9789144148960 by Smakprov Media AB

Studera juridik Praktiska råd till juridikstudenter

SARA GYLLENHAMMAR CAROLINA LINDÉN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43897 ISBN 978-91-44-14896-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Anna Åström Kapitelbilder: Shutterstock.com Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Förord 9 1 Inledning 11 Att studera juridik 11 Varför är studietekniken viktig? 12 2 Introduktion till juridiken 15 Vad är juridik? 15 Rättskällor 18 Juridisk metod 24 Juridisk argumentation 27 Kom ihåg! 30 3 Lära för framtiden 33 Olika lärandeformer 33 Kursplanen 34 Kursmålen 35 Kursens upplägg 38 Betygskriterierna 40 Långsiktig inlärning 41 Din motivation 42 Kom ihåg! 44 4 Studera rättskällor 47 Effektiv läsning 47 Ha ett syfte med läsningen 48 Hantera informationen 49 Översiktlig läsning 49

Rättskällorna 51 Lagtext 51 Förarbeten 54 Domstolsavgöranden 55 EU-rättens källor 59 Juridisk doktrin 63 Kom ihåg! 64 5 Föreläsningar 67 Vad är en föreläsning? 67 Att förbereda sig 68 Under föreläsningen 70 Varför ska du anteckna? 70 Vad ska du anteckna? 71 Hur ska du anteckna? 72 Efter föreläsningen 73 Att vara källkritisk 76 Kom ihåg! 78 6 Skriva juridik 81 Akademiskt skrivande 81 Språk och stilnivå 82 Struktur 83 Källor och hänvisningar 85 Kom igång med skrivandet 86 Syfte och frågeställning 86 Metod 89 Disposition 90 Skrivprocessen 92 Att hitta knäckfrågan 92 Språk och stil i juridiken 93 Hitta och hänvisa till källor 94 Ett analytiskt förhållningssätt 95 Konsten att besvara frågeställningen 96 Analysera självständigt 96

Att opponera 98 Kom ihåg! 99 7 Juridisk kommunikation 101 Vad är juridisk kommunikation? 101 Kommunikation i utbildningen 103 Seminarium 104 Grupparbete 105 Nervös av att tala inför grupp? 106 Kom ihåg! 107 8 Studera inför examinationen 109 Olika examinationsformer 109 Salstentamen 110 Muntlig tentamen 111 Hemtentamen 112 Material på examinationen 112 Lagboken 113 Litteraturen 115 Dina egna anteckningar 116 Hur besvaras en tentamensfråga i juridik? 116 Omprövning och omtentamen 118 Fusk och disciplinåtgärder 119 Kom ihåg! 120 9 Fysisk aktivitet som studieteknik 123 Kan träning höja dina studieresultat? 123 Kom ihåg! 124 10 Juridik i arbetslivet 127 En rättslig expert på myndighet 127 En biträdande jurist på advokatbyrå 128 En kommunal förhandlingschef inom arbetsrätt 129 En forskare och lärare i civilrätt 131 En advokat med egen byrå 133

En förhandlande ombudsman på fackförbund 133 En domare på tingsrätt 135 En advokat och delägare i större affärsjuridisk byrå 136 En hovrättsassessor och doktor i familjerätt 137 Slutord 141

Förord

Vi som har skrivit den här boken studerade till jurister vid Lunds universitet. Idén till boken kom av att vi under slutet av utbildningen upplevde att vi hade fått perspektiv på juridiken och de akademiska studierna som hade varit bra att ha redan tidigare under studietiden. Det är tufft att studera juridik oavsett vilken bakgrund du har och hur ditt liv ser ut, men det blir lättare med tiden. I takt med att du lär så anpassar du dig och hittar nya sätt att hantera studierna. Den här boken innehåller massor av tips och råd som upptäckts av studenter längs vägen. Det är vår förhoppning att den ska underlätta din studietid och ge dig ett försprång i lärandet. Vi vill förstås tacka alla som bidragit till att göra idén till verklighet. Familj och vänner som läst och kommenterat. Vår förläggare Mareike Persson och alla andra på förlaget som trodde på oss och vågade satsa. Vi vill också tacka alla som så generöst delat med sig av sin tid och goda råd. Det har varit väldigt givande att få prata med er och höra om era perspektiv: Pernilla Jäderberg, Louise Kruse, Beatrice Rodin, David Dryselius, Karl Henrik Östberg, Elisabeth Bull, Göran Lundahl, Carl Sjöstedt och Marie Göransson. Lund, januari 2021 Carolina Lindén Sara Gyllenhammar

1 Inledning Juridik kan uppfattas som ett invecklat och svårförstått ämne. Det kan bero på att det juridiska språket känns krångligt och att det finns väldigt många lagar och mycket litteratur att studera. Det ställs dessutom höga krav på att du som student ska kunna reflektera över juridiska problem på ett självständigt sätt. Vare sig du ska läsa ett yrkesprogram eller en fristående kurs i juridik kommer du i den här boken få tips som hjälper dig att förstå hur du lär dig juridik.

Att studera juridik Med den här boken vill vi ge råd, stöd och kunskap till nyblivna juridikstudenter. Många tycker att det tar lång tid att komma in i studierna och att det juridiska språket är krångligt. Ämnet juridik är ganska komplext och det kan vara svårt att lära sig hur juridiken fungerar. Om du läser vid ett juristprogram så vet du att det krävs höga betyg för att komma in på utbildningen. Det påverkar studiemiljön. När du kommer till juristprogrammet träffar du många andra ambitiösa studenter som precis som du kämpat hårt för sina betyg, och en del som är vana vid att vara bäst i klassen. Det kan vara lockande att jämföra sig med sina kurskamrater, men juridiken är ny och svår för många nyblivna studenter. Att jämföra sig med kursare kan leda till att du känner dig misslyckad och inte upp-

1 Inledning lever att du har kontroll medan alla andra verkar ha koll på läget. Det är helt normalt att känna så i början! Första tiden av dina juridikstudier kan kännas överväldigande. Du ska orientera dig bland alla juridiska termer, rättsfall, litteratur och otaliga regler. Det är inte lätt att veta vad som förväntas av dig. Hur ska du hinna läsa flera tusentals sidor kurslitteratur under en begränsad tid? Hur mycket tid är rimligt att lägga på studierna? Är det normalt att känna sig vilsen och inte förstå det juridiska språket? I den här boken kommer vi att introducera ämnet juridik på ett sätt som underlättar för dig att ta in den kunskap du får i dina studier, så att du kan nå såväl kursmålen som dina egna mål med studierna. För att lära dig juridik behöver du nämligen ha en bas kunskap om vad juridik är och hur juridisk problemlösning går till. Vi vill också peppa dig som är ny i ämnet. Det kommer kanske att kännas omvälvande i början av dina juridikstudier, men det blir bättre. Med hjälp av rätt studieteknik och kunskap om hur juridiken fungerar kommer du snabbare att komma in i studierna och maximera dina chanser för en lyckad, rolig och givande studietid.

Varför är studietekniken viktig? Alla studenter har en studieteknik, medveten eller omedveten. Det handlar om att du strukturerar studierna på ett sätt som fungerar för dig och ger dig bästa möjliga förutsättningar för inlärning. Det är väldigt individuellt vad som fungerar och du kan behöva studera ett tag innan du hittar den teknik som passar just dig bäst. Din studieteknik är viktig för att du ska kunna ta till dig kunskapen i ett lärande för framtiden. Kunskapen ska finnas kvar efter att du avslutat studierna. Studietekniken ska också hjälpa dig att slippa uppleva onödig stress. Det är tyvärr ganska vanligt bland juriststudenter att uppleva stress och känna press inför studierna. Med verktyg för att hitta rätt studieteknik vill vi hjälpa dig att förhindra negativ studiestress. Då kan du i stället lägga din energi på att få ut så mycket som möjligt av dina juridikstudier.

1 Inledning När du studerar juridik kommer du att lära dig en metod för hur lagen ska tolkas. Vi kallar det den juridiska metoden. Genom att låta den juridiska metoden ligga till grund för din studieteknik kommer du lättare att kunna ta till dig av den kunskap som lärs ut. Hur du ska göra det kommer du att förstå när du läser vidare. Ett generellt råd som vi vill förmedla till alla juridikstudenter är: Låt juridiken ta tid! I början av studierna kommer du spendera mycket tid med att lära dig hitta i böckerna, slå i lagboken och förstå det juridiska språket. Under hela din studietid, och som yrkesverksam, kommer du dessutom ständigt att utvecklas och bli bättre på den juridiska metoden. I takt med att du utvecklas och lär dig mer om problemlösning kommer du uppleva att juridiken blir mer givande. Ge inte upp direkt, det tar tid att lära sig juridik!

2 Introduktion till juridiken I det här kapitlet går vi igenom vad ämnet juridik handlar om. Vad är juridisk metod och vilka är rättskällorna? Vilken roll har argumentation i juridisk problemlösning? Du kommer att få fördjupad kunskap om det under dina studier men här får du överblick av juridikens grunder.

Vad är juridik? I många situationer styrs människors beteende av att de förväntas agera på ett visst sätt. Det kan vara för att människor uppfattar att omgivningen har vissa krav på dem eller för att det finns bestämda lagar och regler. Juridik är i grund och botten en lära om tolkning av regler. Ibland påverkas människor av regler och normer som inte hör till juridiken. Hit hör till exempel spelreglerna i ett sällskapsspel. Att de inte hör till juridiken betyder att det inte finns några statliga organ som polis eller myndighet som ser till att reglerna följs. Ingen kan anklagas inför domstol för att ha fuskat i Monopol. För att förstå vilka regler som tillhör juridiken måste vi sätta fingret på innebörden av det som jurister kallar för rättsregler. Rättsreglerna skiljer sig från andra normer och regler genom att de har en bindande effekt. Det innebär att reglerna inte får brytas mot och om det ändå händer så får det konsekvenser som

2 Introduktion till juridiken kan framtvingas av offentliga organ, till exempel domstolar. För att en regel ska vara en rättsregel måste den kunna hittas i en rättskälla. Den viktigaste rättskällan är lagen, men det finns rättsregler även i andra källor som domstolsavgöranden och internationella överenskommelser. Det centrala för att en viss regel ska höra till juridiken är alltså dess ursprung. På ett eller annat sätt kommer alla i kontakt med rättsregler i sin vardag. Det kan vara på ett direkt sätt, genom att du får ett beslut från Försäkringskassan, hyr ut din lägenhet i andra hand eller får parkeringsböter. Det kan också vara på ett indirekt sätt, som när lagen styr hur din utbildning är utformad eller avgör var du kan köpa vissa produkter, som läkemedel och alkohol. När vi tar del av nyhetsrapportering stöter vi ofta på mer eller mindre politiska diskussioner om juridik. Det kan handla om att en viss händelse har fått juridiska följder som diskuteras och kritiseras. En stor del av lagstiftningen har tillkommit efter politiska och mediala debatter. Ett modernt exempel är debatten om sexualbrott och sexualitet som ledde till den så kallade samtyckeslagstiftningen. Att uppleva juridikens effekter på samhället är kanske det vanligaste sättet att komma i kontakt med ämnet. Dina juridikstudier kommer att bygga på en annan bild av juridiken. När jurister arbetar med juridik så är det inte effekten av en viss lagstiftning som är i fokus utan lagstiftningen som sådan. Juristens uppgift är inte att studera verkligheten utan regelsystemet. Många andra vetenskaper bygger på just studier av verkligheten. Kriminologi studerar varför människor begår brott och hur samhället hanterar det. Sociologi studerar hur mänskliga samhällen fungerar och utvecklas. Socialantropologi studerar likheter och olikheter mellan mänskliga och samhälleliga relationer i olika kulturer. Juridiken studerar i stället ett system av regler. Inom juridiken finns en metod för att förstå vad en viss rätts regel innebär. Metoden kallas den juridiska metoden. När du arbetar med den juridiska metoden är det problemlösning som står i

2 Introduktion till juridiken fokus. Vad innebär rättsregeln och hur ska den tillämpas på en specifik situation? Rättsreglerna har sin förankring i verkligheten genom att de syftar till att antingen motsvara verkligheten eller forma den på något sätt. Den juridiska problemlösningen utgår från regelsystemet men har en koppling till verkligheten eftersom den som tolkar lagen utgår från och ska avgöra vad som gäller i en specifik situation. Under dina juridikstudier kommer du märka att två olika dimensioner sammanblandas – å ena sidan regelsystemet, å andra sidan verkligheten som det tillämpas på. En och samma regel kan tillämpas på väldigt olika sätt eftersom omständigheterna i verkligheten kan skifta. Det är sällan som omständigheterna vid två olika lagbrott är helt lika och ändå ska samma lag kunna gälla i båda situationerna. Det här kan ge upphov till en del problem och det är orsaken till att juristen tillämpar den juridiska metoden. Med hjälp av metoden tolkas lagen.

EXEMPEL Lagtolkning 3 kap. 5 § Brottsbalken Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller annan smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som tillfogar en annan person sjukdom har gjort sig skyldig till misshandel. Det kan innebära att en person som lider av sjukdomen hiv döms för misshandel om hen sprider sjukdomen genom att ha en sexuell relation med en person som inte känner

2 Introduktion till juridiken till diagnosen. Men kan det vara fråga om misshandel även om din kurskamrat ljuger om att hen är frisk och du därefter blir smittad med en riktigt jobbig influensa? Lagtexten svarar inte på den frågan utan måste tolkas.

Oavsett vilket område av rättsregler du studerar är det den juridiska metoden du kommer lära dig att bemästra. Du tjänar mycket på att ha en studieteknik som möjliggör en bra inlärning av den juridiska metoden. Utgångspunkten i den juridiska metoden är att juristen ska kartlägga vilken rättsregel som gäller i en viss situation genom att studera rättskällorna. Ibland är det inte givet hur en viss rättsregel ska tolkas. Det beror på att lagen inte kan reglera varje situation som skulle kunna uppstå utan måste vara generellt utformad. Juristen använder sig av olika metodiska tolkningsregler och om det ändå inte står helt klart hur en rättsregel ska tillämpas i en särskild situation hittas svaret genom juridisk argumentation. Argumentation har stor betydelse i juridiken så din studieteknik bör även fokusera på att utveckla din förmåga att argumentera. R ÄT TSK Ä L L OR

Alla rättsregler kan hittas i en rättskälla. Om en regel inte har sitt ursprung i en rättskälla så hör den inte till juridiken. För att ta reda på vilka rättsregler som finns och förstå vad de innebär i en specifik situation kommer du att få lära dig att tolka rättskällorna. Den första tolkningsregeln du får lära dig är enkel – rättskällorna har en inbördes hierarki. En rättskälla som har högre rang i hierarkin har företräde framför de andra rättskällorna. De rättskällor som finns är ordnande enligt följande hierarki.

2 Introduktion till juridiken

1. Grundlagar 2. Internationella överenskommelser 3. Lagar 4. Domstolsavgöranden 5. Lagförarbeten 6. Sedvana 7. Juridisk doktrin Det här innebär att till exempel ett domstolsavgörande som strider mot en grundlag inte får tillämpas. Grundlagen är nämligen av högre rang. Grundlagar Sverige har fyra grundlagar. Det är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna står högst i rang för att deras innehåll är sådant som anses vara särskilt viktigt att skydda i en demokrati. Det gäller framför allt rättigheter som betraktas som grundläggande mänskliga rättigheter samt hur staten utövar sin makt över folket och vice versa. En följd av grundlagarnas status är att de inte kan ändras hur lätt som helst. För att ändra en grundlag krävs en process av omröstningar i riksdagen och att två riksdagsval genomförts från det att förslaget presenterats till att det antas. Internationella överenskommelser Internationella överenskommelser kan vara av väldigt olika karaktär. Här kan vi skilja mellan det som tillhör EU-rätten och andra internationella överenskommelser. Det finns en mängd rättsregler som gäller till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, EU. På samma sätt som den svenska riksdagen stiftar lagar kan EU-parlamentet skapa rättsregler som medlemsstaterna och dess medborgare måste följa. De kallas förordningar eller direktiv.

2 Introduktion till juridiken Andra internationella överenskommelser kan vara avtal som flera länder ingått med varandra. Miljöfrågor är ett modernt typexempel på sådant som regleras i internationella avtal mellan världens länder. Ibland är det organisationer som står för själva skrivandet av avtalet som sedan undertecknas av de olika länderna. Ett sådant exempel är FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Lagar Även om lagarna inte står högst i rang enligt rättskällornas hierarki så kommer de att ha stor betydelse i dina studier. Det beror på att grundlagar och internationella överenskommelser ofta utformas väldigt vagt och generellt medan lagar är mer precist utformade. Lagen är ofta din utgångspunkt när du ska tolka hur rättsreglerna ska tillämpas i en specifik situation. Lagen har därför stor praktisk betydelse. Hur processen går till från förslag till lag regleras i regeringsformen. Kort sagt är det riksdagen som beslutar om att anta och ändra lagar. Innan ett sådant beslut tas måste lagförslaget utredas, först i riksdagen och sedan av regeringen. Utredningsprocessen tar ofta lång tid och avslutas med en omröstning i riksdagen. Regeringen har en viss möjlighet att besluta om regler utan att blanda in riksdagen. Det är ett annat slags rättsregler som kallas förordningar. De är bindande på samma sätt som lagar men har lägre rang i hierarkin. Även myndigheter kan besluta om nya regler. De kallas allmänna råd och är inte bindande på samma sätt som lagar men tillämpas oftast som om de vore det. Allmänna råd som strider mot andra rättsregler kan dock inte tillämpas. Domstolsavgöranden Domstolsavgöranden är beslut som domstolen har tagit i specifika rättsfall. Sådana beslut kallas vanligen för domar. Domar är betydelsefulla för den som studerar juridik. Du använder dem inte enbart för att ta reda på vad rättsreglerna säger utan

2 Introduktion till juridiken för att få en praktisk inblick i hur lagtolkning går till. När du läser och diskuterar rättsfall utvecklar du din förmåga att tänka som en jurist. Domstolsavgöranden har stor betydelse vid lagtolkning, särskilt om lagen är vagt utformad. En dom tydliggör hur lagen ska tillämpas i praktiken. När de högsta domstolarna dömer i ett specifikt fall får domen prejudikatvärde. Prejudikat är ett viktigt ord inom juridiken. Att en dom har prejudikatvärde betyder att den inte enbart bestämmer vad som gäller i den specifika situationen utan ger uttryck för en generell rättsregel. Den tolkningen – eller prejudikatet – används sedan av alla domstolar i mål med liknande omständigheter. Lagförarbeten Lagar är ofta väldigt generellt formulerade. Orsaken till det är att en och samma lag ska kunna tillämpas i många olika situationer. Det lämnar mycket utrymme för tolkning. Av den anledningen beskriver lagstiftaren ofta mer eller mindre ingående hur lagtexten ska tolkas i det som kallas lagförarbeten. Förarbetena är alla dokument som skrivs i samband med att lagen tillkommer. När en ny lag tillkommer har det normalt föregåtts en av mängd utredningar. Det börjar med att regeringen eller en riksdags ledamot skriver ett förslag på någonting som de menar borde bli lag. Förslaget kallas motion. Om riksdagen håller med om att motionen borde utredas skriver regeringen ett så kallat direktiv som tillsätter en utredning. Utredningen består av en grupp riksdagsledamöter eller andra sakkunniga som undersöker hur en sådan lag kan formuleras och vad den kan få för effekt i samhället. Resultatet blir en slags rapport som ingår i Statens offentliga utredningar och förkortas SOU. Den skickas ut till olika organisationer och myndigheter som är kunniga på området. Som svar skriver de en så kallad remiss som innehåller eventuell kritik eller kommentarer på utredningen. Ibland kan ett förslag bli så kritiserat av remissinstanserna att regeringen beslutar att avsluta processen här. Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget skrivs ett

2 Introduktion till juridiken Lag Antas Proposition Antas Direktiv Antas

SOU

Avslås

Remisser Avslås

Motion Avslås

lagförslag som lämnas till riksdagen för omröstning. Lagförslaget kallas proposition och är ofta ganska omfattande. Lagförarbeten omfattar alla olika dokument som produceras under lagstiftningsprocessen. Det är framför allt propositioner som har betydelse när vi tolkar rättsregler eftersom de befinner sig närmast själva lagtexten. Även själva utredningen, SOU, kan ha stor betydelse för tolkningen, särskilt om propositionen hänvisar till den. Förarbeten skapar inga rättsregler men de ger ofta mycket ledning i hur lagar ska tolkas. Sedvana Sedvanor är sådana oskrivna regler som vi följer utan att tänka på det. En vardaglig sedvana är att ta i hand när vi hälsar på någon eller ta av oss skorna när vi besöker någons hem. Inte alla sedvanor får samma status som rättsregler. Bindande sedvanor är sådana som normalt tillämpas inom en viss bransch. Sådana sedvanor kan få en utfyllande effekt på avtal. Det betyder att om två personer som ingått avtal har olika syn på hur avtalet ska tolkas i någon del så kan sedvanan i deras bransch ha betydelse.

2 Introduktion till juridiken

EXEMPEL Sedvanans utfyllande effekt Tänk dig att en florist köper plantor från en grossist och att det är en sedvana i branschen att plantor levereras som över 20 centimeter höga. Om floristens plantor är under tio centimeter höga när de levereras kan grossisten anses ha brutit mot avtalet. Det gäller även om det inte uttryckligen står någonting om plantornas storlek i deras avtal. Sedvanan betraktas som en outtalad del av avtalet.

Sedvana kan uppfattas som en svårtillgänglig rättskälla eftersom den sällan finns nedskriven någonstans. Det är framför allt i näringslivet som sedvanan kan få betydelse. Juridisk doktrin Juridisk doktrin är litteratur som är skriven av erfarna jurister. Hit hör normalt det som är kurslitteratur på juridiska kurser, särskilt juristprogrammen. Den juridiska doktrinen kan ha betydelse för tolkning av rättsregler på olika sätt. Ibland sammanfattar den rättsreglernas innebörd. Särskilt betydelsefullt är doktrinens sammanfattande funktion när det gäller allmänna rättsprinciper. Det är ett slags outtalade rättsregler. Sådana principer talas sällan om i vare sig lagstiftning eller domstolsavgöranden, men de är ändå ett slags rättsregler eftersom de tillämpas. Ett exempel är principen som kallas ”pacta sunt servanda” som betyder ”avtal skall hållas”. Det är en princip som domstolen sällan uttalar sig om men ändå utgår ifrån. Sådana rättsregler har skapats genom att de har fungerat som utgångspunkt för lagstiftaren och domstolen. De beskrivs dock endast i den juridiska doktrinen. Juridisk doktrin kan också få betydelse när den argumenterar för att en viss rättsregel ska gälla, trots att det inte är helt klart att

2 Introduktion till juridiken den gör det. Om en situation uppstår där det är svårt att avgöra hur rättsreglerna ska tillämpas kan doktrinen få betydelse genom att den lösning som författaren argumenterar för blir gällande. Rättsregeln skapas då inte av doktrinen men om det förs en tillräckligt stark argumentation kan det bli så att den betraktas som gällande rättsregler. Det är ett tydligt bevis på hur stor betydelse som argumentation verkligen har i juridiken. J U R I DISK M ETOD

Du använder metoder dagligen utan att reflektera över det. När du lagar mat och följer ett recept använder du en metod. Du sätter upp ett mål för dig själv och bestämmer dig för vilka steg du måste genomgå för att nå målet. När du ska förstå hur en viss rättsregel ska tolkas i en specifik situation så krävs en metod för det. Som nybörjare i juridiken kan det låta krångligt, men den juridiska metoden är i själva verket ditt hjälpmedel. Tänk på den som ett recept som du måste följa för att uppnå en förståelse för rättsreglerna. Den juridiska metoden kan sammanfattas i tre steg. Steg 1 Tolka vilka rättsregler som kan bli tillämpliga Steg 2 Tillämpa rättsreglerna på den specifika situationen Steg 3 Argumentera för att din tolkning och tillämpning är korrekt

Det här är den metod du kommer att använda dig av när du löser juridiska problem både i arbetslivet och under studierna. I det första steget undersöker du rättskällorna och jämför de mot den situation du utreder. Du ska hitta de regler som är relevanta.

2 Introduktion till juridiken

EXEMPEL Juridisk problemlösning del 1 Anna har förlorat en smarttelefon som hon lade på sin skolbänk under en föreläsning. Hon lämnade den obevakad medan hon gick till cafeterian och köpte kaffe under en paus. Nu misstänker hon att någon har stulit den.

För att kunna utreda om en stöld har begåtts behöver du förstå vad ett rekvisit är. Rekvisit är en juridisk term som innebär att ett, eller flera, villkor måste vara uppfyllda för att en viss rättsregel ska kunna tillämpas. Vid brottet stöld måste fyra olika rekvisit vara uppfyllda för att någon ska kunna straffas. Stöldparagrafen ser ut som följande, där de fyra rekvisiten är understrukna. Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

Att olovligen tager är ett rekvisit innebär att om den som har tagit något som tillhör en annan hade tillåtelse att göra det så har ingen stöld begåtts. Det måste ha tagits utan lov. Vad annan tillhör betyder att det måste finnas en ägare. Om ingen äger det som försvunnit så har ingen stöld begåtts. Att brottslingen ska ha haft uppsåt att tillägna sig det betyder att hen ska ha haft en avsikt att använda stöldgodset på något vis. Att flytta en sak från punkt A till punkt B innebär därför inte nödvändigtvis att en stöld har begåtts. Rekvisitet att tillgreppet innebär skada är uppfyllt när ägaren på något vis skadats, till exempel genom ekonomisk förlust.

2 Introduktion till juridiken

EXEMPEL Juridisk problemlösning del 2 Det är möjligt att misstänka att någon har tagit Annas smart telefon utan samtycke med avsikt att behålla den. Förlusten innebär ekonomisk skada för Anna så hennes påstående att smarttelefonen är stulen kan vara rätt.

Nu har du avklarat det första steget genom att tolka rättsregelns innebörd och fastställa att det är möjligt att den är tillämplig. I det andra steget av den juridiska metoden ska du til�lämpa rättsregeln på den specifika situationen. Du går igenom alla rekvisiten och ser om de verkligen överensstämmer med verkligheten.

EXEMPEL Juridisk problemlösning del 3 Har någon verkligen olovligen tagit Annas smarttelefon, eller är det möjligt att hon själv har förlagt eller tappat den? Om någon verkligen tog den, hade personen uppsåt att tillägna sig den eller kan det vara en ex-pojkvän som tagit den för att retas?

Alla omständigheter som kan bevisa att rekvisiten är uppfyllda har rättslig relevans. Andra omständigheter, till exempel ägarens och tjuvens relation till varandra, är inte relevanta även om det kan upplevas som viktiga för de som är personligt inblandade. När du tillämpar en rättsregel utgår du från rättskällorna. Där hittar du information om både rättsregeln i sig och hur den ska tolkas. De olika rättskällorna samverkar med varandra. Domstolen preciserar ofta hur en viss rättsregel ska tolkas och tillämpas.

2 Introduktion till juridiken I förarbeten framgår hur lagstiftaren avsett att rättsregeln ska tillämpas. Du måste studera alla relevanta rättskällor för att ta reda på hur din specifika situation ska tolkas. I det tredje steget argumenterar du för att din tolkning av rättsregeln och tillämpning av den i den specifika situationen är korrekta. En viktig del av argumentationen är att kunna urskilja vilka omständigheter som har rättslig relevans. J U R I DISK A RGUM EN TAT ION

Eftersom det inte alltid är självklart hur en rättsregel ska tillämpas i en specifik situation är dina argument viktiga. Juridiken fungerar nämligen inte som matematik där du kommer fram till ett säkert svar. I början kan det vara svårt att ta till sig att det sällan finns några självklara svar och att det i stället ofta finns ett stort utrymme för argumentation. Ditt sätt att argumentera kan vara avgörande för hur trovärdig din tolkning är. Om du från den här boken kan ta med dig att argumentation är en stor del av juridiken – då har du kommit långt på vägen mot att bemästra den juridiska metoden och klara av dina studier. En juridisk argumentation grundas i att du har gjort en tolkning av rättsreglerna som du sedan vill tillämpa i en specifik situation. Det räcker inte att påstå att en viss rättsregel ska vara tillämplig. Rättsregler är alltid generellt utformade för att vara tillämpliga i en mängd olika situationer. Därför är det viktigt att du kan lägga fram en bra argumentation om varför rättsregeln ska tillämpas i just din situation. Det mest centrala är att dina argument har rättslig relevans. Det innebär att dina argument måste utgå från rättsregelns rekvisit och härledas ur en rättskälla. Rekvisiten sätter ramarna för vilka argument som är relevanta. Rättsregeln och din tolkning av dess innebörd talar om för dig vilka omständigheter som har rättslig relevans och på vilket sätt. När du argumenterar är det viktigt att du ser din tolkning ur olika perspektiv. Du bör reflektera över vilka andra tolkningar som kan göras och argumentera emot dem. Om du inte har funde-

2 Introduktion till juridiken rat över vilka svagheter dina argument har är risken stor att någon annan gör det. Du ska kunna kritisera din egen tolkning för att hitta argument som försvarar den. För att försvara din argumentation kan du ha nytta av att se rätten ur nya perspektiv. Det hjälper dig att tänka kritiskt. Det kan handla om att se argumenten ur olika inblandade parters perspektiv.

EXEMPEL Juridisk problemlösning del 4 Personen som hade tagit Annas smarttelefon kan ha en annan version av händelsen. Annas ex-pojkvän hade kanske gett henne den i present och menat att deras relation var ett villkor för gåvan. När förhållandet tog slut menade han att hon inte längre hade någon rätt att behålla den.

Det kan även handla om att se en viss tolkning ur olika ideologiska perspektiv eller att använda så kallade hjälpvetenskaper. Du kan till exempel se rättsreglerna ur ett sociologiskt, historiskt eller genusvetenskapligt perspektiv. Ibland får du hjälp av lärare och kurslitteraturen att se rätten ur olika perspektiv. Det är ändå möjligt att du upplever att den juridiska metoden lärs ut utan att ge några andra perspektiv än det strikt juridiska. En stor del av att använda juridik praktiskt går ut på att vrida och vända på dina argument för att kunna försvara dem. Genom att se rättsregler ur olika perspektiv blir du vassare på att argumentera. Du kommer troligen få lära dig att tolka rättsregler på ett sätt som utgår från ett domstolsperspektiv. Det innebär att du lär dig att tillämpa reglerna på samma sätt som en domare hade gjort. Om du ska arbeta med juridik utanför en domstol är det viktigt att förstå att rättsreglerna inte alltid tillämpas så nitiskt. Bara för

2 Introduktion till juridiken att rättsreglerna säger att något särskilt gäller betyder inte det att det kommer att inträffa. Många konflikter löses med hjälp av juridiskt kunniga personer utanför domstolen. I en sådan situation kan argumentationen se annorlunda ut. Rättsreglerna sätter ramarna för argumentationen men lösningen kan komma att bli en helt annan. Ett exempel är avtal som kan regleras på ett annat sätt än vad som gäller enligt lag, men ändå vara juridiskt bindande. Särskilt av den anledningen är det viktigt att kunna se rättsreglerna ur olika perspektiv.

EXEMPEL Juridisk problemlösning del 5 Om det inte finns några bevis på att ex-pojkvännens gåva till Anna var villkorad med att relationen skulle fortsätta, kan han ha begått en stöld genom att ta den. Men efter händelsen tar Anna och ex-pojkvännen hjälp av en jurist för att skriva ett avtal om att hon ska behålla telefonen tills studiemedlet kommer och hon har råd att köpa en ny. I stället för att Anna gör en polis anmälan löser de konflikten genom att ingå ett avtal om att hon senare ska ge tillbaka den. Avtalet är bindande och Anna kan inte hävda att ex-pojkvännen begått stöld om han tar tillbaka den när studiemedlet har kommit även om hon ändå väljer att inte köpa en ny.

2 Introduktion till juridiken

Kom ihåg! • Ämnet juridik handlar om tolkning av rättsregler. • Alla rättsregler hittas i rättskällorna som har en inbördes hierarki. • Rättskällorna är grundlagar, internationella överenskommelser, lagar, domstolsavgöranden, lagförarbeten, sedvana och juridisk doktrin. • De omständigheter som enligt lagen måste föreligga för att regeln ska bli tillämplig kallas rekvisit. • Med den juridiska metoden tolkar du vilka regler som kan bli tillämpliga med hjälp av rättskällorna, tillämpar dem på en specifik situation och argumenterar för varför din tolkning och tillämpning är korrekt. • Argumentation är en viktig del av juridiken eftersom det sällan är helt givet hur en viss rättsregel ska tolkas i en specifik situation. • Det viktigaste för den juridiska argumentationen är att argumenten har rättslig relevans. • Ett bra sätt att utveckla en god argumentationsförmåga är att se olika tolkningar ur flera perspektiv.

Sara Gyllenhammar (t.v.) och Carolina Lindén (t.h.) har båda juristexamen från Lunds universitet. Sara jobbar som konsult och driver egen juristbyrå inom ekonomisk familjerätt. Carolina är biträdande jurist på en advokatbyrå.

Studera juridik Praktiska råd till juridikstudenter Funderar du på att studera juridik eller har du precis blivit antagen till juridikstudier? Då riktar sig denna bok till dig! Att läsa juridik skiljer sig från att studera många andra ämnen. Juridikstudier kan upplevas som tunga och svårbegripliga – men det blir lättare med tiden. I denna bok introduceras ämnet på ett sätt som hjälper dig att ta in den kunskap du får, så att du kan nå såväl kursmålen som dina egna mål med studierna. Boken innehåller massor av praktiska tips och råd om till exempel effektiv läsning, att studera rättskällor, att lära för framtiden och även om hur man skriver juridik. Dessutom möter du några verksamma jurister som berättar om hur de arbetar med juridik i yrkeslivet. Det är vår förhoppning att boken ska underlätta för dig under din studietid och ge dig ett försprång i lärandet. Den ska även hjälpa dig att bygga en stadig grund för att kunna behålla och använda den kunskap du får, så du får nytta av den i praktiken, efter utbildningen.

Art.nr 43897

studentlitteratur.se