Didaktik
– flerstämmig undervisning i förskolan Ann-Christine Vallberg Roth, Ylva Holmberg, Camilla Löf & Catrin Stensson
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 40859 ISBN 978-91-44-13765-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Akvarell av Lena Rubinstein Reich Printed by GPS Group, Austria 2020
Innehåll 13 Författarpresentation 15 Upptakt 16 Didaktik
– flerstämmig undervisning i förskolan i förskola som samhällsutmaning 19 Undervisning – didaktik 20 Boken
17 Undervisning
UN DERV ISNING, DIDA KTIK OCH SAMBEDÖMNING
KAPITEL 1 27
Undervisning
Ann-Christine Vallberg Roth 29 Undervisning
i relation till styrdokument 30 Undervisning i relation till lärande 32 Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 33 ”Helhet” i undervisning 40 Undervisning i relation till likvärdighet 41 Flerstämmig undervisning
KAPITEL 2 43
Didaktik
Ann-Christine Vallberg Roth 45 Didaktik
– historiska nedslag 47 Didaktik som teori och praktik 55 Didaktiska modeller KAPITEL 3
Didaktisk sambedömning – kombinerad didaktisk modell
63
Ann-Christine Vallberg Roth 66 Sambedömning
– didaktiska faser, frågor, trianglar och didaktisk bedömning 84 Didaktisk modellering KAPITEL 4
Teoriinformerade undervisningsupplägg 87
Ann-Christine Vallberg Roth 90 Undervisningsupplägg
som är teoretiskt informerade
DI DA KTISKT IN FOR M ER AT UNDERVISNINGSUPPLÄGG MED MUSIK I FOKUS 99 Flerstämmig
musikundervisning
KAPITEL 5 103
Teoretiska resurser för musikundervisning Ylva Holmberg
105 Musikämnet
som vetenskap, hantverk och konst 107 Musik – ”ett mångspektrat meningsunivers” 110 ”Mångspektrat meningsunivers” i relation till ”flerstämmig undervisning” KAPITEL 6 111
Musikundervisning utifrån didaktisk vad-fråga Ylva Holmberg
113 Didaktiska
frågor i musikundervisningen 114 Vad? Innehåll utifrån några av musikens dimensioner KAPITEL 7 133
Musikundervisning utifrån didaktisk hur-fråga Ylva Holmberg
135 Undervisningens
faser, moment och rumsliga placering 143 Hur? Närmande av inom-musikaliskt mål 155 Hur? Varierande hantverksmässiga moment
V A R I A T I O N S T E O R E T I S K T I N F O R M E R A T UNDERVISNINGSUPPLÄGG MED M ATEM ATI K I FOK US
KAPITEL 8 161
Variationsteoretiska begrepp Catrin Stensson 163 Lärandeobjekt 165 Variation
– urskiljning – samtidighet 165 Variationsmönster KAPITEL 9
169
Matematik i förskola Catrin Stensson
171 Matematik
i styrdokumenten 173 Matematiska aktiviteter KAPITEL 10
Undervisningsinriktad bedömning – didaktisk varför-fråga i förgrunden 177
Catrin Stensson 179 Bedömning
för val av innehåll av lärares undervisning som förutsättning för lärandet 183 Bedömning av tecken på barns nuvarande kunnande i relation till undervisning 184 För- och efterbedömning 189 Genomförande av för- och efterbedömningar
183 Bedömning
KAPITEL 11 193
Matematikundervisning utifrån didaktisk vad- och hur-fråga Catrin Stensson
195 Vad-frågan
– lärandeobjekt och aspekter av lärandeobjekt 203 Variationsmönster med koppling till vad- och hur-frågan 211 Hur-frågan kopplad till samhandlingar och återkoppling 211 Lärarledd samhandling 215 Lärar- och barnledd samhandling – undervisningsform med inbyggd progression KAPITEL 12
Matematikundervisning utifrån didaktisk vem/vilka-, var- och närfråga
219
Catrin Stensson 221 Vem/vilka 222 Var-frågan 224 När-frågan
P O S T S T R U K T U R E L L T I N F O R M E R A T UNDERVISNINGSUPPLÄGG MED ” RY TM ATI K” I FOK US
KAPITEL 13 229
Rytmatik – ”musikmatematik undervisning” i förskola Ylva Holmberg & Catrin Stensson 231 Inledande
exempel 233 Användbara teoretiska begrepp exemplifierat utifrån studier om musik
KAPITEL 14
Rytmatik som möjligt innehållsområde i förskola 235
Ylva Holmberg & Catrin Stensson 245 Musikens
form som mönster
KAPITEL 15 249
Rytmatik utifrån didaktisk vad-fråga Ylva Holmberg & Catrin Stensson
251 ”Rytmatikundervisning”
– didaktiska frågor
KAPITEL 16 281
Rytmatik utifrån didaktisk hur-fråga Ylva Holmberg & Catrin Stensson
283 Undervisningens
utgångspunkt för senare val av innehåll
PR AGM ATISKT IN FOR M ER AT UNDERVISNINGSUPPLÄGG M E D VÄ R D E N I F O K U S
KAPITEL 17 301
Pragmatiskt perspektiv som teoretisk resurs Camilla Löf 303 Stå
fast och gap 305 Riktningsgivare och undervisningsprinciper 308 Transaktion
KAPITEL 18 309
Varför-frågan i förgrunden Camilla Löf 312 Identifiering
av gap – varför?
KAPITEL 19 325
Undervisning med värden i fokus Camilla Löf 327 Undervisning
och samhandling 336 Exempel 1. Dramatisering av gap om sandleksaker på ”fel” plats 339 Exempel 2. Barnråd om knäckebröd KAPITEL 20 347
Flerstämmigt värdeinriktad didaktik – reflektioner Camilla Löf 349 Flerstämmigt
värdeinriktad didaktik
FLER STÄ M MIG DIDA KTISK MODELLER ING 361 Flerstämmig
didaktisk modellering – kompass och öppen tankefigur KAPITEL 21
Vad, hur, vem/vilka, var, när och varför i undervisnings uppläggen 363
Ann-Christine Vallberg Roth 374 Flerstämmighet
i uppläggens didaktiska frågor
KAPITEL 22 379
Didaktiska nivåer – avslutande didaktisk modell Ann-Christine Vallberg Roth
381 Aktionsnivå,
teoretisk nivå och metateoretisk nivå KAPITEL 23
403
”Didaktisk samvirvel” och kritisk reflektion Ann-Christine Vallberg Roth
410 Slutord
– flerstämmig didaktisk modellering relaterad till förskollärares och ledares omdöme 415 Referenser
Upptakt
Om vi bara har en hammare är det svårt att bygga ett hus. Om vi däremot har flera redskap att välja mellan är vi bättre rustade. Och om vi dessutom förstår att vi ibland kan behöva skapa och vidareutveckla nya redskap, kommer vi sannolikt att åstadkomma mer finstämd verksamhet, mer träffsäkra bedömningar och problemlösningar, och närma oss valda mål med högre precision. I den här boken presenteras redskap som stöd för flerstämmig undervisning, didaktik och didaktiskt omdöme i förskolan. Förskollärare ska göra val, men de behöver också motivera sina val i relation till vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Didaktik och didaktiska modeller prövas, förfinas och utvecklas i flerstämmig samverkan som inkluderar förskollärare, barn, rektorer/förskolechefer, förvaltningsledare och forskare. Vad är det då som kan driva verksamma i förskola? Drivkraften kan vara att vilja bidra till varje barns öppna livschanser och välbefinnande i varje nu (jfr Trondman, 2011) – att bidra till chanser för liv i en oviss framtid. Didaktiska modeller som presenteras i boken kan prövas som redskap i strävan efter att skapa förutsättningar för likvärdighet. Allt detta ryms i bokens titel Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan. Över tid har det publicerats många artiklar, böcker och texter om undervisning och didaktik som utgör en värdefull resurs. Utifrån en flerstämmig anda kan varje publikation, som är relaterad till vetenskapliga grunder, beprövade erfarenheter och förkroppsligad klokskap, ha sina förtjänster.
15
Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan Vi är med mitt i forskningen. (ur UndiF-material)
16
Boken tar upp frågor om undervisning som initierats av förskol lärare, rektorer/förskolechefer och skolhuvudmän i ett forsknings- och utvecklingsprogram med beteckningen ”Undervisning i förskolan”, UndiF1. Stora delar av styr- och professionskedjan har varit involverad i programmet. I boken omnämns FoU-programmet för samverkansforskningen, vilket ovanstående citerade röster indikerar och fångar. Samverkan har skett genom hela forskningsdelen i programmet, från initiering och dialog om forskningsfrågor, över val av design för teoriinformerade undervisningsupplägg, till generering av data och diskussion av analys och resultat (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2019). Den didaktik vi har utvecklat kan alltså ses som ”didaktik i samverkan”. Varje medverkande skolhuvudman har deltagit med ett eller flera utvecklingsteam som inkluderat förskolechefer/rektorer och förskollärare. Vi har under processen haft återkommande samverkan med process ledarna i programmet. De lokala processledarna har tillsammans utgjort en processledargrupp. Denna grupp har varit central i arbete med att leda och följa alla de processer som pågått under de tre år som programmet pågått. (Ifous, 2019:1, s. 7) 1 FoU-programmet ”Undervisning i förskolan” genomförs i samverkan mellan tio kommuner och det fristående institutet för Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (Ifous) och Malmö universitet (Mau, https://www.mah.se/ forskning/sok-pagaende-forskning/flerstammig-undervisning-och-sambedomning-i-forskola/).
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
| Upptakt
Vi gör det här tillsammans och det är vårt program, allas angelägenhet. (Ifous, 2019:1, s. 39)
Forskarna vill från djupet av sina hjärtan tacka alla som medverkat och bidragit i samverkansforskningen. Kunskapen har utvecklats i samverkan där alla medverkande ses som kunskapsbärare, kunskapsbrukare och potentiella kunskapsutvecklare. Samtidigt är det forskargruppen och den vetenskapliga leda ren, Ann-Christine Vallberg Roth, som ytterst varit ansvarig för forskningsdelen av programmet.
Förskolan är en samhällsinstitution med uppdrag av betydelse för många. Detta samhällsuppdrag har genomgått en rad förändringar. År 1998 fick förskolan en egen läroplan och i samband med revideringen av skollagen 2010 blev förskolan en egen skolform. I de reviderade läroplanerna som har kommit efter 1998 och senast i Lpfö 18 (SKOLFS 2018:50), har förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag förstärkts ytterligare och förskollärarnas ansvar för undervisning har betonats.
Likvärdighet, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som särskild utmaning Skolinspektionen (2018) pekar på stora variationer när det gäller hur förskolor tar sig an det pedagogiska uppdraget. Det har också funnits en osäkerhet kring vad undervisningsbegreppet betyder i en förskolekontext (se t.ex. Skolinspektionen, 2018; Vallberg Roth, 2020). Till detta kommer att utbildningen och undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sammantaget innebär detta stora utmaningar för de verksamma i förskolan. Det är mot denna bakgrund som skolhuvudmän och verksamma i förskolan initierade frågor om undervisning i samverkan
| Upptakt
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Undervisning i förskola som samhällsutmaning
17
Om vi kan säkerställa god undervisning för alla barn i förskolan, och på så sätt skapa likvärdighet i kommunen, kan vi även skapa förutsättningar för goda skolresultat framöver. Vi såg även möjligheten att stärka förskollärare i sin roll som undervisande lärare och att genom det driva en förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Ifous, 2019:1, s. 15) En anledning var att stärka förskollärare i professionen för möjlighet att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter. En annan var att vi såg en möjlighet att tillsammans höja vår kunskap om metodiska och didaktiska arbetssätt i undervisningen för en likvärdig förskola samt för att gynna varje enskilt barns utveckling. (Ifous, 2019:1, s. 17)
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
| Upptakt
18
med Ifous (fristående institutet för Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola). Ifous tog kontakt med Malmö universitet 2015 och ett första FoU-program, ”Undervisning i förskolan” (UndiF), startade 2016 (Ifous 2019:1). Genomslag, intresse och behov ökade och ett andra FoU-program, ”Flerstämmig undervisning” (FundiF), startade 2018 och avslutas 2021. I FoU-programmet UndiF har tio kommuner medverkat, från två regioner i Sverige (Mälardalen och Skåne). Kommunerna är: Bjuv, Landskrona, Lidingö, Strängnäs, Svedala, Trelleborg, Uppsala, Vaxholm, Åstorp och Österåker. Antalet förskollärare, chefer och enheter som deltog varierade mellan kommunerna, men totalt sett har drygt 130 förskolor och enheter medverkat. Sammantaget har 5 236 samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet, varav 4 365 är vårdnadshavare/barn, 806 är förskollärare och pedagoger, och 65 är chefer på förvaltningsnivå och rektorer/förskolechefer (inklusive biträdande). Programmet finansierades gemensamt av de medverkande skolhuvudmännen och Malmö universitet. Här följer exempel på röster från kommuner med motivering för medverkan i programmet:
Mot bakgrund av utmaningen med undervisning i relation till likvärdighet, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, har vi prövat, förfinat och vidareutvecklat didaktiska modeller. Flerstämmig undervisning och det samlande begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering” kan ses som redskap dels för strävan efter likvärdighet och unika barns öppna livschanser, dels också för utveckling av lärares och ledares didaktiska omdöme och yrkesspråk samt för undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Undervisning kan innebära att rikta någons uppmärksamhet mot något (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013). Helt enkelt att något är under visning. En kunskapsbas för undervisning är didaktik. Redskapen i boken utgörs av teoretiska ingångar, begrepp, frågor, modeller och praktiska exempel. Med andra ord rör det sig om redskap som kan ses som stöd för lärares och ledares praktisk-teoretiska klokhet i relation till en oviss framtid. Det finns ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen (Arfwedson, 1998), och olika teoriinformerade undervisningsupplägg presenteras. Boken ger rikliga exempel på olika undervisningsupplägg som utprövats av förskollärare, rektorer och forskare i samverkan. Uppläggen har olika innehåll i förgrunden, som musik, matematik och värden. Valet av dessa inriktningar utesluter inte andra innehållsinriktningar som också kan inrymmas och prövas. Olika teorier, som är inriktade på lärande, kombineras med didaktik i de skiftande undervisningsuppläggen. Vi utgår inte från ”one size fits all”. Didaktik avser konsten att undervisa. Förskollärarstuderande, förskollärare och rektorer kan få stöd i sina val och motiveringar av sina val genom den variation av teoriinformerade undervisningsupplägg som beskrivs. Undervisningsuppläggen
| Upptakt
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Undervisning – didaktik
19
20
Boken Boken kan läsas självständigt men kan också ses som en vidare utveckling av boken Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017). Den riktar sig särskilt till förskollärare och förskollärarstudenter och kan med fördel vara en kursbok i förskollärarutbildning som är lämplig att återkomma till under utbildningen. Boken kan även ge inspiration till rektorer, ledare, handledare och andra som är intresserade av didaktik och undervisning i förskolan. Boken har en struktur bestående av sex delar enligt följande: Del I: Undervisning, didaktik och sambedömning ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH ŕ Kapitel 1 Undervisning ŕ Kapitel 2 Didaktik
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
| Upptakt
kan ses inrymma kombinerade didaktiska modeller som inkluderar olika lärande- och innehållsinriktningar. Och i bokens exempel framträder undervisning som flerstämmig. Det rör sig om flera stämmor, inkluderat förskollärares, barns, rektorers/förskolechefers, statens (företrädesvis med referens till förskolans läroplan som kan tolkas som statlig stämma) och forskningens. Stämmorna kan framträda som både starka och svaga, och såväl motstridiga stämmor som samstämmiga kan spåras. Flerstämmig kan även ses som en öppnande möjlighet för något nytt, något som sensitivt kan öppna för det unika som i ögonblicket bara kan anas. Allt prövas i det samlande begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Didaktisk modellering avser att i samverkan pröva, förfina och vidareutveckla didaktiska modeller.
ŕ Kapitel 3 Didaktisk sambedömning – kombinerad didaktisk modell ŕ Kapitel 4 Teoriinformerade undervisningsupplägg
Del III: Variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med matematik i fokus CATRIN STENSSON ŕ Kapitel 8 Variationsteoretiska begrepp ŕ Kapitel 9 Matematik i förskolan ŕ Kapitel 10 Undervisningsinriktad bedömning – didaktisk varför-fråga i förgrunden ŕ Kapitel 11 Matematikundervisning utifrån didaktisk vadoch hur-fråga ŕ Kapitel 12 Matematikundervisning utifrån didaktisk vem/vilka-, var- och när-fråga Del IV: Poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med ”rytmatik” i fokus YLVA HOLMBERG & CATRIN STENSSON ŕ Kapitel 13 Rytmatik – ”musikmatematikundervisning” i förskola ŕ Kapitel 14 Rytmatik som möjligt innehållsområde i förskola ŕ Kapitel 15 Rytmatik utifrån didaktisk vad-fråga ŕ Kapitel 16 Rytmatik utifrån didaktisk hur-fråga
| Upptakt
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Del II: Didaktiskt informerat undervisningsupplägg med musik i fokus YLVA HOLMBERG ŕ Kapitel 5 Teoretiska resurser i musikundervisning ŕ Kapitel 6 Musikundervisning utifrån didaktisk vad-fråga ŕ Kapitel 7 Musikundervisning utifrån didaktisk hur-fråga
21
22
Del VI: Flerstämmig didaktisk modellering – samlande avslutning ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH ŕ Kapitel 21 Vad, hur, vem/vilka, var, när och varför i undervisningsuppläggen ŕ Kapitel 22 Didaktiska nivåer – avslutande didaktisk modell ŕ Kapitel 23 ”Didaktisk samvirvel” – kritisk reflektion Bokens alla sex delar grundas i material från forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan” (UndiF, se not 1). Materialet består av cirka 2 260 dokument, cirka 110 filmtimmar och cirka 479 000 ord. Sammanfattande tabell över materialet finns i en vetenskaplig artikel där vi redovisar resultatet från de fyra teoriinformerade undervisningsuppläggen (Vallberg Roth, m.fl., 2019). Materialet och resultatet i artikeln utgör vetenskaplig grund för samtliga delar i boken. Utöver den här sammanfattande artikeln har delar av resultatet från samverkansforskningen också redovisats i andra publikationer. Exempel på andra publikationer är artiklar (Holmberg & Vallberg Roth, 2020; Vallberg Roth, 2020; Vallberg Roth & Holmberg, 2019), rapporter (Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2019; Vallberg Roth, Holmberg, Löf, Palla & Stensson, 2019; Vallberg Roth, Holmberg, Palla & Stensson, 2019), populärvetenskapliga bokkapitel (Vallberg Roth, 2017b-c) och kunskapsöversikt (Vallberg Roth
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
| Upptakt
Del V: Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med värden i fokus CAMILLA LÖF ŕ Kapitel 17 Pragmatiskt perspektiv som teoretisk resurs ŕ Kapitel 18 Varför-frågan i förgrunden ŕ Kapitel 19 Undervisning med värden i förgrunden ŕ Kapitel 20 Flerstämmigt värdeinriktad didaktik – reflektioner
| Upptakt
© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
& Tallberg Broman, 2018). Vidare har samverkansforskningen rapporterats i en slutrapport från Ifous där de medverkande i de tio kommunerna har sammanfattat sitt deltagande i programmet (Ifous, 2019). Vi hänvisar till rapporten i bokens inledande och avslutande del för att hämta exempel på medverkandes sammanfattande stämmor om forsknings- och utvecklingsprogrammet. Didaktiken som presenteras i boken är såväl allmänt inriktad som innehålls- och ämnesinriktad. Medan del I och VI fokuserar mer allmänt inriktad didaktik, fokuserar del II–V mer innehållsoch ämnesinriktad didaktik där både kunskaper och värden centreras som innehåll. Sammanfattningsvis är det fyra olika författarröster som tonar fram i boken. Men även om olika författare är huvudansvariga för olika delar i boken, har undervisningsuppläggen, generering av material och analyser av resultat växt fram i samverkan, dels mellan medverkande och forskare, dels mellan forskare i forskargruppen. Och detta uttrycks genom att vi genomgående formulerar oss med ”vi” i bokens kapitel. Samtidigt som alla författarna följer en genomgående didaktikrelaterad struktur, finns det en skillnad mellan innehållsfokus i kapitlen, vilket kan sammanfattas i att det framträder en ”flerstämmighet” även i detta avseende.
23
Ann-Christine Vallberg Roth är lärare och professor i pedagogik vid Malmö universitet. Ylva Holmberg är förskollärare, rytmikpedagog och lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Camilla Löf är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Catrin Stensson är doktorand/ universitetsadjunkt i pedagogik vid Malmö universitet. Samtliga författare är verksamma vid Institutionen för barndom, utbildning och samhälle.
Didaktik
– flerstämmig undervisning i förskolan I den här boken presenteras redskap som stöd för flerstämmig undervisning, didaktik och didaktiskt omdöme i förskolan. Förskollärare ska göra val, men de behöver också motivera sina val i relation till vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Didaktik och didaktiska modeller prövas, förfinas och utvecklas i flerstämmig samverkan som inkluderar förskollärare, barn, rektorer, förvaltningsledare och forskare. Boken har en struktur bestående av sex delar enligt följande: Del I: Undervisning, didaktik och sambedömning Del II: Didaktiskt informerat undervisningsupplägg med musik i fokus Del III: Variationsteoretiskt informerat undervisningsupplägg med matematik i fokus Del IV: Poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med ”rytmatik” i fokus Del V: Pragmatiskt informerat undervisningsupplägg med värden i fokus Del VI: Flerstämmig didaktisk modellering – samlande avslutning Boken riktar sig särskilt till förskollärare och förskollärarstudenter och kan med fördel vara en kursbok i förskollärarutbildning som är lämplig att återkomma till under utbildningen. Boken kan även ge inspiration till rektorer, ledare, handledare och andra som är intresserade av didaktik och undervisning i förskolan. Art.nr 40859
studentlitteratur.se