvärlden

Självförtroende

”De ville faktiskt prata med mig”

Initiativförmåga

”Jag måste agera nu”

Kommunikativ förmåga

”Jag vill göra ett gott intryck”

Motivation

”Detta var riktigt kul”

Ämneskunskap

”Jag vill få detta att funka”

Identitetsutveckling

”Jag vill bli en sån som gör sånt här”

Teamarbete

Självinsikt

”Jag är annorlunda jämfört med henne/honom”

Tillämpa teorier praktiskt

Ämneskunskap

”Nu förstår jag, och kommer ihåg mycket bättre”

Osäkerhet i lärmiljön

Mod

”Detta var ju inte alls så läskigt faktiskt”

Uthållighet

”Jag försöker bara igen tills jag lyckas”

Motivation

”De gillade faktiskt oss”

Självförtroende

”Jag kunde ju visst lyckas med detta”

Värdeskapande för andra

Feedback från utomstående

även elevernas kunskapsutveckling. Kunskaperna blir då ett oumbärligt medel för att nå målet att skapa värde för andra. Apropå förvirring mellan mål och medel (se kapitel 1) så ser vi alltså här det omvända jämfört med lärarnas situation. Med tiden ser vi också ofta identitetsförändringar. Många elever definierar sig alltmer som en sådan person som skapar värde för andra. De uttrycker sig inte med de orden, men innebörden kretsar kring empati och glädjen av att få göra något meningsfullt med och för andra. Att få arbeta i team skiljer sig här från mer traditionella grupparbeten där arbetsuppgifter ofta delas upp och utförs huvudsakligen individuellt eller i smågrupper inom gruppen. Med en

2 Varför värdeskapande lärande? utomstående mottagare av värde blir det mer som teamarbete på riktigt, och eleverna drar större nytta av varandras olika kompetenser, styrkor och intressen. Det leder i sin tur till att de lär sig nya saker om sig själva. De jämför sina egna styrkor, svagheter, prioriteringar och värderingar med andra i teamet. Att tillämpa teorier och kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra stärker kunskapsutvecklingen. En djupare förståelse utvecklas och eleverna kommer bättre ihåg vad de lärt sig. Det låter kanske självklart, men sådan överbryggning mellan teori och praktik sker mer naturligt i värdeskapande processer än annars.5 Med utomstående mottagare av värde som oförutsägbar joker i leken blir lärprocesserna osäkrare än tidigare. Det går inte att veta på förhand hur en utomstående ska uppfatta och reagera på elevernas försök att skapa värde. Det leder till ökat mod och uthållighet. För när de vågar och lyckas så brukar många elever säga att detta ju faktiskt inte var så farligt som de först trodde. Utfallet blir inte alltid heller som man tänkt sig, men då försöker de igen och upptäcker att uthållighet lönar sig. Precis som att jag såklart efter hand lärde mig att beställa en smörgås i Madrid. När eleverna till slut får den där hett eftertraktade feedbacken från utomstående leder det till en kraftfull ökning av motivation. Detta är förmodligen den allra största källan till motivation i hela processen. Därför är utomståendes feedback på värdet som skapats (eller ej) helt avgörande. Kanske har vi här det renaste raketbränslet av alla för elevers lärande. Även självförtroendet brukar skjuta i höjden de gånger eleverna lyckas skapa något av värde, och det är återigen feedbacken som utgör beviset på att de lyckats. Elever nämner ofta särskilt att de ser feedback från andra som ett tydligt bevis på att de lyckats. Det blir nästan som en trofé som kröner framgången.

5 Läs mer om sådan överbryggning i Lackéus, Lundqvist och Williams Middleton (2016).

i Vad och varför?

Negativ feedback ger också motivation och lärande Även negativ feedback och kritik kan stärka elevers motivation och lärande, för då känner eleverna att de har påverkat och gjort skillnad. Sval feedback kan också ge dem energi att försöka igen. Ett väldokumenterat exempel är från 2016 när två elever på Edboskolan i Huddinge skrev ett blogginlägg om hur de såg värdeskapande lärande som en ny era för skolan (Sandén & Jonsson 2016). Inlägget blev hårt kritiserat av rektorer och lärare på Twitter. Många insinuerade att eleverna hade blivit indoktrinerade. Läraren Maria Wiman (2019, s. 147–148) beskriver i sin bok om värdeskapande lärande hur kritiken togs emot av eleverna: Eleverna blev bestörta och upprörda, absolut! Men framför allt var det spännande! […] När jag ser tillbaka på det inträffade råder det ingen tvekan om att eleverna gick stärkta ur det här. De stod upp för sin sak och för varandra.

Eleverna själva uttryckte att händelsen stärkte deras motivation, uthållighet, kommunikativa förmåga, initiativförmåga och kunskaper om näthat. De skrev också fler texter om vad samhället kan lära sig av att en del vuxna inte klarar av elever som bidrar och är kompetenta. Eleven Ludwig Berglind skrev i ett debattinlägg i lokaltidningen:6 Ni kanske är såna som tror att barn är dumma i huvudet? […] Vi är inte dumma i huvudet. Vi är framtid. Barn gör skillnad.

Jag är inte alls förvånad över det kraftfulla och fortsatta lärandet från ett inledningsvis misslyckat försök att skapa värde för utomstående. Vi ser samma effekt varje år bland våra studenter på Chalmers. I ett examensarbete jag handledde nyligen utforskade 6 Se Berglind (2016).

”JAG SE R OC K SÅ AT T E L E V E R M E D N E U ROP S Y K I AT R I SK F U N K T IONSN E DSÄT T N I NG K A N LYC K A S I SKOL A N”

Intervju med Karin Murberg Lärare på Kyrkmons skola F–6, Njurunda Hur arbetar ni värdeskapande på er skola? På lågstadiet börjar vi i årskurs två och har ett större värdeskapande arbete en till två gånger per läsår. Det har blivit samarbeten med bland andra Håll Sverige Rent, Världsbanken, Sundsvalls miljökontor och lokala vårdcentralen. Men det behöver inte vara så stora arbeten i början. Börja på den egna skolan. För mig handlar det mycket om ett förhållnings sätt till lärandet och att jag vågar utmana mig själv. I årskurs fyra hade vi ett samarbete med Ung Företagsamhet och jobbade med Vårt Samhälle. Då fick eleverna arbeta fram förslag om en tom lokal i Njurunda. Vi bjöd in företagarföreningen. Alla grupper fick presentera sina idéer i aulan. Vilka effekter har du sett? Jag ser stolta elever som är engagerade i skolarbetet och som får ökat självförtroende. För mig blir det också ett bra sätt att bedöma deras förmågor. Elever tränar samarbete, vilket inte alltid är så lätt annars. Jag ser också att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan lyckas i skolan om de får stöd. Vad har du för tips till lärare som vill komma i gång? Börja i det lilla, i klassen och på skolan. Ställ frågan till eleverna: Vem kan vi berätta om detta för? Lyssna på eleverna, de har många kloka tankar och idéer. Planera inte allt klart, utan ta med eleverna tidigt i planeringen. Gör dem delaktiga, men var tydlig med målen och vilka ramar de ska hålla sig inom. Be utomstående att fråga eleverna om hjälp. En kollega hade en vän på Världsbanken som skrev till eleverna: ”Jag behöver er hjälp att klura på vilka förnyelsebara energikällor vi kan använda oss av för att se till att människorna i Afrika kan tända en lampa om kvällen eller få en gatlykta så de vågar gå ut när det blivit mörkt.” Det blev startpunkten för ett fördjupat lärande om energi.

i Vad och varför? två av mina studenter vad människor lär sig av motgångar.7 De intervjuade sexton av våra alumner om deras mest känslomässiga misslyckanden under tiden de var studenter hos oss, och frågade vad de hade tagit med sig i livet. Det blev en fin illustration över hur otroligt mycket vi lär oss av misslyckanden och svårigheter, se figur 2.2. Mest lär vi oss om oss själva och vårt team. Men vi lär oss också om problemlösning, kommunikation, värdeskapande, social förmåga och om att vara entreprenöriell. Jag tänker att Jarvis nog har rätt i att harmoni är en icke-lärande situation. Det blir i varje fall inte tillnärmelsevis lika starkt lärande i ett enbart harmoniskt klassrum. Vill vi få kunskaper och förmågor att brännas in i elevernas hjärnor för livet bör vi därmed sträva efter känslomässiga toppar och dalar. Ett bra sätt att lyckas med det är värdeskapande lärande. Misslyckande Kritiska negativa händelser Konﬂikt – en allvarlig oenighet, internt eller externt Dynamik – mänsklig interaktion och dess påverkan på prestation, o a inom teamet

Känslomässigt stark lärupplevelse Lärande

Känslor

Teamet

Ilska Besvikelse Stress Maktlöshet Frustration Uppgivenhet

Personligt – misslyckande i relation till egna utmaningar, värderingar, attityder och andra underliggande aspekter

Själv

Problemlösning Värdet som skapas

Kommunikation

Social förmåga

Entreprenöriella insikter

Figur 2.2 Vanliga typer av lärande från misslyckanden (Blomé & Simson 2021).

7 Se Blomé och Simson (2021).

2 Varför värdeskapande lärande?

Faktorer som påverkar effekternas styrka Om vi nu för en stund återigen ser värdeskapande lärande som gaspedalen i en sorts pedagogisk elbil så vore det ju inte dumt om vi kunde anpassa farten lite. Vid övningskörning på en parkering kan det vara direkt olämpligt att trycka plattan i mattan. I vår forskning har vi sett sju faktorer som påverkar hur starka effekterna blir på eleverna, men också hur utmanande det blir för läraren. För den som vill ha maxfart kan de sju faktorerna nyttjas för att öka farten. För den som vill pröva på i liten skala kan några faktorer anpassas åt andra hållet. De sju faktorerna visas i figur 2.3 och beskrivs nu kortfattat. Första steget – ”kom i gång”

Andra steget – ”ta nästa steg”

Tredje steget – ”maximal eﬀekt”

Glädjevärde och socialt värde

Även inﬂytandevärde och harmonivärde

Alla fem värden inklusive ekonomiskt värde

Skapa värde inom klassen

Skapa värde inom skolan

Skapa värde utanför skolan

Återkoppling

Uppskattning från mottagaren

Artikulerad konkret skillnad för mottagaren

Stor konkret skillnad för många

Omfattning

Små enkla projekt i grupper om 2–4 elever

Lite större projekt i grupper om 3–6 elever

Stora och komplexa projekt i halv-/helklass om 15–30 elever

Dagar till veckor

Veckor till månader

Månader till år

Läraren prövar på ihop med elever

Värdeskapande är med i planeringen

Värdeskapande genomsyrar all planering

Inget IT-stöd

Enkelt IT-stöd för dialog

Skräddarsytt ITstöd för bedömning och dialog

Typ av värde

Mottagare

Tid Planering

IT-stöd

Figur 2.3 Progressionsmodell med sju faktorer som påverkar styrkan på effekterna av värdeskapande lärande (Lackéus & Sävetun 2016).

i Vad och varför? Typ av värde. Den typ av värde som ger starkast effekt på elever har visat sig vara inflytandevärde. Många elever älskar att få påverka andra människor på djupet. Vill man ha en mjukstart kan man i stället fokusera på att skapa glädjevärde och socialt värde. Ekonomiskt värdeskapande kan fungera bra, men är förknippat med en del utmaningar. Det kan vara komplicerat att hantera pengar i skolan. Det kan också uppfattas som lite väl kapitalistiskt och självcentrerat. Ett alternativ är insamling av pengar till välgörande ändamål, läs mer om det i kapitel 5. Mottagare. Att variera typ av mottagare är ett av de viktigaste sätten att styra graden av komplexitet och effektstyrka. Att stanna inom skolans trygga gräns är enklare för lärare och kan vara en god start, men ger inte lika starka effekter på eleverna. Återkoppling. Typen av återkoppling från utomstående påverkar hur engagerade eleverna blir. Starkast effekt blir det när eleverna känner och får bevis på att de gjort stor konkret skillnad för många människor. Det är samtidigt också den svåraste nivån att nå rent praktiskt. Omfattning. Små projekt i små grupper är enkla att genomföra. De starkaste effekterna ser vi dock först när värdeskapandet sker i stora projekt i helklass. Då behöver eleverna oftast dela in sig i olika grupper utifrån kompetens och uppgift, precis som i arbetslivet. Tid. Ju längre tid en värdeskapande aktivitet pågår, desto starkare blir ofta effekterna på eleverna. Här är kalendertid viktigare än antal timmar i klassrummet. Projekten med starkast effekt på elever har ofta pågått i ett år. Planering. Genomtänkt planering ökar tidsåtgången för lärare, men ger starkare effekter på eleverna. God planering behöver dock inte innebära stor omfattning. En metafor många lärare tycker är användbar är att se värdeskapande lärande som en droppe färg man häller i ett glas vatten. Det värdeskapande inslaget är litet

2 Varför värdeskapande lärande? men återkommande, och färgar då all undervisning med en känsla av mening som stärker elevers lärande. IT-stöd. Sofistikerade pedagogiska arbetsformer kräver sofistikerade metoder och verktyg som stöttar upp. IT-stöd kan nyttjas för att hantera den komplexitet lärande innebär för bedömning, uppföljning och dialog.8 Vi återkommer till detta i kapitel 8 om bedömning som jazz. IT-stöd kan också nyttjas i elevers interaktioner med utomstående. Det kan vara via bloggar, sociala medier, videomöten, programmering eller andra digitala lösningar. En intressant digital plattform för att publicera elevers texter är Mobile Stories, som kan sägas vara vår tids motsvarighet till franska utbildningsfilosofen Freinets tryckpress.9

Varför uppstår effekterna? Låt oss nu höja blicken för en stund. Hur kan vi förstå den altruistiska paradox det innebär att elever verkar bli mer motiverade av att skapa värde för andra om tio minuter, än för sig själva om tio år?10 Med risk för att fara med flogiston-liknande påståenden ska jag här ändå försöka mig på en mer övergripande förklaring. Jag tror det finns ett perspektiv – meningsfull handling – som kan hjälpa oss förstå både hur skolan fungerar i dag och hur den skulle kunna fungera bättre med ett mer utbrett värdeskapande bland elever. Allt kokar ner till en sorts axiom, en generell och allmängiltig betraktelse av filosoferna Ludwig von Mises och Michael Oakeshott. De skrev oberoende av varandra att alla mänskliga handlingar alltid är meningsfulla ur individens perspektiv.11 8 Se Lackéus och Sävetun (2021). 9 Se www.mobilestories.se. Läs om Freinets tryckpress i Carlin och Clendenin (2019). 10 Jag har i båda mina avhandlingar beskrivit värdeskapande lärande som en altruistisk paradox, se Lackéus (2013, 2016). 11 Se von Mises (1949, s. 26) och Oakeshott (1991, s. 37). Se även Callahan (2005, s. 233).

i Vad och varför? Tillämpat på skolan har skolkande elever därmed meningsfulla skäl att avvika från skolan, utifrån deras egna smala perspektiv. Förmodligen ser de skolan som meningslös. Det är nog hela syftet de upplever som meningslöst – att lära sig saker de inte ser någon nytta med i deras liv så som de lever det här och nu. När vi då lägger till ett för skolan så annorlunda syfte som att skapa värde för andra får det stor påverkan. Dels finns såklart risk för syfteskonkurrens. Ska vi inte längre ägna oss åt lärande i skolan? Men det öppnas också upp helt nya möjligheter. Med ett nytt syfte till förfogande kan lärare nå de elever som det befintliga syftet inte fungerar för. Ett nytt grundläggande syfte startar nämligen en lång kedjereaktion i oss människor. Det triggar djupa känslor, det påverkar vilken mening vi ser med vad vi gör och därmed i grunden vilket lärande som är möjligt.12 I stället för att säga att de två syftena konkurrerar med varandra kan vi se dem som kompletterande. Ena syftet fångar nuet och andra syftet fångar framtiden. När vi vädjar till skolkande elever att återvända till skolan gör vi det i dag ofta genom att vädja till deras hedonistiska och egoistiska sida – kom tillbaka så du kan få njuta av det goda livet och slippa en massa lidande när du blir äldre. Värdeskapandet ger oss tillgång till en helt annan och mer prosocial strategi – kom tillbaka och var med i en varm gemenskap där vi gör skillnad för andra på riktigt, här och nu. Effekterna vi ser går inte heller att förstå inkrementellt. Ett plus ett syfte blir här långt mycket mer än två. Vi behöver kanske använda kemiska snarare än mekanistiska förklaringsmodeller för att förstå varför vi ser de effekter vi ser.13 Värdeskapande lärande verkar vara lite som en katalysator för skolan. Lärande syftet och värdeskaparsyftet förstärker varandra. När den färgade värdeskapardroppen träffar lärandets vattenyta sker en våldsam kemisk reaktion som jag ärligt talat inte riktigt kan förklara 12 Jag har skrivit om detta i Lackéus (2020a, s. 958). 13 Se Nowacki och Eecke (2003).

2 Varför värdeskapande lärande? kraften i. Vad är egentligen motsvarigheten till den keramik bit eller metallbit som återfinns i varje bensinbils katalysator för avgasrening? Kanske är det effekterna av en mental tidsresa vi ser. Att när elevernas lärande blir värdefullt för andra här och nu, och därmed även för dem själva, så kopplas framtiden ihop med nuet i deras huvuden. I filmen Tillbaka till framtiden slår det blixtar, smäller och brinner om däcken just i det avgörande ögonblick när Docs sportbil ombyggd till tidsmaskin når hastigheten 141 kilometer per timme och tidsfönstret öppnas. Kanske kommer kraften i värdeskapande lärande av att elever får en glimt av sin egen framtid? Är det kanske därför syvare gillar arbetssättet så mycket?

Effekter för lärare Nu återgår vi till lärares vardag. Lärare som ger värdeskapande uppgifter till sina elever kan också få det bättre själva. Att må gott genom att göra gott heter det ju. I våra effektstudier har många lärare berättat och skrivit till oss om just detta. Det är kul för lärare när eleverna tycker skolan är kul och meningsfull, särskilt om det inte sker till priset av lärande utan tvärtom stärker lärandet. Då blir även lärares vardag mer meningsfull. Många lärare tycker det är skönt att inte behöva svara på frågan ”Varför gör vi det här?” lika ofta. Lärare får också fler chanser att bedöma eleverna när fler skapelser görs som kan bedömas. Dessutom blir bedömningen mer inkluderande när fler elever kan visa vad de kan. Lärare har också berättat att de gillar den ökade tydligheten, strukturen och riktlinjerna jämfört med andra elevaktiva pedagogiska arbetssätt som ofta uppfattas som flummiga och svår bedömda. En lärare skrev till oss att värdeskapande är en sorts mellanväg mellan en mer traditionell lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad men flummig undervisning: Det känns som att värdeskapande hamnar i mitten mellan dessa två utbildningsfilosofier och preciserar relativt väl hur jag önskar min

Martin Lackéus är forskare och lärare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han forskar på handlingsbaserad utbildning, hur man gör människor mer entreprenöriella och på mätning av lärande.

Den värdeskapande eleven

– en handbok för meningsfullt lärande i skolan Tänk dig eleven som kompetent aktör ute i samhället. I allt fler skolor får elever tillämpa sina kunskaper i olika försök att skapa värde för verkliga mottagare utanför klassen eller skolan. Eleverna får ökad studiemotivation, bättre självförtroende och en större känsla av meningsfullhet när skolan känns viktig på riktigt. Det leder till högre måluppfyllelse och djupare kunskaper. Läraryrket blir också roligare. Arbetssättet kallas värdeskapande lärande och skildras ingående i denna bok. I boken beskrivs på ett lättillgängligt sätt vad värdeskapande lärande är, vilka effekter det ger och hur lärare kan komma i gång rent praktiskt. Ett femtiotal konkreta arbetssätt och verktyg som framkommit i vetenskapliga studier beskrivs ingående. Utmaningar för lärare lyfts och kopplingar görs till hållbar utveckling, integration och bedömning. Läsaren får löpande genom boken ta del av verksamma lärares och rektorers berättelser om hur de jobbar, vilka effekter de sett och vilka råd de vill ge andra. Den värdeskapande eleven riktar sig främst till lärare i grundskola och gymnasium men är relevant även för skolledare, skolchefer, specialpedagoger och skolutvecklare.

Art.nr 44527

studentlitteratur.se