9789144137469 by Smakprov Media AB

Undervisnings-

STRATEGIER i förskolan

Anette Klang Jensen Ann S. Pihlgren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40644 ISBN 978-91-44-13746-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Inledning 13 Undervisning i dag 13 Lärande och undervisning hör samman 14 Förskollärarens och arbetslagets undervisningsuppdrag 15 Undervisning på vetenskaplig grund 15 Presentation av boken 17 Bokens kapitel 18 Författarpresentation 21 1 Förskolans didaktik 23 Förskolans didaktik 24 Observation 1. Ebbe presenterar sig för Vivian som fångar lärandet i stunden 24 Observation 2. Samling om kroppen med femåringar 25 Observation 3. Femåringarnas intresse fångas inte upp 27 Planeringsuppdraget 28 Bedömningsuppdraget 30 Observation 4. Förskollärare Aisha förhandlar med Annike om ett hundhus 31

I Språk-, läs- och skrivutveckling 2 Den tidiga läs- och skrivutvecklingen 37 Språkets viktiga roll 38 Både fonologisk medvetenhet och förståelse krävs 39 Undervisningens betydelse 39 Metaspråklig uppmärksamhet 41 Förståelse 41 Språkglädje och upplevelse av användbarhet 43 Kartlägga undervisningens resultat 44

3 Sagor och serier 47 Helena Eriksson, Werners hages förskola, Rubinen Planeringen 47 Mål 47 Aktiviteter och arbetsformer 48 Boksamtal 48 Ta med bok hemifrån 49 Skapa egna sagor och serier 50 Uppföljning av lärandet 53 Metareflektioner 55 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren 4 Hjälp, ett spöke! 57 Jenny Ljungek Wederbrand, Slättens förskola Planeringen 57 Spökintresset vaknar vid halloween 58 Aktiviteter och arbetsformer 59 Sagostund, språk och teckning 59 Boksamtal 62 Observation 5. Diskussion före andra läsningen av Rädda spöket 63 Dramatisera spöken 64 Serieteckning 67 Observation 6. Barnen gör serier av sina spökberättelser 68 Metareflektioner 72 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren

II Matematikutveckling 5 Den tidiga matematikutvecklingen 77 Taluppfattning och problemlösning 77 Taluppfattning 78 Problemlösning och matematikglädje 81 Kartlägga undervisningens resultat 82

6 Lång, längre, längst! 85 Jenny Ljungek Wederbrand, Slättens förskola Planeringen 86 Aktiviteter och arbetsformer 87 Aktivitet 1. Klossarna 87 Aktivitet 2. Tåg 1: Längst först! 88 Aktivitet 3. Tåg 2: Kortast längst fram, längst bak! 90 Aktivitet 4. Tåg 3: Längst först! 91 Aktivitet 5. Att tillverka en gran 93 Aktivitet 6. Lång, längre, längst 95 Observation 7. Barnen beskriver med längdbegrepp 95 Uppföljning av lärandet 97 Progression i undervisningen 97 Progression i lärandet 99 Gruppen som lärresurs 99 Metareflektioner 101 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren 7 Vi utforskar siffror och talrad 103 Mia Hansson, Stafsinge förskola, Solen Planeringen 103 Mål 104 Aktiviteter och arbetsformer 104 Skapa en talrad 105 Skapa bilder till vår talrad 107 Observation 8. Ett barn utforskar hur man får plats med nio saker på ett papper 108 Skriva siffror 109 Vi skapar siffror i olika material 111 Uppföljning av lärandet 117 Metareflektioner 119 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren

8 Geometri och inflytande 121 Helena Eriksson, Werners hages förskola, Rubinen Planeringen 121 Mål 121 Aktiviteter och arbetsformer 122 Undersökningsperioden 122 Välja form att börja med 123 Stapeldiagram 125 Att dansa cirklar 126 Rektanglar 128 Konstverk av klossar 131 Dansa matematik 133 Uppföljning av lärandet 135 Progression i barnens lärande 135 Metareflektioner 137 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren

III Lärandeidentitet 9 Barns lärandeidentitet 141 Förmågorna kan utvecklas 142 Begreppet lärandeidentitet 142 Tre viktiga områden 143 Tilltro till sin förmåga att lära 144 Observation 9. Lärandet utvärderas på Vikens förskola 145 Lärandestrategier 146 Kreativitet och problemlösning 147 Kartlägga undervisningens resultat 148 10 Jaget 151 Beatrice Strauss, Werners hages förskola, Smaragden Planeringen 152 Syfte 152 Mål 152 Aktiviteter och arbetsformer 152 Inskolning 152 Starta projektet 153

Observation 10. Barn och personal sjunger Blinka lilla stjärna tillsammans, ett barns favoritsång 153 Pedagogerna väljer hur arbetet ska fortsätta 154 Tillgänglighet, upprepning och samspel 155 Uppföljning av lärandet 157 Metareflektioner 159 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren 11 Tambursituationen 161 Pedagogista Camilla Karlsson och specialpedagog Mia Kylli Persson, Falkenbergs kommun Planeringen 161 Aktiviteter och arbetsformer 162 Observation 11. Tambursituationen på förskolan före undervisning 162 Bildschema som stöd 163 Uppföljning av lärandet 164 Metareflektioner 166 Anette Klang Jensen & Ann S. Pihlgren

IV Kartlägga undervisningens resultat 12 Följa upp undervisningens kvalitet 171 Pedagogiska berättelser som analys 172 Planeringen är en förutsättning för utvärderingen 173 Dokumentation när undervisningen pågår 177 De pedagogiska berättelserna används för analys 178 Matriser som stöd i uppföljningen 178 Indikatorer och kännetecken som stöd 179 Bedöma undervisningens kvalitet 180 Observation 12. Lässtund med Vea, Ana och Gustaf 180 Observation 13. Förskollärarna Emma och Ali använder matrisen för att utveckla sin undervisning 182 Följa upp lärandets progression 182 Observation 14. Förskollärarna Eva och Adam arrangerar ett observationstillfälle 183

Observation 15. Lisens matematikförståelse skiftar i olika miljöer 186 Utveckla en formativ undervisning 187 Observation 16. 4–5-åringarna ger återkoppling på Amandas bilder av en orkidé 188 Samtal med barn och elever om deras lärande 189 Observation 17. Enskilt samtal med Afsun om matematik och problem 191 Som informationsunderlag 193 Stöd för överlämningsdokumentationen 194 Användning i utvecklingssamtalet 197 Den årliga kvalitetsuppföljningen 198 Hur materialet kan användas 199 Vilka gemensamma utvecklingsmål definieras för verksamheten? Observation 18. Arbetslaget analyserar utvärderingens resultat 203 Läs mer 206 13 Tolka matriserna 207 Tolka läs- och skrivutvecklingen 208 Metaspråklig uppmärksamhet 209 Förståelse 210 Observation 19. Barnen tolkar Max lampa med förskollärare Gustav 211 Språkglädje och användbarhet 212 Tolka matematikutvecklingen 213 Taluppfattning 213 Observation 20. Barnen bakar och räknar med barnskötare Elin 214 Problemlösning och matematikglädje 215 Observation 21. Problemlösning i samband med bakning 217 Tolka lärandeidentitetsutvecklingen 218 Tilltro till sin förmåga att lära 218 Lärandestrategier 220 Kreativitet och problemlösning 221 Observation 22. Fritidshemselever planerar och löser problem 222 Nu är boken slut men inte arbetet 224

Bilaga A Kvalitetsindikatorerna 225 Matris för undervisning i tidigt läsande och skrivande 225 Matris för undervisning i matematik 226 Matris för undervisning i lärandeidentitet 227 Litteraturförteckning 229 Person- och sakregister 241

Inledning

När begreppet undervisning fördes in i förskolans läroplan 2018 sågs det på de flesta håll som en nyhet. Undervisning hade knappast varit en aktiv del i förskolans professionella terminologi sedan tiden för barnträdgårdarna i 1900-talets början. Redan då var dock begreppet lärande ett huvudbegrepp, och det kom att fortsatt användas när förskolans verksamhet skulle beskrivas. Även teoretisk litteratur och forskning rörande förskolans verksamhet hade snarare satt lärandet i fokus och inte utforskat eller problematiserat de aktiviteter som förskollärare och personal planerar och genomför (Håkansson & Sundberg, 2012; Persson, 2008).

Undervisning i dag Svenska förskolor framhålls ofta internationellt som före dömen, med en modell som kallas EDUCARE, ett arbetssätt där undervisning (EDUcation) och omsorg (CARE) fusioneras till en hållbar helhet (OECD, 2006; Tallberg Broman, 2010). Tidigare forskningsrapporter visar att en kvalitativ förskoleverksamhet ger goda effekter på barnens senare skolgång (Andersson, 1989; Pedagogiska magasinet, 2015). Hur kommer det sig då att begreppet undervisning blir aktuellt i vår samtid? Det har troligen flera orsaker. När förskolan fördes över till utbildningssektorn blev den en del av skolväsendet, och dess verksamhet kom att regleras dels i skollagen, dels i den dåvarande första läroplanen för förskolan Lpfö 98. Det innebar en förskjutning mot att, jämte omsorgsuppdraget, betona lärandet. En annan orsak till att intresset för förskolans undervisning har ökat kan vara de senare decenniernas fallande resultat för

Inledning svenska elever. Genom tidiga undervisningsinsatser hoppas beslutsfattare att man ska kunna förbättra kunskapsresultaten, menar exempelvis forskaren Ingegerd Tallberg Broman (Pedagogiska magasinet, 2015). Skolinspektionen genomförde under åren 2016–2018 en rad inspektioner som ledde fram till revideringen av förskolans läroplan, nuvarande Lpfö 18. Man framhöll bland annat i inspektionerna att omsorgen för de yngsta var mycket god på de flesta av de inspekterade förskolorna men att det fanns brister i hur förskolorna tog sig an undervisningsuppdraget (jfr Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017, 2018). Barnen var ofta fria att själva välja aktiviteter, personalen deltog inte alltid och bidrog därför inte till att på ett medvetet sätt vidga barnens kunnande. Skolinspektionen efterfrågade ett förtydligande av undervisningsbegreppet i förskolan och betonade att förskollärare och rektorer i förskolan i högre grad behövde ta sitt ansvar för undervisningens kvalitet. L Ä R A N DE OC H U N DERV ISN I NG HÖR SA M M A N

I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 18 tydliggörs såväl vilka områden som är föremål för undervisning i förskolan som vad undervisning är: Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. L ä rop l a n f ör f ör s kol a n : L p f ö 18, s. 7

Lärande kan ses som de kognitiva processer som inträffar i barnet när det förändrar och utvidgar sitt kunnande och sina förmågor. Det är en process som påverkas såväl av det som sker i barnet som av det som sker i den omgivande kontexten. Vygotskij (1978) menar att barnets lärande inledningsvis sker på en interpersonell nivå, det vill säga mellan olika aktörer, i samspel med andra och med den omgivande kontexten. Först därefter kommer barnet på egen hand, intrapersonellt, att kunna använda sitt kunnande och sina förmågor. Undervisning är de processer som förskolläraren planerar och genomför och som riktar in sig mot att barnet ska få del av det innehåll och det lärande som läroplanen föreskriver (SFS 2010:800).

Inledning Lärande och undervisning hör i bästa fall samman – god undervisning resulterar i lärande hos barnen. Men barnen lär sig också i sammanhang där undervisning inte förekommer. De kan lära sig i situationer där de är ensamma, på vägen till förskolan eller med kamrater. Undervisning kan också ske utan att det resulterar i lärande. Kanske väljer förskolläraren ett alltför svårt område för att barnen ska förstå och kunna lära sig av det, kanske är undervisningen alltför enkel och därmed tråkig. När vi i boken talar om undervisningsstrategier avser vi de strategier som förskollärare och personal kan använda för att lärande ska komma till stånd. FÖR SKOL L Ä R A R ENS OC H A R BETSL AGETS U N DERV ISN I NGSU PPDR AG

Enligt skollagen (SFS 2010:800) är det förskollärarens uppdrag att se till att det sker undervisning på förskolan. Det innebär att förskolläraren har ett särskilt ansvar för att se till att verksamheten utgår från läroplanens mål, att det finns planeringar och att undervisningen utvärderas och utvecklas så att alla barn får del av läroplanens innehåll. Dessutom är det viktigt att all personal som ingår i arbetslaget kan undervisa, det vill säga bidra till att barnen utvecklas och lär sig. Det handlar om att förstå hur man som förskollärare och personal tar ansvar för läroplanens innehåll, för aktiviteternas utformning, för relationerna i barngruppen och mellan barn och vuxna samt för att barnen lär sig och utvecklas. U N DERV ISN I NG PÅ V ET ENSK A PL IG GRU N D

Skollagen ställer höga krav på den undervisning som ska användas inom förskolan: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. SFS 2010:800, 1 k a p. 5 §

Kravet innebär att verksamheten ska vara evidensbaserad och omfatta alla verksamheterna från förskola till gymnasium. Det innebär att det ska finnas stöd i forskningsresultat för de metoder och arbetssätt som används. Undervisningen kan också ha stöd i beprövad erfarenhet. Det innebär att man använder sig av

Inledning metoder som använts under en längre tid och som är utvärderade och har dokumenterat goda resultat. Undervisningen ska alltså vara evidensbaserad – de metoder som används i förskolan ska utgå från bästa tillförlitliga kunskap utifrån systematiska slutsatser från forskning och de bästa metoderna. Kraven på evidensbasering skrevs in i skollagen 2010, ett relativt nytt krav med andra ord. Kanske är det därför som forskning om hur det svenska idealet EDUCARE har påverkat undervisning och didaktik är relativt ovanlig (Håkansson & Sundberg, 2012; Pedagogiska magasinet, 2015; Persson, 2008; Vallberg Roth & Månsson, 2005). Sven Persson visar i en sammanställning för Vetenskapsrådet (2008) över svensk förskoleforskning att forskning om exempelvis barns läs-, skriv- och matematikutveckling i förskolan är bristfällig (jfr Håkansson & Sundberg, 2012). Framför allt saknas forskning om lärandets objekt, det vill säga vad som lärs. Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2000) visar i en forskningsöversikt att relativt lite finns beskrivet när det gäller de yngre barnens samlärande. Forskningsintresset är riktat mot vad verksamheten erbjuder barnen och hur barn lär, inte vad som blir lärandeutfallet (Persson, 2008). Det är ett ungt forskningsfält med få äldre, erfarna forskare, menar Ingegerd Tallberg Broman (Pedagogiska magasinet, 2015). Olika forskargrupperingar har under årens lopp också anfört ibland motstridiga uppfattningar om förskolans uppdrag och utformning. Forskningssammanställningar visar att förskolepersonalen ofta saknar ämnesdidaktisk kompetens och att pedagogerna tenderar att relatera till en utvecklingspsykologisk och socialpedagogisk diskurs som fokuserar barnens mognad snarare än lärande (Persson, 2008; Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016). Bristen på didaktisk och ämnesdidaktisk forskning leder till att professionen blir hänvisad till att översätta forskningsresultat som exempelvis rör yngre skolbarn för att kunna arbeta på vetenskaplig grund. I boken har vi valt att också använda relevant forskning från skolans tidiga år samt litteratur utifrån beprövad erfarenhet.

Inledning

Presentation av boken Redan 2016 hade vi som skriver boken påbörjat ett arbete tillsammans med förskolepersonal i Falkenbergs kommun för att förstå begreppet undervisning och hur den ter sig i förskolans didaktik (se Pihlgren & Falkenbergs kommun 2017a, 2017b). Vi ansåg det särskilt viktigt att bygga på forskning och att i projektet arbeta fram beprövad erfarenhet. Med hjälp av underlag från aktuell forskning, praktiska erfarenheter och observationer i verksamheten genomförde vi seminarier där vi diskuterade hur undervisningens progression och resultat skulle kunna följas. De arbetsformer som togs fram har utvecklats och förfinats under årens lopp genom att de har använts i verksamheten. Den här boken innehåller teoridelar från det material som publicerades i projektet. Vi har utvecklat tankarna i materialet genom att ta med erfarenheterna från att använda materialet samt resultat av den följeforskning som vi bedriver för att utvärdera och lära av projektet. I boken beskriver också förskolepersonal hur de planerar, genomför och följer upp sin undervisning. På så sätt bidrar boken med teori och forskning liksom med praktiska exempel från beprövad erfarenhet om förskolans undervisning. Den vänder sig till förskollärarstudenter i utbildning, yrkesverksam förskolepersonal och rektorer för förskolan. Boken består av olika delar. Några kapitel redogör för de teoret iska idéer och den forskning som de praktiska exemplen i bokens övriga delar bygger på. Bokens praktiska exempel visar hur de teoret iska idéerna kan omsättas i praktisk undervisning på förskolan. Tre olika undervisningsområden är i fokus: språkutveckling, matematik och lärandeidentitet. Vi har valt att lägga fokus på dessa ämnesområden men vill poängtera att det inte innebär att undervisningen ska vara ämnesorienterad. Som de praktiska kapitlen kommer att visa är förskolans undervisning ämnesintegrerad och utgör en helhet, och såväl planering som barnens intressen gör att aktiviteterna i ett projekt spänner över många ämnesområden. Boken avslutas med två kapitel som närmare beskriver hur undervisningen på förskolan kan följas och utvecklas. Vi har, som nämnts, valt att huvudsakligen fokusera på språk utveckling, matematisk utveckling samt barnets lärandeidentitet. I förskolans läroplan Lpfö 18 tas många andra ämnesområden

Inledning upp, men de tre valda områdena kommer att ha en avgörande betydelse för hur barnen kan förstå innehållet även inom övriga områden. I boken används oftast begreppet förskollärare för att beskriva den pedagog som undervisar, eftersom skollagen 2010:800 lägger ett särskilt pedagogiskt ansvar på förskolläraren att leda undervisningen. Resonemangen i boken är dock giltiga även för övriga yrkesgrupper som undervisar i förskolan. BOK ENS K A PI T EL

I Inledning beskrivs hur undervisningsbegreppet kan tolkas i förskolan samt vad undervisning på vetenskaplig grund innebär. Här beskrivs också bokens innehåll. Kapitel 1, Förskolans didaktik, inleder boken. Det visar hur förskolan kan arbeta med planering och uppföljning av det lärande som beskrivs i läroplanen Lpfö 18. Här beskrivs också hur förskolans didaktik kan ses. Kapitel 2, Den tidiga läs- och skrivutvecklingen, inleder den första delen som fokuserar på språkutveckling. I det här kapitlet visas hur barnet utvecklar ett språk, med fokus på den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Tre områden är särskilt viktiga för den språkliga utvecklingen: metaspråklig uppmärksamhet, förståelse för språkets användning samt språkglädje och upplevelsen av att språket är användbart. Kapitlet ger en inblick i de grundläggande teoretiska kunskaper som förskolepersonalen behöver för att kunna stötta lärandet. Efter detta teoriavsnitt följer två praktiskt inriktade kapitel. I kapitel 3, Sagor och serier, beskriver förskollärare Helena Eriksson på förskolan Werners hage hur de arbetat med högläsningen som utgångspunkt för barnens eget berättande. De egna berättelserna utvecklas vidare till att också omfatta filmande och andra medier. Kapitel 4, Hjälp, ett spöke!, beskriver inledningen av ett projekt på Slättens förskola, där barngruppen arbetar tillsammans utifrån en bilderbok om spöken och monster. I arbetet utvecklas barnens förståelse för berättelsen, och fantasin får utrymme genom att barnen målar, dramatiserar och gör egna serier. Kapitel 5, Den tidiga matematikutvecklingen, inleder den del av boken där matematik är i fokus. Här visas hur barnets matematiska förmåga utvecklas samt hur barnets lärandeidentitet

Inledning formas. De viktiga teoretiska områdena är taluppfattning samt problemlösning och matematikglädje. Därefter följer tre praktiska kapitel. I kapitel 6, Lång, längre, längst!, ger förskollärare Jenny Ljungek Wederbrand på Slättens förskola ett exempel på hur personal och barn i ett konstprojekt arbetat med begrepp om mätning. Undervisningen gav utökade matematikkunskaper på området mätning men ledde också till kreativitet, problemlösning och andra viktiga delar när det gäller barnens lärandeidentitet. Kapitel 7, Vi utforskar siffror och talrad, beskriver hur barnen på Stafsinge förskola utvecklar sin förståelse för siffror och tal. Förskollärare Mia Hansson beskriver hur de äldre barnens arbete med att ta fram och åskådliggöra en talrad blir ett projekt där kunskapen synliggörs för alla barn på förskolan, även de yngre. Kapitel 8, Geometri och inflytande, beskriver ett annat projekt på Werners hages förskola där matematiska kunskaper och förståelse om geometri förenas med lärandeidentitet genom att barnen blir resurser i varandras lärande. Förskollärare Helena Eriksson beskriver också hur man använder olika tankeredskap och konstnärliga uttryck för att arbeta med matematiken och lärandeidentiteten. Kapitel 9, Barns lärandeidentitet, inleder den del av boken som handlar om lärandeidentitet och visar att området är en grundförutsättning för att barnet ska vilja och kunna ta sig an lärandet på alla områden, det vill säga få en positiv lärandeidentitet. Här ligger fokus på teorier och forskning om barnets tilltro till sin förmåga att lära, de lärandestrategier som kan stötta barnets lärande samt barnets utvecklande av kreativitet och problemlösning. Det följs av trvåpraktiskt inriktade kapitel. I kapitel 10, Jaget, beskriver Beatrice Strauss hur personalen tar emot en ny barngrupp med små barn och hur de gradvis bygger samhörighet i barngruppen genom att arbeta med barnens lärandeidentitet och genom att skapa en lärgemenskap för de yngsta på Werners hages förskola. I kapitel 11, Tambursituationen, beskriver pedagogistan Camilla Karlsson och specialpedagogen Mia Kylli Persson hur tamburen och påklädningen utvecklas från att ha varit en stökig miljö till att bli en del av undervisningen i lärandeidentitet genom att personalen följer upp det som sker och sedan planerar och genomför undervisning med hjälp av ett bildschema.

Inledning Bokens sista del behandlar närmare hur man kan utveckla undervisningen genom att använda sig av matriserna i bilaga A. I kapitel 12, Följa upp undervisningens kvalitet, beskrivs hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras för att kontinuerligt utveckla kvaliteten på förskolans undervisning. Här beskrivs också hur matriserna i bilaga A kan användas som en del av uppföljningen av undervisningens kvalitet. En arbetsgång föreslås. I kapitel 13, Tolka matriserna, presenteras och förklaras en del av de kännetecken som matriserna beskriver.

Författarna till boken har stor erfarenhet av att utveckla undervisning och lärande i förskolan. Anette Klang Jensen är verksamhetschef för förskolorna i Falkenbergs kommun och Ann S. Pihlgren är forskare och filosofie doktor i pedagogik. I boken medverkar också flera förskollärare med praktiska exempel på undervisningsstrategier.

Undervisningsstrategier i förskolan Undervisning och lärande samverkar i ett komplext samspel och att ringa in vad som är framgångsrika undervisningsstrategier för att det ska ske ett lärande i barngruppen kräver insikt och erfarenhet. I boken utvecklas teorier och forskning om undervisning och lärande. Bokens praktiska exempel visar hur de teoretiska idéerna kan om sättas i under visning på förskolan och hur förskolepersonalen planerar, genomför och följer upp sin undervisning. Varje praktiskt exempel belyses genom en teoretisk reflektion kopplad till forskning. På så sätt bidrar boken med teori och forskning liksom med praktiska exempel från beprövad erfarenhet om förskolans undervisning. Förskolans undervisning är ämnesintegrerad och utgör en helhet, och såväl planering som barnens intressen gör att aktiviteterna i de projekt som beskrivs spänner över många ämnesområden, även om tre undervisningsområden utgör bokens särskilda fokus: språkutveckling, matematik och lärandeidentitet. Boken utgår från ett mångårigt utvecklingsprojekt som bland annat har utvärderats genom forskning. Boken vänder sig till förskollärarstudenter i utbildning, yrkesverksam förskolepersonal och rektorer för förskolan.

Art.nr 40644

studentlitteratur.se