9789144138817 by Smakprov Media AB

Tolkade möten Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration

Ingrid Fioretos Kristina Gustafsson Eva Norström

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37410 ISBN 978-91-44-13881-7 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media AB Sweden Formgivning omslag: Fransisco Ortega Illustrationer: Erik Norberg Omslagsbild: Shutterstock/marekuliasz Printed by Dimograf, Poland 2020

INNEHÅLL

FÖRFAT TARPRESENTATION

FÖRORD TILL ANDR A UPPL AGAN

FÖRORD TILL FÖRSTA UPPL AGAN

1 Inledning  Etnologi och kulturanalys  Forskning om tolkning  Tolk- och översättarstudier   Tolkning inom olika välfärdsområden  Barn och andra anhöriga som tolkar   Ett (o)utforskat område  Disposition

15  17  20  20  22  23  24  25

2 Tolkning i Sverige  Vad är en tolk och vad är tolkning?  Tolkservice i Sverige  Lagstiftning inom tolkområdet  Yrkesetik, utbildning och auktorisation  Tolkförmedling   Upphandling av tolkförmedlingstjänst

27  27  32  34  40  46  48

3 Det tolkade mötet  Ett tolkat möte  Professionell tolkning och professionell tolkanvändning  Tolkning beroende av relation  Tolkning beroende av situation  Ojämlika möten

51  52  57  59  61  63

4 Tolken  Tolkens roll   Tolkars yrkesetik   Presentationen   Jag tolkar i jagform  Jag tolkar allt som sägs  Neutralitet, opartiskhet och jäv  Tystnadsplikt och vittnesplikt   Vad tolken ska och vad tolken kan göra   Att ta tillvara tolkens kunskap

65  66  70  72  73  75  78  81  84  85

5 Klienten  Människors behov av språk och dialog  Tolken som möjlighet  Tolken som hinder  Tolkanvändare som möjlighet och hinder  Ojämlika villkor  Ett oändligt behov av tolk

91  92  95  98  101  106  109

6 Tolkanvändaren  Rollen som tolkanvändare  När, hur, varför och vilken tolk?  Tolken som möjlighet eller hinder  Professionell och rättssäker tolkanvändning

111  111  114  121  125

7 Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration  Rättssäkerhet  Integration  Demokratisk praktik  Ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle

129  130  133  136  138

8 Att arbeta med tolk

141

APPENDIX

147

REFERENSER

151

163

INLEDNING

Jag var med min mamma på akuten och där frågade de oss i luckan: ”Behöver du ha tolk?” Eftersom jag var med gick jag in och sa: ”Nej, vi fixar det!” Jag tror att det är viktigt att fundera över hur frågan ställs. Hade man frågat min mamma: ”Talar du svenska?” Då hade hon sagt nej och då hade de i luckan bestämt att här behövs en tolk.

Kvinnan bakom citatet berättar om ett besök på akutmottagningen där hon hjälpte sin mamma genom att tolka. Citatet är hämtat från en gruppintervju med hälso- och sjukvårdspersonal. Temat för intervjun var hur de löser kommunikation med patienter de inte delar ett gemensamt språk med (Gustafsson m.fl. 2018). Kvinnan som berättar är, förutom dotter, sjuksköterska. I den senare kapaciteten är hon kritisk till sitt eget agerande. Att hon är kritisk beror på att hon vet att hälso- och sjukvården är skyldig att anlita tolk i mötet med mamman. Enligt svensk lagstiftning, särskilt förvaltningslagen (SFS 2017:900), är det myndigheten, eller i detta fall hälso- och sjukvården, som ska anlita tolk om det behövs. För att ta reda på om mamman talar och förstår svenska behöver hälso- och sjukvården därför ställa frågan just så som kvinnan föreslår. Svaret ges nämligen utifrån hur frågan ställs, och det ligger till grund för om hälso- och sjukvården bedömer att tolk behövs. Mamman kan naturligtvis själv önska att få stöd av tolk, och i detta fall skulle hon troligtvis ha fått det. Händelsen och dess följder sammanfattar på många sätt vad denna bok handlar om. Här finns det tolkade mötets tre huvudaktörer. Mamman representerar den enskilda individen som inte talar svenska. Hon är den person som i mötet har rätt att få göra sin röst hörd och få sin sak utredd © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

och bedömd på ett, i jämförelse med andra, likvärdigt sätt. Hon har rätt att vara delaktig i de beslut som tas, i den diagnos som ställs och i den behandling som sätts in (SFS 2017:30; SFS 2017:900). Personalen i luckan representerar den offentliga verksamhet som har i uppdrag att hjälpa mamman. Hälso- och sjukvården har enligt lag både skyldighet och rätt att anlita tolk i detta arbete. Den tredje aktören, tolken, är frånvarande i citatet men är samtidigt huvudpersonen i denna bok. Tolkens arbete går ut på att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte delar ett gemensamt språk. Det är tolken som gör det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonalen och mamman att prata om vad som hänt henne och vad hon behöver för hjälp. Genom tolken ges båda parter möjlighet till delaktighet, vilket är en förutsättning för att uppfylla skyldigheter och tillgodose rättigheter. I fallet som tas upp i citatet lämnas detta ansvar över till en dotter som i och för sig är sjuksköterska och talar mammans språk. Men kan hon tolka på ett adekvat sätt? Det är möjligt. Samtidigt finns inga krav på att dottern ska ha de kompetenser som kan ställas på en professionell tolk, till exempel att behärska den terminologi som behövs, inte lägga sig i eller på något sätt förändra budskapet i det som sägs eller för den delen följa principen om tystnadsplikt (Kammarkollegiet 2019). I den här boken kommer vi att gå in på dylika frågor om vad tolkanvändaren, det vill säga personal inom offentliga verksamheter, har för skyldigheter gentemot de klienter de inte delar ett gemensamt språk med. Vi ska reda ut tolkens uppgift, utbildning, kompetenser, yrkesetik och yrkesroll, och vi ska se närmare på vad klienter har för erfarenheter av tolkning i möten med offentlig verksamhet. Tolkade möten kan gå till på en mängd olika sätt och kan ske på olika platser. Mötessituationen är beroende av vilka som möts, i vilket ärende de möts och var mötet sker. I de flesta tolkade möten är det två personer som kommunicerar med hjälp av tolk. Det kan även röra sig om möten där flera personer är närvarande, som vid asylutredningssamtal, föräldra möten i skolan eller samverkansmöten inom socialtjänsten. Det tolkade mötet kan ske med alla deltagare på plats, och det kan ske via telefon eller via skärmtolkning1. Tolken är då inte fysiskt närvarande. Varje dag sker tusentals tolkade möten mellan anställda inom offentlig 1 Skärmtolkning är distanstolkning som genomförs med ljud och bild på en skärm.

E t n o l o g i o c h k u lt u r a n a ly s

verksamhet och enskilda som inte behärskar svenska. Tolkanvändning är därmed en del av vardagen för många yrkeskategorier. Trots detta är användning av tolk ett område som inte självklart tas upp i yrkesutbildningar eller i beskrivningar och analyser av yrkesverksammas arbete. Ett skäl till detta kan vara att tolkning ofta sker i möten bakom stängda dörrar. Vårt syfte med Tolkade möten är att öka kunskapen om tolkning och ge redskap för tolkanvändning. Vi beskriver och analyserar tolkens roll, tolkanvändarteknik och det som sker i det tolkade mötet. Dessutom diskuterar vi tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, något som påverkas av hur makt, lojalitet och ansvar hanteras vid tolkade samtal.2 Ett annat mål med boken är att öka tolkanvändares kunskaper om tolkens roll och om hur tolkning går till. Sådan kunskap underlättar kommunikation och förståelse mellan parter som inte talar samma språk. Därmed ökar säkerheten i möten mellan en enskild person och offentlig verksamhet. Slutligen, i ett långsiktigt perspektiv, kan kunskap om tolkade möten leda till ökad demokratisk praktik, jämlikhet och rättvisa i möten och situationer som annars ofta präglas av ojämlika villkor.

ETNOLOGI OCH KULTURANALYS Boken kom ursprungligen till i samband med att vi avslutade två integrerade forskningsprojekt, Tolken – en kulturell mellanhand och Bakom stängda dörrar: tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga, som tillsammans gick under namnet Tolkprojektet (2008–2011). Projektens övergripande syfte var att studera tolkens roll, tolkars erfarenheter av tolkade möten och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration (Fioretos, Gustafsson & Norström 2014; Gustafsson, Fioretos & Norström 2013; Gustafsson, Norström & Fioretos 2012, 2013; Norström & Gustafsson

2 Med rättssäkerhet menar vi att det finns ett rättssystem som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer. Det innebär att de lagregler som finns tillämpas på ett förutsägbart och korrekt sätt som garanterar att alla medborgare oavsett ställning i samhället eller ursprung bedöms och behandlas på ett likvärdigt sätt. Rättssäkerheten är ett villkor för demokrati (Åklagarmyndigheten 2020). Integration syftar i ett samhällsperspektiv på ”många olika politikområden […] till exempel insatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och arbete mot diskriminering” (European Web Site on Integration 2020).

1 Inledning

2010; Norström, Fioretos & Gustafsson 2012; Norström, Gustafsson & Fioretos 2011). Sedan dess har vi fortsatt att arbeta med forskning och utbildning på området tolkning i offentlig verksamhet (Fioretos & Torkpoor 2019; Gustafsson m.fl. 2018; Gustafsson, Norström & Höglund 2019; Torkpoor m.fl., kommande). Sammantaget har vi genom åren samlat på oss omfattande empiri och kunskap på området tolkning i offentlig verksamhet och om tolkning inom olika områden; asyl, domstolar, arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, hälso- och sjukvård, skola och socialt arbete. Vår forskning bygger på olika materialkategorier, både kvalitativa och kvantitativa data, samt på olika vetenskapliga teorier och metoder som använts för att beskriva och analysera det tolkade mötet (se Appendix). En röd tråd är att vi arbetar med etnografi och att den sammantagna analysen av materialet utgör underlag för sammanställandet av etnografiska beskrivningar (Davies 2008; Van Maanen 2011). Etnografiska beskrivningar och citat, till exempel det inledande citatet med dottern och mamman på akutmottagningen, används i texten för att konkretisera vad som händer i en specifik mötessituation. Beskrivningar och citat tolkas och analyseras sedan genom teoretiska perspektiv och analytiska resonemang som i denna bok hämtas framför allt från den etnologiska, kulturanalytiska forskningstraditionen samt från antropologi, lingvistik, psykologi och politisk filosofi. Etnografisk forskning bygger ofta på omfattande fältarbeten. Begreppet fältarbete för kanske tankarna till en forskare som arbetar på ett fält i bokstavlig mening, men det fält vi undersökt, ”tolkfältet”, är av mer abstrakt karaktär (jfr Clifford 1997; Nadai & Maeder 2005). För att konkretisera det har vi delat in fältet i sex områden med utgångspunkt i de aktörer som på olika sätt berörs av tolkning:

Ǵ Tolkanvändare ‒ olika former av yrkesverksamma inom offentlig

verksamhet som i sitt arbete använder tolk för att kunna kommunicera med klienter och för att ge information, utreda, ställa diagnos, fatta beslut eller behandla. Ǵ Tolkar ‒ kontakttolkar i talade språk som möjliggör kommunikation mellan personer som inte delar ett gemensamt språk. De är i första hand verksamma inom offentlig verksamhet.

E t n o l o g i o c h k u lt u r a n a ly s

Ǵ Klienter ‒ personer som inte kan kommunicera på svenska i

möten med offentlig verksamhet. Inom olika sektorer används specifika benämningar på de personer som uppsöker, använder eller besöker en viss verksamhet, till exempel elev, asylsökande, åtalad, kund, brukare eller patient. Med klient avser vi hela spektret av individer som är i behov av tolk i kontakt med myndigheter. Ǵ Tolkförmedlare ‒ av en tolkförmedling anställda personer som arbetar med att förmedla tolktjänster. Ǵ Upphandlare av tolkförmedlingstjänster ‒ personer som arbetar med att upphandla tolkförmedlingstjänster inom offentlig verksamhet Ǵ Tolkutbildare ‒ personer som arbetar med att undervisa blivande tolkar, vidareutbilda redan verksamma tolkar och utveckla utbildningar för tolkar. Hit räknar vi den personal som genomför auktorisationsprov och prov för speciell kompetens i rättstolkning och sjukvårdstolkning. Forskningsmaterialet har framför allt bearbetats utifrån ett kultur analytiskt arbetssätt. Kulturanalys är en forskningsinriktning som används inom etnologi för att försöka förstå hur människor lever sina liv och formar sin vardag. Genom att noga beskriva och studera individers vardagliga erfarenheter, berättelser och handlingar kan man problematisera det välkända och alldagliga och se det från nya perspektiv (Ehn & Löfgren 2012). På så sätt får vi fram kunskap om grundläggande värden, idéer och normer i samhället och om hur samhällsstrukturer och individer skapas, förändras och reproduceras i samspel med varandra. En viktig kulturanalytisk utgångspunkt är att det som görs och sägs kan ha innebörder individerna själva inte är medvetna om. Från ett kultur analytiskt perspektiv kan till exempel användning av tolk i ett möte på socialtjänsten, som i denna situation har en viss innebörd, också förstås som en del i ett större sammanhang. Genom att i en studie av tolkade möten undersöka tolkars arbetsvillkor, hur tolkservice är organiserad och hur tolkanvändare definierar behovet av att tillkalla tolk, får vi fram kunskap om synen på exempelvis språkkunskaper, maktpositioner, integration, normer och ideal i samhället.

1 Inledning

FORSKNING OM TOLKNING Forskning om tolkning inom offentlig verksamhet spänner över olika områden och förekommer inom flera discipliner. Här vill vi kort introducera den forskning som vi ser som särskilt relevant för denna boks syfte. Vi har delat in forskningen i tre kategorier. Den första kategorin omfattar forskning inom området tolk- och översättarstudier. Dessa domineras av discipliner som lingvistik, media, kommunikation och språk. Den andra kategorin består av forskning som bedrivs inom de olika verksamheter där tolkning förekommer, till exempel asyl och migration, rättsväsende, hälso- och sjukvård, skola och socialt arbete. Denna forskning finns inom discipliner som socialt arbete, hälsovetenskap, omvårdnad, medicin, juridik och rättsvetenskap. Den tredje kategorin omfattar studier om barn, anhöriga och andra icke-professionella som används som tolkar.

TOLK- OCH ÖVERSÄTTARSTUDIER Även den första kategorin, forskning inom tolk- och översättarstudier, berör olika verksamhetsområden. Dessa är framför allt tolkning inom hälso- och sjukvård och rättsväsende, vilket sammanfaller med att det är inom dessa två områden som tolkar i offentlig verksamhet kan specialisera sig (Hale 2007). Det mer allmänna området ”tolkning inom offentlig verksamhet” håller dock på att etablera sig, inte minst i en kategori av mer generella metod- och handböcker avsedda för tolkutbildningar (se t.ex. Forsell 2018; Skaaden 2017; Wadensjö 2018 samt internationellt Lee & Buzo 2009). Cecilia Wadensjös doktorsavhandling (1992) var ban brytande inom tolkforskningen, framför allt eftersom hon satte tolkningen i en kontext och visade hur budskap och mening formuleras i dialog mellan människor och att tolkningen är beroende av detta samspel. I boken Kontakt genom tolk analyserar och diskuterar Wadensjö (2018) det tolkmedierade samtalet ur en rad aspekter som rör samtalets dynamik, att tala, lyssna, förstå och missförstå. Till skillnad från i tidigare forskning träder tolken i hennes forskning fram som en tydlig aktör som också gör saker som påverkar den tolkade situationen, medvetet eller omedvetet. Bland de internationellt sett mest framträdande forskare som studerar tolkanvändningens funktion och villkor samt tolkars yrkesroll och yrkes etik finns Sandra Hale (2007), Franz Pöchhacker och Miriam Shlesinger

Forskning om tolkning

(2008), Jieun Lee och Adrian Buzo (2009), Undis Ozolins (2014) och Hanne Skaaden (2017). Andra exempel på forskare som studerat tolkning inom olika sektorer är Susan Berk-Seligson (2002) och Sandra Hale (2004) som behandlat rättstolkning, Sarah Bowen och Joseph Kaufert (2003) samt Claudia Angelelli (2004) som studerat sjukvårdstolkning. Ett växande forskningsområde är tolkning inom asyl och migration, och även här återfinns flera internationellt viktiga forskare såsom Sonja Pöllabauer (2004), Katrijn Maryns (2013, 2015), Robert F. Barsky (2014), Moira Inghilleri (2011), Rebecca Tipton (2008) och Carmen Valero-Garcés (2017). Utöver dessa dominerande forskningsområden finns en omfattande flora av studier inom andra specifika områden som tolkning inom social barnavård, tolkning för barn och olika former av tolkning via video och telefon (Keselman 2009; Nilsen 2013, 2015; Tipton 2016). Inom tolk- och översättarforskning pågår livaktiga diskussioner om hur tolkning går till och vilken roll tolkar ska ha. En diskussion handlar om huruvida tolkrollen borde vara mer omfattande än den dominerande etiska hållningen och huruvida tolken ska ha en opartisk och neutral position. Ett förslag som diskuterats är till exempel att tolken ska få ta ställning till vilken information som ska föras vidare eller agera som ”kulturexpert” (Angellelli 2004). En annan vattendelare är mellan de som vill skilja på professionell och icke-professionell tolkning och de som menar att icke-professionella tolkar också utför viktig tolkning som inte bör uteslutas från tolkforskningsområdet (Antonini m.fl. 2017). I en artikel går Undis Ozolins (2014) igenom en typologi över olika benämningar på tolkyrket och tolkuppdraget och analyserar vad benämningarna säger om synen på tolkning. Genom att tillsätta etiketter som till exempel dialogtolkning eller kontakttolkning indikerar forskare på vilket sätt tolkning görs. Andra etiketter, som samhällstolkning eller tolkning i offentlig verksamhet, visar att tolkning är ett svar på samhällsutmaningar och politiska beslut. Sjukvårds-, rätts- eller asyltolking markerar var tolkningen äger rum. Därutöver finns det andra begrepp som används, till exempel informell tolkning, icke-professionell tolkning, frivilligtolkning eller ad hoc-tolkning. De benämningarna handlar om att definiera tolkning som utförs av så kallade naturliga tolkar som saknar träning och inte har en yrkesetik att förhålla sig till, men som ändå bidrar genom att översätta i olika sammanhang inklusive inom offentliga verksamheter (Ozolins 2014). Samtliga benämningar indikerar att tolkar förväntas ha särskilda © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

kompetenser som sammanfaller med den etikett de tilldelats eller med det slags tolkning de utför. Mångfalden av benämningar pekar på att det utöver tolkar är många aktörer som är med och definierar vad tolkning ska vara, exempelvis forskare, politiker, utbildare, tolkförmedlare och de offentliga verksamheter som använder sig av tolk.

TOLKNING INOM OLIK A VÄLFÄRDSOMRÅDEN Att många aktörer utöver tolkarna själva är delaktiga i att definiera vad tolkning ska vara manifesteras även av den andra kategorin forskning, som bedrivs inom andra discipliner och verksamhetsområden än tolk- och översättarstudier, till exempel forskning inom asyl, hälso- och sjukvård, rättsväsende, socialtjänst och skola. Inom dessa områden dyker fenomenet tolkning i offentlig verksamhet upp mer sporadiskt och ofta i relation till andra centrala frågor som handlar om integration, migration, kulturmöten, interkulturell kommunikation, diskriminering, rasism och segregation. Inom området socialt arbete har till exempel Ashok Chand (2005), Katy Kriz och Marit Skivenes (2010) samt David Westlake och Rebecca Jones (2018) särskilt uppmärksammat problem som uppstår i kommunikation med familjer med migrationserfarenheter inom social barnavård. Samtliga bidrag fokuserar på socialarbetarna och hur de hanterar språkbarriärer. En gemensam slutsats är att språkbarriärerna ofta leder till att familjer med migrationserfarenheter får sämre behandling och bemötande än de som tillhör majoritetsbefolkningen. En enkel förklaring ligger i att kommunikationen blir begränsad. Framför allt tenderar socialarbetarna att minimera kontakterna med familjen och ofta slopa det viktiga småpratet om ”ditt och datt” som ligger till grund för tillitsbyggande (Kriz & Skivenes 2010; Westlake & Jones 2018). Chand (2005) understryker det faktum att det finns underliggande negativa förhållningssätt som handlar om att socialarbetarna utgår från stereotypa och rasistiska föreställningar om migranter och språk, där vissa språk står högre i rang än andra. Till det kommer att samtliga tre studier visar att socialarbetarna har dålig erfarenhet av tolkning och tolkservice, vilket gör att de ofta har lågt förtroende för de tolkar de anlitar. I sin studie vänder Westlake och Jones (2018) emellertid på resonemanget och menar att det är socialarbetarna som brister i sin kompetens som tolk användare. De ger därefter ett antal råd om vad socialarbetare kan tänka på. Särskilt poängterar de hur viktigt det är att värna om småpratet.

Forskning om tolkning

Risken för sämre service och diskriminering på grund av språkbarriärer är ett tema inom hälso- och sjukvårdsforskning, och även här beskrivs tolkning som ett problem snarare än som en möjlighet. Det beror på att tolken inte används på rätt sätt eller på att tolkningen är undermålig (Gerrish m.fl. 2004; Granhagen Jungner m.fl. 2019: Haralambous m.fl. 2018; Kale & Syed 2010; Plejert m.fl. 2015; Silva m.fl. 2016). I Sverige finns några avhandlingar om tolkning och tolkanvändning inom hälso- och sjukvården. Elisabeth Björk Brämberg (2008) kartlägger i sin avhandling vikten av att vårdpersonal har kunskap om tolkanvändning, Nabi Fatahis (2010) avhandling om tolkning inom hälso- och sjukvården har fokus på tolkens roll och Emina Hadziabdic (2011) behandlar i sin avhandling tolkanvändning i hälso- och sjukvården från ett patient- och anhörigperspektiv. Likaledes finns en hel del studier om hur tolkning fungerar inom rättsväsendet, till exempel Niklas Torstenssons avhandling (2010) som behandlar betydelsen av att tolkar talar så kallad ”bruten svenska” i rättssalen. I en studie av rättsfall där det förekommer unga personer med utländsk bakgrund fick forskartrion Torun Elsrud, Philip Lalander och Annika Staaf fram empiri som visade på problem med felaktiga tolkningar och översättningar i domstolsförhandlingar (Elsrud 2014, 2017; Elsrud, Lalander & Staaf 2017; Staaf & Elsrud 2018). Trots ovan nämnda studier är vår uppfattning att tolkning alltför sällan behandlas i forskning inom offentlig verksamhet. Detta kan likaså sägas känneteckna forskning inom området asyl. Trots att tolkning spelar en avgörande roll i det sammanhanget behandlas tolken oftast som en bifigur, som nämns i förbigående (Akin 2017, Herlihy & Turner 2007; Kjelsvik 2014). Ett undantag är en finsk studie av Eeva Puumala, Riitta Ylikomi och Hanna-Leena Ristimäki (2017) som undersökt interaktionen mellan asylsökande, tolk och handläggare genom att videofilma och transkribera asylintervjuer.

BARN OCH ANDRA ANHÖRIGA SOM TOLK AR En tredje kategori forskning är studier som problematiserar frågan om användning av professionell respektive icke-professionell tolkning. Här har vi valt att särskilt presentera forskning om barn som tolkar åt föräldrar och anhöriga inom offentlig verksamhet. Detta ämne är centralt i ovan nämnda studie av Ashok Chand (2005) liksom i Sian Lucas (2015) © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

studie om barn som tolkar inom socialtjänst. Fenomenet barn som tolkar beskrivs i dessa studier som ett allvarligt problem. Både barn och föräldrar diskrimineras då de inte får tillgång till hjälp och stöd på samma villkor som klienter som behärskar majoritetsspråket och inte behöver tolk. Den främsta orsaken till diskrimineringen är att det inte går att säkerställa att barnen kan tolka det som behövs eller att de gör det i enlighet med kraven på att allt ska tolkas. Barnen är inte heller opartiska eller neutrala, och deras tolkning uppfyller alltså inte krav på rättssäkerhet. Feltolkningar kan vidare leda till att fel behandling sätts in eller till att felaktiga beslut fattas, vilket ibland får fatala konsekvenser för klienten. Samtidigt understryker forskning och studier inom området barnsom-tolkar att det är ett fenomen som inte bör underskattas eller enbart ses som ett problem. Framstående forskare inom området, såsom Orellana (2003, 2009) och Weisskirch (2005, 2017), fastslår att barn-som-tolkar är ett normalt fenomen i sammanhang där familjer migrerar och ska etablera sig i ett nytt land där de inte behärskar vare sig språk, kultur eller sociala koder. Barnens tolkande blir en resurs och en copingstrategi för familjen. Att göra det till ett problem inom forskning leder till skuldbeläggande av både barn och deras föräldrar. I vår egen forskning har vi hanterat båda perspektiven och dragit slutsatsen att barn-som-tolkar är normalt och kan ha fördelar. Samtidigt drar vi slutsatsen att det inte ska förekomma inom offentlig verksamhet, bland annat av de skäl som framkommer i ovan nämnda studier, exempelvis diskriminering och bristande rättssäkerhet (Gustafsson, Norström & Höglund 2019).

ETT (O)UTFORSK AT OMRÅDE Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det på samma gång både finns och saknas forskning inom området tolkning i talade språk inom offentlig verksamhet. Av det vi presenterat ovan kan vi dra slutsatsen att forskningen återkommande visar ett antal problemområden. Dessa handlar om brister i tolkars professionella roll och kompetenser, till exempel otillräckliga språk- och realiakunskaper, oförmåga att koordinera samtal och oklarheter angående de yrkesetiska reglerna. Hit hör även den omfattande förekomsten av icke-professionell tolkning och frågan om när denna ska hanteras som resurs eller hinder. Forskning visar även att det finns brister inom de flesta sakområden inom offentlig verksamhet, till exempel

Di s p o s i t i o n

tolkanvändares kunskaper om sin roll och nödvändiga kompetenser. Vår tanke är att denna bok därmed fyller en viktig funktion genom att den för samman olika forskningsområden och från olika perspektiv noga undersöker och beskriver tolkade möten och de tre aktörer som deltar i dessa.

DISPOSITION I bokens första kapitel är de olika aktörernas erfarenheter i fokus och utgör grunden för våra beskrivningar och analyser av tolkade möten. Det är kunskap som ofta förblir tyst eller dold och förvaltas av enskilda individer. I boken lyfter vi upp denna tysta kunskap till mer systematisk analys och diskussion. Teori varvas med konkreta exempel för att förklara och problematisera tolkade möten och tolkanvändning. I kapitel 2 Tolkning i Sverige beskriver vi tolkning och tolkservice i Sverige och dess förutsättningar. Kapitlet innehåller en grundläggande begreppsgenomgång utifrån nationell och internationell forskning om vad en tolk i talade språk är och hur tolkning går till. Vidare ges en kort genomgång av tolkservicesituationen i Sverige, där vi exempelvis redogör för antal tolkade möten, antal tolkar, att tolkar arbetar som uppdrags tagare för en eller flera tolkförmedlingar. Därefter följer en genomgång av lagstiftning, tolkutbildning och auktorisationsmöjligheter, tolkförmedling och upphandling. I kapitel 3 Det tolkade mötet sätter vi det enskilda tolkade mötet i fokus. Med utgångspunkt i ett tolkat möte på en kommunal introduktionsenhet för nyanlända förklaras förutsättningarna för sådana möten, dels de strukturella villkoren, dels det som sker konkret i varje mötessituation. Oavsett vilka som deltar i mötet uppstår alltid relationer i stunden och på plats. Eftersom tolkning är något som sker i en mötessituation blir alla de medverkande aktörerna medskapare till vad som händer i det tolkade mötet. Vi diskuterar vad som händer när man använder till exempel anhöriga, barn, vänner eller ingen tolk alls i stället för en professionell tolk, och vi konstaterar att professionell tolkning är en förutsättning för att klienten ska kunna tillvarata sina rättigheter och för att den offentliganställda ska kunna fullgöra sina skyldigheter. I kapitel 4 Tolken beskrivs tolkade möten utifrån tolkars perspektiv. Här problematiseras tolkens roll och yrkesetik samt skillnaden mellan vad tolken ska göra och vad tolken kan göra. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Inledning

I kapitel 5 Klienten skiftar perspektivet över till klienter och deras erfarenheter av både tolk och tolkanvändare som möjlighet och som hinder. Här är det framför allt personer som kommit till Sverige ensamma som barn som berättar om sina erfarenheter av att tala genom tolk. I kapitel 6 Tolkanvändaren beskrivs och analyseras hur det är att arbeta med tolk utifrån ett tolkanvändarperspektiv. Även här beskrivs erfarenheter av att tolk kan vara både ett hinder och en möjlighet. I kapitel 7 Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration fördjupas analysen av vad tolkning betyder för att säkerställa rättssäkerhet och, i ett längre perspektiv, skapa förutsättningar för integration. Vi presenterar begreppet demokratisk praktik som handlar om vikten av att förstå det tolkade mötets komplexitet för att kunna hantera och väga in tolkningens möjligheter och hinder i de beslut som fattas, diagnoser som ställs och utredningar som görs i det vardagliga arbetet. I bokens sista kapitel 8 Att arbeta med tolk sammanfattas de viktigaste aspekterna av tolkade möten och tolkning. Vi ger konkreta råd om vad man bör tänka på och göra före, under och efter ett tolkat möte.

Ingrid Fioretos är fil.dr i etnologi och verksam som forskare och vårdutvecklare på Migrationsskolan vid Kunskapscentrum Demens sjukdomar, Region Skåne. Kristina Gustafsson är docent i etnologi och verksam som lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar och Växjö. Eva Norström är fil.dr i etnologi, verksam som forskare och egen företagare.

Tolkade möten

Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration Tolkade möten handlar om möten där tolk används mellan anställda inom olika verksamheter – såsom hälso- och sjukvård, skola och rättsväsende – och enskilda som inte talar svenska. Boken utgår från grundläggande frågor om vad tolkning i talade språk innebär. Den anger varför, när och hur man ska använda tolk. Den förklarar och diskuterar hur tolkade möten går till. Den analyserar hinder och möjligheter som finns i tolkanvändningens praktik. Denna andra upplaga är uppdaterad med förändringar som skett, bland annat i utbildningen av tolkar, inom lagstiftning och inom ny forskning på området. Tolkade möten vänder sig till studerande som i sin framtida yrkesutövning kommer att ha behov av att anlita tolk exempelvis lärare, poliser, vårdpersonal och personal inom socialt arbete. Boken är även användbar i samband med vidareutbildning av anställda och tolkar.

Andra upplagan

Art.nr 37410

studentlitteratur.se