9789144151090

2021 NYHETER & REVIDERINGAR: • • • • •

Solceller Avlopp Dörrslagning Spartrappan Nya attefallshuset

Arkitektens handbok Anders Bodin Jacob Hidemark Martin Stintzing Sven Nyström

Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts­innehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38736 ISBN 978-91-44-15109-0 Upplaga 13:1 © Författarna och Studentlitteratur 2008, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form, inlagan: Bokform Majbritt Hagdahl/Henrik Hast Foto, inlagan: Jacob Hidemark Grafisk form, omslaget: Tomas Rudström, Södra tornet kommunikation Printed by Dimograf, Poland 2021

ALLMÄNT BYGGNA DSDEL A R RU M M ET M AT ERI A L

Stockholm i december 2020 Författarna

BYG GN A DSP L A NERING

Välkomna till Arkitektens handbok 2021. Vår trettonde utgåva sedan 2008. Varje år uppdaterar och kompletterar vi. Nyheter i PBL, som ändringar för det så kallade attefallshuset. Små ändringar men viktiga för dem som det berör. Nu har vi avsnitt om solceller för elproduktion och avsnitt om enskilda avlopp, grundläggande principer och genomgång av olika lösningar. Vi har skrivit ett nytt avsnitt om dörrslagning, som inte bara är en praktisk fråga utan en del av hur vi upplever arkitekturen när vi rör oss i den. Till vår redovisning av olika trappor har vi nu fogat den så kallade spartrappan, som gör det möjligt att säkert och bekvämt bestiga lutningar där man annars tvingas till stegar.

Som vanligt har vi skärpt upp många figurer och texter för att både förtydliga och koncentrera. Vi har kortat ner vissa texttunga sidor för att vaska fram essensen. Vi har fortsatt det miljöarbete vi satte igång med förra upp­ lagan. Både omslagets och inlagans papper är FSC-märkt och består av 100 % återvunnen fiberråvara. Årets vinjettbilder är som vanligt från ett av den svenska arkitekturens mästerverk. I år är det museet på Birka, ritat av Gunnar Mattsson 1996. En ödmjuk byggnad som återupplivar några bortglömda byggnadsprinciper.

Vi tackar alla dem som hjälpt oss att skriva, rita och tänka kring denna nya upplaga.

L A N DS KA P

FÖRORD

BÄ RV ERK IN STA LLATI ONER S KY DD K L I MAT R EG I ST E R O C H B EG RE P P

Innehåll

Allmänt Geometri Omräkningsfaktorer Måttenheter Grekiska bokstäver och räkneord Romerska siffror samt prefix Format Skalor Plan och sektion Ritningssymboler Ritningsvikning Ritningsblanketten Beskrivningar Uppmätning 3D-skanning Måttsättning och toleranser Perspektiv Det lilla soluret Begrepp inom fastighetsrätt Planer enligt PBL Bygglov Ett uppdrags olika moment Ritningar BIM Parallella uppdrag Arkitekttävling Offentlig upphandling Entreprenader Miljöcertifieringssystem Upphovsrätt BSAB och AMA Hållpunkter för Sveriges historia Arkitekturens stilar och ismer 26 svenska arkitekturexempel Kolonnordningarna

10 21 22 24 25 26 29 31 32 37 39 43 44 52 56 63 68 72 76 86 97 105 122 124 127 131 136 138 141 143 147 148 153 154

Landskap Våra landskap

160 162 168 171 176 180 194 214 216 230 242

Inventera landskap Placering i landskapet Bevarande av befintliga kvaliteter Ekosystemtjänster Terräng och lutningar Mått och typologier Tillgänglighet Vegetation Markuppbyggnad Kritiska skeden

Byggnadsplanering Människans mått

246 Människans sinnen 256 Tillgänglighet 258 Hustyper 262 Att värdera arkitektur 267 Ekonomi och andra faktorer vid bostadsplanering i tidiga skeden 268 Teaterscen 271 Area- och volymprinciper 272 Ljud och buller 282 Skyltprogram och orientering 288

ALLMÄNT

296 301 308 310 312 323 332 342 343 346 350

Rummet och Ljus rummets föremål Ljud

Material Trä

Register och begrepp Koder

612 620 633

Byggtermer på 5 språk Sak- och begreppsregister

R EG I ST E R O C H B EG RE P P

564 569 570 573 574 577 580 588 592 598

K L I MAT

Ljuskällor IP-klasser Enskilda avlopp VVS-symboler Färgsystem Ljud Brandskydd Åskskydd Inbrotts- och beskjutningsskydd Klimatkartor

S KY DD

Installationer Försörjande system 554 Brandskydd Uppvärmningssystem, miljöpåverkan 557 Inbrottsskydd Fukt och värme 559 Beskjutningsskydd Solceller 560 Klimat Symboler för elanläggningar 563

IN STA LLATI ONER

538 545 548 550 551

BÄ RV ERK

Balktyper och fackverk Ramtyper Skivprinciper Stomsystem

M AT ERI A L

Bärverk Konstruktionselement

RU M M ET

396 Trä i byggnader, möbler och inredning 414 Faner och massivträ 425 Sten 438 Murblock 446 Taktegel 450 Murbruk och betong 452 Metall 464 Spik, skruv och mutter 480 Konstruktionsbeslag 482 Glas 484 Byggplast 485 Dukar, papp och membran 487 Textil 488 Färg 516 Golv 523 Undertak 529 Isolering 531

BYGGNA DSDEL A R

354 360 Akustik 363 Ergonomi 365 Möbleringsmått 366 Dimensionerande möbleringsmått 383 Fast och lös inredning och utrustning 386 Gardiner, draperier och ridåer 389

BYG GN A DSP L A NERING

Väggar Bjälklag Tak Fönster Dörrar Trappor samt räcken Altan/terrass/veranda Kök och hygienrum Säker vatten Öppen spis

L A N DS KA P

Byggnadsdelar Grundtyper

Byggnadsplanering Människan är alltings mått. Kapitlet börjar med en genomgång av människans mått och olika räckvidder. Därefter följer avsnitt om tillgänglighet och om möbleringsmått. Vi har även gjort en sammanställning av de vanligaste hustyperna och vad de kallas. Mycket av det som du tidigare fann i detta kapitel är nu överfört till kapitlet Landskap.

Kapitlet avslutas med en genomgång av area- och volymbegrepp som är hårt definierade och mycket betydelsefulla inom byggvärlden. Vi har också med begreppet Atemp som används för de viktiga energideklarationerna.

Gränsdragningen mellan detta kapitel och nästa kapitel om byggnadsdelar går inte att göra helt naturlig. Men grundidén är att allmänna betjäningsmått finns i detta kapitel, medan vedertagna minimimått för t.ex. toalettrum finns i nästa kapitel. Man får nog titta i båda kapitlen då man t.ex. behöver måtten på ett kök.

246 256 258 262 267 268 271 272 282 288

Människans mått Människans sinnen Tillgänglighet i planering och byggande Hustyper Att värdera arkitektur Ekonomi och andra faktorer vid bostadsplanering i tidiga skeden Teaterscen Area- och volymprinciper Ljud och buller Skyltprogram och orientering i en byggnad

2B1

246 B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS MÅTT Människans mått, kvinna

KVINNA

räckvidd 825

räckvidd uppåt

+1970

längd

+1650

ögonhöjd

+1545

axelhöjd

+1355

knoghöjd

+0740

golv

+0000

axelbredd 405

400 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.

M änniskans mått 247

BYG GN A DSP L A NERING

Människans mått, man

MAN

räckvidd

+2180

räckvidd uppåt

+1790

längd

+1660

ögonhöjd

+1460

axelhöjd

+0770

knoghöjd

+0000

golv

895 axelbredd 460

370 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.

248 B y ggnadsplanering

Människans mått, gång

KVINNA

nåhöjd +1970

MAN

+2210

längd +1650

+1790

ögonhöjd +1545

+1660

axelhöjd +1355

+1460

armbågshöjd +1040

+1140

knoghöjd +0740

+0770

golv +0000

man

880

kvinna

780

räckvidd

+0000 steglängd

man

630

kvinna

630

 Knoghöjden hos en vuxen människa är ungefär densamma oavsett ­människans längd. Observera att dessa mått är exempel som gäller för många men inte för alla. Både män och kvinnor kan vara kortare och längre – till exempel kan hatthyllor och klädstänger behöva sättas lägre än den gängse standarden för att passa en hel personalgrupp.

M änniskans mått 249

2B4

Människans mått, sittande

BYG GN A DSP L A NERING

räckvidd

man

880

kvinna

780

från bak till knäveck

man

490

kvinna

470

från bak till knä

man

630

kvinna

570

man

1110

kvinna

965

utsträckt ben

MAN

KVINNA

+1360

+1280 höjd

+1250

+1170 ögonhöjd

+1070

+0985 axelhöjd

+0670 +0590

+0650 armbåge +0590 översida lår

+0440

+0440 sitthöjd

+0000

+0000 golv

250 B y ggnadsplanering

Människans mått, sittande i rullstol KVINNA

MAN

nåhöjd

+1575

+1780

höjd

+1255

+1380

ögonhöjd +1155

+1280

axelhöjd +0990

+1090

strömbrytare +0800 eluttag

+1000

bordshöjd +0720 armbåge +0690 lår +0605

+0720 +0690 +0605

sitthöjd +0475

+0485

knoghöjd +0420

+0380

fothöjd +0165 tröskel +0010

+0145 +0015

golv +0000

+0000

Vändningsmått, rullstol 180˚

man

880

kvinna

780

räckvidd

2B6

man

600

kvinna

550

1500 (1300 inne i bostaden) minst 2300* 700 780*

räckvidd över bord

manuell rullstol *elektrisk utomhusrullstol

Skala 1:50

1200 1400*

 Begreppen för tillgänglighet är förvirrande. Svensk standard anger tre tillgänglighets­nivåer: Normal nivå (endast inne i bostad), höjd nivå (överallt annars, som trapphus och offentliga lokaler) samt sänkt nivå (sällsynta undantag, som ev. övervåning i ett radhus). Så höjd nivå borde egentligen heta normal nivå.

M änniskans mått 251

Passagemått Friyta passage mellan vägg och möbler BYG GN A DSP L A NERING

900 Friyta passage för person som bär t.ex. städredskap

900

1200 kortare passage 1000

Skala 1:50.

Mått i mm.

2B11 rak passage

1400

1600

Rekommendationer för fria passager för rörelsehindrade.

Ur Bygg ikapp handikapp.

A 900–1000 Kort rak passage B 1300 vid 90˚ sväng, t.ex. från korridor in i rum C 800–900 Kort passage mellan möbler.

Det mindre måttet vid låga, lätt flyttbara möbler D 800 Mycket kort rak passage, t.ex. fritt mått i öppen dörr E Vindfång ska dimensioneras så att en medföljare inte kläms av dörrbladen. Är utrymmet begränsat kan skjutdörrar eller dörrar med delade blad användas

1300 (1200 inne i bostaden) B

B A

E

A

C D

C D öppning

E

Beroende på placering ändras funktionsmåtten kring dörr.

Bygg ikapp handikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst. Svensk standard SS 914221:2006.

Riv hindren, utgiven av Handisam.

252 B y ggnadsplanering

Funktionsmått

1200

1500

2B14 Funktionsmått 1

800

700

800 250 100

700

2000

a

b

100

Passagemått Entrédörr Utökad nivå

Passagemått Entrédörr Grundläggande nivå a b 2000 300 1700 550 1500 700 1200 1150

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

a

1500

760 250

1500

100

b

1200

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemått Innerdörr Grundläggande nivå a b 300 1800 550 1600 700 1400 1150 1200

100

800 250

700

Passagemått Innerdörr Utökad nivå Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemåtten gäller mellan karm och dörrblad, vilket betyder 9M dörrar i enkla innerdörrar.

Kraftigare dörrar – balkongdörr, ytterdörr – betyder 10M för att säkerställa 800 mm fritt mått.

700

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

Mått i hörn Strömställare, larm, eluttag och liknande bör placeras 0,7–1 m från hörn. Minst ett uttag i varje rum bör vara placerat 0,8–1 m över golv i underkant.

 Ange alltid fritt passagemått på dörruppställning för ytterdörr och fönsterdörr. Rita även tröskelns detaljer för tillverkaren, och visa på ritning hur anslutningar ska ske på bygget.

M änniskans mått 253

2B15 Funktionsmått 2 Utökad nivå Publika ytor

BYG GN A DSP L A NERING

Grundläggande nivå Bostäder

900

800

kort passage mellan möbler

kort passage mellan möbler

1000

900

utrymme mellan möbel och vägg

utrymme mellan möbel och vägg

>1300

1100

mellan väggar

mellan två väggar

1300 korridor, vid 900 mm fritt mått i dörr 1200

1500

600

0

130

Rullstol, vändmått Grundläggande nivå

Grundläggande nivå Entré a

150

Rullstol, vändmått Utökad nivå

Utökad nivå Entré 200

>750

b

50

0

0

150

>1300

1100

0

130

korridor, vid 800 mm fritt mått i dörr

1300

600

korridor, vid längre passage, mer än 1 m

Grundläggande nivå a

400 500 900

b 1800 1300 1200

Utökad nivå Krav på tillgänglig klädförvaring i en bostad är 1 200 mm, i garderob eller i klädkammare + ett städskåp.

254 B y ggnadsplanering

300 (350) +2250 +2100 +2000 +1900

ögonhöjd man ögonhöjd kvinna överskåpshöjd plats för eluttag IP 20

+1660 +1545 +1400 500

högt skåp lågt skåp räckvidd man räckvidd kvinna

arbetsbänkshöjd +900 (930)

sockelhöjd

+150 (100) +0 –

2B5:5 Utrymme för upphängning av kläder

600

600

1000

1600

1000

450

Med den här höjden finns det plats plats för för de de längsta längsta plaggen plaggen med utrymme för skor skor under under något något kortare kortare plagg. plagg.

60 565 (665) skåpdjup 600 (700) bänkdjup

M änniskans mått 255

+2100 duschstång ök. spegel +1800–1900

+1000–1300

+900–1100 blandare ök. tvättställ +800–900 pappers+700–800 hållare sitthöjd +420–480 wc-stol

ök. spegel

+1800

en klädkrok

+1600

+800–2100

klädkrokar +1000–1200 uk. spegel +900 +800 ök. tvättställ

duschstång

duschreglage wc-armstöd +800 wc-pappershållare +480 sitthöjd wc-stol

+0 –

handfat monteras 200 från vägg 600 tvättställ framkant

350 centrum golvbrunn

Se avsnitt om utformning av tillgängliga hygienrum.  Duschstänger används ofta som stöd för balans. Föreskriv att infästningen av stången ska klara viss last.

BYG GN A DSP L A NERING

krokar

+1600 krokar för handdukar/ badrockar 2B5:3 badrumshöjder handikappanpassat

256 B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS SINNEN Vi använder ständigt alla våra sinnen för att registrera och tolka omgivningen.

Först när ett sinne inte fungerar märker vi kanske vilken stor betydelse det har. Det går att träna upp sina sinnen, kanske blir det helt nödvändigt om något sinne är skadat eller är helt ur funktion.

Våra sinnen är avpassade till att vi är skapta att röra oss i en hastighet av 5 km/timme.

Hörsel är vår förmåga att förnimma ljudvågor som fortplantar sig genom t.ex. luft och vatten. Vuxna människor kan uppfatta ljud i frekvens­omfånget 20–20 000 Hz, småbarn och djur uppfattar betydligt högre fre­kvenser.

• • • •

Inom 7 meter fungerar örat mycket bra för samtal.

På 35 meter är det möjligt att höra ett föredrag och svara på en fråga.

På över 35 meter hör man starkt reducerat.

Vid 1 km och mer hörs mycket kraftiga ljud, t.ex. flygplan.

Att kunna höra tal är mycket viktigt. För att höra är det för den hörselsvage viktigt att se munnen på den som talar och dess minspel.

• Om bakgrundsljuden är 40–50 dB hör man låga ljud.

Det går att samtala i en grupp eller med en enstaka person.

• Vid bakgrundsljud upp till 60 dB går det att prata med varandra, men alla ljud uppfattas inte.

• När bakgrundsljudet överstiger 60 dB kan vi inte längre föra ett vanligt samtal. Vi måste stå 5–15 cm från varandra för att prata.

Lukt är vår förmåga att förnimma och registrera olika ämnen i luften.

• På 1 meter känner vi svag lukt av människa.

• På 2–3 meter känner vi parfym.

• På större avstånd känner vi mycket kraftiga lukter.

Smak är det sinne som har kortast räckvidd. Tungans smaklökar jobbar på mycket kort avstånd och hör nära ihop med luktsinnet. Vi kan smaka på material, vilket ibland kan behövas för att säkert avgöra vad det är.

M änniskans sinnen 257

Känsel är vår förmåga att förnimma mekaniskt tryck på huden, kroppskänsla, känsla med händerna och fingertopparna. Ett uppövat finger kan registrera en upphöjning på 0,0005 mm. Känseln har stor inverkan på vår hälsa. Vi behöver beröring för att må bra.

Balans är förnimmelsen av position, dels acceleration, dels gravitationen i vårt förhållande till lodlinjen. Balansen ger trygghet. Genom att ge stöd, och lyfthjälp, genom materialval och ljussättning kan vi förstärka balansen.

Orienteringsförmågan hamnar kanske under balanssinnet. Orienteringen kan underlättas genom tydlighet i strukturen av det byggda. Utblickar hjälper oss att se var vi befinner oss genom ljus, färgsättning och skyltning.

BYG GN A DSP L A NERING

Syn är det sinne som har längst räckvidd, mycket längre än hörsel och lukt.

• På 1–2 km kan vi registrera att det är människor.

• På 100 meter kan vi se människor i socialt sammanhang, som skidåkare i en backe, fotbollsspelare på en äng.

• På 70–100 meter ser vi kön och ungefärlig ålder. Vi känner igen personer på gång och klädsel.

• På 30 meter kan vi se ansiktsuttryck, frisyr, känner igen personer som vi inte känner så väl.

• På 20–25 meter kan vi följa en stämning.

• 1–3 meter är ett normalt samtalsavstånd med detaljer och nyanseringar.

• På 0–50 cm uppfattar vi bäst starka känslor som kärlek och vrede.

258 B y ggnadsplanering

TILLGÄNGLIGHET I PLANERING OCH BYGGANDE Det är viktigt att minnas att tillgänglighetsarbete inte handlar om att skapa speciallösningar för vissa grupper, målet ska vara större än så – att skapa lösningar som kan användas av alla människor. Det har länge rått en uppfattning att personer med funktionsnedsättning har särskilda behov, behov som ska lösas med diverse särskilda lösningar och individanpassade hjälpmedel. Det är i alla lägen bättre att sträva efter lösningar som alla kan ta del av, oavsett den individuella funktionsförmågan.

En arkitekts arbete för att skapa tillgängliga miljöer innebär ett ansvar att förkovra sig och lära sig mer om de tillstånd som i olika grad hindrar runt 20 % av befolkningen att använda den fysiska miljön i vårt samhälle.

Olika funktionsvariationer innebär olika krav på utformning av miljöer och byggnader, och ska man fördjupa sig är det lämpligt att kontakta någon av organisationerna som bevakar olika gruppers intressen. DHR, som numera uttyds Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet, är förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. På deras webbplats kan man hitta länkar till olika organisationer. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har också ett rikt informationsmaterial på sin webbplats.

Gällande lagtexter finns att läsa på www.notisum.se Vems ansvar är det?

Man kan göra det enkelt för sig och hävda att det är allas ansvar, men verksamma inom byggbranschen har naturligtvis nyckelrollen. Och som projekterande, men även skissande, arkitekter har vi både möjlighet och ansvar att skapa tillgängliga miljöer. Det finns tillräckligt med lagkrav att hänvisa till och normer att utgå ifrån för att säkerställa ett fullgott resultat, och tänk på att det alltid är bättre att lösa det från början. Till exempel kan en senare tillagd ramp av tårplåt i aluminium förfula det bästa av byggnadsverk.

Funktionsnedsättning, vad är det?

I diskrimineringslagen definieras funktionsnedsättning som ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”.

En vedertagen sammanställning (Almén/Ståhl 2002) beskriver dimensionerande funktionell förmåga hos personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i relation till den fysiska miljön med nivåer och undernivåer.

En sammanfattning kan göras så här:

T illgänglighet i planering och b y ggande 259

Rullstolsburen

Rörelsenedsättning

• nedsatt funktion i ben och/eller höfter och/eller rygg, har ofta balansproblem. Använder oftast rullator, käpp eller kryckkäppar.

• nedsatt funktion i armar och/eller hand, begränsad räckvidd, kortvuxen.

• nedsatt ork och balansproblem. Kan vara medicinska tillstånd som t.ex. hjärt- och lungnedsättningar.

Synnedsättning

• kan orientera med del av synen, balansproblem.

• kan orientera med teknikkäpp/ledarhund, balans­problem.

Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv

• helt döv eller i behov av hörapparat.

• svårt att uppfatta tal och ljud, mycket distraherade av bakgrundsljud.

Kognitiv funktionsnedsättning

• utvecklingsstörning. Medfödda variationer av centrala funktioner.

• förvärvad hjärnskada. Begränsat bortfall av någon funktion.

• autism och autismliknande tillstånd. Medfödda avvikelser i centrala funktioner vilket medför svårigheter att orientera sig, att överblicka omgivningen, svårigheter att hantera plötsliga och oförutsedda förändringar m.m.

• demens.

Vilka lagar, förordningar och föreskrifter gäller?

Riksdagen antog år 2000 enhälligt en handlingsplan för funktionsnedsättningspolitiken där enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser skulle vara åtgärdade till år 2010. Det arbetet utfördes inte tillnärmelsevis fullt ut. År 2009 trädde FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsvariationer i kraft i Sverige. Det innebär att staten Sverige är juridiskt bunden till konventionen, och vart fjärde år ska regeringen lämna en rapport till FN om hur arbetet med frågorna fortskrider. I samband med rapporteringen

 När jag ritar en ramp eller en smart placerad hiss tänker jag att detta är för mig: om trettio eller femtio år, när jag kommer med rullator, kan jag ta mig in här för egen maskin.

BYG GN A DSP L A NERING

• med funktion i armar och händer och i del av bål och/eller ben.

Använder manuell rullstol.

• med viss nedsatt funktion i armar och händer och i del av bål och/eller bål och ofta med balansproblem. Använder oftast manuell rullstol.

• med nedsatt funktion i armar, bål och ben och har påtagliga balansproblem. Använder oftast elektrisk rullstol. Har ofta inte nypgrepp.

260 B y ggnadsplanering

kommer FN:s övervakningskommitté att kalla till förhör, och sedan lämna rekommendationer och beröm eller kritik. Synpunkterna förväntas forma den svenska funktionsnedsättningspolitiken.

De lagar, föreskrifter och regelsamlingar som gäller i Sverige är bl.a. Planoch bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF), Diskrimineringslagen, Boverkets byggregler (BBR), Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder (HIN 3) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser (ALM 2). Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) anger tydligt att arbetsplatsen ska vara tillgänglig.

(Tidigare stod det ”vid behov”.)

Den följande listan är avsedd att visa hur tydligt uttryckt det är i lagtexten att tillgänglighetsarbetet är en primär hänsyn.

• PBL 2 kap. 6 § anger att man redan vid planläggning och bygglovsskede ska utforma och placera byggnadsverk så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha möjlighet att använda området.

• PBL 8 kap. 1 § ställer kravet att en byggnad ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 2 § att detta gäller vid nybyggnad, ombyggnad och vid annan ändring än ombyggnad. I 8 kap. 4 § anges som ett av de tekniska egenskapskraven på en byggnad att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

• Vid ombyggnad gäller i första hand att hela byggnaden ska göras tillgänglig och användbar, och först om det inte är möjligt att tillgängliggöra hela byggnaden ska den betydande och avgränsbara del som påtagligt förnyas göras tillgänglig. Ett hinder som är avhjälpbart ska dock alltid tas bort, om det rör en lokal dit allmänheten har tillträde.

Vad som är enkelt avhjälpbart framgår av HIN 3, Boverkets föreskrifter och allmänna råd BFS 2013:9.

• Vad som gäller byggnader gäller även tomter som ska bebyggas (8 kap. 9 §), och för allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. 8 kap. 12 § nämner särskilt att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet eller användbarhet alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

Vissa undantag görs i PBL 8 kap. 6 §, för 1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet som lokalen är avsedd för.

2. ett fritidshus med högst två bostäder.

3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.

Mindre klara undantag kan gälla ombyggnad av äldre byggnader och kultur­ historiska miljöer. Men Riksantikvarieämbetet har i en rapport påpekat att det på det övergripande planet inte finns någon konflikt mellan tillgänglighet och bevarande av kulturmiljöer. Och det är också viktigt att komma ihåg att många

T illgänglighet i planering och b y ggande 261

Konkreta saker att tänka på vid projektering • Trösklar misslyckas för det mesta och borde vara en noga bevakad kontrollpunkt genom projektering, upphandling och bygge. Tröskel­ detaljer ska ritas och måttsättas, särskilt mellan inne och ute.

Dörrtillverkares dörrar är ofta bekymret, upphandlingen är en extra kritisk punkt. Enligt BBR ska trösklar inte finnas annat än när det är nödvändigt. Brand-, ljud- och klimatkrav kan föranleda trösklar. Men t.ex. är våtrumströsklar inte nödvändiga – de kan ersättas av rätt projekterade och utförda fall i våtrummet. När en tröskel måste finnas ska den vara så låg som möjligt (15 mm enligt Bygg ikapp) och vara fasad eller kompletterad med kilar så att det går lätt att rulla över den.

Rullatoranvändare är mycket känsliga för trösklar och en stor del av kommunernas bostadsanpassningsbidrag går till just trösklar. Gör trösklarna rätt från början så att vi kan bo kvar hemma och ta oss ut och in på egen hand när vi blir gamla men fortsatt rörliga tack vare rullatorn.

• Tunga dörrar ska ha automatisk öppning för att vara tillgängliga och användbara. Detta är kostnadsdrivande och blir många gånger en obehaglig överraskning när det kommer in sent i projektet. Det finns idag ingen dörrstängare på marknaden som klarar minsta brandkrav och är lätt.

• Kontraster vid trappa, ramp, armbågskontakt och dörrar är också något som ofta glöms och blir fult i efterskott.

• Plant/lutande: allt som lutar mer än 1:50 är per definition inte plant, och då krävs ramp med räcke, avåkningsskydd, rätt mått osv. En rullstolsburen eller allmänt skröplig person ska ha något att hålla sig till för att ta sig upp och ner. Se vidare om ramper på s. 192.

Diskrimineringslagen Offentlig verksamhet och företag kan anmälas för att inte ha vidtagit åtgärder mot bristande tillgänglighet. Lagen säger att alla ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Alla ska kunna ta sig in i en byggnad med samma värdighet.

Det duger alltså inte med en alternativ tillgänglig entré i ett sämre läge än huvudentrén.

BYG GN A DSP L A NERING

tillgänglighetsskapande åtgärder inte enbart innebär åtgärder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Med mindre medel kan man underlätta för personer med nedsatt hörsel eller syn, för personer med begränsad förmåga att förstå och tolka information eller personer med allergi.

I de fall man måste göra ett större eller mer synligt ingrepp kan det vara bättre och mindre förfulande att göra en riktigt byggd lösning som snarare kan upplevas som ytterligare en årsring, än att göra ett skenbart reversibelt tillägg som i material och utförande skiljer ut sig betydligt mer. Lokaler, byggnader och miljöer har i alla tider anpassats efter nya behov och användningar utan krav på reversibilitet.

Begreppet reversibelt antyder att det handlar om ett övergående problem, och det är varken ett problem eller övergående.

Arkitektens handbok 2021 Under tretton år har nu Arkitektens handbok stegvis utökats, förfinats och fångat upp förändringar i regelverk och omvärld.

Och kompletterats med nya saker som våra läsare har saknat.

2021 års upplaga innehåller nya avsnitt om solceller, avlopp, dörrslagning och ritning på den ytsnåla spartrappan. Vi har också fångat upp några små, men viktiga, förändringar av reglerna för de så kallade attefallshusen.

Arkitektens handbok är en sammanställning av de basfakta som arkitekten och byggandet behöver. Den är systematiserad och illustrerad på ett sätt som är enkelt att hantera och den innehåller ett fylligt register med begreppsförklaringar. Boken säger inte hur man ska rita hus och parker eller inreda rum, men den ger basinformationen och är ett praktiskt hjälpmedel för den som planerar, ritar, bygger, förvaltar och använder byggnaderna och landskapet.

Arkitektens handbok är framtagen både för arkitekter och för alla andra i byggprocessen, som tekniska konsulter, ingenjörer, förvaltare och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och andra byggbeskrivningar.

Boken är skriven och illustrerad av arkitekterna (SAR/MSA) Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström.

Trettonde upplagan

Art.nr 38736

studentlitteratur.se