Issuu

DessarbetslivetAlfonssonJohanDetotryggaiSverigeframväxt och konsekvenser

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr

Studentlitteraturs

44390 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15306-31:1ochStudentlitteratur 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jesper Weithz Omslagsbild: ml1413/Adobe Stock Printed by Eurographic Group, 2022

Innehåll Tack 9 Inledning 11 Otrygghet i arbetslivet 12 Arbetsmarknaden: en konfliktfylld arena 13 Arbetsmarknaden och otrygghet 14 Bokens upplägg 15 DEL I Rörelsen mot en otrygg arbetsmarknad 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism 19 Den globala ekonomins rörelse från en fordistisk mot en flexibel kapitalism 20 Framväxten av en flexibel kapitalism 23 Sammanfattning 27 2 Maktresursteorin och maktförändringar på den svenska arbetsmarknaden 29 Maktresursteorin 29 Förändringar i maktresurserna 35 Sammanfattning 42 3 Det svenska anställningsskyddets uppgång och fall 45 Anställningsskyddet – en historisk tillbakablick 46 Decemberkompromissen 47 Saltsjöbadsavtalet – en självreglerad tid 48

6 Innehåll Tillkomsten av lagen om anställningsskydd 49 1990-talskrisen och LAS-uppluckring 51 LAS ändrar inriktning 52 Den allmänna visstidsanställningens tillkomst 54 Framtidens anställningsskydd 57 Sammanfattning 59 Del II Att arbeta i en otrygg arbetsmarknadsposition 4 Tillfälliga anställningar 63 Tillfälligt anställdas arbetstrygghet och arbetsmiljö 64 Olika former av tillfälliga anställningar 69 Skillnader inom gruppen tillfälligt anställda 73 Behovsanställda – en särskilt utsatt grupp 76 Vilka är tillfälligt anställda? 85 Sammanfattning 95 5 Bemanningsanställda 97 Bemanningsföretagens framväxt i Sverige 99 Bemanningsanställda och facket 100 Bemanningsföretagens utbredning 101 Kundföretagens motiv till att använda bemanningsföretag 104 Vilka är bemanningsanställda? 105 Arbetsmiljöproblem och otrygghet 106 Sammanfattning 118 6 Gigarbetare 119 Gigarbetets utformning 120 Gigarbetets utbredning 127 Vem är gigarbetaren? 128 Motiv att gigarbeta 129 Algoritmisk styrning 130 Gigarbete som orsak till maktförlust 135 Problem och otrygghet i gigarbetet 139

Innehåll 7 Strategier för att handskas med problem 149 Vilka konsekvenser kan gigarbetet få för arbetsmarknaden? 152 Sammanfattning 153 7 Varför blir vissa mer otrygga än andra? 155 Centrum och periferi – en delad arbetsmarknad 155 Insider–outsider-modellen 157 Klass: en definition 160 Prekariatet: En ny klass? 165 Hur kan vi förstå förändringarna? 169 Sammanfattning 175 Slutord 177 Referenser 183 Register 197

Under lång tid var föreställningen om den stora tryggheten på den svenska arbetsmarknaden berättigad. Anställda erhöll ett starkt anställningsskydd, arbetslösheten var obefintlig, det fanns en generös arbetslöshetsförsäkring som garanterade de flesta som blev arbetslösa ett ekonomiskt skydd.

Från att 1990 ha legat långt över OECD-snittet samt varit det land i Norden med störst skydd för tillfälligt anställda hade Sverige 2019 lägst skydd i Norden och ligger numera långt under OECD-snittet. Hur kommer det sig att Sverige sett denna utveckling? För att svara på den frågan behöver vi gå tillbaka till mitten av förra seklet.

Under efterkrigstiden har Sverige ofta blivit betraktat som ett land där med borgarna åtnjuter stor trygghet och besitter ett omfattande välfärdsskydd.

Från 1970-talet och till det tidiga 1990-talet var Sverige ett av länderna i världen med det starkaste anställningsskyddet, detta gällde både fast och tillfälligt anställda. Under de senaste decennierna har dock anställnings skyddet för tillfälligt anställda eroderats och det svenska anställningsskyd det för de tillfälligt anställda ligger numera i den internationella botten ligan. I tabell 1.1 redovisas OECD:s siffror som används för att jämföra olika länders anställningsskydd. Sifforna baseras på en kvantifiering av vilka svårigheter och kostnader det innebär för arbetsgivare att göra sig av med personal, vad som krävs för att anställa tillfällig personal och hur enkelt det är att använda bemanningsföretag.

19 Kapitel 1

Den svenska rörelsen mot enkapitalismflexibel

Produktionssättet

20 Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism

2020. Land 1990 2000 2019 Sverige 4,0 1,44 0,81 Norge 3,13 3,0 2,63 Danmark 3,13 1,38 1,63 Finland 1,25 1,56 1,56 OECD-genomsnitt 2,32 1,79 1,69

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

lade grunden för massproduktion av standardiserade varor. Men för att massproduktion skulle vara möjlig behövde också varorna som producerades säljas, masskonsumtion var således också nödvändig.

Perioden från första världskriget och fram till mitten av 1940-talet präg lades av krig och ekonomiska kriser. Efter att andra världskriget hade lagt stora delar av Europa i ruiner började ekonomin i västvärlden snabbt att ta fart igen under slutet av 1940-talet. Industrin gick på högvarv och allt fler kom att arbeta i fabrikerna (se diagram 1.1).

Den globala ekonomins rörelse från en fordistisk mot en flexibel kapitalism

minskade kunskapskraven för att utföra arbetet vilket bidrog till att det blev lättare att ersätta de anställda. När arbetet standardi serades blev varornas kvalitet mindre beroende av individens kvalifikationer och man kunde lättare producera en stor mängd varor av samma kvalitet.

Produktionssättet

Den ekonomiska perioden efter andra världskriget och fram till 1970-talet har kommit att ses som en guldålder som benämnts som en fordistisk kapita lism (se t.ex. Aglietta 1979; Boyer 1991; Harvey 1990; Jessop 1991). Namnet for dism myntades första gången av den italienska marxisten Antonio Gramsci, och är hämtat från den nordamerikanska biltillverkaren Henry Ford och dennes modell för att producera bilar (Gramsci 1934/2005). Fords mål var att standardisera produktionen så mycket som möjligt vilket möjliggjorde att dela upp arbetsmomenten i små repetitiva delar vid det löpande bandet.

Under perioden ökade lönerna kraftigt för de anställda och arbetarna kunde då också själva ha råd att köpa varorna som tillverkades. Tabell 1.1 Utvecklingen av anställningsskyddet för tillfälligt anställda. Källa: OECD

Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism 21 Fordismen utmärks av fyra särdrag. För det första att produktionssättet präglas av löpandebandproduktion där standardiserat arbete skapar stan dardiserade varor. Detta innebär att industriarbetet har en central plats. För det andra att en allt större del av tillväxten tillfaller de anställda genom ökande löner. För det tredje masskonsumtion av de varor som produceras. För det fjärde att staten skapar förutsättningar för att produktionssättet ska fortskrida, detta genom att lagar och regler anpassas efter produktionssättet och att statliga investeringar görs för att underlätta produktionen, exem pelvis genom infrastrukturprojekt.

En period av kraftig tillväxt

Mellan 1950 och 1970 var den globala ekonomiska tillväxttakten enorm. I genomsnitt ökade den reella BNP per capita med 2,8 procent per år under perioden. Varken förr eller senare har den globala tillväxten varit så stor (Piketty 2014, s. 94; Världsbanken 2020). I Sverige sågs samma ten dens, men här var tillväxten ännu starkare än det globala genomsnittet. Under 1960-talet, då den var som störst, var det årliga snittet 3,7 procent (Världsbanken 2020). I Sverige drevs tillväxten främst av den exportinriktade tillverknings industrin. Mellan åren 1945 och 1970 arbetade ungefär 40 procent av alla anställda i Sverige inom industrin (se diagram 1.1). Arbetslösheten var under perioden i princip helt frånvarande och det rådde full sysselsättning. Samtidigt var reallöneökningarna mycket stora och hade en genomsnittlig årlig ökningstakt på 4,1 procent (Prado 2010). Alltmer av det värde som skapades kom att tillfalla löntagarna och allt mindre gick till företagen. År 1950 gick 60 procent av det tillförda värdet i ekonomin till löner för att successivt öka till som mest 76 procent år 1978 (SCB 2017a).

För att möta kostnaderna som löneökningarna innebar investerade industrierna alltmer i arbetsbesparande teknologier vilket bidrog till att minska lönekostnaderna och att produktionen effektiviserades. Baksidan av utvecklingen var att mycket kapital bands upp i maskiner, fabriker och infrastruktur, så kallat fast kapital (Hobsbawm 1997). Även om dessa investeringar stundom var mycket lönsamma skapades en trögrörlighet där verksamheten blev svår att anpassa efter konjunkturen och förändrad efter

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

22 Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism frågan (se t.ex. Schön 2012, s. 489). Sammantaget gjorde trögrörligheten och de stora investeringarna systemet känsligt för förändringar.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Fordismens fall Under 1970-talet drabbades västvärlden av en ekonomisk kris. Nedgången började anas redan i slutet av 1960-talet då arbetslösheten ökade något och tillväxten mattades av. I Sverige möttes nedgången med hjälp av stora statliga investeringar där målet var att investera sig ur krisen genom en så kallad kontracyklisk ekonomisk politik. Politiken innebar att staten gjorde stora investeringar i exempelvis infrastruktur. På så vis ville man rusta för framtiden och samtidigt bidra till att trycka ner en ökande arbetslöshet. Tanken var att komma både snabbare och starkare ur krisen (se t.ex. Schön 2012, s. 436–438).

Ett exempel på detta var det planerade bygget av ett högteknologiskt stålverk i Luleå, kallat Stålverk 80. Staten räknande med att när konjunk turen vände så skulle efterfrågan på svenskt stål öka dramatiskt, man ville då stå redo och planerade därför för ett nytt stålverk och en ny hamn som effektivt skulle kunna skeppa stålet till dess köpare. Staden räknande med en kraftig befolkningsökning och flera stora infrastrukturprojekt drogs i gång, exempelvis byggdes hotell och bostadsområden (se Johansson Wilén 2019). Problemet var att krisen på 1970-talet inte var en vanlig kris, det var början på en strukturomvandling. Industrin, som dominerat den svenska arbetsmarknaden sedan efterkrigstiden, hade blivit mindre lönsam och den globala konkurrensen ökade. Då fler länder industriali serats och tekniken samt transportväsendet utvecklats så att varor lättare kunde transporteras över hela jordklotet började ett skifte ske gällande var industriproduktionen var lokaliserad. När skiftet inleddes stod Sverige och andra industri länder med stora investeringar i fast kapital som blev obrukbara (Schön 2012, s. 436–438; Harvey 1990, s. 147). Parallellt med detta drabbades västvärldens ekonomier och industri hårt av oljekrisen 1973–1974. Krisen följde av att de oljeproducerande länderna i oljekartellen Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) begränsade oljeproduktionen och höjde priset på olja för att pressa länder i väst som på olika sätt stödde Israel i oktoberkriget 1973. Tillgången på olja minskade

den globala tillväxttakten och även reallöne ökningstakten. Lösningen på problemen blev att sträva efter att öka flex ibiliteten i systemet, vilket blev början på en rörelse mot en mer flexibel ackumulationsmodell.

Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism 23 kraftigt och priset fyrdubblades, vilket blev ett hårt slag för industrin i väst (Lundh 2010, s. Sammantaget236f.).minskade

Rörelsen bort från en fordistisk kapitalism och mot en flexibel var inget som hände över en natt. Det var en process, det skedde successivt och tog olika lång tid i olika länder. Om det fordistiska produktionssättet präglades av rigiditet så präglas det flexibla av ombytlighet och rörlighet, där syftet är att göra kapital och varor mer rörliga för att på så vis möta de problem som fordismen stötte på under 1970-talet. Den flexibla kapitalismen utmärks av tre övergripande delar: För det första att ett allt större ekonomiskt fokus läggs på den flexibla och ombytliga finansmarknaden. För det andra att tjänstesektorn, som är mer ombytlig och personaltung än industrin, växer. För det tredje att produktionen, både i industrin och tjänstesektorn, präglas av just-in-time-produktion som ställer krav på ombytlighet och flexibilitet bland de anställda. Dessa tre delar ska nu utvecklas. En flexibel ekonomi Strävan efter flexibilitet skedde inom flera olika delar av ekonomin. Först att röra sig i denna riktning var finans- och banksektorn. Finanssektorn är en sektor där pengar och kapital har möjlighet att röra sig med extrema hastigheter och fritt över landsgränser och byta ägare inom loppet av milli sekunder, i alla fall om lagen tillåter det. Startskottet för Sveriges rörelse mot en flexibel kapitalism var 1985 då den socialdemokratiska regeringen Palme med finansminister Kjell-Olof Feldt och Riksbanken i spetsen genomförde vad som kommit att kallas novemberrevolutionen. Finansmarknaden ansågs vara för stelbent och i behov av att moderniseras. För att göra detta avreglerades kreditmarknaden och statens regleringar av bankerna minskade. Efter novemberrevolutionen

Framväxten av en flexibel kapitalism

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

24 Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism minskade statens regleringar av bankerna och det blev lättare för dessa att bevilja lån. Utlåningsgraden i Sverige fyrdubblades och inflationen ökade dramatiskt (Therborn 2018, s. 51–52). Förändringen ökade tillgången till pengar som kunde användas till bland annat finans- och bostadsspeku lation. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet genomfördes ytterligare förändringar som ökade kapitalrörligheten. Valutaregleringen, som var verksam från 1940-talet och som innebar att staten kontrollerade och begränsade pengars och värdepappers rörelser över nationsgränser, avskaffades. Utöver detta släppte Sverige även sin fasta växelkurs. Tidigare hade den svenska kronan varit bunden till andra valutor, från 1940-talet till och med början av 1970-talet var den bunden till dollarn, därefter till olika europeiska valutor. Men under 1990-talets första år släpptes denna reglering och kronan började efter detta att flyta fritt mot andra valutor och dess värde bestämdes i stället av marknadskrafterna. Sammantaget ledde dessa förändringar till att finans- och valutapolitiken avreglerades och gjorde kapital, lån och pengar mer rörliga och flexibla. Nya pengar kunde därmed komma ut i systemet genom lån, pengar kunde röra sig över nationsgränser och möjligheten till finansspekulation ökade. En växande tjänstesektor

Den andra delen i rörelsen mot en flexibel kapitalism framträdde i det faktum att tjänstesektorn växte. Från slutet av andra världskriget och fram till slutet av 1960-talet ökade andelen sysselsatta i industrin. Störst andel sysselsatta i industrin hade Sverige under mitten av 1960-talet då över 40 procent arbetade där, därefter började andelen minska. Minskningen skedde främst under 1970-talet, men ytterligare en ned gång kan ses under den ekonomiska krisen som präglade Sverige under början av 1990-talet. År 2018 var 18 procent av arbetskraften sysselsatt i industrin och minskningen ser inte ut att ha avstannat än. I stället har tjänstesektorn ökat. Under början av 1960-talet arbetade drygt 40 pro cent i tjänstesektorn; 2018 var det mer än 80 procent som arbetade där. En viktig del av den initiala ökningen stod den offentliga sektorn för. Skolor, daghem, äldrevård och sjukvård byggdes ut dramatiskt och det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden ökade avsevärt. Från 1990-talets början

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

Om industrin präglas av stora investeringar i infrastruktur, maskiner och dylikt så präglas tjänstesektorn av att den är personalintensiv (SCB 2019, s. 16). Då personal är en rörligare och mer flexibel investering än maskiner så skapar förändringen en större rörlighet i ekonomin, detta då kapital inte i samma utsträckning binds upp i långsiktiga investeringar.

90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % TjänsterIndustriJordbruk 1945 1948 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018

Diagram det första för ILO:s är 2000. I industri ingår tillverkning, utvinning, byggindustrin och hantverk. I jordbruk ingår jordbruk med binäringar. Övriga branscher återfinns i tjänstesektorn.

1.1 Andel sysselsatta per sektor i Sverige. Åren 1945–2018. Kommentar: Fram till 2000 från Edvinsson, 2005, s. 367ff. Sammanställningen från 2000 till 2018 från ILOStat ”Employment by sector” (2019). Brottet i data syns i diagrammet. Notera att det sista året för Edvinssons data liksom

Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism 25 har dock den offentliga sektorn minskat i storlek. År 1993 utgjorde de offentliganställda 45 procent av alla anställda, 2019 utgjorde de 33 procent (Holmström 2021). Tjänstesektorns betydelse har dock inte minskat. Det är inte bara andelen anställda som ökat inom tjänstesektorn utan sektorn har också blivit central för svensk ekonomi. Om man ser till de icke-finansiella privata tjänsteföretagen så var deras omsättning betydligt större än industrins år 2017 och sedan 1980-talet har deras omsättning utvecklats betydligt mer än industrins (SCB 2019). Den privata sektorn står nu för 80 procent av Sveriges BNP; av denna andel kommer 70 procent från tjänstesektorn (SCB 2020a). Förändringen vittnar om att det skett ett skifte i ekonomin där tyngdpunkten kommit att förflyttas från industriproduk tion till tjänsteproduktion.

Även om tjänstesektorn i dag sysselsätter långt fler än industrin och står för lejonparten av Sveriges BNP så är industrin fortsatt viktig. Det är fort farande nästan 20 procent av de sysselsatta och en inte försumbar andel av BNP som kommer från industrin. Även inom industrin går det dock att se en tendens till ökad flexibilitet och större rörlighet. Det har skett en rörelse mot just-in-time-produktion

vilket innebär att tillverkningen ska ske så nära konsumtionstillfället som möjligt. Produktionsmodellen utmärks av att man producerar mindre upplagor och minskar lagerhållningen vilket bidrar till att produktionen inte blir lika stelbent utan snabbt kan anpassas efter förändrad efterfrågan eller konjunktur. Om varor inte ligger och dammar på ett lager så undviker företagen att kapital binds upp i onödan. Ett tecken på denna förändring är att lagerhållningen i Sverige minskat och halverats sedan mitten av 1980-talet (Konjunkturinstitutet 2006; 2009). Den minskade lagerhållningen märktes under coronapandemin då Sverige saknade lager med nödvändig skyddsutrustning. En annan aspekt av just-in-time-produktionen, som påverkar både industri- och tjänstearbetet, är en strävan att bemanningen också ska följa just-in-time-logiken, vilket innebär att man vill försöka skala bort alla delar av verksamheten som antas vara överflödiga och att antalet anställda slimmas till ett minimum (se t.ex. Pettersen 2009; Thedvall 2018). Ett sätt att göra detta på är att skära ner antalet anställda och om personalbehovet ökar över denna nivå tar man in tillfälligt anställda eller bemannings anställda. På så vis kan man ha minimalt antal fast anställda.

Om just-in-time-bemanningen ska lyckas måste det finnas tillgång till arbetskraft som kan hoppa in och arbeta när efterfrågan ökar och som man snabbt kan göra sig av med när den minskar. Om en arbetsgivare vill anpassa bemanningsgraden efter den efterfrågan som finns för stunden kräver detta att andra anställningsformer än fasta heltidsanställningar tillåts och underlättas. Lagen måste därmed tillåta flexibla anställningar.

Just-in-time-produktion

26 Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism När företagskostnaderna blivit alltmer kopplade till de anställda innebär det också, om företagen vill öka sin effektivitet och minska sina kostnader, att effektiviseringar och besparingar måste ske på personalsidan.

Sammanfattning

I detta kapitel har jag beskrivit Sveriges rörelse från en fordistisk kapitalism till en flexibel. Inledningsvis beskrevs hur det i början av 1970-talet uppstod en kris i det fordistiska produktionssättet, ett produktionssätt som förlitade sig på massproduktion av standardiserade varor som masskonsumerades och av ökande reallöner. Stora mängder kapital investerades i trögrörligt fast kapital vilket försvårade möjligheten att snabbt ställa om produktio nen då efterfrågan förändrades. När 1970-talskrisen tornade upp och då industriproduktion började ske i andra länder uppstod svårigheter att ställa om. Reallönenökningen och tillväxten började mattas av. Strävan blev att öka flexibiliteten i systemet. Att finansmarknaden avreglerades, produk tionen skedde just-in-time, lagerhållningen minskade och att alltmer arbete utfördes i den omställningsbara tjänstesektorn medförde att flexibiliteten i systemet ökade.

Kapitel 1 Den svenska rörelsen mot en flexibel kapitalism 27 Förändringen mot en flexibel produktion är inte något som skett frik tionsfritt. Som nämndes i inledningen präglas arbetsmarknaden av en grundläggande konflikt mellan arbetsgivare och löntagare, vilka har olika intressen. Förändringarna som skett har påverkat maktbalansen på arbets marknaden. Hur detta skett ska nu utvecklas.

Johan Alfonsson är fil.dr i sociologi. Hans forskning berör arbetsmarknadsotrygghet och klass. Johan Alfonsson disputerade 2020 vid Göteborgs universitet med avhandlingen Alienation och arbete och han är medförfattare till Klass i Sverige (2021) och Ideologikritik (2021).

Det otrygga arbetslivet i Sverige Otryggheten i det svenska arbetslivet har ökat under de senaste decennierna. Inga andra länder har haft så drastiska förändringar som Sverige. Fler arbetar med tillfälliga kontrakt eller som bemanningsanställda och på senare år har en ny form av gigarbetare dykt upp som ofta helt saknar anställning.

I Det otrygga arbetslivet i Sverige beskrivs orsakerna bakom förändringarna och vilka konsekvenser de har fått för de anställda och för arbetslivet i stort. Författaren visar genom att ta upp makroekonomiska och politiska förändringar att det har skett en förskjutning på arbetsmarknaden som har förflyttat makten från arbetstagarna till arbetsgivarna, vilket har underminerat de anställdas trygghet. Olika anställningsformer leder till skilda typer av otrygghet och arbetsmiljöproblem. Med utgångspunkt i maktresursteori och klassteori söker författaren svar på varför otryggheten har ökat för vissa grupper och inte för andra. Boken riktar sig till universitetsstudenter i främst sociologi och arbetsvetenskap, till fackligt aktiva samt till alla med intresse för politik och svensk arbetsmarknad. Dess framväxt och konsekvenser studentlitteratur.se

Art.nr 44390