9789144137780 by Smakprov Media AB

Lärarens verktygslåda Praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet

Kennet Fröjd Wendy Murawski Jennifer Austin Med förord av

J oh n H atti e Da v i d Mi tc hel l

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40883 ISBN 978-91-44-13778-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Översättning av förord: Johanna Holmberg Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com

INNEHÅLL Förord av John Hattie 11 Översättning: Johanna Holmberg

Referenser 14 Förord av David Mitchell 15 Översättning: Johanna Holmberg

Författarpresentation 19 Inledning 21 Eleverna 25

DEL I Utmaningar och Lösningar

HANTERA STÖRANDE BETEENDE 31 Definiera problemet och hitta lösningar 31 Störande beteende: scenario #1 32 Scenario #1 Lösning: ge honom uppmärksamhet 32 Störande beteende: scenario #2 34 Scenario #2 Lösning: låt honom röra på sig 34 Störande beteende: scenario #3 35 Scenario #3 Lösning: använd stationsundervisning 35 Referenser 37

HANTERA MOTSTRÄVIGHET OCH RESPEKTLÖST BETEENDE 39 Definiera problemet och hitta lösningar 39 Motsträvigt beteende: scenario #1 40 Scenario #1 Lösning: gör det till ett spel 40 Motsträvigt beteende: scenario #2 42 Scenario #2 Lösning: hitta källan till problemet 42 Motsträvigt beteende: scenario #3 44 Scenario #3 Lösning: dela upp det 44 Referenser 46

HANTERA ELEVERS BRIST PÅ MOTIVATION 49 Definiera problemet och hitta lösningar 49 Brist på motivation scenario #1 50 Scenario #1 Lösning: variera för att skapa motivation 50

Brist på motivation: scenario #2 51 Scenario #2 Lösning: få honom till målet 52 Brist på motivation: scenario #3 53 Scenario #3 Lösning: ge dem en anledning att arbeta 54 Referenser 56

ATT STÖDJA LITTERACITET HOS ALLA ELEVER 59 Definiera problemet och hitta lösningar 59 Främja litteracitet: scenario #1 60 Scenario #1 Lösning: be brainy 60 Av Adrienne Gear

Främja litteracitet: scenario #2 61 Scenario #2 Lösning: så vad nu?! 62 Av Adrienne Gear

Främja litteracitet: scenario #3 63 Scenario #3 Lösning: lägg något i din ficka 63 Av Adrienne Gear

Referenser 66

ATT UNDERVISA I ETT KLASSRUM MED KULTURELL MÅNGFALD 67 Definiera problemet och hitta lösningar 67 Kulturell mångfald: scenario #1 68 Scenario #1 Lösning: använd alternativ undervisning 68 Kulturell mångfald: scenario #2 69 Scenario #2 Lösning: använd bekanta sammanhang och elevers egna intressen 70 Kulturell mångfald: scenario #3 71 Scenario #3 Lösning: låt honom dela med sig av sina styrkor 71 Referenser 73

ATT UNDERVISA EN KLASS MED AKADEMISK MÅNGFALD 75 Definiera problemet och hitta lösningar 75 Akademisk mångfald: scenario #1 76 Scenario #1 Lösning: använd mini-whiteboards 76 Akademisk mångfald: scenario #2 78 Scenario #2 Lösning: ge dem ett val 78 Akademisk mångfald: scenario #3 80 Scenario #3 Lösning: kalla in alla barn 81 Referenser 82

SOCIOEMOTIONELLA UTMANINGAR 85 Definiera problemet och hitta lösningar 85 Socioemotionella utmaningar: scenario #1 86 Scenario #1 Lösning: anpassade lekar och färdighetsträning 87 Socioemotionella utmaningar: scenario #2 88 Scenario #2 Lösning: ren formativ bedömning 89 Socioemotionella utmaningar: scenario 3 90 Scenario #3 Lösning: lär dem att be om hjälp 90 Referenser 92

HANTERA AKTIVITETER UTANFÖR LEKTIONSTID 93 Definiera problemet och hitta lösningar 93 Hantera aktiviteter utanför lektionstid: scenario #1 93 Scenario #1 Lösning: dags att tävla! 94 Hantera aktiviteter utanför lektionstid: scenario #2 96 Scenario #2 Lösning: designa läxorna universellt 96 Hantera aktiviteter utanför lektionstid: scenario #3 98 Scenario #3 Lösning: skaffa vänner 98 Referenser 99

HANTERA BRIST PÅ SAMARBETE–KOMMUNIKATION 101 Definiera problemet och hitta lösningar 101 Hantera brist på samarbete–kommunikation: scenario #1 102 Scenario #1 Lösning: skapa en by 102 Hantera brist på samarbete–kommunikation: scenario #2 103 Scenario #2 Lösning: be om det du vill ha 103 Hantera brist på samarbete–kommunikation: scenario #3 104 Scenario #3 Lösning: förstå och reglera känslor 105 Referenser 105

HANTERA TID, STRESS OCH ANDRA UTMANINGAR 107 Definiera problemet och hitta lösningar 107 Hantera tid, stress och andra utmaningar: scenario #1 108 Scenario #1 Lösning: anamma evidensbaserad förändring 108 Hantera tid, stress och andra utmaningar: scenario #2 110 Scenario #2 Lösning: gör en sak i taget och schemalägg dina prioriteringar 111 Hantera tid, stress och andra utmaningar: scenario #3 111 Scenario #3 Lösning: punkta upp det 112 Referenser 113

DEL II Strategier

SENSOMOTORISK UTVECKLING 117 Definition av sensomotorisk utveckling 117 Historiskt perspektiv på sensomotorisk utveckling 119 Fördelar med sensomotorisk utveckling 120 Hinder för sensomotorisk utveckling 124 Strategier för effektiv sensomotorisk utveckling 125 Professionsutveckling 131 Att komma i gång med sensomotorisk utveckling 132 Referenser 132

FORMATIV BEDÖMNING 137 Definition av formativ bedömning 137 Historiskt perspektiv på formativ bedömning 138 Fördelar med formativ bedömning 138 Hinder för formativ bedömning 138 Nyckelkomponenter inom formativ bedömning 139 Professionsutveckling 146 Referenser 147

TILLÄMPAD BETEENDEANALYS 149 Definition av tillämpad beteendeanalys 149 Historiskt perspektiv på tillämpad beteendeanalys 150 Fördelar med och hinder för att använda TBA-baserade strategier 151 Att förstå beteende utifrån TBA 152 Grundläggande TBA-strategier (t.ex. differentiell förstärkning, valmöjligheter, anpassa kraven) 157 TBA på klassrumsnivå 161 Referenser 163

KOMMUNIKATIONS- OCH SAMARBETSSTRATEGIER 167 Definition av termer 167 Tillämpningen av kommunikativa färdigheter 168 Kommunikationsstrategier 169 Professionsutveckling inom kommunikation och samarbete 174 Samarbete 176 Referenser 180

CO-TEACHING 183 Definition av co-teaching 183 Historiskt perspektiv på co-teaching 184 Fördelar med och hinder för co-teaching (samundervisning) 184 Bästa praxis för effektiv samundervisning 186 Professionsutveckling 188 Strategier för effektiv co-teaching (”Fler verktyg!”) 192 Att komma i gång med co-teaching 195 Referenser 196

UNIVERSAL DESIGN FOR LEARNING 199 Definition av Universal Design for Learning 199 Historiskt perspektiv på UDL 200 Fördelar med och hinder för UDL 201 Komponenter för bästa praxis av effektiv UDL 202 Strategier för effektiv UDL (”Fler verktyg”) 207 Att komma i gång med UDL 209 Referenser 211

KOOPERATIVT LÄRANDE 215 Definition av kooperativt lärande 215 Kännetecken för kooperativt lärande 216 Historiskt perspektiv på kooperativt lärande 216 Fördelar med och hinder för kooperativt lärande 218 Nyckelkomponenter för effektivt kooperativt lärande 220 Logistik för effektivt kooperativt lärande 222 Strategier för effektivt kooperativt lärande (”Fler verktyg!”) 225 Referenser 230

LITTERACITETSS TRATEGIER 235 Med bidrag från Adrienne Gear

Vad är litteracitet? 235 Att ändra vårt sätt att tänka på lärande 239 Av Adrienne Gear

Litteracitet och elever med olika typer av särskilda behov 240 Att använda teknologi för att stödja utvecklingen av litteracitet 245 Metakognitionens roll i utveckling av litteracitet 246 Strategier för att stödja tänkande/metakognition inom litteracitet 246 Hur ser tänkande om litteracitet ut? 246 Av Adrienne Gear

Interagera med texten och skapa ny förståelse 248 Referenser 249

SOCIOEMOTIONELLT LÄRANDE 253 Definition av socioemotionellt lärande 253 Historiskt perspektiv på SEL 254 Fördelar med och hinder för SEL 255 Komponenter för bästa praxis av effektiv SEL 256 Professionsutveckling 260 Strategier för effektivt SEL (”Fler verktyg!”) 261 Att komma i gång med SEL 261 Referenser 263

TIME MANAGEMENT 265 Definition av time management 265 Historiskt perspektiv på time management 265 Fördelar med och hinder för time management inom utbildning 266 Hinder 267 Komponenter för bästa praxis av effektiv time management 269 Gör det som är viktigt, inte bara det som är brådskande 270 Reducera multi-tasking för att förbättra effektivitet 270 Var proaktiv snarare än reaktiv 271 Att använda en prioriteringsmatris för time management 272 Att använda prioriteringsmatrisen för att skapa balans i livet 274 Vikten av kollegor i time management 275 Effekten av tillit på time management 275 Professionsutveckling inom time management 276 Ytterligare strategier för regelbunden time management 277 Referenser 278

Tack 281 Sakregister 283

HANTERA ELEVERS BRIST PÅ MOTIVATION

Definiera problemet och hitta lösningar När du gick din lärarutbildning kanske du föreställde dig ett klassrum av leende ansikten där alla elever var skötsamma och ivriga att lära. När du blev lärare upptäckte du troligen att verkligheten var helt annorlunda. Förutom ett flertal beteendefrågor upptäcker lärare ofta att en del elever inte verkar motiverade att hänga med, vare sig i lektioner eller lärande. Brist på motivation kan ta sig många former. En del elever kanske beskrivs som ”lata” eller ointresserade av lärande medan andra kanske verkar alltför negativa om sina förmågor och därför inte försöker sig på uppgifter av rädsla för misslyckande. Lärare för äldre elever rapporterar motivationsproblem mer frekvent än de för yngre elever. En teori om varför elevmotivation kan avta över tid är att fokuset på prestationsmål och betyg överskuggar mål relaterade till lärande av nya saker och att behärska viktiga färdigheter.1 Motivation är ett komplext begrepp och kan påverkas av ett antal faktorer.2 Även om föräldrars förväntningar och medverkan är viktigt för att forma en elevs motivation att lära,3 spelar sätten som lärare strukturerar klassrum och aktiviteter också en avgörande roll.4 En del lärare kanske blir frustrerade av brist på föräldrastöd och tror att det är omöjligt att motivera elever om föräldrar är ovilliga att hjälpa till. Fastän det är sant att de flesta elevproblem är lättare att lösa med stöd av föräldrar kan lärare fortfarande komma framåt med hjälp av klassrumsbaserade interventioner, som kan göra en verklig skillnad för elevmotivation, lärande och prestation. En annan fråga som ofta uppstår i diskussioner om att motivera elever är skillnaden mellan inre och yttre motivation. Helst skulle lärare vilja att elever engagerar sig i undervisningen för att lärande är motiverande i och av sig självt. Vi vill att elevers engagemang ska vid49

makthållas genom förvärvande av nya färdigheter, upptäckt av saker de inte kände till innan och känsla av kompetens och effektivitet. Vi vill inte att de ska vara beroende av externa belöningar för att bry sig om lärande, såsom klistermärken/dekaler eller stjärnor för prestation. Dock måste vi vara försiktiga så att inte vår önskan om elever som är inre motiverade inte hindrar oss från att erbjuda elever det de behöver för att vara framgångsrika. Att tillhandahålla yttre belöningar behöver – tvärtemot vad många tror – inte nödvändigtvis underminera inre motivation.5 I själva verket är det så att när yttre motivatorer kombineras med muntligt beröm som fungerar som feedback, kan de faktiskt förbättra inre motivation.6

Varje morgon inleder du dagen med att välkomna klassen, en uppvärmnings- eller startaktivitet (som eleverna automatiskt påbörjar direkt), en läxgenomgång, en översikt av målen med dagens lektion och ungefär 20 minuters minilektion om det innehåll som blir dagens huvudfokus. Du vet att dina elever – såsom Lisa, Ulle och Thom – verkligen uppskattar strukturen, men du har märkt att det verkar som att du tappar Lars, Kennets, Floras, Kiernans och Lindas uppmärksamhet. Efter de första tio minuterna är Lars uppe och vässar pennan, Linda småpratar med sina kompisar och de andra verkar helt enkelt inte vara motiverade vare sig när det gäller att lyssna eller att lära. Du vet att Kennet redan gjort sina läxor eftersom han alltid gör det, men han verkar då inte motiverad att gå igenom svaren i klassen. Det här är så frustrerande! Hur kan du göra för att behålla uppmärksamhet och intresse i den här klassen med mångfald av behov och förmågor?

SCENARIO #1 LÖSNING: VARIERA FÖR ATT SKAPA MOTIVATION Fastän struktur är mycket viktigt för varje lärare – och de flesta av deras elever – så bör struktur inte vara detsamma som tråkigt. Skulle vi vilja göra samma sak precis varje dag? Vi skulle ju inte det. Överväg i stället att identifiera de uppgifter som behöver göras och lägga upp dem på en agenda. Men sedan varierar du dem för att inkludera dina elevers röster och val bättre. Exempelvis kanske Linda som är utåtriktad uppskattar att bli tillfrågad om att vara klassens ”välkomnare” under en vecka där hon möter upp sina klasskamrater vid dörren och säger ”god morgon”. Uppvärmningsaktiviteten kanske kan göras som en 50 | 3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n

BRIST PÅ MOTIVATION SCENARIO #1

social – mer engagerande och motiverande aktivitet – som kan göras enskilt (för de elever som Susana, som föredrar att jobba på egen hand) eller som en liten grupp (för mer utåtriktade som Linda och Isak). Låt eleverna välja hur de gör uppvärmningen, förutsatt att slutresultatet är att alla deltog, var engagerade och lärde sig. I själva verket kanske du till och med kan dela in klassen i två grupper där den ena gruppen gör uppvärmningsaktiviteten medan den andra går igenom läxan. Kennet, Anna-Linnéa och Kiernan kanske till och med är intresserade av att gå runt och supporta sina klasskamrater med att gå igenom läxan, vilket spelar på deras akademiska, socioemotionella och beteendemässiga styrkor. När du är redo att börja med dagens nya lektion kan Lars (som behöver röra på sig ofta) komma fram till tavlan och peka på dagens mål medan Flora eller Linda läser upp målen högt för klassen. Kiernan kan till och med tillfrågas om att definiera några nya termer eller begrepp som är del av de nya målen. I stället för att gå direkt över till minilektionen låter du eleverna göra en tänk-par-dela med sig-aktivitet eller en axelpar-aktivitet så att de får möjlighet att röra på sig, prata och reflektera. Båda är kooperativt lärande-aktiviteter, som du kan läsa mer om i kapitel 17. När du slutligen övergår till lektionsinnehållet så kom ihåg att de 20 minuterna inte alltid behöver vara i form av direkt lärar instruktion. Eleverna kan lära sig i samundervisade grupper (se kapitel 15), kanske lära sig kooperativt i stationer (se kapitel 17) och de kommer säkerligen gagnas av att få ha olika sätt som materialet presenteras för dem (kapitel 16). Struktur är definitivt viktigt, men starka lärare bygger in flexibilitet i den strukturen för att kontinuerligt engagera och motivera sina elever med olika behov och förmågor.

BRIST PÅ MOTIVATION: SCENARIO #2 Om du tittade på Ulle ute på fotbollsplanen skulle du aldrig kunna tänka dig att han har några problem med självförtroende. Han är lagets främste målgörare och blev nyligen utnämnd till lagkapten. Han är uppmuntrande gentemot sina lagkamrater och kan ofta ses träna med dem efter matcher eller under idrottslektioner. I klassrummet ser Ulle däremot ut som en helt annan person. När han ges arbete behöver han flera påminnelser för att komma i gång och för att fortsätta arbeta. Det är sällan som han slutför sina hemläxor. Hans prestationer det senaste året är åtminstone ett år under årskursnivå i både läsning och matematik, så han får specialpedagogiskt stöd två gånger per vecka. Hans uppgifter i klassrummet har anpassats så att de är på lämplig akademisk nivå och möjliggör för honom att lära sida vid sida med 3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n | 51

sina kamrater. Likafullt är arbetet han lämnar in ofta ofullständigt, slarvigt och långt under den nivå han har kapacitet att uppnå. När han blir tillfrågad om varför han inte anstränger sig mer är Ulles svar: ”Jag bryr mig verkligen inte.” Vad kan du göra?

Fastän det är frestande vore det ett misstag att automatiskt anta att Ulle inte bryr sig om kvaliteten på sitt arbete. Även om hans beteende tyder på en brist på intresse för sin prestation behöver vi nog gräva lite djupare för att förstå Ulles perspektiv. Utifrån att hans prestationer är 1–2 år under årskursnivå är det troligt att Ulle inte är en främling för misslyckande i klassrummet. Elever som har det kämpigt akademiskt tidigt under sin skoltid misslyckas ofta att lära sig effektiva strategier för att övervinna sina utmaningar. Utan dessa strategier lär de sig att även när de försöker misslyckas de.7 Därför är det inte överraskande att elever som Ulle i stället för att försöka lära sig bättre strategier helt enkelt försöker undvika misslyckande. Ett väldigt effektivt sätt att undvika misslyckande är att över huvud taget inte försöka saker eller att medvetet göra dem dåligt (vilket i sin tur bekräftar att de ”inte bryr sig”). För elever som Ulle är det av största vikt att motivera dem att börja försöka igen för att få tillbaka dem på rätt spår. Ulle får redan specialpedagogiskt stöd för att hantera färdighetsbrister i läsning och matematik (du kan läsa mer om interventioner för läsning i kapitel 8 om litteracitet). Din roll är att motivera honom att använda de strategierna när han gör sitt arbete i klassrummet. De flesta människor gillar känslan av prestation och att uppnå mål. Att sätta mål kan motivera oss, förutsatt att de målen är utmanande men ändå nåbara.8 När stora förändringar i beteende behövs är det vanligen bättre att sätta små mål som bereder vägen mot att uppnå ett större mål. Om vi sällan lämnar soffan på kvällarna och t.ex. sätter ett mål att gå till gymmet fem kvällar per vecka skulle de flesta av oss inte vara särskilt framgångsrika. Däremot att börja med ett mål på en kväll per vecka (och sedan flytta upp målet till två kvällar, tre kvällar osv.) skulle göra det mer troligt att generera framgång. Över tid skulle du också kunna ta med mål om hur mycket tid du spenderar på gymmet och vilka aktiviteter du gör. På samma sätt skulle att sätta ett mål för Ulle om att göra allt sitt arbete på lektionerna och sina läxor med kvalitet troligen minska motivationen, inte öka den. Börja i stället med bara en del av arbetet och sätt ett mål för den delen. Notera att den del du börjar med kanske inte i slutänden kommer vara den viktigaste. Nyckeln här 52 | 3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n

SCENARIO #2 LÖSNING: FÅ HONOM TILL MÅLET

är att börja med någonting som Ulle sannolikt kommer att uppnå så att han börjar uppleva framgång snabbt. Till exempel kan du sätta ett mål för Ulle att ta med sig sina läxor varje dag med åtminstone en sak slutförd. Eller så kan du sätta ett mål på arbetet under lektionerna att hans arbete ska genomföras prydligt (oavsett hur noggrant). Varje dag bör Ulle få feedback på hur bra han nådde målet inklusive beröm för vad han gjorde rätt och förslag vad som kan göras bättre nästa dag (om lämpligt). Att göra en graf över Ulles måluppfyllelse (eller låta honom rita den) är också ett kraftfullt redskap för feedback. Att använda ett fotbollstema då en graf över Ulles prestation görs kan göra det mer engagerande för honom. Fastän det ofta är mycket motiverande att se prestation på en graf kan det ge ytterligare motivation att även lägga till små belöningar för att uppnå prestationsmål. Om Ulle exempelvis når läxmålet fyra dagar av fem under en vecka kan du låta honom läsa ett fotbollsmagasin under tio minuter på fredag eftermiddag. Om han nått målet fem dagar av fem kan du låta honom få träna straffsparkar med en klasskompis under 20 minuter. Med tiden är det troligt att Ulle inte längre kommer behöva målgrafen eller belöningarna för att fortsätta prestera bättre på lektionerna. När vi bygger hans framgång kommer vi också bygga hans färdigheter och hans self-efficacy (tro på den egna förmågan att slutföra uppgifter och nå mål) så att han kan känna sig lika självsäker i klassrummet som han gör på fotbollsplanen.

BRIST PÅ MOTIVATION: SCENARIO #3 Under din karriär som lärare har du haft varje typ av klass man kan tänka sig. En del år har du haft drömklassrummet där merparten av eleverna varit angelägna att lära sig och utan några större beteendeproblem. De flesta åren har dock varit lite mer utmanande, men aldrig något du inte kunnat hantera. Du är reflekterande när det gäller din undervisningspraktik, så ifall dina elever inte verkar intresserade av att lära sig är det första du gör att försöka ändra din undervisning för att väcka deras intresse. Du är en mästare på att skapa kreativa innovativa aktiviteter, som verkligen engagerar elever i lärprocessen. Det här året verkar det däremot som att ingen av dina strategier fungerar. Trots att du tagit in en rad aktiviteter och bedömningsmöjligheter i din undervisning visar minst halva klassen ointresse för lärande. Deras huvuden är på bänkarna och de ser uttråkade ut. Vad gör du?

3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n | 53

Tidigare i kapitlet uppmärksammade vi att några elever kanske inte hade utvecklat en inre motivation för att gå in för att arbeta. När elever ser ut att vara uttråkade och ointresserade är det definitivt bra praxis att säkerställa att undervisningen är engagerande och varierad. Om det däremot inte verkar vara tillräckligt att ändra undervisningen för att få upp huvudena från bänkarna kan det hjälpa att lägga till några externa förstärkare. Det kan bidra till att uppmuntra deltagande så att elever kan komma åt de naturliga förstärkarna för att känna engagemang för lärande. Att använda en teckenekonomi är ofta en bra strategi för att göra det. Teckenekonomier involverar att ställa förväntningar och sedan belöna med tecken (t.ex. poäng, stämplar) för att möta de förväntningarna. Intjänade tecken byts sedan mot aktiviteter eller saker en senare dag. Teckenekonomier har blivit implementerade inom en rad miljöer och populationer och har omfattande forskning till stöd för sin effektivitet.9 Många lärare har använt varianter på teckenekonomi i sina klassrum. I vilken grad dessa system är effektiva beror i hög grad på de sätt de används. För maximal framgång finns det ett antal principer som har sitt ursprung i tillämpad beteendeanalys (se kapitel 3 om tillämpad beteendeanalys), som bör tas hänsyn till när man utvecklar och implementerar teckenekonomier. Det första steget i att utveckla en teckenekonomi är att bestämma vilket beteende du vill förändra. För klassen som beskrivs i det här scenariot kan du börja med endast en förväntning: deltagande i klassen. Om det däremot finns andra beteendeproblem, som att komma i tid och stanna under hela lektionen bör de också inkluderas i dina förväntningar. När du har definierat de beteenden du vill förändra kan du bestämma vilka typer av tecken som ska användas. Det enklaste sättet att tilldela tecken är att ha varje elevs namn på klassrummets white board och göra en markering vid hens namn varje gång hen ägnar sig åt målbeteendet. Dock kan lärare vara lite mer kreativa när de ska förse eleverna med tecken. Exempelvis kan läraren designa en klasskrona eller använda ett elektroniskt interface för att tilldela tecken. Oavsett vilket sätt du använder är de viktigaste faktorerna för effektiviteten i ditt system hur frekvent du tilldelar tecken och hur ofta du låter elever byta in sina tecken mot belöningar. Det är viktigt att komma ihåg att ju mer förstärkning du tillhandahåller ju snabbare kommer beteendet 54 | 3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n

SCENARIO #3 LÖSNING: GE DEM EN ANLEDNING ATT ARBETA

börja förändras. När du påbörjar din teckenekonomi bör du försöka fånga varje exempel på målbeteendet och tilldela ett tecken för det så snabbt du kan. Se till att ge specifikt beröm när du tilldelar tecknet (t.ex. ”Anna, tack för att du svarade på frågan. Det är ett poäng till dig”). För att göra det enklare att tilldela tecken kan du överväga att använda teckenekonomin under delar av dagen (exempelvis under särskilt problematiska lektioner) snarare än under hela dagen. När du blivit bekväm med att använda systemet kan du utöka det till andra delar av dagen. Det är också viktigt att inte vänta för länge innan du låter eleverna byta in sina tecken mot belöningar. Om det är långa förseningar mellan att tjäna tecken och byta in dem kommer tecknen förlora sitt värde och inte vara motiverande. För unga elever bör tecken vanligtvis bytas in minst en gång per dag. För äldre elever bör tecken bytas in minst en gång varje vecka. Det är några överväganden att göra när man bestämmer vilka belöningar elever kan ”köpa” med sina tecken. Belöningar bör vara saker som kan levereras snabbt och inte är kostsamma. Elever kan t.ex. få möjlighet att med sina tecken få ”köpa” tillträde till olika special aktiviteter (spela ett brädspel, rita med tuschpennor, vara klassvärd, äta utomhus) eller belönas med små saker såsom dekaler eller party presenter. Att ibland ta in nya aktiviteter eller saker bland de tillgängliga alternativen hjälper till att upprätthålla intresse och motivation att tjäna tecken. Belöningarna är vanligtvis prissatt olika så att de mer populära aktiviteterna eller sakerna är dyrare. Däremot är det viktigt att läraren vid de första inbytestillfällena säkerställer att alla kan köpa någonting, även om en del elever har tjänat väldigt få tecken. Det ökar benägenheten att så att säga ”köpa” systemet och förstärker att det leder till positiva utfall att följa förväntningar. Lärare bör aldrig kräva att elever ska byta in tecken för att få göra aktiviteter eller få saker som vanligtvis är tillgängliga för dem, såsom planerad lektid eller snacks från skolan eller hemmet. En fråga som uppstår vid användande av teckenekonomisystem är om ”böter” borde implementeras; t.ex. att om en elev kommer för sent till lektionen kan hen förlora några av sina tecken. Risken med att använda böter är att några elever kommer att förlora alla sina tecken innan de hinner lösa in dem. Vanligtvis är de som löper stor risk att förlora alla sina tecken just de som du försöker motivera med systemet och därför kan användande av böter underminera det du försöker åstadkomma. Därför bör lärare tänka över detta noga innan de tar med böter i sitt teckenekonomisystem.

3 Han t e r a e l e ve r s b r is t på mot ivat i o n | 55

Lärarens verktygslåda Praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet Lärare och annan undervisande personal i grundskolan har ett stort antal utmaningar att hantera varje dag. Eleverna har många olika förmågor och behov som pedagogen ska tillgodose. Författarna till den här boken – Kennet Fröjd, Wendy Murawski och Jennifer Austin – har identifierat tio av lärarnas största upplevda utmaningar och erbjuder trettio konkreta evidensbaserade verktyg för att hantera dem. Boken börjar med att du får träffa eleverna: en grundskoleklass med elever som sannolikt i stort sett varenda lärare känner igen. I bokens första del beskrivs de tio utmaningarna med tre scenarier för var och en av dem. Till varje scenario ger författarna en konkret evidensbaserad lösning. Det betyder trettio konkreta verktyg för att ta tag i det som är svårast – att ta med direkt till klassen. I bokens andra del får du nio evidensbaserade lärstrategier som är användbara för att hantera mångfalden i klassen och hjälpa alla elever trivas, må bra och lyckas väl. Använd den eller de strategier som passar din skola och dina behov. Även du som pedagog ska må bra och prestera. Boken sista kapitel handlar därför om time management.

Art.nr 40883

studentlitteratur.se