9789144141336 by Smakprov Media AB

Motivation för lärande Teoretiska perspektiv och didaktiska reflektioner

LENA BOSTRÖM GÖR AN BOSTEDT

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43418 ISBN 978-91-44-14133-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by GraphyCems, Spain 2022

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shapelined/Unsplash

Innehåll

Förord av John Steinberg, fil.dr 9 Förord 11

Del I

Motivation för lärande – bakgrund och perspektiv 1 Inledning 15 2 Vad är studiemotivation? 19 Motivationsteorier 19 Definitioner och förståelser av motivation 22

3 Vad påverkar studiemotivation? 27 Om känslors betydelse 28 Om studiestrategiers betydelse 29 Om lärmiljöers betydelse 33

4 Uppfattningar om studiemotivation 41 Översikt över aktuell forskning 41 Elevernas perspektiv – enkätstudien 43 Elevernas perspektiv – intervjustudien 51 Lärarnas perspektiv – intervjustudien 56 Rektorernas perspektiv – intervjustudien 64

Några praktiska och pedagogiska tips gällande motivation för lärande

Del II

5 Hur kan elever öka sin studiemotivation och utveckla sina motivationsstrategier? 73 Om känslors makt 74 Om erfarenheters betydelse 76 Om tankars kraft 78 Om tankestilar 81 Om lärstilar 82 Om personligheter 83 Om studiestrategier 83 Om (livs-)mål 84 Om lärstrategier 85 Om studieteknik 86

6 Hur kan lärare, arbetslag och rektorer motivera eleverna? 91 Om lärmiljöers betydelse 91 Om lärares betydelse 95 Om elevers lärstrategier 107 Om självreglerat lärande 108 Om känslors betydelse (igen) 110 Om metakognition och metalärande 112 Om arbetslagets betydelse 112 Om rektors betydelse 113

7 Motivation för lärande – lärdomar och reflektioner 115 Didaktiska reflektioner 116 Studiemotivation i ett större sammanhang 117 Delvis olika perspektiv 118 Koppling till styrande dokument och SKA 119 Referenser 121 Register 127 8

Innehåll

Kapitel 1

Inledning

Gymnasieskolan har under de senaste åren rapporterat om låg genom strömning, hög andel elever med ofullständiga betyg och elever med brist ande motivation. Enligt Sveriges Elevkårer & Lärarnas Riksförbund (2014) anger 53 procent av gymnasisterna att de känner låg studiemotivation. Flera aktörer (t.ex. föräldrar, elevorganisationer, lärarförbund, Skolverket, näringsliv och politiker) efterfrågar därför åtgärder för att ändra den negativa trenden. I diskussioner med lärare i gymnasieskolan hänvisas det ibland till att den låga studiemotivationen etableras redan i grund skolan, det vill säga långt innan studierna i gymnasieskolan påbörjas. I våra samtal med personal i grundskolan anges att man redan på mellanstadiet uppmärksammar problem med bristande studiemotivation hos vissa elever, företrädelsevis pojkar. Frågan om elevers studiemotivation har därmed aktualitet i de flesta av elevernas årskurser. Att frågan om studiemotivation är viktig i såväl grundskola som gymnasie skola kan beläggas med statistik. Andelen elever som gått ut grundskolan utan slutbetyg har inte minskat över tid. Inte heller har andelen elever i grundskolan och som inte nått kunskapskraven för lägst betyget E i ett eller flera ämnen minskat de senaste åren (Skolverket, 2020a). Tendensen i gym nasieskolan är densamma när det gäller genomströmning. Andelen elever som avslutar gymnasieskolan med fullständiga betyg ökar bara marginellt över tid. Detta trots att den nya läroplanen för gymnasieskolan (GY 11)

Kapitel 1 Inledning

skapades med det uttalade syftet att bland annat öka genomströmningen (Skolverket, 2020a). Cirka 25 procent av alla elever i gymnasieskolan når inte examen (Skolverket, 2020b). En jämförelse med övriga OECD-länder (Organisation for Economic Co-operation and Development) respektive de europiska länder som är medlemmar i OECD visar att genomströmningen i Sverige år 2019 var cirka 10 procentenheter lägre (OECD, 2022). Det finns säkerligen många orsaker till skolutmaningarna på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det kan finnas socioekonomiska skäl (vissa elevgrupper får bättre stöd i hemmet under sin skolgång och sko lans kompensatoriska uppdrag lyckas inte motverka skillnaderna), liksom problematiska sociala situationer (i hemmet eller i livssituationen). Vidare är skoltiden en starkt formativ period i en ung människas liv (med parrela tioner, oro inför kommande livsval, oro inför att konkurrens om arbete eller högre studier) och det kan även finnas sjukdomar och psykiska påfrest ningar med i bilden (ärenden av elevhälsokaraktär). I denna bok fokuserar vi på frågan om studiemotivation. Vi gör det genom att undersöka vad som påverkar elevers studiemotivation, respektive brist på densamma. Vi är medvetna om att många externa faktorer påverkar en ung människas liv, men har i denna bok valt att avgränsa innehållet till det som sker i skolmiljön. Samtidigt hävdar vi, i likhet med Anderman (1997), att studie motivation utgör en viktig faktor för skolutveckling. Lai och Viering (2012) hävdar att motivation, tillsammans med kritiskt tänkande, samarbete, kreativitet och metakognitiv tänkande, utgör de fem viktigaste förmågorna för elever på 2000-talet. Syftet med boken är att beskriva vilka interna respektive externa fakto rer i förhållande till elevers skolmiljö som påverkar deras studiemotivation, det vill säga att beskriva och analysera möjliga framgångs- respektive miss lyckandefaktorer gällande studiemotivation. Vi ger också konkreta förslag på hur man kan komma till rätta med elevers bristande studiemotivation. I bokens första del presenteras en teoretisk översikt tillsammans med reflektioner kring vad som påverkar studiemotivation. Vidare redovisas en genomgång av elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studie motivation. Det empiriska materialet i denna del har hämtats från studier som vi – författarna till denna bok – genomfört under åren 2017–2021 i gymnasieskolan i en medelstor svensk kommun. I bokens andra del ges

konkreta förslag på insatser för att adressera frågor om studiemotivation i skolan. Boken avslutas med ett kapitel där vi sammanfattar lärdomarna om studiemotivation och reflekterar över problemställningen. I boken finns diskussionsfrågor, exempel på uppgifter och röster från vårt fleråriga arbete inom området – allt för att åskådliggöra innehållet och ge förslag på instrument som kan stödja eleverna i deras utveckling. Vi vill med denna bok ge en aktuell problembakgrund till området likväl som en nödvändig teoretisk översikt över olika sätt att tänka kring och studera studiemotivation. Vidare hoppas vi att boken på ett intressant sätt kan återföra problemområdet och de olika teoretiska utgångspunk terna till skolvardagen. Med bokens avslutande kapitel hoppas vi kunna hjälpa elever, lärare och rektorer att adressera frågan om studiemotivation, så att skolans övergripande mål enligt 1 kap. 4 § skollagen (SFS 2010:800) om att ”barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” ska kunna uppnås på bästa sätt. I skollagen ställs också krav på att skolan ska ”främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”, där utbildningen tar hänsyn ”till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (1 kap. 4 § skollagen). Vi menar och tror att kunskaper om elevers studiemotivation respektive brist på motivation är en viktig fråga att adressera för att uppnå en livslång lust att lära. Vi tror också att konkreta tips och idéer gällande att arbeta med studiemotivationsfrågor utgör ett stöd för elevers arbete med att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Nu över till teorier om studiemotivation …

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2

Vad är studiemotivation? I en studie genomförd av Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund (2014) anges att ungefär var fjärde elev avbryter sina gymnasiestudier. Resultatet är intressant för oss eftersom den främsta förklaringen till den låga genomströmningen anses vara elevernas bristande studiemotivation. De viktigaste instrumenten för att höja studiemotivationen är, enligt samma studie: (a) interaktionen lärare–elev, samt (b) tillgången till elev hälsa. Sveriges Elevkårers och Lärarnas Riksförbunds kommentarer kring studiemotivation får även stöd i annan forskning. Illeris (2015) menar till exempel att dagens moderna konkurrensskola sätter press på eleverna och fokus på deras motivation. Pressen kommer dels från eleverna själva, dels i form av krav, förväntningar och kontrollmekanismer utifrån. Illeris hävdar att elevers motivationsproblem kan uppträda relativt tidigt i grundskolan, vilket påverkar både arbetsklimat och lärande, men att problemen yttrar sig särskilt starkt i gymnasieskolan (a.a.).

Motivationsteorier Motivation är ett klassiskt forskningsområde inom såväl pedagogik som psykologi och pedagogisk psykologi. Motivation som begrepp har även tydliga kopplingar till forskningsfältet didaktik. Enligt Jerkeby (2019) kan motivation förstås och diskuteras på flera olika

Kapitel 2 Vad är studiemotivation?

sätt. Han menar dock att begreppet oftast är förknippat med ett rationalis tiskt mål–medelperspektiv, och att motivation är något individer anses ha eller inte ha. En alternativ utgångspunkt är att se motivation som en del av en social process byggd på tillit. Tilliten utgör då en grund för att i sociala sammanhang vilja och de facto göra något. Motivation kan också anses utgöra en förutsättning för socialt samspel – via kommunikation, inter aktion och handling – som skapar möjligheter till eller hindrar lärande. Ytterligare ett perspektiv är att se motivation som en grund till, och uttryck för, vad enskilda individer vill eller inte vill vara, det vill säga identitets skapande processer. Hur individer interagerar utifrån vad de vill vara (identitet) påverkas/möjliggörs av tidsandan/kulturen. Ungdomskulturen (kompisars betydelse) är ett starkt och viktigt inslag i ungdomars socialisa tionsprocess. Vad man vill blir därmed, till viss eller stor del, avhängigt vad som är gångbart eller möjligt att uppnå i det sammanhang man befinner sig (t.ex. skolan). Dessa olika sätt att närma sig begreppet motivation känns igen även i de dominerande teorierna om motivation. Ofta anges fem generella ansatser som alla relaterar till frågan om motivation (Woolfolk, 2020). Behaviorismen söker förklaringen till moti vation i förhållande till individer och yttre faktorer, såsom belöningar och bestraffningar, liksom andra möjliga incitament till handling. Genom belöningar eller bestraffningar av vissa beteenden kan till exempel elever utveckla handlingsstrategier/vanor att agera på ett visst sätt. I den humanistiska ansatsen söks motivationens rötter i individernas inre förhållan den, såsom strävan efter självkänsla, självförtroende och uppfyllande av personliga mål. Ansatsen söker därmed motivationens utgångspunkt i ett bejakande av individernas inre resurser, såsom självkänsla och önskan till självförverkligande. I den kognitiva ansatsen förklaras motivation av indi viders inre faktorer, såsom övertygelser, förväntningar och uppfattningar om vad som krävs för framgång i livet. Beteenden anses styrda av indivi dernas tankar, inte av belöningar eller bestraffningar. Den sociokulturella ansatsen betonar att motivation formas av individernas deltagande i olika lärandegemenskaper. Elever kan till exempel motiveras till lärande om de befinner sig i ett klassrumssammanhang där lärandet utgör primärt fokus. Den sociala kognitionsteorin fokuserar på hur individer interagerar med varandra och med omgivningen. Värden, mål och förväntningar blir

enligt denna ansats betydelsefulla för att förstå och förklara motivation. Den sociala kognitionsteorin ser motivation som en produkt av två huvud sakliga krafter: individernas förväntan att nå ett visst mål och det värde detta mål har för dem. Till förväntan och värde kan också läggas kostnad (Eccles & Wigfield, 2002). Värden måste bedömas i förhållande till vad det kostar att uppnå dem. För elever kan detta exemplifieras med frågor som: Hur mycket kraft måste jag lägga ner på detta? Vad kan jag i stället satsa på/ göra? Vilka risker tar jag och vilka möjligheter skapar jag genom att göra detta? Den sociala kognitionsteorin utgår därmed från såväl inre som yttre påverkansfaktorer. Det finns ett antagande om ömsesidig påverkan, det vill säga att personliga faktorer (förväntningar, attityder och kunskap), den fysiska och sociala miljön (andra människor och den fysiska omgivningen) och beteende (individuella handlingar) påverkar och påverkas av varandra (Woolfolk & Karlberg, 2015). En viktig del i den sociala kognitionsteorin är dess fokus på självtillit, det vill säga individers bedömning av personliga förmågor, vilket påverkar motivationen. Linnenbrink-Garcia och Patall (2016) ger en något annorlunda presenta tion av teorier länkade till frågan om motivation. Deras uppdelning överensstämmer med de fem huvudgrupper som redan redovisats, men det är ändå intressant att presentera dem här då de lyfter fram teoriernas specifika huvudfokus gällande forskning om motivation. Detta hjälper även oss att presentera våra utgångspunkter. Linnenbrink-Garcia och Patall nämner social cognitive theory, det vill säga sociala relationer/sociala kogni tiva frågor gällande relationer mellan individ, handling och omgivning. Expectancy-value theory handlar om förväntningar och skolans/studiernas/ uppgifternas uppfattade värde, det vill säga individers förväntningar om att lyckas med en aktivitet, samt hur betydelsefull (värdet av) denna aktivitet är och dess påverkan på motivationen. Motivationen manifesterar sig i valet av aktivitet, den ansträngning som investeras i aktiviteten, och hur uthålliga individerna (i vårt fall eleverna) är. Teoribildningen interest skiljer mellan det personliga intresset som finns hos enskilda individer och är stabilt över tid, och det situationella intresset som utvecklas ur och upprätthålls av kontextuella faktorer. Self-determination theory utgår från att de finns olika grader och typer av motivation. Elevers motivation, till exempel, kan vara hög eller låg och baseras på inre eller yttre motivationsfaktorer. Elever

Kapitel 2 Vad är studiemotivation?

Definitioner och förståelser av motivation Utöver de redan redovisade generella ansatserna och teorierna om motiva tion, förekommer även olika definitioner av begreppet motivation. Stensmo (2000; jfr Criss, 2011) menar att ordet motivation kan härledas ut latinets movere, som betyder att röra sig. Motivation betecknar då ”de processer som sätter människan i rörelse, de krafter som ger hennes beteende energi och riktning” (Stensmo, 2008, s. 117). Dessa krafter kan vara individernas egna viljor likväl som omgivningsfaktorer. Guay med kollegor (2010) tar fasta på betydelsen av viljeinriktning, och menar att motivation kan defi nieras som de underliggande orsakerna till beteenden. Att vara motiverad

Kapitel 2 Vad är studiemotivation?

som drivs av inre motivation utför en aktivitet för att aktiviteten i sig själv upplevs som viktig eller intressant. För elever som drivs av yttre motivation ses aktiviteten som ett medel för att uppnå även andra mål. Teorin lyfter fram individernas autonomi, kompetens, internalisering och integrering (dvs. processerna med vilka individer tar in respektive omvandlar motiven för att utföra en handling till sina egna) som betydelsefulla faktorer för motivation. Ju mer eleverna har internaliserat anledningarna för att agera på ett visst sätt och införlivat dessa i sina inre, desto mer självständiga blir deras yttre motiverade handlingar. I skolmiljön kan detta liknas vid i vilken utsträckning eleverna förstått vikten av att lära sig, gjort det till sin värdering och därmed upplever det som betydelsefullt att engagera sig i det egna lärandet. Achivement goal theory utgår från att det finns två primära orsaker till individers engagemang i prestationsorienterade aktiviteter; dels att utveckla kompetens, dels att uppvisa kompetens. Attribution theory handlar om hur individer förklarar orsakerna till olika händelser. De svar som ges, så kallade attributioner, klassificeras i forskningssammanhang ofta som yttre respektive inre faktorer, kontrollerbarhet och stabilitet (Linnenbrink-Garcia & Patall, 2016; se även Skaalvik & Skaalvik, 2016). I studier som syftar till att öka förståelsen av elevers studiemotivation menar vi att det är intressant att beakta såväl inre som yttre faktorer. Med inre faktorer avser vi elevernas individuella drivkrafter, och med yttre fak torer avses den påverkan som den sociala och fysiska omgivningen, lärarna, hemmet och arbetsformerna för undervisning i skolan har på motivationen.

är, enligt Ryan och Deci (2000), att vara påverkad att göra något. Andra hävdar dock att motivation är ”ett inre tillstånd som väcker, styr och upp rätthåller beteenden” (Woolfolk & Karlberg, 2015, s. 411). Robbins (2001; se även Brynolf m.fl. 2015) definierar begreppet som ansträngningarna att nå ett mål genom intensitet, färdriktning och envishet, det vill säga hur hårt individerna anstränger sig och strävar efter att nå ett mål. Därmed konstateras att begreppet motivation kan definieras både mycket precist och mer allmänt, samt att det kan fokusera på inre och/eller yttre faktorer (jfr Deci m.fl., 2001). Med interna motivationsfaktorer menar vi individers vilja att söka och klara utmaningar utifrån en strävan att tillfredsställa personliga intressen genom att använda sina förmågor. Inom forskningen lyfts de interna fak torerna ofta fram som särskilt intressanta. Håkansson och Sundberg (2020) varnar dock för att se frågan om motivation som en enbart individuell egenskap. De menar att även ”om vi föreställer oss att motivation beror på den enskilda, att det är en psykologisk faktor, så visar forskningen alltså något annat: Motivation har sitt ursprung i dynamiska relationer mellan människor, den är kontextbunden och föränderlig snarare än generaliserbar och stabil, och den är därtill även relaterad till psykologiska erfarenheter som till exempel känslor” (a.a., s. 146–147). Med yttre motivationsfaktorer avser vi strävan att motsvara förvänt ningar/krav som kommer från, eller uppfattas bero på, faktorer utanför individerna själva. I skolans värld kan det vara att få ett visst betyg, eller att anpassa sig till ett förväntat beteende i gruppen eller i förhållande till lärarna. Yttre motivation kan vara endera kontrollerad eller autonom moti vation. Kontrollerad yttre motivation handlar om att bli kontrollerad av någon annan genom belöning, sanktioner eller rädsla för att misslyckas. Autonom yttre motivation innebär i en skolkontext att eleverna tagit till sig skolans värden och anstränger sig även om aktiviteten i sig inte ger lust, det vill säga ”när en person känner inre motivation behövs inte incita ment eller bestraffningar eftersom aktiviteten i sig är tillfredsställande och givande” (Woolfolk och Karlberg, 2015, s. 413). Samtidigt är det svårt att avgöra när elever drivs av inre eller yttre motivationsfaktorer. Det innebär att den viktigaste skillnaden mellan dessa två begrepp är elevernas motiv till handlandet, det vill säga om de är internt eller externt motiverade. Vissa

Kapitel 2 Vad är studiemotivation?

forskare anser därför att dikotomin inre–yttre är alltför svartvit. Måhända är de inre och yttre faktorerna beroende av varandra (Vaanstenkiste m.fl., 2006) eller utgör ändpunkter på ett kontinuum (Covington & Muller, 2001). En tredje typ av motivation, som inte får glömmas bort, är obefint lig motivation, till exempel när elever har svårt att hitta motivation över huvud taget. I detta tillstånd ger de upp och skyller på andra faktorer än sig själva och ser helt enkelt inte sambandet mellan prestation och resultat (Sjöberg, 1997). För att analysera studiemotivation behövs, menar vi, ett perspektiv som inte bara fokuserar enskilda elever utan beaktar hela skol- och klass rumssituationen. Detta är något som även Imsen (2006) kommenterar gällande analytiska modeller för lärande. Hon menar att det som sker kan kopplas till (a) individer, (b) samspelet mellan två personer, (c) triangel förhållandet elev–lärare–lärostoff (den didaktiska triangeln), eller (d) ett större strukturerat sammanhang (samhällsprocesser). En slutsats blir då att lärare behöver uppmuntra elevers inre motivation, samtidigt som de beaktar deras autonoma yttre motivation som främjar lärandet i skolans kontext (Anderman & Anderman, 2009). Detta kan även kallas interaktiv motivation, det vill säga ”motivation formas i ett samspel mellan en situa tion och en person” (Stensmo, 2008, s. 120). Elevers prestationer formas av de egna ambitionerna och i samspelet mellan lärares, föräldrars och andras förväntningar. Detta knyter även an till den tidigare presenterade attributionsteorins perspektiv. Inre orsaker (t.ex. förmåga, ansträngning, vilja), yttre faktorer (t.ex. uppgifters svårighet, hjälp från andra), stabilitet (t.ex. att något kan förstås som stabilt över tid eller situationsbundet) och ansvar (t.ex. egen vilja/ovilja, påverkan av omständigheter som andras vilja/ovilja) blir viktiga begrepp för att förstå studiemotivation. Lärarna utgör här viktiga motivatörer genom att stimulera till engagemang och ansträngning, stärka undervisningsbetingelserna, stödja såväl individer som grupper, samt forma klassrumsklimatet (Stensmo, 2008). Lärarnas betydelse för elevernas studiemotivation, hur de förmedlar sina förvänt ningar och organiserar klassrumsaktiviteter, bekräftas även av Giota (2013). Utgångspunkten i den här boken är att studiemotivation, i likhet med motivation i allmänhet, handlar om såväl transaktion som interaktion (Perry m.fl., 2006). Med det menar vi att motivation inte ska förstås som

enbart en individuell egenskap; motivation handlar även om förhandlingar av mening i det sociala samspelet. Motivation ses som en process som är integrerad i en större helhet, omöjlig att separera från lärande, individuella skillnader, uppgifters karaktär eller samhällelig kontext. Av detta skäl blir fältstudier, såsom intervjuer med lärare och elever, viktiga. Enligt Perry med kollegor (2006) finns det starka kopplingar mellan motivation och (a) kommunicerade förväntningar, (b) tydliga återkopplingar om resultat, (c) interaktion mellan lärare och elev samt mellan elever, (d) ett positivt klimat, samt (e) lärares ledarskap. Detta överensstämmer med Blomgren (2016), vars forskning visar att ett flertal faktorer som främjar elevernas motivation, enligt eleverna själva, inkluderas i det sociala klimatet. Han kopplar även samman motivation med pedagogiska förhållningssätt, lär miljöer, didaktiska frågeställningar och lärarnas betydelse, det vill säga frågor som relaterar till lärande och synen på kunskap. Skaalvik och Skaalvik (2016) menar att olika motivationsteorier belyser olika saker i förhållande till skola och elever. Det kan handla om kapacitet (elevens tro på sin egen kapacitet), egenvärdering (hur duktig är jag och kan jag bli?), självkänsla (klarar jag av detta?), målorientering (hur användbart/ betydelsefullt är detta?), förväntningar (vad lär jag av detta?), inre och yttre motivation (vill och måste jag detta?), attribution (varför lyckades/ misslyckades jag?), samt sociala relationer (vilken betydelse har hemmet, läraren och de andra eleverna för mig?). I skolans kontext spelar lärarens och elevens/elevernas möten i klass rummet stor roll. De interagerar med varandra på många olika sätt. För att öka elevers studiemotivation krävs, enligt Giota (2013), att lärare förstår och tar hänsyn till komplexiteten av händelser, elever och grupper när hen orga niserar och planerar undervisningen. Lärare kan påverka elevers motivation på olika sätt, där några viktiga faktorer att beakta är uppgifters utformning, elevers självständighet, indelning av elever i olika grupper (Hugo, 2011), utvärdering, tidsaspekter, didaktisk mångfald (Woolfolk & Karlberg, 2015), lärstrategier och metakognitiva strategier (Boström, 2004; 2011a; 2011b; 2013) och lärares ledarskap i klassrummet (Augustsson & Boström, 2016; Hattie, 2009). Det som försämrar elevers studiemotivation är bland annat ineffektiv eller ingen återkoppling (Giota, 2013), brist på samband, negativ stämning i klassen, alltför svåra uppgifter (Hugo, 2011), långsam takt, fokus

Kapitel 2 Vad är studiemotivation?

Lena Boström är filosofie doktor i pedagogik, legitimerad ämneslärare och professor i pedagogik. Göran Bostedt är docent i statsvetenskap och universitetslektor i pedagogik. Båda är verksamma vid institutionen för Utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet.

Motivation för lärande Teoretiska perspektiv och didaktiska reflektioner Studiemotivation är avgörande för elevernas prestationer, välmående och fortsatta livs- och yrkesval. Trots detta har många elever låg studiemotivation eller saknar den. Lärarnas betydelse för elevernas studiemotivation är oomtvistad inom forskningen. Andra betydelsefulla faktorer för studiemotivationen är eleverna själva, kamraterna, lärmiljön och undervisningen. Motivation för lärande bygger på fyra års forskning inom området utifrån elevers, lärares och rektorers uppfattningar. Med utgångspunkt av läget i svensk skola belyses olika teoretiska utgångspunkter och aktuell forskning. Därefter lyfts viktiga empiriska resultat fram från aktuell forskning. Slutligen ges handfasta metodtips för lärare och elever i det praktiska arbetet. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare samt till skolledare och erbjuder konkreta didaktiska verktyg att arbeta med för att fler elever ska klara av sina studier. Boken vänder sig också till andra som vill skapa sig en förståelse för elevers skolsituation.

Art.nr 43418

studentlitteratur.se