Muntlig interaktion i akademiska sammanhang
Vendela Blomström Catarina Persson
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och studenters begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsÀndamÄl enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare. Denna trycksak Àr miljöanpassad, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Art.nr 37396 ISBN 978-91-44-15208-0 Upplaga 2:1 ©âFörfattarna och Studentlitteratur 2014, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Mikael Dubois/JohnĂ©r Kapitelinledande foton: Shutterstock.com Illustrerade symboler vid övningsuppgifter: Frida Nilsson/Illustraform Printed by GPS Group, Austria 2021
INNEHĂ LL
Förordâ 7 K apitel 1
Med sikte pĂ„ högskolestudierâ 9
tt studera pĂ„ högskolenivĂ„ â utmaningar i muntlig svenskaâ 11 A Vad Ă€r akademiskt sprĂ„k?â 15 Undervisnings- och arbetsformer inom högskolanâ 18 Examinationâ21 Studiestrategierâ23 Att utveckla lĂ€randet och sprĂ„ketâ 27 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 38 Uppgifter Uppgift 1.1 Uppgift 1.2 Uppgift 1.3 Uppgift 1.4 Uppgift 1.5 Uppgift 1.6 Uppgift 1.7 Uppgift 1.8 Uppgift 1.9
Olika anteckningsstrategierâ41 OrddomĂ€nerâ42 SprĂ„kbankenâ44 Ord som kan blandas ihopâ45 Olika inlĂ€rningsstrategierâ48 Tips för sprĂ„kutvecklingâ49 Ordförklaringarâ51 Privat och generellt perspektivâ52 Miniredovisningar ur subjektivt och objektivt perspektiv â 56
K apitel 2
Det talade sprĂ„ketâ 61
Kommunikativ kompetensâ 63 Tala eller samtala?â 64 Samtalsmönsterâ65 Samtalsturer, turtagning och Ă„terkopplingâ 65 SprĂ„klig variationâ 66 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 71
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3
Uppgifter Uppgift 2.1 Uppgift 2.2 Uppgift 2.3 Uppgift 2.4 Uppgift 2.5 Uppgift 2.6 Uppgift 2.7
Icke-verbala signalerâ73 Ă terkopplingssignalerâ74 Byta samtalsĂ€mneâ75 Ta ordet â behĂ„lla ordet â Ă„tergĂ„ till Ă€mnetâ76 Direkta och indirekta uppmaningarâ78 Erfarenheter frĂ„n olika undervisningsmiljöerâ80 Observation av lĂ€rarlett seminarium â 84
K apitel 3
Formellt och informellt sprĂ„kâ 85
Samma budskap â olika miljöerâ 87 Informellt â formellt sprĂ„k pĂ„ ordnivĂ„â 88 Informellt â formellt sprĂ„k pĂ„ meningsbyggnadsnivĂ„â 90 Att omvandla text till talâ 91 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 98 Uppgifter Uppgift 3.1 Uppgift 3.2 Uppgift 3.3 Uppgift 3.4 Uppgift 3.5 Uppgift 3.6 Uppgift 3.7
Olika samtalssituationer â 100 FrĂ„n formell till informell samtalssituation â 101 Informellt och formellt sprĂ„k pĂ„ ordnivĂ„â102 Formellt och informellt sprĂ„k pĂ„ meningsbyggnadsnivĂ„ â 105 FrĂ„n text till talâ109 Uttalâ111 Presentation av abstractâ113
K apitel 4
Muntlig kommunikation pĂ„ högskolanâ 119
Muntliga uppgifter pĂ„ högskolanâ 121 Vanliga verb i akademiska sammanhangâ 132 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 133 Uppgifter Uppgift 4.1 JĂ€mförelserâ135 Uppgift 4.2 Definiera, karakterisera och problematisera ett Ă€mne â 137 Uppgift 4.3 Argumentationens delarâ138 Uppgift 4.4 Argumentera om etiska frĂ„gestĂ€llningarâ139 Uppgift 4.5 Utreda orsakssammanhangâ142 Uppgift 4.6 Orsak och verkanâ144 Uppgift 4.7 Utredning om skönhetsingreppâ146 Uppgift 4.8 Tolka diagramâ149 Uppgift 4.9 Tolka, reflektera och dra slutsatser kring statistikâ151 Uppgift 4.10 Samma tema â olika presentationerâ155
4
InnehÄll
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
Uppgift 4.11 Definiera, jĂ€mföra och resoneraâ156 Uppgift 4.12 Ett tema presenterat pĂ„ fyra sĂ€ttâ157 Uppgift 4.13 Presentation av fakta om högskolanâ162 K apitel 5
Att presentera och redovisaâ 163
Retorik och presentationsteknikâ 165 Textbindning och sammanhang i talat sprĂ„kâ 177 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 191 Uppgifter Uppgift 5.1 Uppgift 5.2 Uppgift 5.3 Uppgift 5.4 Uppgift 5.5 Uppgift 5.6 Uppgift 5.7 Uppgift 5.8 Uppgift 5.9
Du sjĂ€lv som talareâ193 Presentera varandra inför en gruppâ194 SjĂ€lvpresentationâ195 Talsituationer i högskolemiljöâ196 Sammanfattningarâ200 Ă terge en förelĂ€sningâ202 Observation av förelĂ€sning â 203 Presentation med powerpointâ204 Struktur i abstractâ205
K apitel 6
Samtala, diskutera och samarbetaâ 211
Seminariediskussionerâ213 Arbeta i gruppâ 213 Möten â mötesteknikâ 215 Intervju- och frĂ„geteknikâ 218 Att ge och ta emot responsâ 221 Att presentera, försvara och opponeraâ 223 Litteratur- och lĂ€nktipsâ 227 Uppgifter Uppgift 6.1 Tankeexperimentâ229 Uppgift 6.2 En kompromissâ232 Uppgift 6.3 Inventera kunskapâ234 Uppgift 6.4 Observation av möte â 237 Uppgift 6.5 Möte med dagordningâ238 Uppgift 6.6 Intervjuer i olika situationerâ241 Uppgift 6.7 Intervju och argumentationâ242 Uppgift 6.8 Tolka responsâ243 Uppgift 6.9 Observation av högre seminarium â 244 Uppgift 6.10 Respondent â opponent â moderatorâ245
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
InnehÄll
5
Slutordâ 247 Litteraturförteckningâ 249 LösningsÂförslagâ 251 1.2 OrddomĂ€nerâ 252 1.4 Ord som kan blandas ihopâ 252 3.2 FrĂ„n formell till informell samtalssituationâ 253 3.3 Informellt och formellt sprĂ„k pĂ„ ordnivĂ„â 254 3.4 Formellt och informellt sprĂ„k pĂ„ meningsbyggnadsnivĂ„â 256 3.5 FrĂ„n text till talâ 259 3.6 Uttalâ 260 4.3 Argumentationens delarâ 262 4.11 Definiera, jĂ€mföra och resoneraâ 263
Akademisk ordlistaâ 265 Sakregisterâ 267
6
InnehÄll
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
FĂRORD
Som ny student vid universitet och högskola stĂ€lls du inför mĂ„nga sprĂ„kliga utmaningar, oavsett om du har svenska som modersmĂ„l eller som andrasprĂ„k. Du möter ett nytt ordförrĂ„d och nya sĂ€tt att lĂ€sa, skriva och samtala. Studier pĂ„ högskolan ska utveckla ett sjĂ€lvstĂ€ndigt, kritiskt och analytiskt tĂ€nkande och dĂ„ behöver du lĂ€ra dig att hantera sprĂ„k och tĂ€nkande pĂ„ nya sĂ€tt. SprĂ„ket hĂ€nger ihop med tankeredskapen och det krĂ€vs dĂ€rför ett speciellt slags sprĂ„k för det â ett akademiskt sprĂ„k. Den hĂ€r boken vĂ€nder sig i första hand till dig som har ett annat förstasprĂ„k (modersmĂ„l) Ă€n svenska. Du kanske redan har akademisk utbildning frĂ„n ett annat land och vill skaffa kunskap om muntlig kommunikation pĂ„ den svenska högskolan. Eller ocksĂ„ studerar du nu pĂ„ gymnasiet eller inom vuxenutbildningen och siktar pĂ„ högskolestudier. Boken kan Ă€ven anvĂ€ndas av dig som har svenska som förstasprĂ„k och vill bygga ut din repertoar nĂ€r det gĂ€ller akademiskt sprĂ„k. Vi â och mĂ„nga andra universitetslĂ€rare â har lagt mĂ€rke till att mĂ„nga nyblivna studenter har ett stort behov av att utveckla sin sprĂ„kliga förmĂ„ga. I vĂ„r undervisning vid Stockholms universitet har vi sett vilka sprĂ„kliga utmaningar studenterna stĂ€lls inför och vilka sprĂ„kliga redskap man behöver. Vi har dĂ€rför skapat och utvecklat kurser och material för att ge studenter beredskap inför sina studier. InnehĂ„llet i den hĂ€r boken bygger pĂ„ autentisk muntlig interaktion i akademiska sammanhang, till exempel vid seminarier, förelĂ€sningar, möten och grupparbeten. HĂ€r finns textavsnitt som beskriver och förklarar kommunikationen i olika situationer pĂ„ universitet och högskola. HĂ€r finns ocksĂ„ mĂ€ngder av sprĂ„kutvecklande uppgifter som grundar sig pĂ„ modern forskning om sprĂ„kinlĂ€rning och som har provats ut pĂ„ kurser i svenska inför akademiska studier (pĂ„ universitet, gymnasium och inom vuxenÂutbildningen). I boken fĂ„r du verktyg för att anvĂ€nda det muntliga sprĂ„ket i akademiska sammanhang. Du pĂ„börjar nu en spĂ€nnande resa in i det muntliga sprĂ„ket i den akademiska vĂ€rlden. I denna andra upplaga av boken har mindre uppdateringar gjorts i de olika kapitlen.
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
7
Ett stort tack till Maria Eklund Heinonen för givande samtal om muntlig interaktion i högskolemiljö och för granskning och synpunkter under arbetet med den första upplagan av boken. Ett tack Ă€ven till Maria Rydell, Anna Vogel, Catrin Norrby, Anders Eklund Perruchon, HelĂ©n Ericson, Cecilia Gisslandi, Yvonne Hedman, Annette Lindberg, Sten-Magnus Petri samt vĂ„ra kollegor som undervisar i svenska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Institutionen för svenska och flersprĂ„kighet vid Stockholms universitet. Slutligen ett tack till Fredrik Blomström. Alla har hjĂ€lpt till med synpunkter och förbĂ€ttringsförslag. Stockholm i maj 2021 Vendela Blomströmâ Catarina Persson
8
Förord
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
Man kan kategorisera ord utifrĂ„n fler aspekter Ă€n skalan informellt â formellt. HĂ€r Ă€r nĂ„gra exempel pĂ„ hur man kan dela in ord i olika kategorier: subjektivt objektivt nyckfull omöjlig att förutse belastad med behĂ€ftad med lillplutten yngste sonen
modernt neutralt Älderdomligt vibrera darra skÀlva bonus förmÄn ynnest med barn gravid havande
positivt neutralt negativt doft lukt stank smÀrt smal spinkig anrik gammal förlegad
svagt neutralt starkt gilla Àlska dyrka irriterad arg ursinnig skaplig bra fantastisk
talsprÄkligt skriftsprÄkligt sÀg ifall du kommer o.s.a. jÀttebra mycket bra prata tala
ledigt neutralt högtidligt ta livet av döda drÀpa för att eftersom med anledning av först till att börja med ursprungligen
Diskutera gÀrna hur orden uppfattas och om de kan delas in pÄ andra sÀtt. Hitta sjÀlv egna exempel. Samla ord med liknande betydelse i grupper och fundera pÄ hur de skiljer sig Ät med avseende pÄ stilvÀrde. Vilken skala ska de placeras pÄ?
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3. Formellt och informellt sprÄk
89
Informellt â formellt sprĂ„k pĂ„ meningsbyggnadsnivĂ„ Den grammatiska konstruktionen skiljer sig Ă„t mellan informellt och formellt sprĂ„k. HĂ€r tar vi upp nĂ„gra exempel pĂ„ hur man kan göra sprĂ„ket mer informellt respektive formellt.
Nominalisering I formellt sprÄk Àr det vanligt med nominalisering, vilket innebÀr att en handling uttrycks med substantiv i stÀllet för med verb. En mening som i informellt sprÄk uttrycks sÄ hÀr: FörhÄllandena blev bÀttre 1951.
kan i formellt sprÄk uttryckas sÄ hÀr: En förbÀttring av förhÄllandena skedde 1951.
PÄ det sÀttet kan det ibland bli oerhört mÄnga substantiv i formellt sprÄk. Man talar dÄ om substantivsjuka.
Passiv verbform I formellt sprÄk Àr det vanligt med verb i passiv form. Ibland Àr agenten (den som utför handlingen) underförstÄdd. I tal anvÀnder man dÀremot vanligtvis verb i aktiv form med subjektet man, jag, du beroende pÄ sammanhanget. En mening som i informellt sprÄk uttrycks sÄ hÀr: Du ska skicka in ansökan senast 15 april.
kan i formellt sprÄk uttryckas sÄ hÀr: Ansökan skickas in senast 15 april.
Komplicerad meningsbyggnad I formellt sprĂ„k Ă€r meningsbyggnaden ofta komplicerad och âsnĂ„rigâ till skillnad frĂ„n i informellt sprĂ„k, dĂ€r man anvĂ€nder enklare meningsbyggnad men samtidigt blir mer mĂ„ngordig. En mening som i informellt sprĂ„k uttrycks sĂ„ hĂ€r: Om du ska bli Ă„klagare ska du först gĂ„ en grundutbildning. DĂ„ ska du gĂ„ en teoretisk kurs pĂ„ 15 veckor. Den Ă€r uppdelad pĂ„ fyra kurser med en kurs varje termin. Dessutom ska du göra ett praktiskt arbete pĂ„ Ă„klagarkammaren. DĂ€r ska du bland annat göra praktik hos polisen.
90
3. Formellt och informellt sprÄk
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
kan i formellt sprÄk uttryckas sÄ hÀr: Grundutbildningen till Äklagare omfattar, förutom det praktiska arbetet pÄ Äklagarkammaren med bland annat praktik hos polisen, teoretiska kurser om totalt 15 veckor, fördelade pÄ fyra kurser med en kurs per termin.
Att omvandla text till tal Olikheterna mellan tal och skrift Àr mÄnga. NÄgot som skiljer talet frÄn skriften Àr tiden. Det tar överlag lÀngre tid att uttrycka sig i skrift. TÀnk bara hur mycket snabbare vi kan förklara en hÀndelse, stÀlla en frÄga eller föra fram en Äsikt muntligt Àn skriftligt. I talat sprÄk har vi hjÀlp av kroppssprÄk, intonation och pauser. Dessutom fÄr vi omedelbar Äterkoppling pÄ det vi sÀger, vilket innebÀr att vi kan avlÀsa mottagarens reaktioner och fÄ direkt respons pÄ hur det som sÀgs uppfattas av den som lyssnar. Om nÄgot inte tas emot pÄ förvÀntat sÀtt eller om budskapet inte nÄr fram har vi möjlighet att omformulera oss. Det finns ocksÄ kommunikationsformer som ligger mittemellan tal och skrift. Dit hör chatt, sms, mejl, bloggkommentarer och nyhetsupplÀsning i teve och radio. I bÄde tal och skrift förekommer det informellt och formellt sprÄk.
Informellt tal Informellt tal Ă€r direkt och spontant. NĂ€r vi talar i vardagliga sammanhang uttrycker vi tankar i den ordning de kommer upp. Vi har inte sĂ„ mycket tid att tĂ€nka igenom och formulera det vi vill sĂ€ga nĂ€r en tanke avlöser en annan. Talet kan innehĂ„lla oavslutade meningar och brott mot skriftsprĂ„kets regler, eftersom det sker hĂ€r och nu i en situation och i ett sammanhang som Ă€r vĂ€lkĂ€nt för samtalsdeltagarna. Meningsbyggnaden Ă€r enkel och formuleringarna konkreta och rakt pĂ„ sak. OrdförrĂ„det Ă€r vardagligt och kanske uppblandat med slangord. Det behöver inte heller vara lika preciserat som i skrift eftersom man kan förklara, utveckla och lĂ€gga till vartefter man talar. Uttalet kĂ€nnetecknas av mĂ„nga reduktioner, det vill sĂ€ga att man âtapparâ en bokstav eller stavelse mer eller mindre genomgĂ„ende nĂ€r man talar. Dessutom Ă€r utfyllnadsord som liksom och typ vanliga. Man anvĂ€nder ofta förstĂ€rkande prefix som jĂ€tte-, super- och ur- (jĂ€tterolig, superbra och urdĂ„lig). Formellt tal Talet blir tydligare och mer formellt nĂ€r man talar inför publik och i formella akademiska sammanhang. Mycket formellt tal förekommer exempelvis i domstolsförhandlingar och högtidliga invigningstal. HĂ€r Ă€r talet planerat
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3. Formellt och informellt sprÄk
91
och har en genomtÀnkt disposition. SprÄket Àr sakligt och koncentrerat. OrdförrÄdet Àr högtidligt och uttalet kÀnnetecknas av fÄ reduktioner. I akademiska sammanhang Àr talet pÄverkat av skriften, vilket visar sig genom att ordförrÄdet Àr mer formellt och preciserat samt genom att man undviker onödiga smÄord som typ och liksom.
Informell skrift Informell skrift finner man till exempel i chatt, sms, privata meddelanden pĂ„ papperslappar och egna anteckningar. SprĂ„ket följer inte skriftsprĂ„kets regler utan Ă„terspeglar snarare talsprĂ„ket. Det skrivs spontant och i stunden. OrdförrĂ„det Ă€r vardagligt och anvĂ€ndning av förkortningar och symboler Ă€r vanligt. Det informella skriftsprĂ„ket ligger nĂ€rmre talsprĂ„ket nĂ€r det gĂ€ller ordförrĂ„d och grammatiska konstruktioner. Formell skrift Formell skrift krĂ€ver planering och har en tydlig disposition och struktur. HĂ€r finns höga krav pĂ„ korrekthet. SprĂ„ket kĂ€nnetecknas av lĂ„nga meningar med komplex meningsbyggnad. Nominaliseringar och passiv verbform Ă€r vanliga. OrdförrĂ„det Ă€r formellt. Skillnader mellan tal och skrift â en översikt TAL
SKRIFT
âą Omedelbar Ă„terkoppling
âą Ingen direkt
⹠Snabbt ⹠LÄga krav pÄ korrekthet enligt skrivnormen ⹠Spontant (i informella sammanhang) ⹠Ingen genomtÀnkt disposition (i informella sammanhang) ⹠Enkel meningsbyggnad, korta meningar ⹠MÄnga verb och adverb ⹠KroppssprÄk, mimik, gester och pauser kan förstÀrka budskapet ⹠Dialekt och uttal sÀger nÄgot om den som talar
92
3. Formellt och informellt sprÄk
Äterkoppling ⹠TidskrÀvande ⹠H öga krav pÄ korrekthet enligt skrivnormen (i formella sammanhang) ⹠M er planerad (i formella sammanhang) ⹠T ydlig disposition (i formella sammanhang) ⹠K omplex meningsbyggnad, lÄnga meningar ⹠MÄnga substantiv
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
Tala inte som en bok I akademiska sammanhang hĂ€nder det ofta att en text ska presenteras muntligt. DĂ„ behöver sprĂ„ket bearbetas och anpassas. Det gĂ€ller att anpassa ordval, meningslĂ€ngd, meningsbyggnad och disposition till det talade sprĂ„ket. Ett vanligt misstag Ă€r att tala med alltför högtravande ord och avancerad meningsÂbyggnad i tron att detta skapar högre status. Men en sĂ„dan presentation blir ofta stel och onaturlig. Den blir tung att lyssna pĂ„. OrdförrĂ„det i akademiska texter Ă€r ofta objektivt och opersonligt och ordförrĂ„det i texterna avspeglas i det talade sprĂ„ket. Försök att behĂ„lla den tonen pĂ„ de betydelsebĂ€rande orden men förenkla de grammatiska konstruktionerna. AnvĂ€nd talsprĂ„kliga sambandsord, exempelvis och i stĂ€llet för samt. PĂ„ bĂ„de ord-, fras- och satsnivĂ„ mĂ„ste sprĂ„ket, nĂ€r det anvĂ€nds i tal, anpassas för att bli mer lĂ€ttillgĂ€ngligt för Ă„hörarna. LĂ„t oss ta den senaste meningen och titta pĂ„ vad som faktiskt hĂ€nder nĂ€r vi anpassar den till talsprĂ„k. Man kan naturligtvis tĂ€nka sig ytterligare lösningar. Följande mening
PÄ bÄde ord-, fras- och satsnivÄ mÄste sprÄket, nÀr det anvÀnds i tal, anpassas för att göras mer lÀttillgÀngligt för Ähörarna.
skulle i tal kunna framföras sÄ hÀr:
Exempel 1 För att göra sprÄket enklare mÄste man förenkla ord, fraser och meningsbyggnad sÄ att det blir lÀtt för den som lyssnar att följa med i och förstÄ vad man sÀger.
Exempel 2 Man mÄste förenkla sprÄket och vÀlja enklare ord, fraser och meningar sÄ att budskapet i talet nÄr fram till den som lyssnar.
Exempel 3 AnvÀnd enkla ord och meningar, annars blir det svÄrt att lyssna och hÀnga med i det du sÀger.
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3. Formellt och informellt sprÄk
93
Titta pĂ„ exemplen ovan. Ăr meningarna i tal-exemplen ovan likvĂ€rdiga? Förmedlas samma information i alla exempel? Vilken mening skulle kunna anvĂ€ndas i vilket sammanhang? NĂ€r du ska omvandla text till tal, tĂ€nk pĂ„ följande: HELLRE KORTA MENINGAR ĂN LĂ NGA
SĂ€g: Vi ska förĂ€ndra utbildningen. Den ska bli lika i hela landet. Idag ser den olika ut pĂ„ olika studieorter. i stĂ€llet för: Utbildningen ska förĂ€ndras pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att den ska bli lika i hela landet, vilket inte Ă€r fallet idag dĂ„ den varierar beroende pĂ„ studieort. HELLRE VERB ĂN SUBSTANTIV
Undvik nominalisering, det vill sĂ€ga att uttrycka en handling med substantiv. ErsĂ€tt substantivet med en verbfras. SĂ€g: Vi ska förĂ€ndra utbildningen. i stĂ€llet för: Utbildningen ska genomgĂ„ en förĂ€ndring. HELLRE AK TIV ĂN PASSIV VERBFORM
I tal föredrar man verb i aktiv form och agenten kan uttryckas med exempelvis man, jag, du beroende pĂ„ sammanhanget. SĂ€g: Vi ska genomföra nĂ„gra förĂ€ndringar. i stĂ€llet för: NĂ„gra förĂ€ndringar ska genomföras. HELLRE RAK T PĂ SAK ĂN KRĂ NGLIGA FORMULERINGAR
Förenkla meningsbyggnaden. SÀg: Vi ska förÀndra utbildningen eftersom den har en omodern pedagogik. Den har gjort att studenterna inte har kunnat lÀra sig tillrÀckligt bra. i stÀllet för: Utbildningen, som kÀnnetecknas av omodern pedagogik, vilket fÄtt till följd att studenterna ej lyckats till fullo tillgodogöra sig undervisningen, ska nu förÀndras.
94
3. Formellt och informellt sprÄk
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
Vetenskaplig text i skrift och i tal En sammanfattning av en vetenskaplig uppsats kallas för ett abstract eller sammandrag. Abstractet ska ge lÀsaren en god bild av texten som helhet och av de viktigaste resultaten. I abstractet ska det finnas nyckelord sÄ att lÀsaren kan gÄ vidare i sökandet efter relevant information. I ett abstract hittar vi mÄnga typiskt skriftsprÄkliga formella drag: lÄnga meningar med komplicerad meningsbyggnad, verb i passiv form och nominaliseringar. Muntlig presentation av abstract Studera sprÄket i nedanstÄende abstract. LÀgg mÀrke till de skriftsprÄkliga dragen nominalisering, passiv form av verben och komplicerad menings byggnad.
Abstract Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka marknadsföringen inför högstadieÂelevernas gymnasieval och dĂ€rigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom* och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslĂ„ngt lĂ€rande och den teoretiska grunden Ă€r socialkonstruktionism och postmodernism. MateÂrialet Ă€r gymnasievalsinformation till Ă„rskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att vĂ€lja, vĂ€gen som metafor, flexibilitet som egenvĂ€rde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk mĂ€nniskosyn samt tydliga bilder av vad som Ă€r manligt och kvinnligt dĂ€r teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskilja hur en bra vuxen förvĂ€ntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller Ă€r önskvĂ€rda i dagens samhĂ€lle. Sammanfattningsvis konstrueras âen god vuxenâ i materialet som bĂ„de flexibel, vĂ€lutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.
nominalisering passiv form av verb nominalisering
passiv form av verb passiv form av verb nominalisering nominalisering nominalisering lÄng mening, komplicerad meningsbyggnad passiv form av verb passiv form av verb passiv form av verb
författare: Fransson, Pernilla och Fridh, Anne titel: ĂnskvĂ€rda vĂ€gar: Bilder av vuxendom i modern gymnasievalsinformation lĂ€rosĂ€te: Linköpings universitet/Institutionen för tematisk utbildning och forskning PubliceringsĂ„r: 2005 *âOrdet vuxendom i texten Ă€r ett nyinfört ord, jfr barndom.
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3. Formellt och informellt sprÄk
95
NĂ€r ett abstract ska presenteras muntligt mĂ„ste texten förĂ€ndras till ett lyssnarÂanpassat talsprĂ„k. De skriftsprĂ„kliga dragen mĂ„ste ersĂ€ttas med ett mer direkt talsprĂ„k. DĂ„ brukar man ersĂ€tta komplicerad meningsbyggnad med enklare meningar, undvika nominaliseringar och verb i passiv form samt vĂ€lja lĂ€mpliga bindeord. Inför den muntliga presentationen gĂ€ller det Ă€ven att tĂ€nka igenom hur budskapet kan förstĂ€rkas med hjĂ€lp av kroppssprĂ„ket och genom pauser. HĂ€r ser vi ett exempel pĂ„ hur ovanstĂ„ende abstract kan presenteras muntligt pĂ„ ett seminarium pĂ„ högskolan. Studera hur texten omvandlas sprĂ„kligt nĂ€r den presenteras muntligt. LĂ€gg mĂ€rke till var det finns pauser och gester. Vilka gester kan vara naturliga vid den hĂ€r presentationen?
visar fram Pernilla Fransson och Anne Fridh har skrivit en uppsats om vad det Àr för bilder av vuxendom som ungdomar fÄr, alltsÄ det handlar om vilka bilder som finns i sÄdan hÀr information som ungdomar fÄr nÀr de ska vÀlja till gymnasiet. PAUS De har tittat pÄ det hÀr informationsmaterialet, de hÀr broschyrerna som de delar ut till niondeklassarna hÀr i Norrköping. PAUS
pekar
Vad har varit syftet med uppsatsen? KORT PAUS Jo Pernilla Fransson och Anne Fridh vill undersöka den hÀr marknadsföringen och se vad det Àr för bilder som man förmedlar av en god vuxendom och vad det Àr för genuskonstruktioner som finns. Det som ligger som bakgrund till alltihop Àr marknadsliberalisering och livslÄngt lÀrande. Det som de har haft som teoretisk grund Àr socialkonstruktionism och postmodernism. De har analyserat pÄ ett diskursanalytiskt sÀtt. Vad har de dÄ mÀrkt i det hÀr informationsmaterialet? KORT PAUS Jo det Àr att man betonar att det Àr viktigt att vÀlja, de har ocksÄ sett att man anvÀnder vÀgen som metafor och att det Àr nÄgot slags egenvÀrde att vara flexibel och att det Àr som en norm att plugga efter gymnasiet. De har ocksÄ sett att det finns en mÀnniskosyn som man kan kalla för essentialistisk och sedan har de ocksÄ sett att det finns tydliga bilder av vad som Àr manligt och kvinnligt sÄ till exempel verkar det som att teknik, industri och fordon Àr nÄgot manligt och frisör och florist Àr nÄgot kvinnligt.
gestikulerar Ă„t ena hĂ„llet vid âmanligtâ och Ă„t andra vid âkvinnligtâ
NĂ€r de sedan analyserade materialet sĂ„ sĂ„g de hur man förvĂ€ntar sig att en god vuxen ska vara och vilka egenskaper som man tycker behövs eller i alla fall som man önskar att de fanns i dagens samhĂ€lle. SĂ„, KORT PAUS som en sammanfattning av den hĂ€r lilla presentationen sĂ„ kan man sĂ€ga att i det hĂ€r informationsmaterialet sĂ„ konstrueras verkligen âen god vuxenâ. Och hur ser dĂ„ den dĂ€r goda vuxna ut? KORT PAUS Ja en god vuxen Ă€r bĂ„de flexibel och vĂ€lutbildad och specialiserad och dessutom har den personen en tydlig könsidentitet.
saktar ner tempot
96
3. Formellt och informellt sprÄk
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
Uttal SkriftsprÄket och talsprÄket Àr olika varandra pÄ mÄnga punkter. En av dessa olikheter Àr att man i talsprÄket inte uttalar alla bokstÀver som finns i en skriven text. Detta kallas för reduktion och det Àr ett gott rÄd att öva in reduktioner för att talsprÄket ska lÄta naturligt. MÄnga tror inte att de gör sÄ mÄnga reduktioner som de faktiskt gör. De har en god minnesbild av hur orden ser ut i skrift men tÀnker kanske inte pÄ att de egentligen talar pÄ ett annat sÀtt. Lyssna gÀrna pÄ mÀnniskor i din omgivning och iaktta vilka reduktioner de gör i sitt tal. Andelen reduktioner varierar mellan olika personer och mellan olika dialekter men ocksÄ beroende pÄ i vilket sammanhang man talar. Man har mycket reduktion i informella samtal, i snabbt tal, nÀr man talar med svag röst och nÀr man talar med nÄgon man kÀnner, medan det Àr lite mindre reduktion i formella sammanhang, i lÄngsamt tal, nÀr man talar med stark röst och nÀr en person talar till mÄnga. Det förekommer alltsÄ mer reduktion ju mer informellt sammanhanget Àr. En mening som skrivs sÄ hÀr: Jag tror inte att det var roligare att lÀsa dÀr för nÄgra Är sedan.
⊠blir muntligt i ett formellt sammanhang sÄ hÀr:
Ja tror inte de va roligare att lÀsa dÀ(r) för nÄgra Ä(r)sen ⊠och muntligt i ett informellt sammanhang sÄ hÀr:
Ja tro nte de va roliare Ä lÀsa dÀ fö nÄra Ä(r)sen.
SÄ hÀr skulle början av en muntlig presentation av abstractet ovan kunna lÄta i tal:
Pe(r)nilla Fransson Ä Ann Frid ha(r) skrivit en uppsats om va de À fö(r) bilder av Pernilla Fransson och Anne Fridh har skrivit en uppsats om vad det Àr för bilder av vuxendom som ungdoma(r) fÄr, assÄ de handlar om vicka bilde(r) som finns i sÄn vuxendom som ungdomar fÄr, alltsÄ det handlar om vilka bilder som finns i sÄdan hÀr info(r)mation som ungdoma(r) fÄ(r) nÀ(r) dom ska vÀlja ti jymnasiet. hÀr information som ungdomar fÄr nÀr de ska vÀlja till gymnasiet.
© âF ö r fat ta r n a o c h S t u d en t li t t e r at u r
3. Formellt och informellt sprÄk
97
Catarina Persson och Vendela Blomström har mÄngÄrig erfarenhet av att förelÀsa och undervisa i svenska som andrasprÄk vid Stockholms universitet.
Muntlig interaktion i akademiska sammanhang
Att börja studera pĂ„ universitet och högskola innebĂ€r att man stĂ€lls inför en rad sprĂ„kliga utmaningar â inte minst gĂ€ller detta för den som har svenska som andrasprĂ„k. Vilka sprĂ„kliga redskap krĂ€vs för att kunna interagera muntligt vid seminarier, grupparbeten, förelĂ€sningar och möten? Hur förbereder och presenterar man ett muntligt anförande? Och vad stĂ€lls det för krav pĂ„ kommunikationen vid muntlig respons, handledning och opponering? Boken innehĂ„ller bĂ„de beskrivande textavsnitt och praktiska övningar som ger dig beredskap för muntlig interaktion i akademiska sammanhang. Genom en mĂ€ngd sprĂ„kstimulerande övningar pĂ„ avancerad nivĂ„ ges du möjlighet att utveckla sprĂ„ket och fĂ„r samtidigt vĂ€rdefulla insikter i samtalsmönster, sprĂ„klig variation och kommunikativ kompetens. PĂ„ sĂ„ vis fĂ„r du strategier för att bli framgĂ„ngsrik i studierna och komma till din rĂ€tt i muntligt, akademiskt sprĂ„k â en sĂ€kerhet du kan ta med dig vidare ut i arbetslivet. I denna andra upplaga av boken har uppdateringar gjorts. Muntlig interaktion i akademiska sammanhang vĂ€nder sig frĂ€mst till dig som har svenska som andrasprĂ„k. Boken passar lika vĂ€l för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska som andrasprĂ„k pĂ„ gymnasium och inom vuxenutbildning. Den kan ocksĂ„ anvĂ€ndas vid sjĂ€lvstudier motsvarande nivĂ„ C1 och C2 pĂ„ den europeiska sprĂ„kskalan CEFR. Muntlig interaktion i akademiska sammanhang kan med fördel kompletteras med boken Akademiskt lĂ€sande och skrivande. Andra upplagan
Art.nr 37396
studentlitteratur.se