9789177372783

Regeringsformen 50 år

1974–2024

Redaktörer:

Anna Jonsson Cornell, Mikael Ruotsi, Caroline Taube och Olof Wilske

JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA

Juridiska fakulteten i Uppsala

Årsbok

2024

Redaktör för skriftserien

Mattias Dahlberg

Regeringsformen 50 år

1974–2024

Red. Anna Jonsson Cornell

Mikael Ruotsi, Caroline Taube och Olof Wilske

Tryckningen av denna bok har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning.

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024

Upplaga 1:1

ISSN 1102-3317

ISBN 978-91-7737-278-3

Produktion: eddy.se ab, Visby 2024

Omslag: John Persson

Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala

Telefon: 018-65 03 30

Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

Printed by Dimograf, Poland 2024

Förord

2024 års upplaga av Juridiska fakultetens årsbok De lege uppmärksammar regeringsformens 50-årsjubileum. När 1974 års regeringsform ersatte sin 165 år gamla namne från 1809 innebar det att världens näst äldsta grundlag övergavs, endast den amerikanska var äldre. Det är lätt att föreställa sig att en sådan historisk händelse skulle ha präglats av storvulna ord om grundlagens betydelse och nyskapelsens förtjänster. Visst fanns det inslag av sådant, men statsminister Olof Palme presenterade inför kammaren den nya regeringsformen med det lakoniska konstaterandet att ”[d]en innebär inte i sig någon förändring av maktförhållandena i det svenska samhället”.1 Uttalandet säger något om den nya regeringsformens sakliga innehåll, men kanske framförallt om synen på grundlagarna.

Sedan 1974 års regeringsform infördes har det nu gått 50 år. Övergången från 1809 års RF innebar en modernisering av det demokratiska ramverket och den institutionella utformningen av statsskicket. Av särskild betydelse var den konstitutionella förankringen av den parlamentariska styrelseformen och statschefens förändrade roll.

Det gångna halvseklet har präglats av stora omvälvningar i vår omvärld som på olika sätt har påverkat Sveriges konstitutionella ordning. Det handlar om både ett modernt och kraftfullt rättighetsskydd genom införlivandet av Europakonventionen och de långtgående överföringar av beslutanderätt som EU-medlemskapet har medfört. Även de senare årens särskilda utmaningar i form av terroristattacker, pandemi och ett fullskaligt krig i vårt närområde har gjort nya konstitutionella ställningstaganden nödvändiga. En livlig utredningsverksamhet har traditionellt sett präglat författningspolitiken och så även under 2000-talet. Samman-

1 Prot. 1973:110 (5 juni 1973).

taget har det varit en mycket händelserik period ur konstitutionell synvinkel. Kanske är det rättvisande att hävda att en ny författningskultur håller på att växa fram inom ramen för 1974 års regeringsform. Under alla omständigheter verkar 50-åringens rättsliga betydelse vara ständigt ökande.

I denna bok behandlas utvalda konstitutionella teman av fakultetens forskare och andra inbjudna författare. Flera av bidragen har en historisk vinkling och söker fånga transformativa perioder i svensk författningshistoria och den författningspolitiska utvecklingen. Det är otvetydigt så att den svenska grundlagen har genomgått stora förändringar över tid. Utvecklingen är dock inte präglad av dramatiska enskilda händelser med direkt genomslag på grundlagens utformning. Snarare präglas utvecklingen av mindre och löpande förändringar som vidtagits för att anpassa grundlagen till såväl interna som externa skeenden. Detta kan beskrivas som ett förhållningssätt som syftar till att säkerställa att den formella texten återspeglar den praxis som får anses råda, och att den är anpassad till internationella överenskommelser som Sverige har ingått.

Nu när vi får anledning att titta bakåt, samtidigt som vi har starka incitament att också se framåt ställs många frågor på sin spets. Dagens och framtidens utmaningar kopplade till såväl interna som externa faktorer påverkar både det politiska grundlagsreformarbetet och de rättsvetenskapliga studier som bedrivs. År 2024 står såväl inre som yttre säkerhet igen på agendan. Frågeställningar kopplade till skyddet för demokratin och domstolarnas självständighet, regelverket som gäller vid krig och kris, ett svenskt NATO-medlemskap, skiljelinjerna mellan politik och juridik, samt statens kärnvärden och kärnuppdrag så som de uttrycks i grundlagen illustrerar den nya tidens utmaningar och problem. Samtidigt försöker vi förstå och lära av betydande utvecklingsfaser under fem decennier. Sammantaget växer en fascinerande bild av svensk grundlagshistoria fram präglad av viktiga konstitutionella frågor som lösts utanför konstitutionen för att senare kodifieras (parlamentarism och rösträtten kan nämnas som exempel) till att på senare år se grundlagen som ett fundament och verktyg för att upprätthålla för det svenska statsskicket grundläggande värderingar. 2020 års grundlagskommittés arbete, kommittén för beredskap enligt regeringsformen (2023) samt 2023 års frioch rättighetskommitté kan nämnas som exempel på det senare.

Redaktionskommittén vill rikta ett varmt tack till alla medverkande författare för deras intressanta bidrag. Vi hoppas att läsarna ska finna bidragen stimulerande och inspirerande. Vi vill även tacka Emil Heij-

nes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning för bidrag till tryckningen av boken. Viktor Brylla har varit ansvarig redaktörsassistent under hela projektet och redaktionskommittén vill uttrycka ett varmt tack till Viktor för hans klokhet, noggrannhet och effektivitet under resans gång. Till sist vill vi tacka Iustus för ett bra och effektivt samarbete.

Redaktionskommittén för De lege 2024

Uppsala den 16 februari 2024

Anna Jonsson Cornell

Caroline Taube

Mikael Ruotsi

Olof Wilske

Innehåll

Förord 5

Thomas Bull & Anna-Sara Lind

Statschefens konstitutionella ställning

Marianne Dahlén & Victoria Enkvist

Regeringsformens natur och naturens rättigheter

Bruno Debaenst

Du Gamla, du Nya. 1974 års regeringsform ur ett rättshistoriskt perspektiv

Anders Eka

Att ändra grundlag med hjälp av parlamentariska kommittéer

Sandra Friberg

Grundlagsskadestånd – en ny laga grund för skadestånd

Linnea Gullholmer

11

23

43

67

81

Legalitet och effektivitet: en hyllning till regeringsformens kapitel om krig och krigsfara 95

Mikael Hansson

Rätten till stridsåtgärder på arbetsmarknaden – från orättsligt grundad frihet till rättsligt grundad ofrihet 121

Johan Hirschfeldt

Statsskickets grunder – om utformning och innehåll

Anna Jonsson Cornell

Yttrande-, mötes- och demonstrationsfrihetens gränser i kris

Karin Leijon

Domstolar, politik och regeringsformen – ett berättigat forskningsfält

Lotta Lerwall

demokrati och regeringsformen

Joakim Nergelius

Domstolarnas lag- och normprövningsrätt i ett (annorlunda) historiskt perspektiv

Mikael Ruotsi Kan grundlagsändringar vara grundlagsstridiga?

Olof Wilske

Författarpresentationer

Thomas Bull. Justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare professor i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Marianne Dahlén. Docent och universitetslektor i rättshistoria, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. För närvarande forskar hon om naturens rättigheter i projektet Realizing Rights of Nature – Sustaining Development and Democracy? tillsammans med Victoria Enkvist och Seth Epstein.

Bruno Debaenst. Docent och universitetslektor i rättshistoria, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Anders Eka. Justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Jur. dr h.c. vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Victoria Enkvist. Docent i konstitutionell rätt och universitetslektor i offentlig rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. För närvarande forskar hon om naturens rättigheter samt om författningsberedskap.

Sandra Friberg. Docent och universitetslektor i civilrätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Linnea Gullholmer. Doktorand i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet och Institutionen för operativ juridik och folkrätt, Försvarshögskolan.

Mikael Hansson. Universitetslektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, docent i civilrätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Författarpresentationer

Johan Hirschfeldt. Tidigare hovrättspresident vid Svea hovrätt. Hirschfeldt har även varit bl.a. rättschef i Statsrådsberedningen och justitiekansler. Han var ledamot av Grundlagsutredningen 2004–2008. Han är jur. dr h.c. vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Anna Jonsson Cornell. Professor i komparativ konstitutionell rätt och docent i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, samt generalsekreterare för International Association of Constitutional Law.

Karin Leijon. Filosofie doktor i statsvetenskap och verksam som forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Leijons forskningsintressen innefattar förvaltningspolitik, europeisk integration och domstolar som politiska aktörer.

Lotta Lerwall. Professor i förvaltningsrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Lerwall bedriver forskning inom den offentliga rätten, särskilt inom det utbildningsrättsliga området.

Anna-Sara Lind. Professor i offentlig rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Joakim Nergelius. Professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet samt docent i komparativ rätt och europarätt vid Åbo akademi sedan 2003. Han har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om svensk och komparativ konstitutionell rätt.

Mikael Ruotsi. Universitetslektor i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Caroline Taube. Docent och universitetslektor i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Olof Wilske. Universitetslektor i konstitutionell rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

Inger Österdahl. Professor i folkrätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.

ISSN 1102-3317; 2024

ISBN 978-91-7737-278-3