9789144140797

DE FÖRSTA ÅRENS

ENGELSKA De första årens engelska

Förskoleklass till åk 6 – på vetenskaplig grund

and sk for a n a c ber I ne num o h p a give

I can say Please, Thank you, I´m sorry and Excuse me

GUN LUNDBERG

I can say the days of the week

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33775 ISBN 978-91-44-14079-7 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2011, 2016, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2020

Innehåll

Förord 11 Om boken 12 Varför en bok på svenska om engelskundervisning? 14

1. Engelskämnet i de tidigare åren 15 Engelskstart ur ett svenskt perspektiv 16 Tidig engelskstart i våra grannländer 18 Tidigt engelsklärande världen över 23

2. Forskningsöversikt av tidig språkstart 27 Forskningsfältet 28 Är yngre alltid bättre? 28 EPÅL-projektet i Sverige 32 Language Learning for European Citizenship 35 ELLiE-projektet 36 Tidig start ger fördelar på sikt 38 Sammanfattning av fördelar med tidig språkstart 39 Modersmålet drar nytta av flerspråkighet 40 Flerspråkighet 41 Att utveckla en positiv attityd till språk och kulturer 43 Läraren är den viktigaste faktorn för framgång 44 Sambandet mellan undervisningstid och elevers lärande 46 Språkforskning i ett framtida perspektiv 48

3. Engelskämnet och styrdokumenten 51 Gemensam europeisk referensram för språk, GERS 52 En kommunikativ språksyn 57 Kursplanen i engelska 60 Kursplanens centrala innehåll 61 En likvärdig undervisning i engelska 64

4. Kursplanen i praktiken 65 Lyssna och förstå, imitera och tala 66 Språkduschen är central för att lyssna och förstå 68 Tydligt talad engelska från olika medier 70 Ord och fraser i närmiljön 71 Tala och samtala – produktion och interaktion 72 Enkla presentationer, meddelanden, beskrivningar och dialoger 74 Sånger, ramsor och dramatiseringar 76 Läsa och skriva på engelska 79 Vardagsliv och levnadssätt där engelska används 82

5. De första åren i klassrummet 85 Inventera vad eleverna redan kan 86 Jag kan säga några färger 90 Fler idéer för lärande och undervisning om färger och andra vardagliga ordområden 91 Siffror och fingrar 93 Sånger, ramsor och rörelse 94 Höra-göra-övningar 96 En mascot som bara pratar engelska 100 Bilderboken – en uppskattad språkdusch 102 Bok och bildaktivitet 105

Här pågår engelskundervisning 107 Papperstallrikar, maskeringstejp och klädlina med nypor 107 Utnyttja tiden till mer engelska 110

6. Alla vågar inte prata engelska 113 Det språkliga självförtroendet grundläggs tidigt 113 En tyst period 115 Det trygga klassrummet 116 Upprepningar skapar trygghet 119 ”Det är lite pirrigt om jag säger fel” 119 Språkliga fel är nödvändiga för lärandet 122 Lärare som ogärna pratar engelska 124 Att få visa vad man kan i stället för vad man inte kan 127

7. Planering, progression och strategier 129 Planera för progression och kontinuitet 129 Att lära språk kräver aktivitet 132 Ord och fraser i ett sammanhang 133 Vad innebär det att kunna ett ord? 135 Strategin ”med andra ord” 136 Strategin ”att våga gissa” 138 Stationssystem och undersökningar av olika slag 141 Storyline 145 Undvik översättning till svenska 145

8. Bilderböckernas magi 149 ”Läsberätta” 149 Att välja bok 153 Jag kan förstå när någon berättar! 154

Bilderboksarbete i årskurs 1−3 155 Åldersanpassade utmaningar 159 Böcker från årskurs 4 och uppåt 160 Temaarbete utifrån engelska bilderböcker 162 Böcker om andra kulturer 165

9. Fritidsengelskan och skolan 171 ”Skolengelskan är för seg” 171 Vardagsengelskan i klassrummet 173 Aktiv fritidsengelska 174 Språkjakt som hemläxa 176 Internet i engelskundervisningen 179 Online interaction 179

10. Inkluderande undervisning 183 Allsidig metodisk verktygslåda 184 Inte bara lärobok – variera mera! 186 Elevernas upplevelse av undervisningen 190 Stadieövergångar och överlämningssamtal 192 Utvecklande undervisning för alla 193 Elever i behov av särskilt stöd 195 Engelska för alla elever 197 Ha höga förväntningar på eleverna 199

11. Bedömning för lärande och språkutveckling 201 Att synliggöra engelsklärandet 202 Att bedöma för lärande 204 Elevernas egen dokumentation av engelsklärandet 209 Elevers självbedömning: Jag kan! 210

Europeisk språkportfolio 6–11 år 211 Kan yngre elever göra självbedömningar? 214 Hur kan språkportfolion användas? 215 Uppmärksamhet på alla språk i portfolion 217 Nationellt diagnosmaterial i engelska för årskurserna 1−6 220 Nationellt ämnesprov i engelska för årskurs 6 221

12. Hur kan motivationen och lusten för språk utvecklas? 225 Motivation i språkundervisningen 226 De tidiga åren är viktigast för motivationen och intresset 227 Motivera för fler språk 229 Att vidareutvecklas som språklärare 232 Ta egna initiativ till kompetensutveckling i engelska 235 Referenser 237 Engelska bilderböcker 244 Tips på metodböcker i engelska för årskurserna F–6 247 Tips på webbplatser för sånger, ramsor, sagor, lekar, filmer, böcker, tidningar 249 Exempel på film och dramatiseringar på engelska från urplay.se 250 Sakregister 253

Förord

Engelskundervisning från sex eller sju års ålder är i dag en självklarhet i de flesta av Europas länder, och engelskundervisning från fyra eller fem års ålder blir allt vanligare i världen i övrigt.

Språkforskare och policyansvariga argumenterar samstämmigt för vikten av att starta tidigt med engelska för att eleverna ska få mer tid till att i gynnsam ålder utveckla ett språkligt självför­ troende och en positiv attityd till att lära sig fler språk. Det handlar alltså om de viktiga år då elevernas språkliga bas, självförtroende och språkintresse ska grundläggas och utvecklas. Den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS, sätter ord på hur alla som är involverade i utbildning bör tänka angående språk: ”Språkinlärning behöver vara en livslång uppgift som måste främjas och underlättas genom hela utbildningssystemet, från förskolan till vuxenutbildningen” (Skolverket 2007:5).

Innehållet i den här boken vilar på vetenskaplig grund utifrån internationell och nationell språkforskning. Delar av innehållet härrör från kunskaper och erfarenheter som jag som lärare, lärarutbildare och forskare har utvecklat genom deltagande i tre omfattande forskningsprojekt om tidigt språklärande: två Europaprojekt om vardera fyra år: Teaching Modern Languages to Young Learners, TEMOLAYOLE (ECML) och Early Language Learning in Europe, ELLiE (EACEA) samt ett flerårigt svenskt aktionsforskningsprojekt, Teachers in Action, med ett hundratal lärare från årskurserna 1 till 6. Dessa tre forskningsprojekt har 11

genererat en stor mängd kunskap inom fältet för tidigt språk­ lärande. Jag vill rikta ett varmt tack till alla lärare och elever som deltagit i ovanstående projekt och frikostigt delat med sig av tid och tankar och som har låtit sig intervjuas, observeras och bedömas i sin språkutveckling. Jag vill även rikta ett stort tack till alla fantastiska kollegor runt om i Europa och i övriga världen som ägnar en stor del av sitt liv åt att forska om tidigt språklärande och därmed åt att bygga upp en vetenskaplig grund för lärande och undervisning i engelska i de tidigare åren.

Denna bok behandlar lärande och undervisning i engelska från förskoleklass till årskurs 6, men kan givetvis även användas för nybörjarundervisning som påbörjas senare, exempelvis med nyanlända elever i olika åldrar. Det är ju inte årskurser eller åldrar som styr undervisningen i engelska utan i stället de språkliga nivåer där eleverna befinner sig. Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare i förskoleklass och grundskolans låg- och mellanstadium och är tänkt att användas i språkdidaktiska kurser i grundlärarprogrammen för F–3 och 4–6, i kompetensutvecklingskurser och studiecirklar på skolor samt som en metodisk handbok för alla som undervisar i de första årens engelska. Innehållet i boken relateras genomgående till kursplanen i engelska (reviderad 2019), vilken i sin tur grundar sig i den gemensamma europeiska referensramen för språk CEFR (Council of Europe 2001) och dess svenska översättning GERS (Skolverket 2007) samt referensramens utvidgade tilläggsdel Companion Volume (2020).

Kapitel 1 behandlar engelskämnet i skolans tidigare år ur ett historiskt och globalt perspektiv. Kapitel 2 ger en översikt över forskningsfältet för tidigt språklärande. Kapitel 3 gör en genomlysning av rådande internationella och nationella styr­dokument för engelskämnet. Kapitel 4 fokuserar på hur kursplanen kan 12 � Förord

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Om boken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

implementeras i det praktiska klassrumsarbetet. I kapitel 5 ges didaktiska och metodiska idéer för de första årens engelska i klassrummet. I kapitel 6 behandlas frågan om hur man kan gå tillväga för att få alla elever och lärare att våga prata engelska.

Här ges förslag på arbetssätt och material i syfte att stimulera språkanvändningen i klassrummet. Kapitel 7 ger vägledning för planering av engelskämnet med variation i fokus och ger förslag på hur arbetet med att träna användandet av språkliga strategier kan gå till. Kapitel 8 lyfter fram autentisk barnlitteratur som ett framgångsrikt verktyg för såväl lärande och undervisning i engelska som för ökad förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika områden i världen. Kapitel 9 belyser fritidsengelskan och ger idéer till att lyfta in engelskan utanför skolan för bearbetning i klassrummet samt uppslag till att använda internet i undervisningen. Kapitel 10 diskuterar vikten av en inkluderande undervisning där alla elever har möjlighet att utvecklas i engelska, såväl de som är i behov av mer stöd som de som lätt når målen liksom nyanlända elever. Dessutom belyses frågor som hur en alltför ensidig läroboksanvändning kan påverka elevernas intresse och lust negativt samt vikten av överlämnande stadieövergångar. Kapitel 11 behandlar bedömning för lärande, språkportfolio, självbedömning och vikten av positiv feedback.

Kapitlet diskuterar det nationella ämnesprovet i engelska för årskurs 6 samt det nationella diagnosmaterialet för årskurserna 1−6. Kapitel 12, slutligen, diskuterar hur motivationen och lusten för engelska kan utvecklas och bibehållas samt hur intresset för fler språk kan väckas hos eleverna. I slutet av kapitlet ges vägledning i hur man som nyexaminerad eller verksam lärare kan vidareutvecklas genom egna initiativ och eget ansvar.

Förord � 13

Lärare som undervisar i engelska för yngre åldrar arbetar utifrån en svensk läroplan och kursplan och en gemensam europeisk referensram som är översatt till svenska. Behovet av att prata om undervisning är stort i såväl skola som i lärarutbildning och i kompetensutveckling. Det är enklare att uttrycka yrkesspråk på sitt modersmål än på ett andra- eller tredjespråk och när det gäller att planera, samplanera och analysera lärande och undervisning samt bedöma språkliga förmågor i en svensk skolkontext så behövs en svensk bok i språkdidaktik. Utgivningen av engelsk­ språkiga metodböcker är mycket stor världen över och det är därför enkelt att komplettera med engelska böcker för ytterligare perspektiv och metoder för lärande och undervisning i de tidigare åren.

Gun Lundberg Umeå i maj 2020

14 � Förord

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Varför en bok på svenska om engelskundervisning?

Kursplanen i praktiken

4.

Allt språklärande börjar med hörförståelse, och själva förståelsen av ett språk utvecklas långt före själva produktionen av språk.

Yngre barn kan inte förväntas svara på engelska i början av sitt lärande. I stället kan de visa sin förståelse genom nickningar, huvudskakningar, kroppsspråk och miner. Alla former av engelskt inflöde, s.k. input, där eleverna får lyssna och visa sin förståelse hjälper språket att sätta sig i kroppen och stärker det språkliga självförtroendet. Lärarens användning av förtydligande rörelser, ansiktsuttryck och olika röstlägen stödjer elevernas förståelse av det engelska inflödet.

Eleverna måste ges rika möjligheter att lyssna till engelska för att kunna utveckla sin hörförståelse och därigenom kunna sätta igång den egna produktionen av talat språk. Ju mer engelska som eleverna får lyssna till, språklig input, desto mer eget tal, språklig output, kan eleverna prestera. Det omvända förhållandet gäller på så sätt att en låg exponering av engelska resulterar i en låg produktion av engelskt tal hos eleverna. Lärarens främsta uppgift i engelskundervisningen är att så ofta som möjligt duscha eleverna med engelska, både genom eget tal och med hjälp av olika medier.

Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska betonar följande:

65

Eleverna i de lägre årskurserna ska i huvudsak möta engelska i talad form. Detta är ett ställningstagande mot bakgrund av forskningsresultat som pekar på att de metodiska principerna ”höra-göra” och ”lyssna-förstå-imitera-tala” är de mest verkningsfulla för att ge yngre elever tilltro till sin förmåga att använda språket. Inte minst är detta centralt för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Skolverket 2017:13

Engelskundervisningen i de tidiga årskurserna ska lägga tyngdpunkten vid att lyssna–förstå–imitera–tala–samtala. Det är viktigt att lägga mycket kraft på uttalet och använda s.k. körmetodik så mycket som möjligt: Say after me! Listen and say, please! Let’s say it three times! (läraren håller upp tre fingrar). All together now! Let’s hear the boys/girls! Let’s shout! Let’s whisper! Läraren agerar som tydlig dirigent och ledare för kören. Klassen blir snabbt van vid att alltid körläsa efter läraren eller efter en mediaaktivitet som exempelvis olika filmklipp, sånger och ramsor på webbplatser för tidig engelska (se exempel längst bak i boken). Möjligheten att tillägna sig ett gott uttal är störst i de yngre åldrarna och det vore oklokt att inte ta vara på denna möjlighet. Talängslan kan förebyggas om eleverna får bli hemmastadda med de engelska språkljuden, språkrytmen och intonationen redan från början.

Eleverna blir trygga i hanteringen av de nya språkljuden genom att få leka in exempelvis det engelska läspljudet som väsande ormar med tungan ute och vid flera tillfällen varje vecka få imitera ord och fraser tillsammans i kör med olika röst- och känslolägen och varierad rytm. I boken The Ins and Outs of English Pronunciation, som vänder sig till engelsklärare i de tidigare åren, betonas vikten av att lyssna och tala:

66 � 4 . Kursplanen i praktiken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Lyssna och förstå, imitera och tala

We must not forget that the spoken form of language is the original form, and that speaking and listening are the primary forms of communication.

Sylvén 2013:13

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Svaret på frågan vad eleverna ska lyssna till och prata om finns i kursplanen under rubriken ”Kommunikationens innehåll” (Skolverket 2019b):

I årskurs 1–3

I årskurs 4–6

• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

• Vardagliga situationer, intressen, personer och platser.

• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.

• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.

• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

• Engelskans utbredning i världen.

Kursplanens kommunikativa innehåll ringar in de yngre elevernas närmiljö, intressen och vardagliga aktiviteter, sådant som är välbekant och ligger nära eleverna själva, som exempelvis jag själv, min vardag, personer i min närhet, husdjur, mina intressen, fritidsaktiviteter och platser jag vistas på. I kursplanens uppräkning ryms mycket av det som är naturligt att använda i engelskundervisning för de yngre åldrarna. Ordet lek saknas

4 . Kursplanen i praktiken � 67

dock, men återfinns i läroplanens allmänna del, vilken gäller för samtliga ämnen: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.

Redan från början av engelskstudierna ska även kunskap om och förståelse för olika kulturer där engelska används utgöra en del av innehållet, i syfte att utveckla elevernas intresse för sambandet mellan språk och kultur.

Vanligt förekommande ämnesområden i läromedel och i digitala medier för yngre åldrar är mat, kläder, väder, musik, lekar, sport, helger, årstider, skola, vänner, resor och transportmedel, djur av alla de slag samt utblick mot delar av världen där engelska används. Överensstämmelsen med kursplanens innehåll kan sägas vara mycket god. Vad som kan skapa problem är dock att många läromedel för in att skriva och stava på engelska alltför tidigt och därmed ignorerar anvisningar från styrdokument och språkforskning om att yngre barn till övervägande del ska få möta det talade språket.

Språkduschen är central för att lyssna och förstå Att undervisa elever i engelska i årskurserna ett till tre skiljer sig betydligt från att undervisa lite äldre elever, främst eftersom barnens läs- och skrivutveckling just är påbörjad. Undervisningen måste alltså använda andra redskap och förhållningssätt än läsande och skrivande. Stora skillnader i elevernas läs- och skrivförmåga kan kvarstå länge i och med tillströmningen av nyanlända elever med sporadisk skolerfarenhet. Så länge engelsk­ undervisningen lägger tyngden vid att lyssna–förstå–imitera–

68 � 4 . Kursplanen i praktiken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Skolverket 2019a:9

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

tala–samtala så har alla elever likvärdiga möjligheter att lära sig engelska och grundlägga ett språkligt självförtroende.

I och med att de första årens engelska främst innebär undervisning i det talade språket, ställs krav på lärarnas förmåga att kunna och våga tala en ledig och flytande engelska med god intonation. Den engelska som eleverna exponeras för i klassrummet utgörs av lärarens tal, s.k. teacher talk, samt det undervisningsmaterial som används, inkluderat engelska från digitala medier. Klassrummets språkliga miljö utgör själva grunden för elevernas engelsklärande. Det är därför oerhört viktigt att läraren använder så mycket engelska som möjligt under den sparsamt tilltagna undervisningstid som står till förfogande.

Många lärare känner sig osäkra på att prata engelska, vilket gör att de använder mycket svenska i klassrummet, något som kan få negativa konsekvenser för elevernas lärande (Enever 2011).

Elever med annat modersmål än svenska riskerar att blockeras i sin språkutveckling om de tvingas gå via svenska språket för att lära sig engelska, medan elever med svenska som modersmål riskerar att bli beroende av ständiga översättningar till svenska i stället för att utveckla en ”direktlänk” till engelskan. Forskning om språklärande visar att när lärare endast använder engelska i liten utsträckning i undervisningen så blir eleverna mindre språkligt produktiva än elever vars lärare använder mycket engelska i klassrummet (Bland 2015, Murphy 2016).

Med hjälp av den digitala tekniken kan läraren exponera eleverna för engelska sånger, filmer, sagor, berättelser, drama, all slags information och nyheter och på så sätt ta in talad engelska från många olika källor. Lärarens klassrumsspråk och det audiovisuella undervisningsmaterialet utgör tillsammans en effektiv språkdusch för eleverna.

Svårighetsgraden på den engelska inputen ska vara lagom utmanande för eleverna och helst ligga snäppet över vad de själva förmår för att säkerställa utveckling och progression. För lite utmaningar gör ämnet tråkigt och förutsägbart: ”Engelska är 4 . Kursplanen i praktiken � 69

så segt i skolan”, säger en elev i årskurs 3 som tillbringar en hel del tid framför datorn på fritiden (Lundberg 2011). Repetition är en av nyckelstrategierna för framgång i språklärandet, men varje engelskpass bör även alltid innehålla något nytt för att eleverna ska uppleva att de gör framsteg i lärandet, vilket i sin tur stimulerar motivationen och engagemanget i klassrummet.

Det kommunikativa innehållet som eleverna ska lyssna till och försöka förstå ska, enligt kursplanen, vara varierat och ge eleverna rika möjligheter att lyssna till levande, autentisk engelska på många olika sätt och från olika medier. Illustrationer utgör här ett viktigt stöd för hörförståelsen och därför är det viktigt att klassrummet innehåller all möjlig rekvisita, som bildkort (flashcards), bilderböcker, digitala bilder av alla slag, en engelskspråkig mascot eller handdocka, leksaker och annan rekvisita som kan illustrera de ord som lärs in (frukter, djur, fordon, bestick, kläder etc.).

Utbildningsradion har ett stort utbud av pedagogiska filmer och tv-serier för de yngre elevernas engelsklärande och erbjuder en fri playtjänst, UR Play. Kvaliteten på Utbildningsradions program är mycket hög och innehållet bygger på såväl aktuell språkforskning som de europeiska och nationella styrdokumenten för språk. För elever i förskoleklass finns serien Meka med engelska som i tio avsnitt behandlar olika teman som hälsningsfraser, färger, kläder och mat. Programmen är till största delen på svenska med inslag av engelska ord och fraser.

För 6–7-åringarna rekommenderas tv-serien Pick a Colour (UR Play, säsong 1 och 2) som i sammanlagt tjugo avsnitt om tio minuter vardera språkduschar eleverna med grundkunskaper i engelska, såsom användbara fraser och ett vardagligt ordförråd.

Programmen är mycket omtyckta av eleverna – alla barn, oavsett förkunskaper, kan vara med och lära sig engelska tillsammans 70 � 4 . Kursplanen i praktiken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Tydligt talad engelska från olika medier

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

med de två papperslopporna Bug och Flea. Barnen i de klasser som har arbetat med serien tycks ta till sig engelskan med hela kroppen och programmens sånger, fraser och ordförråd tycks fastna på djupet, mycket tack vare humor och repetition. Till programserien finns en mycket användbar lärarhandledning med förslag på klassrumsaktiviteter. Ytterligare en inspirerande tv-serie från UR för årskurserna 1−3 är The Game. För årskurserna 4−6 finns exempelvis serierna Max’s Movie, Modern Ghost Stories Junior, Holly Hobbie, Holly’s Heroes, Newsreel Junior och The Grammar Company. Samtliga program finns att tillgå på urplay. se, som även finns som app för telefon och läsplatta. På UR Play finns även lärarhandledningar till de flesta program.

British Council har en webbplats för de tidiga årens engelska (learnenglishkids), som används flitigt världen över. Här finns filmatiserade sånger, ramsor, sagor, berättelser och allehanda lektionsförslag med mera. (Se vidare ”Tips på webbplatser” i slutet av boken.) På YouTube finns ett stort utbud av sånger, ramsor, bilderboksuppläsningar, filmade berättelser etc. som är lämpligt för engelska för yngre åldrar. Man kan prenumerera på SuperSimpleSongs och sedan enkelt hitta de sånger man vill använda som språkdusch i klassrummet.

Ord och fraser i närmiljön Yngre elever är inte alltid medvetna om vad som egentligen är engelska och inte. Engelska lånord som exempelvis popcorn, corn­ flakes, t-shirt, shorts, skateboard, cowboy, baby och juice har funnits i svenska språket så länge att de numera upplevs som svenska ord. I syfte att stärka elevernas språkliga uppmärksamhet och medvetenhet är det bra att fånga upp de vanligaste engelska orden runt omkring oss och använda dem i klassrummet. Ord och fraser på kläder och ryggsäckar, förpackningar av olika slag, reklam, leksaker, skyltar samt dator- och musikord, utgör en bra grund för att upptäcka engelskan runt omkring. Den positiva 4 . Kursplanen i praktiken � 71

Tala och samtala – produktion och interaktion Det bästa sättet att lära sig prata på ett nytt språk är just att prata.

Redan från början måste eleverna få rika tillfällen att använda engelska i eget tal och få möjlighet att imitera de nya språkljuden och den engelska intonationen. Sambandet mellan att exponeras för engelskan via öronen och att få producera engelska genom att prata själv är starkt. Genom att få lyssna till ett rikt och varierat inflöde av engelska kan eleverna själva börja producera tal. Eleverna ska betraktas som språkanvändare, language users, och inte bara som språkinlärare, language learners – ett förhållningssätt som ses som en framkomlig väg i språkforskningen när det gäller att implementera den kommunikativa språksynen (Bland 2015). Förhållningssättet med eleven som språkanvändare beskrivs i den gemensamma europeiska referensramen, där man 72 � 4 . Kursplanen i praktiken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

känslan av att kunna en del engelska stärks snabbt i takt med att ordförrådet ökar.

Eleverna kan själva få vara orddetektiver och samla engelska ord som de stöter på i sin närmiljö. Deras uppgift blir att ta med ”bevisen” till skolan för allmänt beskådande och exponera dem i en engelsk hörna av klassrummet eller lägga upp digitala bilder för projicering. I och med att elevernas språkliga uppmärksamhet tränas så kommer också ordförrådet att utökas, vilket i sin tur stärker den viktiga känslan av att ”jag kan” en hel del engelska ord och uttryck. I klasser som arbetat på detta sätt har yngre elever ivrigt berättat om att de själva upptäckt att ordet sale i skyltfönster betyder ’rea’, att level i datorspel betyder ’nivå’ och att soccer är samma sak som ’fotboll’. De egna språkliga upptäckterna är viktiga för självförtroendet och det spirande språkintresset och bör därför uppmuntras och bejakas till fullo. När de engelska orden utanför skolan tas in i undervisningen och processas av läraren blir de djupare förankrade i elevernas vokabulär.

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

sätter likhetstecken mellan användning och lärande av språk.

Man lär sig språk genom att använda språk (Skolverket 2007:9).

När eleverna från första början får lära sig att använda hela fraser och uttryck på engelska, s.k. chunks eller formulaic language, i stället för att enbart lära sig enstaka ord så utvecklas de till språk­användare mycket snabbare, enligt språkforskare (Mihaljeciv Djigunovic 2015). De färdiga fraserna kan användas i en mängd olika sammanhang och blir till ett användbart verktyg för elevernas muntliga produktion. Vardagliga användbara fraser är alla vanliga hälsnings- och artighetsfraser (se nedan) och fraser som exempelvis: It’s raining/snowing/windy/sunny/cloudy/ cold … I can see a … I have a … My dog/bike/house/ is green/black/ white … There is a … I like … I don’t like … I can … I can’t … ­frågefraser som Can you …? Do you like? Where do you live/come from? Do you speak …? Do you have a …? Do you play …? Genom att lära in färdiga fraser och sedan kombinera ihop fraser och ord som byggstenar kan eleverna förvandlas till språkanvändare med gott ”flyt” på kort tid, något som kan stärka deras självförtroende för att lära sig mer engelska.

Eleverna ska så ofta som möjligt få prata engelska och använda språket interaktivt tillsammans genom par- och grupp­ aktiviteter av olika slag. Gemensam talträning i kör bör varvas med att eleverna uppmuntras att tala själva under lekfulla former som rollspel, dialoger, bildkortslekar och olika former av ”löpeldslekar”, där replikerna hakar i varandra: I am Majken. Who are you? I am Jonathan, who are you? I like black. What about you? I like pink. What about you? eller den s.k. ”loop-leken” med bildkort där eleverna får ett kort med två bilder varav den nedersta finns överst på en annan elevs kort: I have a frog. Who has a snake? I have a snake. Who has a horse?

Under de första årens engelska är det viktigt att läraren låter språket komma in i den dagliga skolverksamheten i olika sammanhang, exempelvis genom en engelsk mascot, genom sånger, rörelselekar, matematiklekar, väderprat, skollunchprat och 4 . Kursplanen i praktiken � 73

engelska bilderböcker som passar in i ett tematiskt arbete. När eleverna får många tillfällen till repetition av fraser, ord och ljud så ges alla barn möjlighet att känna sig trygga med engelskan redan från början.

Den mest grundläggande kommunikativa kunskapen i språk är att hälsa på andra och säga sitt namn. Vardagliga ord och fraser som Hello, Hi, How are you? I’m fine! och Good morning! är lätta att imitera och använda för yngre barn, medan den mer högtidliga artighetsfrasen How do you do? inte nödvändigtvis behöver få vara med från början. Däremot kan kulturella varianter som exempelvis frasen How are you doing? få komma med efter en tid.

Naturliga och frekventa avskedsfraser är exempelvis Good bye, Bye, See you later, See you och Good night. Presentationsfraserna My name is Felix och I’m Felix är lätta att använda, och som svar på frågan What’s your name? blir Felix det naturliga svaret för de yngre eleverna, inte nödvändigtvis en hel mening. Det är den vardagliga samtalsengelskan som ska användas i nybörjar­ engelskan, inte den äldre formen av hela meningsdrillar som fick många elever att staka sig för att sedan tystna helt.

Nästa progressionssteg i presentationerna är att kunna berätta om sin ålder: I’m seven, och därefter sin hemvist: I live in Västervik. I’m from Sweden. I live in a yellow house. Efter en tid utvecklas presentationerna till att man kan berätta något om sin familj, husdjur, leksaker och intressen. Ganska snart bör eleverna ta över frågandet från läraren och själva börja producera de frågor som de har språkduschats med under ett antal arbetspass.

Med rika tillfällen till engelsk input ges alltså eleverna möjlighet att producera funktionell output. De vanliga frågorna What’s your name? How old are you? Where do you live? Where are you from? lärs in som hela fraser, inte ord för ord. Fraserna lärs utantill och 74 � 4 . Kursplanen i praktiken

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Enkla presentationer, meddelanden, beskrivningar och dialoger

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

fastnar i kroppen efter ett antal upprepningar i kör och i form av interaktiva övningar med dramatiserat ”mingel” i klassrummet. Enkla dramatiseringar och rollspel är för de flesta elever ett uppskattat inslag i engelskan långt upp i åldrarna. Olika former av påhittade möten i klassrummet är en bra början, där eleverna går runt och presenterar sig. En annan variant är att eleverna placerar sig i två ringar vända mot varandra och efter ett kort dialogutbyte tar den inre ringen ett steg till höger, varvid alla elever får en ny rollspelspartner. Ytterligare en form av presentationsövning är att eleverna får lappar av läraren med nya namn, ny ålder och ny bostadsort. Allteftersom de engelska kunskaperna utvecklas kan lapparna innehålla information om intressen, favoritmat, husdjur, semesterresor, musiksmak och yrken. Det är alltid roligt att ikläda sig en ny roll.

Viktiga engelska artighetsord som Please, Thank you, No, thank you, Excuse me, Pardon, I’m sorry, May I …? You’re welcome! ska läras in tidigt. Dessa fraser är oumbärliga för all engelskspråkig kommunikation och har en vidare betydelse än den rent kommunikativa, eftersom det handlar om bemötande i en annan kultur än vår egen. Tänkvärt är att en del elever i årskurs tre kan rabbla de engelska namnen på ett femtiotal djur, tama och vilda, medan de inte har lärt sig att använda uttryck som Please eller Excuse me.

Vid planering av engelskans innehåll är det viktigt att fundera över vad eleverna behöver lära sig för att kunna kommunicera och fungera i en engelskspråkig kultur. Artighetsfraserna får absolut inte glömmas bort utan måste planeras in redan från början. Fraserna lärs in bäst via enkla dramatiseringar där man råkar stöta till någon, trampa på någons fot, behöver tränga sig förbi eller inte uppfattar en fråga. Det magiska ordet please tränas bäst i samband med uppmaningslekar: Stand up, please, och genom att eleverna lär sig att be om saker. Läraren bör prioritera tid och energi åt frekventa, vardagliga ord och uttryck som de ovanstående i syfte att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. I den gemensamma europeiska referensramen för 4 . Kursplanen i praktiken � 75

och i stället ägna mer tid åt att låta eleverna lyssna, förstå och talaGun engelska.

Tyvärr en år djupt tradition som säger Lundberg harfinns i mer det än 20 varitrotad verksam som universitetslektor att och språklärande innebär att använda texter, tradition lärarutbildare vid Umeå universitet, därmen hon denna undervisat på grund­ uppstod när språklärande i en högre ålderår, änF−3 lärarprogrammets kurser skedde i engelska förbetydligt grundskolans tidigare och 4−6.

I sin forskning har hon haft fokus på hur elevers själv förtroende i dag och där eleverna redan hade lång erfarenhet av att läsa kommunikativa kompetens i engelska grundläggas och utvecklas ochoch skriva på sitt modersmål och hanterakan språkliga strukturer. i de tidigare skolåren.

Undervisningen i språk för yngre elever kräver ett helt annat förhållningssätt, och därför är en lärarutbildning i engelska för yngre åldrar så viktig för att framtidens lärare ska förstå hur man får DE eleverFÖRSTA att våga och vilja lära sig såväl engelska som fler språk. ÅRENS ENGELSKA

Vardagsliv och levnadssätt Ett språkligt självförtroende hjälper barn att våga och vilja lära där engelska används sig språk och stimulerar intresset för att lära fler språk i ett längre

Undervisningen ska stimulera intresse perspektiv. Deti engelska är därför oerhört viktigtelevernas att det första mötetför med engelska i skolanvilket blir tryggt, lustfyllt, aktivt ochsyfte. språkutvecklande. språk och kulturer, uttrycks i kursplanens Att lära sig ett Planering, språk innebär även att lärabedömning sig om andraoch kulturer där språket genomförande, utvärdering av kom­ används.

Språkkunskaper banar väg för kulturmöten och vidmunikativ engelska är bokens didaktiska fokus. Författaren ger en gade perspektiv på världen.

Språk kultur och kultur är språk, mängd metodiska förslag för det är kommunikativa engelskklassrummet och den rika sociolingvistiska exempel på hur undervisningen kansåväl utveckla eleverna menar forskningen, och Europa­ rådet att språkligtstyrdokumenten aktiva och medvetna i sina har möten med engelska somblidemer nationella för språk tagit fasta på och andra språk utanför skolan. kulturens viktiga roll för språklärande, språk­utveckling och flerI denna tredje De första engelskaför harett bland annat kulturalitet.

Det upplaga engelskaavspråket ärårens modersmål mycket den vetenskapliga grunden för lärande och undervisning i engelska stort antal människor jorden runt och dessutom lärs språket som yngre åldrar uppdaterats med aktuell nordisk, europeisk och ett för andraeller tredjespråk över en stor del av världen. Detta internationell forskning. Upplagan har också tagit hänsyn till den innebär att det kulturella lärandet i relation till det engelska reviderade kursplanen i engelska och det nytillkomna komplementet språket innefattar så mycket mer änför vardagsliv till den europeiska referensramen språk. och levnadssätt i Storbritannien, USA och Australien. Äldre läroböcker och De första årens engelska vänder sig till såväl studenter på grundlärar­ arbetsböcker i engelska har av tradition fokuserat mycket på utbildningen som till verksamma lärare från förskoleklass till årskurs 6.

Storbritannien, vilket visar sig i elevernas förkärlek för att lyfta fram fenomen som Big Ben, red double-decker buses, Queen Elisa­ bethTredje och teaupplagan när de berättar om sin syn på engelskämnet (ELLiE 2011). Klocktornet Big Ben nämns av de allra flesta eleverna i

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Förskoleklass till åk 6 – på vetenskaplig grund

Art.nr 33775

82 � 4 . Kursplanen i praktiken

studentlitteratur.se