9789144141039 by Smakprov Media AB

Fri t idspedagogiskt arbete EN BOK OM METODIK

KARIN L AGER OCH INGER BRÄNNBERG

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43384 ISBN 978-91-44-14103-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Eva Speshneva/Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2022

Innehåll

Författarpresentation 9

1 Inledning 11 Utmaningar i fritidshem idag 13 Socialpedagogiskt arv 20 Bokens disposition och ambition 24

2 Förhållningssätt 25 Skapa relationer 26 Leda genom att följa barnen 28 Mellantid och mellanrum 29 Samspelande atmosfär 31 Omsorg 31 Barnsyn 33 Arbetslaget 34 Sammanfattning 35

3 Metodik och förhållningssätt i utbildning mot fritidshem 37 Fritidspedagog 38 Barn- och ungdomspedagog 40 Lärare mot tidigare år 41 Grundlärare i fritidshem 43 Metodik som en del av didaktikbegreppet 43 Sammanfattning 45

4 Se–Förstå–Handla 47 Se – iaktta – observera 48 Förstå – tolka – skapa mening 50 Handla – agera – vara möjliggörare och gränssättare 51 Sammanfattning 51

5 Pedagogisk omsorg i rutinsituationer 53 Morgonomsorg 54 Äta frukost 60 Mellanmål 64 Övergångar och överlämning 68 Sammanfattning: pedagogisk omsorg i rutinsituationer 75

6 Meningsfull fritid 79 Att skapa vi-känsla och gemenskap via samlingar 79 Att leda verksamhet genom att följa barnen 86 Att inspirera till nya erfarenheter 93 Sammanfattning: meningsfull fritid 97

7 Långsiktiga projekt 99 Tema grodyngel 100 Projekt cykelverkstad 104 Sammanfattning: långsiktiga projekt 108

8 Arbetslagets gemensamma arbete 109 Pedagogisk planering innebär samprat 109 Att planera tillsammans med barnen 111 Tid för planering 112 Dagar för verksamhetsuppföljning och utveckling 113 Lovverksamhet 114 Pedagogiska verktyg 114 Sammanfattning 120

6 Innehåll

9 Förhållningssätt och metodik i kommande forskningsoch utvecklingsarbete 123 Förhållningssätt och metodik i fritidshem 124 Fritidspedagogik som kunskaps- och forskningsfält 129 Förändringsarbete och framtidens fritidshem 130 Referenser 133 Register 137

Innehåll

Kapitel 1

Inledning

Inledningsvis vill vi rikta fokus mot barns meningsfulla fritid. Fritidshemmets särart kan kopplas till uppdraget om att erbjuda barn en meningsfull fritid där det finns ett betydande värde i varandet här och nu. Fritidshemmets arbete baseras historiskt på socialpedagogiskt arbete men har de senaste 20 åren förändrats och utvecklats i linje med utbildningsreformer i Sverige såväl som i Europa. Fritidshemmets uppdrag om att erbjuda barnen en meningsfull fritid utmanas därvid både av försämrade resurser och av ett förändrat uppdrag. Utifrån vårt perspektiv består kärnan i fritidshemmet av mötet mellan barnen1, lärarna och verksamheten i syfte att skapa en meningsfull fritid. I det inledande kapitlet belyser vi fritidshemmet som institution relativt både historiska och nutida utmaningar. Den här boken handlar om fritidspedagogiskt arbete och lärares förhållningssätt i fritidshem. Utifrån pedagogiska och metodiska analyser av konkreta exempel ur fritidshemmets vardag vill vi ge insikt i och förståelse för uppdraget i fritidshem men också bidra med redskap att 1 Vi använder genomgående begreppet barn i fritidshem, medvetna om att den officiella retoriken numera använder begreppet elev för barn i fritidshem. Vår avsikt med att använda begreppet barn är att visa på fritidshemmets breda uppdrag för barn, vilket vi återkommer till bland annat på sidan 18 där vi beskriver hur vi använder ordet verksamhet snarare än undervisning. Se även sidan 34 när det gäller begreppet lärare.

Kapitel 1 Inledning

förändra fritidshemmet som praktik. Bokens innehåll tar sin utgångspunkt i en förståelse för att den pedagogiska praktiken i fritidshemmet är en samkonstruktion av både strukturella och personella resurser som tillsammans skapar förutsättningar för barns meningsfulla fritid i fritidshem. Det går också att uttrycka som att fritidshemmets tid och rum är strukturerat av de resurser och relationer som görs tillgängliga. De tillgängliga resurserna vad gäller exempelvis lokaler och material såväl som personal skapar olika möjligheter för barns vardagsliv i fritidshem. Lärarens förhållningssätt är en av flera faktorer som vi menar skapar förutsättningar för barnens meningsfulla fritid i fritidshem, där förhållningssättet är nära förbundet med relationen till barnen och till andra tillgängliga resurser. Fritidshemmet har förändrats över tid. En förändring är integrationen med skolan under 1990-talet, en annan förändring är fritidshemmets uppdrag i skollag och läroplan men också de kraftiga ekonomiska nedskärningar som skett inom fritidshemmen. Rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen och den senaste statliga utredningen om fritidshem (SOU 2020:34) visar återkommande på rektorers bristande kunskaper om fritidshemmet som verksamhetsform. De bristande kunskaperna för med sig att rektorerna inte lyckas skapa rätt förutsättningar för barn och personal i fritidshemmet. Detta har fått stora konsekvenser i fritidshemmets vardag: Barngrupperna är ofta tre gånger så stora som under 1990-talet och personalen är till alltför stor del outbildad. Dessutom finns det inte alltid lokaler för fritidspedagogiskt arbete och i flera fall inte heller tillräckligt med material (Lager, 2020). Dessa begränsningar bidrar till att lärare i fritidshem är förhindrade att genomföra stora delar av det ambitiösa uppdrag de är ålagda, enligt skollag och läroplan. Boken utgår dels från våra samlade erfarenheter från arbete i fritidshem, dels från många års arbete med lärarutbildning och metodik, dels utifrån ett forskningsprojekt som genomfördes under åren 2018–2020. Resultaten från projektet visar återkommande exempel på hur bristande förutsättningar i både personal och material gör det svårt att bedriva fritidspedagogiskt arbete samt hur reviderad policy i fråga om undervisning och utbildningen förändrat innehåll och aktiviteter i fritidshemmet. I den här boken har vi för avsikt att belysa, analysera och försöka förstå

olika situationer ur fritidshemmets vardagliga arbete samt göra metodiska reflektioner med utgångspunkt i fritidspedagogiskt arbete och förhållningssätt.

Utmaningar i fritidshem idag Tidigare studier och rapporter visar att fritidshemmets resurser varit starkt begränsade under många år, vilket fått konsekvenser för både barn och personal. Samtidigt har fritidshemmets uppdrag i omgångar förändrats och förstärkts när skollag och läroplan har reviderats. Som en konsekvens av fritidshemmens strukturering av tid och rum kan i grova drag efter middagen se ut så här: Skolan slutar och barnen går ut på ”fritidsrast”. Barnen är ute på skolgården och leker fritt medan vuxna övervakar, oftast är alla barn från fritidshemmen utomhus samtidigt, vilket betyder att lokalerna inomhus står tomma. Barnen är ofta ute fram till mellanmålet. Då ska de i olika omgångar gå till matsalen och äta mellanmål. Efter mellan målet är det dags för planerade aktiviteter som barnen kan välja på, mellan klockan 15–16. Valen görs lite olika från ställe till ställe. Ibland är det inte alternativa val utan fasta grupper som cirkulerar mellan aktiviteter. Efter en timmas planerad och lärarledd aktivitet är det dags att gå tillbaka till avdelningarna, många i personalen går hem och det är fri men ändå väldigt begränsad lek på varje avdelning. Barnen är hänvisade till papper, pennor, spel eller byggmaterial, men bara en kort stund för de ska snart slås samman med en annan avdelning.

Förändrat uppdrag och försämrade resurser Läroplansuppdragets utformning kan idag jämföras med den obligatoriska skolans innehåll och mål, utifrån en ambition om att få verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola att mötas med fokus på den del av uppdraget som i skollagen benämns som att stimulera till utveckling och lärande. Men även fritidshemmets pedagogiska praktik har på flera sätt kommit att likna skolan i hur den organiseras och struktureras i tid och rum. I sammanhanget kan det vara viktigt att reflektera över att i förarbetena till integrationen av verksamheterna under 1990-talet var inten-

Kapitel 1 Inledning

Meningsfull fritid Samtidigt som vi kan se att uppdraget i fritidshemmet har förstärkts vad gäller mål och innehåll för utbildning i fritidshem finns det delar i fritidshemmets uppdrag som i och med policyförändringarna har försvagats. Fritidshemmets uppdrag innefattar en unik del som de övriga skolformerna inte har och det är uppdraget om meningsfull fritid och rekreation. Det uppdraget står formulerat i fritidshemmets specifika kapitel i skollagen (SFS 2010:800.14 kap.). Uppdraget för fritidshemmet går alltså utöver uppdraget om att stimulera till utveckling och lärande, det uppdrag som fritidshemmet delar med de andra skolformerna. Uppdraget om att erbjuda barn en meningsfull fritid handlar om att erbjuda meningsfulla sammanhang. Barnen väljer att delta om det som erbjuds skapar mening för dem och det är arbetslagets uppgift att med kunskap om barnens liv och intressen skapa meningsfulla sammanhang. Att erbjuda meningsfulla innehåll och sammanhang för barnen bör bidra till goda förutsättningar för barnen att lära och utvecklas i samklang med intentionerna i uppdraget. Barns perspektiv på meningsfull fritid har undersökts av Karin Lager och Jan Gustafsson Nyckel (kommande). Studien visar att meningsfullhet i

Kapitel 1 Inledning

tionen att de tidiga skolåren mer skulle präglas av lek och skapande arbete och att fritidshemmets pedagogik skulle ges inflytande på skolans arbete (SOU1997:21). Nu över 20 år senare ser det snarare ut att ha blivit tvärtom med tanke på hur fritidshemmets organiseras och struktureras idag. En del kallar dessa förändringar i policy och praktik för en ”skolifiering” av fritidshemmets verksamhet. Exempel på skolifieringen är fler vuxeninitierade aktiviteter, ett ökat antal obligatoriska moment, aktiviteter som anordnas så att de liknar lektioner, utevistelse som benämns rast, måltider som äts i matsal och som inte längre ses som en pedagogisk kollektiv aktivitet utan mer som servering. Dagens organisering av fritidshemmet kan därmed sägas strida mot fritidshemmets läroplansuppdrag som betonar att arbetet i fritidshemmet ska vara ”situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupp orienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ” (Lgr11, del 4, s. 22).

fritidshem handlar om att få vara tillsammans med andra barn och att kollektivet utgör själva källan till meningsfullhet. Barnen lyfter fram vännerna, medbestämmandet och tillgången till kreativa uttryck som meningsfull fritid i fritidshemmet. Barnen uttrycker att ”själva grejen” med att vara på fritids är att få vara med sina vänner. Resultaten visar dock att verksamheten dagligen struktureras hårt på grund av brist på lokaler och personal, så att barnen ofta hindras från att vara med sina vänner. Barnen delas upp i olika grupper och möts i vissa fall inte under hela eftermiddagen. Att få vara med och bestämma över sin tid i fritidshemmet är meningsfullt för barnen. Barnen vill inte bara bestämma vad de ska göra, de vill också själva avgöra om de ska delta i gemensamma innehåll eller inte. Men även här visar barnen i intervjuerna att de begränsas av flera strukturella faktorer i tid och rum. Den hårt strukturerade verksamheten ger inte utrymme för delaktighet i nuet utan delaktigheten reduceras till särskilda forum, fritidsråd eller önskelådor där barn kan önska i förtid. Eventuellt blir deras önskningar uppfyllda vid senare tillfällen. Skapande verksamhet eller pyssel var det innehåll som barnen återkom till i intervjuerna när de fick tala om vad de helst ville göra på fritids. Många barn talade drömmande om de få stunder de fått tillträde till ”pysselrummet” och materialet där. Flera barn uttryckte en önskan om att i betydligt högre utsträckning få ägna sig åt olika kreativa uttryck med färg och form än vad de gör idag. En hårt strukturerad vardag i fritidshemmet visas i forskning som tre olika typer av fritidshem; det övergivna fritidshemmet, det aktivitetsstyrda fritidshemmet och det gemenskapande fritidshemmet (Lager, 2020). För barnen i fritidshemmet skapas skilda vardagsliv beroende på i vilken typ av fritidshem de tillbringar sin fritid. Innehåll och aktiviteter skiljer sig åt, likaså lokaler och personal. Utbildningsnivån i arbetslagen skiljer sig också åt där fritidshem med hög andel utbildade mot fritidshem lyckas skapa relationer både till barnen och till deras vårdnadshavare. De utgår också ifrån ett relationsbaserat förhållningssätt i samverkan med skolan. I det övergivna fritidshemmet finns inte uppbyggda relationer som grund för lärares handlande. Likaså ser vi få fall av relationer till barnen där barnen tar initiativ till samspel. Även de starka relationerna till vårdnadshavare och skolan saknas, fritidshemmet identitet är svag och under-

Kapitel 1 Inledning

ordnad både föräldrar och skolans personal. Innehåll och aktiviteter är otydliga och det finns en retorik om att barns fritid inte ska styras, utan det är viktigt att barn själva får välja vad de vill göra. Det kan å ena sidan låta som att barns intresse styr innehållet i verksamheten men å andra sidan visar observationerna att erbjudanden till barn i både personella och materiella resurser är få och torftiga. Till exempel är miljöerna inte inbjudande, materialet är slitet och otillgängligt och personalen fungerar mer som övervakare än som stöd och hjälp. Barnen stimuleras inte till en meningsfull fritid vare sig av miljön eller av personalen. I det aktivitetsstyrda fritidshemmet kännetecknas vuxenledda aktiviteter av engagemang och ledarskap. Utöver den planerade aktiviteten, som initieras och leds av vuxna, är barnen ofta lämnade åt sig själva. Identiteten för denna typ av fritidshem är stark i relation till just de vuxenstyrda aktiviteter som på flera sätt liknande skolans lektioner, innehåll och organisation. Utöver det är fritidshemmets position svag och det pågår en ständig kamp om lokaler och material. I denna typ är ofta fritidshem och skola totalintegrerade och det heter att fritidshemmet har tillgång till alla lokaler men har ändå ingen särskild plats för att utföra fritidspedagogiskt arbete. Ofta används klassrum där stolarna är uppställda och inget får ändras eller användas. I dessa lokalintegrerade och aktivitetsstyrda fritidshem där det inte finns särskilda rum för fritidshemmet är det särskilt påtagligt att skapande verksamhet inte får pågå förutom vid lärarledda ”lektioner” eftersom det inte får bli stökigt inför skoldagen dagen efter. Det är också påtagligt att barnen inte kan skapa saker över tid eftersom det inte finns någon plats att förvara barnens alster. Om barnen har lådor för sina saker delar de ofta lådan med flera andra. Det är på sin höjd teckningar som kan sparas, inget annat finns utrymme till. Det gemenskapande fritidshemmet kännetecknas av relationer och gemenskap. Innehåll och aktiviteter formas av lärare och barn i samspel och barnen kan själva välja om de ville delta i gemensamma innehåll och projekt samtidigt som de utmanas och stimuleras till nya erfarenheter både av lärarna och av en inbjudande miljö. Särskiljande för de gemenskapande fritidshemmen, till skillnad från de andra två typerna, är en hög utbildningsnivå och kontinuitet i arbetslagen samt lokaler som kan användas till fritidspedagogiskt arbete. Där kan projekt som kräver utrymme och är

”kladdiga” pågå över tid, vilket ger utrymme för barnens skapande processer och bidrar till en meningsfull fritid. Personalens relationsbaserade förhållningssätt innefattar inte bara barnen och personalen utan även barnens vårdnadshavare och personalen på skolan i stort. På det sättet får fritidshemmet en stark och tydlig identitet på skolan. Den djupa förankringen i relationens betydelse skapar andra förutsättningar för såväl barnen som för fritidshemmets position och identitet som fritidshem på skolan. Sammantaget visas att en meningsfull fritid ur barns perspektiv är hotad av de förändringar som skett både i policyer och i praktik. Dessutom visar tidigare forskning och våra observationer att barns fritidshemsvardag idag till stor del präglas av disciplinering som att stå i led och vänta, att barns lek städas bort och att barn en stor del av tiden måste välja bland vuxeninitierade aktiviteter (Andishmand, 2017; Elvstrand & Lago, 2020; Haglund, 2015; Lager, 2020). I valfrihetens namn uppmuntras barn att välja vad de vill göra för aktiviteter på fritidshemmet. De alternativ av vuxenledda aktiviteter som barnen kan välja mellan presenteras åskådligt på tavlor. Det är oftast inte möjligt att avstå från att välja något alternativ. Vissa val är begränsade i antal barn som kan delta, vilket medför att barnen inte alltid kan välja att göra det de vill göra utan blir återkommande hänvisade till en aktivitet där det finns platser kvar men som kanske inte motsvarar deras intresse. Innehållet i aktiviteterna motiveras ofta med att barnen fått vara med och bestämma i någon tidigare undersökning, fritidsråd, enkät eller liknande. Valen är alltså inte situationsstyrda eller kontextbundna till vad barnen vill här och nu utan valet är något de kanske önskat tidigare i ett annat sammanhang. Detta menar vi kan vara en konsekvens av att personalen inte har tränat eller utvecklat förmågan att se barns egna verksamheter, vilket leder till att de på så sätt begränsar barns möjligheter att i stunden göra det som de önskar, tillsammans med kamrater i deras fritidshemsvardag.

Fritidshemmets särskilda uppdrag och verksamhet Situationerna som används som exempel längre fram i boken handlar om hela fritidshemmets verksamhet och reduceras inte till vuxeninitierade och planerade aktiviteter, som benämns undervisning, eller till samverkan med den obligatoriska skolan. Tvärtom är vår ambition att visa hur fritidspeda-

Kapitel 1 Inledning

• På ett fritidshem kan aktiviteten måla innebära tillgång till tuschpennor och kopieringspapper eller färdiga bilder att fylla i. I ett annat fritidshem innebär aktiviteten måla att barnen introduceras

Kapitel 1 Inledning

gogiskt arbete ska genomsyra all den tid som fritidshemmet är öppet, från tidig morgon klockan 6 när de första barnen kommer till fritidshemmet till på kvällen när de sista barnen hämtas, samt på lov och studiedagar när den obligatoriska skolan är stängd. I flera delar använder vi begreppet verksamhet eller fritidshemmets verksamhet. När vi väljer begreppet verksamhet i denna bok gör vi det för att betona fritidshemmet som en helhet. Det innebär alla delar såsom rutiner, barnens samspel, lärares strategier, innehållet och arbetsformerna, lärprocesserna, konflikterna och allt det som utgör aspekter eller delar i barns vardagsliv i fritidshem. I andra delar använder vi mer specifika begrepp såsom fritidshemmets innehåll eller lärarens förhållningssätt för att avgränsa någon av verksamhetsaspekterna. Vi vill betona att fritidspedagogiskt arbete handlar om meningsfull fritid för barnen, om omsorg och pedagogik som integreras, om samverkan och relationer med såväl vårdnadshavare, familjer och föreningsliv som samverkan med skolan. Vi är oroade över den utveckling som skett inom fritidshem sett till en ökad målstyrning, minskade resurser och det vi beskrev ovan som skolifiering med fokus på enskilda vuxenledda aktiviteter. Det finns en alltför stor diskrepans mellan intentioner och resurser att förverkliga intentionerna med och vi menar att barnen är de stora förlorarna. Därför är det viktigt att belysa den vardagliga praktiken i fritidshemmet och se vilka möjligheter barn erbjuds till omsorg, meningsfull fritid, rekreation samt utveckling och lärande. Om vi till exempel studerar de veckoplaneringar som görs kan fritidshemmens innehåll och aktiviteter förefalla allmängiltiga på det sätt att det är liknande innehåll och aktiviteter som planeras. I veckoplaneringar dyker ofta liknande innehåll och aktiviteter upp: pyssel, surfplattor, gympasalen, Mello, Talang och filmvisning. Det som visade sig tydligt och som också på flera sätt blir avgörande för barns fritidshemsvistelse var dock hur dessa innehåll och aktiviteter tog sig uttryck. Vi exemplifierar med aktiviteterna att måla och att använda surfplattor:

till nya tekniker och olika material, de får tex pröva att måla med kol och upptäcka hur resultatet påverkas av olika papper och vilken penna eller färg de använder. • På ett fritidshem kan aktiviteten surfplatta innebära att barnen sitter med var sin surfplatta och spelar individuellt eller tittar på Youtube i 30 min flera gånger i veckan utan att tala med varandra och utan vuxet stöd. I ett annat fritidshem träffas barnen i en gemensam spelvärld med sina surfplattor och samtal och samspel pågår mellan barnen både inne i spelet och i gruppen som spelar. På ett tredje fritidshem betyder aktiviteten surfplatta att de gör film och har en green screen på fritidshemmet, och förutom användningen av surfplattan pågår många samtal, skapande av rekvisita, lek och rolltaganden. Vi hävdar att det finns stora skillnader just i hur arbetet genomförs och vill därför med den här boken ge exempel på det som kan kännetecknas som ett fritidspedagogiskt arbete. Vi skiljer i boken på innehåll och aktiviteter då vi menar att det behövs en tydlig distinktion. Enskilda aktiviteter kan ha ett tydligt och avgränsat innehåll. Men ett innehåll kan också pågå över längre tid och i sig innehålla flera olika aktiviteter i syfte att utveckla någon eller några förmågor. Vi vill också i sammanhanget lyfta att ordet ”pyssel” ofta används idag av både barn och personal för att beskriva någon slags skapande verksamhet. Dock är dessa pysselaktiviteter ofta reproducerande och utgår från förutbestämda mönster eller modeller som barnen ska härma. Skapande verksamhet i ett fritidspedagogiskt perspektiv menar vi är utforskande och drivs av barns egen nyfikenhet, intresse och uttryckssätt. Fritidspedagogiskt arbete är en självklarhet för professionen som arbetar i fritidshem. I lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ämnes området fritidspedagogik och fritidspedagogiskt arbete en betydande del av utbildningen. Dessvärre är antalet utbildade med fritidshemsbehörighet få i fritidshemmen, i många fall är inte mer än 30 procent av personalen utbildad och behörig för fritidshemmets undervisning. Skolverkets statistik visar att många fritidshem helt saknar utbildad personal, trots legitimationskravet (Skolverket, 2021). Denna bok är därför ett sätt att rikta fokus mot vad fritidspedagogiskt arbete kan innebära. Med grund i aktuella

Kapitel 1 Inledning

observationer i fritidshem och mångårig kunskap om fritidshemmets pedagogik och metodik, vill vi stärka fritidshemmets arbetslag i dess dagliga arbete med barnen.

En socialpedagogisk tradition som betonar socialisering och kollektiva processer framför utbildningstraditionens starkare fokus på individ och skolprestationer, sägs prägla fritidshemmets historiska framväxt. Fram till 1990-talet var Socialstyrelsen huvudman för fritidshemmen vilket präglade både innehåll och styrning. Till exempel reglerade tidigare socialtjänst lagen (SFS 1980:620) fritidshemmen vilket innebar en hårdare laglig styrning med fokus på barns välbefinnande och ett starkare uppdrag gentemot barnens vårdnadshavare. Fritidspedagoger, som är en tidigare benämning på professionen i fritidshem, hade en stark tystnadsplikt jämfört med den de har idag när fritidshemmet lyder under Utbildningsdepartement och skollagen (SFS 2010:800). Socialstyrelsen gav ut Pedagogiskt program för fritidshem (Social styrelsen, 1988) med bland annat innehåll, mål och arbetssätt. Samtidigt var det kommunerna som organiserade fritidshemmen. Styrdokumenten har sedan det pedagogiska programmet i omgångar förstärkts med en ökad betoning på målstyrt lärande, utbildning och undervisning genom de revideringar som gjorts. Ökat fokus på utbildning och undervisning har visat sig påverka både praktiken i fritidshemmen och utbildningen till lärare i fritidshem. Arvet från Socialstyrelsen hänger samman med fritidshemmets socialpedagogiska tradition men det är först under 1960-talet som Socialstyrelsen blir en tydlig bärare av fritidshemmet som institution. Jan Gustafsson Nyckel (2020) beskriver fritidshemmets socialpedagogiska arv från slutet av 1800-talet fram till idag med arbetsstugan, eftermiddagshemmet, det utvidgade och fristående fritidshemmet, det integrerade fritidshemmet och slutligen det undervisande fritidshemmet. Det socialpedagogiska arvet har successivt utmanats till att nästan försvinna de senaste 20 åren, skriver Gustafsson Nyckel. Socialpedagogiken betonar demokrati och likvärdighet samt erbjuder

Kapitel 1 Inledning

Socialpedagogiskt arv

möjligheter att förstå vad som orsakar social orättvisa. Socialpedagogiskt arbete kännetecknas bland annat av ett grupporienterat arbetssätt, att stärka barns delaktighet och inflytande samt att erbjuda barnen makt över sin egen situation, med innehåll som lek, omsorg, moralisk fostran och socialisation. Idéer och värderingar inom socialpedagogiken betonar att individen ska socialiseras in i samhället genom deltagande i exempelvis fritidshem. Likt John Deweys tankar om demokrati, utbildning och fostran handlar socialpedagogik ofta om att verka i samhälleliga sammanhang för att erövra förståelse och erfarenheter genom kritisk och reflekterande prövning. I antologin Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (Haglund, Gustafsson Nyckel & Lager 2020) skriver Björn Haglund, Birgit Andersson och Jan Gustafsson Nyckel i sina respektive texter fram fritidshemmet ur tre olika perspektiv: profession, styrning och ideologi. Det är inte utan att fritidshemmets historia och dess utveckling fram till idag visar en tydlig samkonstruktion av dessa tre perspektiv, och hur de tillsammans skapat det fritidshem vi har idag, där vår samtid präglas av en stark styrning, men en svag profession och ideologi. Professionen har dock stärkts genom flera satsningar i och med titeln lärare och kravet på legitimation för lärare. Dock har det inte lett till ett ökat antal behöriga lärare i fritidshemmet, kanske snarare tvärtom, då lärartiteln tycks ha suddat ut gränserna mellan olika yrkeskategorier och gjort uppdraget i fritidshemmet otydligt gent emot den obligatoriska skolan. Idag är det länge sedan Socialstyrelsen gjorde avtryck i fritidshemmet, istället är det Utbildningsdepartementet och Skolverket som sätter upp ramarna. Den socialpedagogiska traditionen finns dock kvar i fritids hemmet även om den utmanats i utbildningssystemet. I den senaste statliga utredningen om kvalitet och likvärdighet i fritidshem (SOU 2020:34) väcks vissa delar av det forna fritidshemmet till liv igen. Exempelvis riktas blicken mot närsamhället och föreningslivet. Det finns några begrepp från tiden då fritidshemmet var inordnat under Socialstyrelsen som vi använder genomgående i boken med bas i en socialpedagogisk tradition. Begreppet verksamhet beskrevs tidigare, och nedan förklarar vi begreppen: upplevelsebaserat – erfarenhetsbaserat arbetssätt, situationsstyrd undervisning och grupporienterat förhållningssätt.

Kapitel 1 Inledning

Fritidshemmets verksamhet ska präglas av ett upplevelsebaserat arbetssätt. Det innebär att erfarenheten eller upplevelsen är en viktig utgångspunkt när lärare i fritidshem skapar lärprocesser tillsammans med barnen. I ett av våra exempel hämtar barnen grodyngel. För att erövra kunskaper med alla sinnen går läraren ut och låter barnen få erfarenhet av grodors livsmiljö med hjälp av flera sinnen. De får känna det kalla vattnet och de får undersöka den geggiga konsistensen på klumparna av grodyngel. Denna upplevelse använder läraren sedan i undervisning som sker under flera veckor i lärprocessen om grodornas livscykel. Det gör det också lättare att reflektera om hur vi behöver sträva efter en liknande livsmiljö i fritidshemmets akvarium, varför grodors liv är lika viktiga som människors och varför det är viktigt att sätta tillbaka grodorna i sin ursprungliga miljö när det är dags. Via konkreta upplevelser bidrar fritidshemmets verksamhet till att barn får varierande och rika erfarenheter att bygga sin förståelse av världen utifrån.

Situationsstyrd undervisning Vardagslivet i fritidshem är fullt av situationer och händelser. En av de viktigaste uppgifterna för lärare i fritidshem är att delta i barns vardagsliv och försöka ta ett barnperspektiv. Det är en förutsättning för att kunna fånga situationer och skapa relevanta lärprocesser utifrån dessa. Låt oss ge ett exempel: Fritidshemmet har beställt korv och bröd till skogsutflykten. När maten levereras dagen innan finns inga korvbröd medskickade. Pia, en av fritidshemmets lärare, ser då tillfället att knyta an till ett pågående tema – friluftsliv. Pia ställer frågan till gruppen: vad kan vi göra när vi inte har fått färdigköpta korvbröd? Någon föreslår att de ska baka brödet själva och Pia väcker idén att de ska ta med stormköken och göra eget bröd ute i skogen. Hon fångar situationen, reflekterar tillsammans med barnen om en lösning och formar en lärsituation som ligger i linje med lärprocessen friluftsliv – laga mat ute.

Kapitel 1 Inledning

Upplevelsebaserat – erfarenhetsbaserat arbetssätt

Grupporienterat förhållningssätt Fritidshemmets verksamhet är grupporienterad. Orienteringen mot gruppen är en viktig planeringsprincip och merparten av alla erbjudanden under dagen ges till grupper av barn. Istället för att arbeta enskilt med ett barn inkluderar läraren oftast flera andra i gruppen och skapar en aktivitet eller en situation för flera. Om läraren vet att Palle brinner för att rita serier försöker läraren väcka en idé om serier hos fler barn där Palle blir ett stöd och en motor i serietecknargruppen. Om något barn har svårt för avsked i lämningssituationen använder läraren gruppen som ett erbjudande om gemenskap för att trösta och byta fokus. Med ett grupporienterat arbetssätt bejakar lärare ett positivt identitetsskapande för varje barn genom att uppmärksamma individen i ett positivt sammanhang. Vid tillrättavisning eller korrigering av ett barns agerande bör läraren göra detta enskilt, inget barn ska få schavottera och bli bekräftad syndabock inför sina kamrater. Positiv feedback i grupp, tillrättavisningar enskilt, är en viktig grundprincip i ett grupporienterat förhållningssätt. Att samlas ska vara lustfyllt för alla. Tyvärr ser vi att det finns barn som ofta uppmärksammas negativt i samlingar och aktiviteter. Vi menar att det handlar om att via ett grupporienterat förhållningssätt anpassa miljö och situation för att så många som möjligt ska känna tillit och tillhörighet. För att en grupporienterad verksamhet ska fungera menar vi att det är viktigt att bejaka och skapa meningsfulla stunder tillsammans, att sträva efter en samspelande atmosfär när lärare samlar barn i grupp. Tanken att läraren lånar barnens dyrbara tid när de bjuder in till samling eller en vuxeninitierad aktivitet är en väg att skapa en samspelande atmosfär. Denna gemensamma upplevelse ska bekräfta alla barn och stödja deras ständigt pågående identitetsarbete i positiv riktning. Ett grupporienterat förhållningssätt har ambitionen vid planering och genomförande att få alla barn att känna sig viktiga för gruppen och att vilja vara en del av gemenskapen.

Kapitel 1 Inledning

Det är viktigt att som läsare av denna bok förstå hur fritidshemmets praktik skapas och omskapas av både personella och strukturella resurser. Det är långt ifrån alltid som den enskilda läraren kan ändra på en situation som samling, frukost eller estetisk aktivitet. Lokaler, antalet barn, tillgång till material och personalsammansättningen är några av de faktorer som påverkar. Det finns många fler faktorer men det skiljer sig så klart åt mellan olika fritidshem, kommuner och regioner. Som nämndes ovan saknar rektorer ofta tillräckliga kunskaper om fritidshemmet som institution, dess uppdrag och förutsättningar. Varje fritidshem har sin egen unika sammansättning med skilda förutsättningar, både bättre och sämre sådana. Likväl kan vi i våra observationer se flera svårigheter som är gemensamma och som vi har en ambition att ge verktyg för att försöka förändra. Det finns alltså ett behov av att analysera vilka möjligheter som finns att arbeta fritidspedagogiskt i dagens fritidshem. Vad måste till? Vad krävs i materiella resurser, vad krävs av arbetslaget och den enskilda läraren? Är till exempel lokalerna ändamålsenliga och antalet barn rimligt? Den enskilda läraren kan inte ändra på alla förutsättningar. Hur personella och strukturella resurser används bör diskuteras i arbetslag och med rektor. Boken är därför också viktig för rektorer som leder fritidshemmets verksamhet och som ska skapa förutsättningar för personalen att kunna arbeta fritidspedagogiskt. I kommande kapitel lyfter vi fram lärares förhållningssätt som en grundläggande del i ett fritidspedagogiskt arbete. Därefter beskrivs kort hur utbildningen för professionen har förändrats med utgångspunkt i metodik. Med fokus på metodik erbjuder vi sedan den metodiska ansatsen Se–Förstå–Handla. Förhållningssättet och den metodiska ansatsen använder vi sedan längre fram i boken för att beskriva, analysera och problematisera exempel ur fritidshemmets vardag. Avslutningsvis summerar vi bokens innehåll och hur förhållningssätt och metodik kan bidra till att stärka det fritidspedagogiska kunskapsfältet.

Kapitel 1 Inledning

Bokens disposition och ambition

Karin Lager, fritidspedagog och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Hon forskar inom kvalitets- och policyfrågor i fritidshem. Hon har erfarenhet av arbete i fritidshem och skola samt lärarutbildning. Inger Brännberg, fritidspedagog, adjunkt och metodiklärare vid Göteborgs universitet. Hon är intresserad av barns livsvillkor och vardagsliv. Hon har en mångårig erfarenhet från arbete i fritidshem och skola samt pedagog- och lärarutbildning.

Fri t idspedagogiskt arbete EN BOK OM METODIK

Fritidspedagogiskt arbete handlar om vardagsarbete i fritidshem. Vi erbjuder en metodisk ansats, Se–Förstå–Handla, som stöd för att förstå och utveckla lärares förhållningsätt och ledarskap i fritidshem. Med stöd i iakttagelser och observationer av konkreta situationer analyserar och reflekterar vi över handlingsalternativ för arbetslag och enskilda lärare i fritidshem. Undervisning i fritidshem inbegriper så mycket mer än organisering av vuxenledda moment och aktiviteter. Vi har valt att prioritera den del av fritidshemmets verksamhet som handlar om pedagogisk omsorg i rutinsituationer, meningsfull fritid och långsiktiga projekt. Arbetet i fritidshem kräver ett medvetet förhållningssätt där vi lyfter fram betydelsen av att skapa relationer till barn och barns egna verksamheter, att utöva omsorg, att leda genom att följa, att erbjuda samspelande atmosfärer samt att uppmärksamma mellantider och mellanrum. Vi menar att ett sampratat arbetslag är nyckeln till en god fritidshemsverksamhet. Vi gör många nedslag i konkreta situationer om omsorg, meningsfull fritid och projektorienterat arbete. De konkreta situationerna bearbetas med stöd i beprövad metodik som ger möjlighet att tänka annorlunda kring vardagliga situationer. Reflektionerna ger stöd åt att organisera och leda verksamheten långsiktigt med gemensamma prioriteringar, scheman och förhållningssätt som stödjer ett sånt arbete.

Art.nr 43384

studentlitteratur.se