9789144141985 by Smakprov Media AB

MÖTA DEN SOM SÖRJER Flera perspektiv på sorg efter dödsfall INGER BENK EL

Denna titel har tidigare getts ut av Meyer och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller ett fåtal ändringar jämfört med den första upplagan men innehållet har uppdaterats med aktuell forskning och med nya referenser.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43541 ISBN 978-91-44-13095-8 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Fransisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

INNEHÅLL

FÖRORD

1 Inledning  Sorg – en del i livet  Livshistorien – var i livet man befinner sig   Utvecklingsfaser  Lugna och turbulenta perioder

13  15  16  16  18

2 Historiskt perspektiv på död och sorg  Förändringar i var man dör och i livslängd   Ceremonier och begravningsseder vid dödsfall  Kyrkogårdar och gravar  Begravningskostnader  Sorgens klädkod   Dödsannonser  Att tala om döden

21  22  23  26  27  29  30  31

3 Olika teorier om sorg  Freud: Sorg och melankoli   Lindemann: Akut sorg  Bowlby: Sorgens process  Weiss: Förlust och återhämtning  Cullberg: Den traumatiska krisen  Ett nytt sätt att se på sorg  Myter om sorg i tidigare forskning  Klass, Silverman, Nickman: Continuing bonds (fortsatt relation)   Fyhr: Att möta människor i sorg   Sorg före ett dödsfall

33  34  35  36  37  38  39  40  41  43  45

Kultur- och genusperspektiv i sorg  Kulturellt perspektiv på sorgen  Genusperspektiv på sorgen  När sorgen fastnar – komplicerad sorg

46  46  47  49

4 Sorgens process och skeden  Syftet med sorgeprocessen  Påverkan på sorgeprocessen  Sorgen tar olika lång tid  Sorgeprocessen  Förstår – men förstår ändå inte   Första tiden efter dödsfallet  Beslut och åtgärder för framtiden  Reagerar med starka känslor  Gråt   Besvikelse  Vrede   Skuld och skam  Den verkliga skulden  Den upplevda skulden  Överlevnadsskulden  Skam  Vemod  Existentiella frågor  Förståelsen för vad som har hänt växer  Vanan i det gamla livet börjar brytas  Den nya tillvaron börjar bli verklig  Forma det fortsatta livet  Fysisk och psykisk hälsa  Psykisk hälsa  Fysisk hälsa

53  53  53  55  56  56  57  59  59  60  61  62  63  64  64  65  66  66  67  67  68  70  70  72  73  73

5 Strategier för att hantera sorgen  Strategi visavi förnekande  Strategier i sorgeprocessen  Att få prata  Att samtala med andra i liknande situation   Att få möjlighet att uttrycka sin sorg  Att få bekräftelse på sorgen och få tröst  Att bekräfta sorgen i praktisk handling   Att få vara tillsammans med andra

75  76  77  77  78  79  80  81  83

6 Praktiska och sociala förändringar i vardagslivet  Förändringar i vardagslivet  När man har delat vardagslivet  När man inte har delat vardagslivet  Att göra sig av med tillhörigheter  I det egna hemmet  I någon annans hem  Förändrad ekonomi  De sociala kontakterna

87  87  87  89  89  89  90  90  91

7 Nätverk  Nätverkets uppbyggnad  Roller och funktioner  Kommunikation  Umgänge och samspel  Hemligheter  Öppna och slutna nätverk  Konflikter  Nya roller och funktioner efter ett dödsfall  Praktiska och emotionella funktioner och roller  Förändringen efter dödsfallet

93  94  94  95  96  97  98  98  99  99

100

8 Relationens betydelse för sorgeprocessen  Relationer inom nätverk   Relationens innehåll och betydelse  Ny identitet  Det gemensamma livet   När det är en sammanboende som har dött  När det är en förälder som har dött  Unga vuxna barn till en förälder som dött  När det är ett barn som har dött  När det är en vän som har dött

101  101  102  103  103  104  104  106  106  108

9 Stöd i sorgen  Teori om socialt stöd  Olika former av socialt stöd  Emotionellt stöd  Praktiskt stöd  Stöd från nätverk  Kognitivt stöd  Instrumentellt stöd   Socialt stöd – en helhet  Faktorer som påverkar behov av stöd   Hur den sörjande kan ta paus från sorgen  Hur den sörjande kan förstå vad det är som har hänt  Vilka möjligheter den sörjande har haft att förbereda sig på dödsfallet  Hur den sörjande kan göra en inre sammanfattning   Vem ger stöd i sorgen?  Första nivån: Stöd från familj, släkt och vänner  Andra nivån: Stöd från professionell personal  Tredje nivån: Stöd från professionell personal

109  109  110  111  112  113  113  114  114  115  115  116

117  119  119  120  120  121

10 Barn och sorg  Det har betydelse vem det är som dör  Förälder  Syskon  Äldre generationen  Barns dödsbegrepp  De små barnen  Vad man kan säga och göra  De lite större barnen  Vad man kan säga och göra  Skolbarnen  Vad man kan säga och göra  Tonåringarna  Att bemöta ett barn som sörjer  Att ha kvar rutiner  Att vara med på begravningen  Barns sorgereaktioner  Gråt  Ängslan, ångest, rädsla och oro  Ledsenhet, saknad och längtan  Beteendeförändring  Skuld och starka minnen  Svårigheter i skolan  Kroppsliga symtom

123  124  124  125  125  125  126  126  127  128  129  130  131  133  134  134  136  136  136  137  137  138  139  139

11 Avslutning

141

REFERENSER

143

155

INLEDNING

Sorg efter ett dödsfall kan definieras utifrån olika utgångspunkter såsom psykologiska, filosofiska, sociala, existentiella eller fysiska perspektiv. En definition av sorg byggs upp utifrån de sociala och kulturella synsätt och förväntningar som finns i det samhälle man lever i. Andra definitioner på sorg kan ha sin grund i konkreta exempel på hur en människa sörjer.

Söker man på ordet ’sorg’ på Google får man 25 100 000 träffar (januari 2020), där sorgen beskrivs både utifrån vad sorg är som en förklarings modell och utifrån hur den upplevs. I svenskan använder vi oss av ett enda ord, sorg, som innefattar både sorgens innehåll och hur den uttrycks. Det kan bli oklarheter i vad man menar när vi använder oss av ett enda ord som kan ha flera olika betydelser av sorg. Menar vi den sociala och kulturella definitionen av sorg eller hur den enskilda människan bör uttrycka sorgen? Den oklarheten kan bli ett krav som den sörjande inte känner stämmer överens med sin egen sorgeprocess och där följden kan bli att man inte känner att man sörjer på rätt sätt. I det engelska språket finns flera ord med olika nyanser av sorg: grief som avser den emotionella reaktionen en person känner efter att någon har dött, bereavement som beskriver det tillstånd som den sörjande befinner sig i under sorgens process och mourning som är det sociala och kulturella uttrycket för sorg. På latin finns tre ord, maeror, maestitia och luctus, som beskriver sorg och innehållet i sorgen efter att någon har dött. Maeror betyder sorg, djup bedrövelse, grämelse, nedslagenhet och smärta. Maestitia beskriver sorg, sorgens stämning, nedslagenhet, smärta och svårmod. Detta ord beskriver sorgen som starkare jämfört med maeror. Luctus är knutet till sorgen genom att man betygar sorgen genom klagan, sorgedräkt med mera vid ett dödsfall. © F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

Många berättelser från sörjande beskriver händelser och upplevelser om den egna sorgen. Ett sådant exempel finns i Kerstin Engmans biografi om Moa Martinsson (2004, s. 94), där sorgen när hennes barn förolycka des beskrivs: ”En strålande dag full av hälsa, fågelsång och spirande liv mötte jag Sorgen. Kära Sorg bad jag, kom inte ännu! Skona mig en tid … Men sorgen, den hårda, den grymma var obeveklig.” Författaren Joan Didion beskriver i sin bok Ett år av magiskt tänkande att ”sorgen visar sig vara en plats som ingen av oss känner till förrän vi når fram till den. Vi förutsätter, (vi vet) att någon som står oss nära skulle kunna dö, men vi ser inte bortom de få dagar eller veckor som följer på ett sådant tänkt dödsfall” (Didion, 2005, s. 209). Artisten Cyndee Peters (2005) skriver i sin bok Timme för timme – dag för dag hur hennes första år ser ut, efter att både hennes make och hennes mamma avlidit med bara några dagars mellan rum. Hon beskriver hur hon har försökt hantera tiden efter dödsfallen genom att inte se framåt mer än en liten stund i taget och hon beskriver också på vilket sätt hon fick hjälp och stöd. I förordet till andra upplagan skriver hon: ”Min väg genom sorgen blev så småningom lättare och till och med slut, äntligen var mitt sorgearbete över. Med tidens hjälp och mycket möda har jag gått från sorg till saknad.” Men vad är sorg och hur påverkar den oss? Vad är det som gör att en människa upplever sorgen på ett sätt, medan en annan människa har en annan upplevelse av sorgen? Forskning om sorg har främst utgått från ett psykologiskt eller psykiskt perspektiv där sorg har beskrivits enbart utifrån olika känslor. Sorgen har beskrivits utifrån upplevelsen av känslan och orsaken till att känslan uppkommer samt utifrån hur sorgen kan eller bör hanteras. Britta Lundgren (2006) skriver i sin bok Oväntad död – förväntad sorg att sörjande inte enbart kan beskrivas ur ett psykologiskt eller psykoanalytiskt perspektiv utan också behöver ses utifrån kulturella kontexter och sociala relationer. I artikeln Har jeg sörjet rigtigt? i tidskriften Omsorg refererar Birgitte Björn Stimpel och Ole Raakjaer (2012) till en studie där människor beskrivit att förväntan på sorgen enligt gamla mönster inte stämde, utan de hade alla olika sorgeprocesser och undrade om sorgen blev fel när man inte gjorde och kände på det sätt som var brukligt. Den här boken kommer att ha ett socialt och ett psykosocialt perspektiv på sorg efter ett dödsfall. Följden av ett dödsfall blir densamma, en död person, men omständigheter i den sörjandes liv kan innebära att helt olika upplevelser och känslor kommer att dominera i sorgeprocessen. Det

Sorg – en del i livet

innefattar både hur dödsfallet påverkar det praktiska och sociala livet för den efterlevande och själva sorgeprocessen inom en människa. Varje människas sorg är individuell och beroende av individens förutsättningar, och boken kommer att beskriva olika anledningar till att sorgen kan upplevas på så olika sätt. Det kan ge en förklaring till att en människa upplever och beskriver sin sorgeprocess utifrån olika perspektiv, konkret i vardagen men också ur sociala, psykologiska, fysiska och existentiella perspektiv. Det ger också förklaringar till varför det inte går att förutbestämma hur sorgen ska se ut, utan att det är den enskilda personens erfarenheter och personlighet som påverkar hur sorgeprocessen kommer att se ut. Sorgens process påverkas av olika faktorer som kommer att beskrivas i bokens olika kapitel. Boken inleds med en kort historik om döden i samhället, följt av de teoretiska grunder för en vuxen persons sorg som varit de mest förekommande under lång tid och hur de har förändrats under det senaste århundradet i den västerländska kulturen och i Sverige. I kapitlet om sorgens olika skeden beskrivs sorgeprocessens utveckling och kapitlen Strategier för att hantera sorgen, Nätverk och Relationers betydelse för sorgen kan hjälpa till att förstå hur påverkan på den sörjandes sorgeprocess kan se ut. I kapitlet Stöd i sorgen beskrivs de olika former av stöd som en sörjande kan vara i behov av. Sista kapitlet handlar om hur barnets utveckling påverkar förståelse av död och sorg. Även om boken handlar om de vuxnas sorg, kan barn finnas med när en vuxen person drabbas av sorg.

SORG – EN DEL I LIVET Människors liv ser olika ut men de flesta kommer under sin livstid att möta inslag av både glädje och sorg. Glädjen upplevs av många människor som en ljus sida av tillvaron och en positiv känsla, som man helst skulle vilja att livet enbart bestod av. Men livet innehåller också händelser där man förlorar någon eller något som har varit betydelsefullt för en själv och som kommer att förorsaka en sorg vilket är en normal reaktion på en förlust (Shear, 2012; Arizmendi & O’Connor, 2015). När vi talar om sorg förknippar vi det ofta med att någon som står oss nära har avlidit, hastigt eller förväntat. Döden innebär att en människa som har funnits och varit mer eller mindre betydelsefull, kommer att saknas i det fortsatta livet. Både relationen som funnits till den döde och den gemenskap de har haft tillsammans kommer att gå förlorad. Förlust av en funktion, ett © F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

livsinnehåll, en dröm eller något annat kan också föranleda sorg, men boken är inriktad på sorgen efter någon som har dött. Sorgens process ska läka den inre smärta som förlusten skapar och hjälpa den sörjande att finna en ny tillvaro och forma ett nytt livsmönster utifrån de nya premisser som råder. De tidigare förutsättningarna för att fortsätta livet som det såg ut före dödsfallet, kan i realiteten ha förändrats på ett mycket påtagligt sätt. En sörjande kan känna igen sig i en annan människas upplevelser eller motsatt känna att sorgen är så unik för hen att det inte går att dela den med någon annan. Det kan dock finnas likheter mellan hur personer upplever och uttrycker sorgen och känslor. Det kan ge upplevelsen av ett igenkännande i andras berättelser om sorg, men då sorgen är individuell finns det inget facit som säger hur sorgen ska kännas, hanteras eller utövas.

LIVSHISTORIEN – VAR I LIVET MAN BEFINNER SIG Var man befinner sig i livet när sorgen drabbar har betydelse för hur sorgeprocessen kommer att se ut. Varje människa kommer på ett eller annat sätt att genomgå en mognadsprocess under sin livstid där utvecklingsfaserna är en del i att forma hens personlighet. De flesta personer kommer också att vara med om händelser som de upplever som mer eller mindre svåra och kan då befinna sig i en mer turbulent period av sitt liv. Mellan dessa utvecklingsfaser och turbulenta perioder finns förhoppningsvis också lugnare skeden av livet, då man kan känna att man har någorlunda kontroll över tillvaron och mår relativt bra. Oavsett hur livet ser ut när man ställs inför en svår situation, prövar man och lär sig hur man kan hantera det som händer. Erfarenheten kan bli att det sätt man hanterade situa tionen på kändes bra eller också upplever man att det hade varit bättre om den hade hanterats på ett annorlunda sätt.

UTVECKLINGSFASER Utvecklingen från barn till vuxen kan delas in i olika utvecklingsfaser som börjar i barndomen och fortsätter hela livet fram till ålderdomen. (Winnicott, 2003; Eriksson, 2004; Wennerberg, 2013; Hwang & Nilsson, 2019). Att befinna sig i en utvecklingsfas kan medföra att livet känns

U t v ec k l i n g s fa s e r

osäkert och att livssituationen mer eller mindre kan ifrågasättas. Det kan upplevas som att såväl livssyn och livsval och att den egna synen på sig själv har ifrågasatts. För andra kan det upplevas som en existentiell omprövning av sin livssyn. Oavsett hur utvecklingsfasen upplevs kan den förändra eller ge nya insikter i hur man ser på sig själv och sin omgivning. Ibland går det först i efterhand, när man ser tillbaka på en period, att förstå att det var en ny fas i den egna livscykeln som gjorde att livet kändes svårare att hantera just då. Vid vilken specifik ålder de olika utvecklingsfaserna inträder i den enskilda människans liv, varierar från person till person och kan delvis bero på det som händer för övrigt i livet. Utvecklingsfasen kan för en del personer medföra att man kommer att göra stora förändringar i livet medan andra mer upplever att den enda stora förändringen som skett är att synen på livet har omformulerats. De första utvecklingsfaserna är de som sker under uppväxten. De börjar när barnet upptäcker att det finns en annan värld utanför den egna familjen och för en stund vågar lämna den trygghet som föräldrar eller vårdnadshavare ger. Omkring tre- till femårsåldern börjar barnet också att känna på hur det är att ha en egen vilja och pröva hur det fungerar. Då får barnet testa de gränser som finns och pröva vad hen själv klarar av att tänka och göra. Under skolåldern växer förståelsen för hur världen fungerar och barnet blir mer och mer medvetet om att den egna familjens livsstil och värderingar inte alltid gäller för andra (Winnicott, 2003). När barnet senare befinner sig i puberteten eller i tonåren, prövar hen hur det är att bryta sig loss från sin ursprungsfamilj och skapa sig en egen identitet. Under tonårstiden ska den unga personen försöka finna en egen uppfattning om vad hen vill i livet, hur livsinnehållet ska se ut och finna sin egen livsåskådning. Detta blir grunden för nästa fas, som ung vuxen. Under denna fas sker många förändringar i livssituationen, som att flytta hemifrån och finna vägar att klara av vardagslivets olika krav och möjligheter. Den unga vuxna ska även välja yrke, livspartner och så småningom bilda familj. I dag bor unga vuxna i Sverige kvar allt längre i föräldrahemmet, till exempel på grund av att de håller på med en utbildning eller att det är svårt att hitta bostad. Det leder till nya utmaningar när många vuxna ska leva tillsammans i en familj och ha sina egna livsutrymmen, men ändå få vardagslivet tillsammans att fungera (Hwang m.fl., 2018). När livet går vidare uppträder en ”mitt i livet”-fas. Denna fas har tidigare kallats för medelålderskris men i dag förekommer © F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

också begreppen 30-, 40- och 50-årskris. Innehållet i ”mitt i livet”-fasen kan vara en reflektion och kanske en omvärdering av det egna livet och hur det fortlöper. Den kan innehålla tankar och funderingar över hur livet har varit hittills och vad man vill göra med sitt fortsatta liv. Dessa frågor kan bli väckta vid flera tidpunkter under livet och kan upplevas som en återkommande process. Senare i livet kommer en tid då det aktiva yrkeslivet avslutas och en pensionärstillvaro påbörjas. En identitetskris kan uppstå om det yrkesverksamma livet har varit en stor del av livet och om yrket eller yrkesrollen har varit starkt knuten till den egna personliga identiteten. Att bli pensionär kan också innebära att man mer påtagligt upplever sig vara den äldre generationen och att man själv nu har åldrats och närmar sig döden. Även kroppen förändras med ökande ålder, med krämpor, sjukdomar och att rent fysiskt inte orka de aktiviteter som man tidigare klarat av. Det ger inte bara signaler och insikter om att kroppen blir äldre, utan även om att livet fortskrider mot det som alla vet ska inträffa men inte gärna vill tala om, att livet har en bortre gräns – man kommer att dö (Dehlin m.fl., 2000; Erikson, 2004). Samtidigt som man befinner sig i en utvecklingsfas där livet redan känns påfrestande och tungt, kan man uppleva en turbulent period. Det kan inverka på förmågan att hantera det som händer och man kan inte handskas med livssituationen på samma sätt som om man hade befunnit sig i en lugnare period av sitt liv.

LUGNA OCH TURBULENTA PERIODER De turbulenta perioderna följer inte samma mönster som kan skönjas i utvecklingsfaserna, utan varje person kan drabbas på olika sätt och i olika omfattning. De lugna perioderna infinner sig när livet känns stabilt och man har anpassat sig till hur livet ser ut just då. Det behöver inte innebära att livet är händelselöst och förutsägbart, utan handlar mer om att man känner sig ha en överblick och kontroll av det som sker och att det finns en tilltro till sig själv att kunna hantera det som händer. De turbulenta perioderna kan inträffa när som helst och det går inte att förbereda sig för dem. Allt som sker är kaos och tillvaron känns mycket osäker och krisartad (Hedrenius & Johansson, 2014; Almqvist m.fl., 2019). Den turbulenta perioden kan ibland definieras som en svår händelse eller en traumatisk kris och infinner sig när en person inte har möjlighet att

Lu g n a o c h t u r b u l e n ta p e r i o d e r

hantera det som sker med de erfarenheter och strategier man lärt sig och har med sig från sitt tidigare liv. En sådan händelse kan förändra både livsbetingelserna och den egna identiteten. Det kan också vara när flera händelser inträffar tätt efter varandra och gör att tillvaron känns osäker. En turbulent period kan förorsakas av en olycka, dödsfall, skilsmässa, arbetslöshet eller någon annat som upplevs svårt (Hedrenius & Johansson, 2014; James & Gilliad, 2016). Vad som upplevs vara en turbulent period skiljer sig åt mellan människor, beroende på händelsens art och vad den kan innebära och betyda för den enskilda personen, både i hens inre och i det praktiska livet. Liksom i utvecklingsfaserna behöver den turbulenta perioden inte innebära att man påtagligt förändrar hela eller delar av sitt liv i framtiden, utan en turbulent period kan ge nya erfarenheter och nya värderingar som kan införlivas i det fortsatta livet.

Inger Benkel, som är docent, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator, har arbetat som kurator i över 40 år, på akutmottagning och på kirurgklinik och numera inom palliativ vård. Hon arbetar även med utbildning och föreläsningar samt bedriver forskning. År 2011 disputerade hon med avhandlingen Loved ones within palliative care – understanding, strategies and need for support.

MÖTA DEN SOM SÖRJER

Flera perspektiv på sorg efter dödsfall Sorg efter ett dödsfall är en mångfacetterad process. Det finns mycket som kan inverka på sorgens process och behovet av stöd som den sörjande kan behöva. Boken har ett psykosocialt perspektiv på sorgeprocessen och beskriver olika omständigheter och faktorer som kan påverka den som sörjer. Boken vänder sig till den som i sitt arbete möter sörjande, som vill lära sig mer om sorg och till den som har någon som sörjer i sin omgivning. Kanske kan den som själv är i en sorgeprocess känna igen sig i bokens beskrivningar av sorg. Andra upplagan

Art.nr 43541

studentlitteratur.se