9789144139784 by Smakprov Media AB

ANSVARSFULLT LEDARSK AP – VÄGE N T IL L H ÅL L BA R A A F FÄ RE R

ING A L IL L HOL MBE R G P E R NIL L A P E T R E L IUS K A R L BE R G

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43103 ISBN 978-91-44-13978-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Catharina Grahn Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild samt s. 7, 19, 65 och 111: Shutterstock/matius Printed by Dimograf, Poland 2020

INNEHÅLL

Bakgrund 7 Ledarskap, ansvar och innovation 12 Bokens disposition 17 Tre berättelser om ansvarstagande och innovation 19 En berättelse om EQT – framtidssäkring genom innovation och hållbarhet 22 En berättelse om Telia – två parallella innovationsprocesser 34 En berättelse om Stora Enso – hållbarhet utöver miljöpåverkan 50 En sammanfattande not inför fortsättningen 61 Innovationsdriven verksamhetsutveckling 65 Kontextens betydelse för innovation 69 Normer styr sociala beteenden 73 Intressentmodellen som strategisk resurs för innovation 77 Transparens som både norm och verktyg 86 Hantera komplexitet i en sammanflätad värld 92 Utveckla ledarskap för innovation och ansvar 100

I nneh å ll

Slutord 111 Att förstå och möta sin omvärld genom dialog 114 Att samskapa ansvarsfullt ledarskap 114 Att driva hållbara processer utifrån ett holistiskt synsätt 116 Att säkerställa hållbara affärer genom organisatoriska innovationer 116 REFERENSER 119 SAKREGISTER 123

Bakgrund

illväxt och innovation ses som två grundförutsättningar för vinstdrivande verksamheter. Utan tillväxt och innovation överlever inte företag. Tillväxtparadigmet är rotat i före ställningen att ekonomisk utveckling sker genom ackumulering av resurser och ständiga produktivitetsökningar. Med ökad globalise ring ökar konkurrenstrycket för de allra flesta branscher, vilket i sin tur ställer allt större krav på ständig och kontinuerlig innovation. Det svenska näringslivet lyfts ofta fram som ledande när det gäller nyskapande och innovationstakt. I internationella rankningar av världens mest innovativa ekonomier placerar sig Sverige bland topp tio (nummer sju på Bloomberg Innovation Index 2019) och tar andraplatsen när det gäller antalet ”enhörningar” (unicorns) per capita, det vill säga företag värderade till mer än en miljard dollar. Intresset för innovation avspeglas även i den kraftiga expansionen av kurser och utbildningar om entreprenörskap och innovation, och i antalet artiklar, böcker och forskningsrapporter.1 Under de senaste decennierna har även statliga myndigheter inrättats för att främja såväl tillväxt (Tillväxtverket) som innovation (Vinnova). Förebilden är Silicon Valley i Kalifornien med snabbväxande teknikföretag som driver utvecklingen och skapar globala företag vars existens bygger på ständig innovation. Parallellt med denna utveckling har kraven på att företag ska driva sin verksamhet på ett hållbart sätt blivit allt starkare. A nspråken på företagens ansvarstagande har paketerats med 1 Exempelvis ger en sökning på ”innovation” på Google över två miljarder träffar. En sökning på ”innovation” plus ”education” ger ungefär en miljard.

B akgrund

s kiftande fokus över tid. De begrepp som fått mest uppmärksamhet i den svenska debatten är företagens sociala ansvar (corporate social responsibility), hållbar utveckling (sustainable development) och på senare tid även ansvarsfullt ledarskap (responsible leadership). Begreppen är tämligen breda och omfattar allt från klimatpåverkan till hur företag beaktar mänskliga rättigheter. Krav på minskning av koldioxidutsläpp och hållbar produktion går hand i hand med anspråk på förbättringar inom det arbetsrättsliga området och bättre tillvaratagande av kompetens, till exempel tydligare strategier för mångfald och jämnare genusfördelning på ledande positioner. Utvecklingen har haft stöd i framväxten av en allt intensivare rapportering om hur företag missbrukar jordens resurser och låter andra betala för framgångarna. Internationella organ som FN sätter ramarna genom att ta fram globala mål av typen Agenda 2030 – mål som allt fler företag väljer att följa och snart sagt alla organisationer på något sätt måste förhålla sig till. Den alltmer intensiva debatten om behovet av etiskt och socialt ansvarstagande i affärsverksamhet (socially responsible business) och ett mer hållbart ledarskap uttrycks i nya satsningar som The Globally Responsible Leadership Initiative och The United Nations Global Compact. Den framväxande rank ningsindustrin spelar också roll för vad som lyfts fram som önskvärt och mindre önskvärt beteende. Ökad transparens, politiska krav på hållbar utveckling och högre förväntningar på management föränd rar näringslivsklimatet. I takt med att traditionella affärsmodeller och dominerande managementpraktiker blir obsoleta undrar allt fler om företagen har kompetensen att möta de nya kraven. I denna utveckling ser vi alltså ett växande krav på ansvarsfullt ledarskap. Det är ett begrepp som företag och organisationer själva använder och säger sig eftersträva. Ett ansvarsfullt ledarskap inne fattar alla de krav som ställs på verksamheter när det gäller tillväxt, innovation och hållbarhet. Att leda ansvarsfullt och hållbart anses nödvändigt av flera skäl: för att skapa långsiktig lönsamhet, trygga mänskliga rättigheter, ta hand om miljön, respektera alla företagets intressenter och bygga hälsosammare företag. Men vad betyder det? 10

B akgrund

Att leda och utveckla globalt hållbara företag i en samman flätad värld med skilda kulturer och olika värdesystem är förenat med många utmaningar. Samtidigt hävdas att hållbarhet är både nödvändigt och helt förenligt med ett affärsmässigt agerande. Det finns alltså ingen motsättning mellan tillväxt, lönsamhet och att vara ansvarstagande. Om det nu är på det sättet kan man ju undra varför frågor om ansvar och hållbarhet hamnat så högt på samhälls agendan. Företag har väl alltid tagit ansvar? När röster höjs om behovet av att säkerställa ett ansvarsfullt ledarskap ifrågasätts företagsledningars ansvarstagande. Budskapet är att det inte funge rar att jobba på som tidigare. Det som tidigare uppfattats som väl fungerande och beprövade arbetsmetoder omprövas och värderas plötsligt på ett nytt sätt. Vi vill i den här boken undersöka vad det är som värderas annorlunda och vilken typ av möjligheter och problem som det för med sig för företag som har en uttalad ambition att vara ansvarstagande. Vi menar att det är värdefullt att belysa hur just ansvarstagande hanteras av företag och hur det hänger ihop med företagens innova tionsförmåga. Utgångspunkten är att ändrade föreställningar om vad som utgör ett företags ansvar ställer nya krav på ledarskapet. Trots att den populärvetenskapliga managementlitteraturen låter påskina att företagsledare kan fatta sina egna beslut, verkar alla ledare i en samhällelig kontext där normer har en avgörande bety delse för deras mandat och handlingsutrymme (jfr Collins 2001, Grint 2005). I den här boken visas hur ledningar i några olika bolag med global verksamhet har valt att hantera frågan om ansvars tagande ledarskap för att driva innovation och utveckling. Syftet är att på så sätt identifiera och problematisera några av de ställnings taganden, normkrockar och dilemman som ansvarsfullt ledarskap för med sig i praktiken.

B akgrund

Ledarskap, ansvar och innovation Till grund för den här boken ligger ett forskningsprojekt som syf tade till att öka kunskapen om och förståelsen för hur responsible leadership-praktiker (fortsättningsvis ansvarsfullt ledarskap) utvecklas i organisationer 1) som har en strävan att vara innovativa, 2) som har uttalade ambitioner att kombinera socialt och ekono miskt ansvarstagande och 3) som är verksamma på en global arena och därmed verkar i en kontext med olika kulturella värderingar.

Efterfrågan på ledarskap som tar ansvar Globalisering och digitalisering skapar ett starkt förändringstryck i alla branscher, vilket medfört att existerande affärsmodeller och ledarskapspraktiker blir föremål för såväl intern som extern gransk ning. Samtidigt noteras ett växande missnöje kring toppledningars sätt att möta utvecklingen, och allt fler ifrågasätter öppet topp ledningars vilja och förmåga att ta ansvar (jfr Sinclair 2007). Den hårdaste kritiken har gällt utformningen av belöningssystem som tenderar att främja kortsiktig lönsamhet och byggande av starka varumärken snarare än hållbara affärsmetoder. Ur detta har en efterfrågan på etiska rollmodeller vuxit fram, och inom ledarskaps- och strategiforskningen har tillit lyfts fram som en outnyttjad resurs. Historiskt har svenska företagsledningar ansetts skickliga på att vårda och utveckla sitt förtroendekapital, men det senaste decenniet har det möjligen skett en förändring. Alltför ofta rapporteras om hur företag misslyckas med att leva upp till sina egna uppsatta mål och ambitioner att bedriva verksamheten ansvarsfullt. Kritiken har olika utgångspunkter – det handlar ibland om praxis som inte längre är legitim och ibland om nya affärsmodel ler som bortser från etiska normsystem. I den första kategorin återfinns företagspraktiker som av olika skäl bibehållits trots djupgående samhällsförändringar. Omvärldens förväntningar på företags beteende har förändrats och företagen

B akgrund

har inte hängt med. Kunskapen om de förändrade villkoren finns i regel inom företagen, men man har helt enkelt inte gett frågorna rätt prioritet och därmed halkat efter i utvecklingen. När sedan frågorna landar med en skräll i samhällsdebatten ställs företagen till svars för något som de visserligen har kännedom om, och oftast arbetat med under en längre tid, men som de inte har ett genomtänkt förhåll ningssätt till. Ett näraliggande exempel är krisen inom svensk bank sektor och problematiken med penningtvätt. Alla storbanker har naturligtvis haft kunskap om problemet, men de har underskattat betydelsen av att i praktisk handling visa att de följer både lagstift ning, egna värderingar och samhällets nya krav på transparens. I den andra kategorin ser vi hur skandaler växer fram ur nya affärsmodeller som i sin struktur bortser från etiska ställnings taganden. Ett belysande exempel är här hur Facebook fram till nyligen nöjt sig med att frånsäga sig allt ansvar för integritetsfrågor och publiceringsansvar med hänvisning till att man bara tillhanda håller en teknisk plattform. Ansvaret för vad plattformen fylls med, och vad det får för konsekvenser för individer och samhälle, läggs därmed fullt ut på användarna. Mot den här bakgrunden ville vi undersöka ledarskapets roll, villkor och betydelse för utvecklingen av innovationsdriven tillväxt i organisationer där ansvarsfrågan identifierats som en strategisk resurs. En grundläggande fråga var: Kan ansvarsfullt ledarskap utgöra en central drivkraft för innovationsdriven tillväxt? Och i sådana fall på vilket sätt och med vilka metoder? Vi var också intresserade av att belysa de utmaningar som organisationernas ledningar ställdes inför. Fenomenet ansvarsfullt ledarskap utgör i den här studien ett empiriskt begrepp i meningen att vi undersöker dels hur olika organisationer ser på ledarskapet som motor för innovationsdriven tillväxt och hållbarhet, dels hur enskilda ledare förhåller sig till förväntningar och krav.

B akgrund

Innovationer som drivkraft för utveckling Innovationer utgör en central drivkraft i de framgångar som tillskrivs svenskt företagande. Det finns en stark övertygelse om att det är genom ständig och kontinuerlig innovation som företag förmår att konkurrera internationellt och överleva. De innovationer som ägnats störst uppmärksamhet är tekniska innovationer och uppfinningar. Andra innovationer som också spelar roll är sociala och organisato riska innovationer. Medan sociala innovationer vanligen förknippas med företagens förmåga att göra rätt för sig i samhället, handlar organisatoriska innovationer om nya sätt att styra verksamheten, nya sätt att organisera arbetet och nya sätt att leda. Innovationer sker inte bara i syfte att skapa kortsiktig effektivitet utan kan också ske med avsikt att generera förutsättningar för ytterligare innovationer. Tekniska innovationer skapar inte oväntat ett innovationstryck på organisationer och tvingar fram förändringar i organisering och led ning. Även det omvända gäller: organisatoriska innovationer kan bana vägen för tekniska och sociala innovationer. Därmed uppstår också frågan om vad för slags ledarskap som skapar gynnsamma förutsätt ningar för en innovationsdriven och hållbar verksamhetsutveckling. Det är här det ansvarsfulla ledarskapet kommer in i bilden. På vad sätt skiljer sig då innovation från kontinuerliga föränd ringar? På samma sätt som ansvarstagande ledarskap kan förstås som ett empiriskt begrepp definierat utifrån varje företag eller annan organisation har vi valt att även låta innebörden av innova tion vara empiriskt definierad. Företag har olika idéer om vad som menas med innovation och vilken typ av innovationer som driver företagets utveckling. När företag beskriver sitt innovationsarbete kan det innehålla allt från disruptiva affärsmodeller och nydanande teknik till nya sätt att organisera verksamheten och etablerande av nya kärnvärden. Det kan också handla om kontinuerliga och stegvisa förändringar i syfte att nå högre effektivitet i redan etable rade arbetssätt. Eftersom innovationsarbete kan bedrivas på många olika sätt

B akgrund

kan det ibland vara svårt att kommunicera på vilket sätt detta görs. En relativt enkel modell som kan hjälpa ledningar att både förstå och driva innovationer, den så kallade three-box solution, utvecklad av Vijay Govindarajan (2016), förespråkar ett angreppssätt som paral lellt hanterar dåtid, nutid och framtid: Ǵ Fokus på dåtid handlar om att förbättra genom att överge etablerade produkter (varor och/eller tjänster) och inlärda arbetssätt som förlorat sin relevans. Ǵ Fokus på nutid handlar om att skapa effektivitet genom att optimera nuvarande affärsmodeller och verksamhetsmetoder. Ǵ Framtidsfokus innebär att systematiskt söka efter nya affärsmöjligheter. Ett ensidigt fokus på nutid ger upphov till kortsiktig effektivitet, men det driver inte disruptiva förändringar. För att det ska ske måste etablerade metoder ifrågasättas och ersättas. Det måste dessutom paras med nytänkande som ligger helt utanför existerande verksamhet. Disruption är till skillnad från effektivisering exempel på icke-linjär förändring. Som kommer att framgå av de empiriska exempel som lyfts fram i boken har företag också olika sätt att förhålla sig till samspelet mellan olika typer av innovationer (tekniska, sociala och organisa toriska) samt vilken typ av innovationer som anses spela störst roll i olika skeden. De har också olika sätt att förhålla sig till dåtid, nutid och framtid.

Varför är det intressant att studera svenskbaserade bolag? I denna bok ligger fokus på organisationer som har sitt huvudkontor i Sverige och bedriver verksamhet internationellt. Innovations driven tillväxt och ledarskap är tydliga teman i samhällsdebatten och har varit det under mer än ett decennium. Det säkerställer att det finns en utveckling som kan vara intressant att både belysa och

B akgrund

diskutera. Ett mer nyanserat svar på frågan varför svenskbaserade företag sammanfattas i följande punkter: Ǵ Svensk konkurrenskraft befinner sig i framkant inom en rad olika områden, exempelvis inom branscher som bank (Klarna), underhållning (Spotify), telekom (Ericsson), biokemi (Stora Enso) och försvarsindustri (Saab). Ǵ Svenska företag lever under stark press att leda utvecklingen eftersom de redan verkar internationellt och har stor synlighet. Det medför också att de verkar för ett gott innovations- och utvecklingsklimat, stödjer forskning och samverkan och efterfrågar stöd och vägledning för att bli ännu bättre. Ǵ Svenska politiker tar en aktiv roll i att driva förändring, natio nellt och internationellt, och bidrar därmed till att skapa (sub) miljöer för förändring även inom näringslivet och organisa tionslivet i övrigt. Ǵ Svenska bolag har haft sin beskärda del av globala skandaler, och av dessa har man dragit lärdomar för framtiden. Detta sammantaget gör den skandinaviska kontexten särskilt intres sant att studera på nära håll. Det allmänna engagemanget i sam hället för dessa frågor ligger högt över genomsnittet internationellt, och det finns skäl att tro att de ledarskapspraktiker som utvecklas bidrar till att ytterligare stärka svensk konkurrenskraft.

Kunskapsgenerering genom fallstudier Det metodologiska angreppssätt som tillämpats är kunskaps generering via fallstudier. Genom att fånga hur idéer om ansvarsfullt ledarskap utvecklades, prövades och omsattes i daglig verksamhet identifierades processer och praktiker för förnyelse och innovation. Insamlade data omfattade intervjuer med ledare och olika experter i företagen, dokumentstudier (webbsidor, interna policydokument,

B akgrund

medieartiklar etcetera) samt en serie rundabordssamtal med representanter från fallföretagen, företrädare för olika innovations miljöer och andra forskare. Materialet samlades in under 2016–2018. Fallen i denna bok återges som tre fristående berättelser och baseras på material som redan finns publicerat i form av fallstudier, forskningsrapporter och bokkapitel (se t.ex. Holmberg & Petrelius Karlberg 2016, 2018a, 2018b, och Holmberg m.fl. 2017).

Bokens disposition Boken är uppdelad i två huvuddelar, en del som ger inblick i strate giskt och praktiskt ledningsarbete och en del som identifierar och problematiserar några av de gemensamma utmaningar som ansvars fullt ledarskap för med sig i praktiken. Först beskrivs tre komprimerade fall med syftet att visa hur tre olika ledningar valt att hantera frågeställningar om ansvarstagande ledarskap för att driva innovation och hållbarhet. Här redovisas vilka utmaningar som respektive företag identifierar och vilka åtgärder och metoder de använder för att stärka hållbara affärer och stödja ledarskapet till att bli mer ansvarstagande. Därefter diskuteras hur samspelet mellan innovationer, samtida trender och kontextspecifika villkor formar ledarskapsagendan i globala företag. Utifrån ett antal empiriskt identifierade teman reso nerar vi kring vad ledarskap i dagens komplexa, sammanlänkade och globala bolag kan innebära, hur ledarskapets villkor formas och hur ledarskapspraktiker växer fram som utmanar traditionella synsätt och etablerade praktiker.

A NSVA RSF UL LT L E DA RSK A P – VÄGE N T IL L H Å L L BA R A A F FÄ R E R Att utveckla hållbara affärer ställer stora krav på innovationsförmåga och ett ledarskap som går bortom finansiella nyckeltal och kortsiktiga ägarintressen. Vad innebär ett sådant ledarskap? Hur kan ansvarsfullt ledarskap göras till en drivkraft för innovation och hållbarhet? I den här boken beskrivs verktyg och modeller som har utvecklats i olika kontexter för att driva strategiska förändringar där innovation, hållbarhet och ökat ansvar är helt avgörande för organisationens överlevnad och framgång. Ett genomgående tema är de utmaningar och möjligheter som följer av att verka i en global värld med hög förändringstakt.

Art.nr 43103

studentlitteratur.se