9789144137421 by Smakprov Media AB

Svåra föräldrasamtal – i skolan

Karin Oldegård Ljunggren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40849 ISBN 978-91-44-13742-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Inledning 9

1. Föräldrasamverkan 13 Föräldrasamverkan då och nu 13 Varför föräldrasamverkan behövs 16 Ansvarsfördelning mellan pedagoger och föräldrar 20

2. Att lägga en stadig gemensam grund för kommunikationen 25 Skolan som arbetsplats – ett ständigt pågående kommunikationsflöde 27 Förväntningar på varandra 28

3. Egen relations- och kommunikations kompetens 31 4. Att planera och hålla i svåra föräldrasamtal 33 Före samtalet 33 Syfte och målsättning 33 Vilka ska delta i samtalet 34 Inbjudan 38 Var ska samtalet äga rum 38 Mental förberedelse 39 Under samtalet 40 Värdskap 40 Skapa tillit 40

Inramning 41 Metakommunicera 43 Att uttrycka sig på bästa sätt 44 Samtalsetik 48 Efter samtalet 49 Hur blev det? 49 Nästa steg 49 Fattades någon som behöver vara närvarande vid nästa möte 49 Göra vad man åtagit sig 49 Vad ska förmedlas och hur ofta 50 Att sätta eleven i centrum – att prata om rätt sak med rätt person 52 Föräldrar i grupp 54

5. Förhållningssätt som underlättar 57 Barn gör så gott de kan, och bakom elevens beteende finns ett behov 57 Föräldrar vill sina barns bästa 61 Att inte ifrågasätta föräldrarnas bild av barnet 62 Styrkor och lösningar i fokus 63 Att sätta relationen främst 67

6. Föräldrar med egna svårigheter 69 Funktionsvariationer 69 Rättshaveristiskt beteende 71 Psykisk ohälsa och beroendesjukdomar 74 Våld och vanvård 74 Socialtjänsten 75

7. Kommunikation 77 Vad händer när vi samtalar 78 Innehåll och process 80 Verbal och icke-verbal kommunikation 81 Ordens betydelse 81 Språkliga fällor 83 Förförståelse 85 Kontext 87 Jämvikt eller över- och underläge 87 Avslutning kommunikation 88

8. Bakomliggande teorier i korthet 89 Systemteori 89 Nätverksteori och sociala nätverk 90 Bronfenbrenners utvecklingsekologi 91 Anknytningsteori 93 NLP – neurolingvistisk programmering 96 Avslutning teorier 97 Efterord 99 Reflexionsfrågor 101 Referenser 103

Inledning

Den här boken är skriven för dig som verkar inom skolan. De flesta som valt ett yrkesliv inom pedagogikens värld har gjort det med en stark önskan om att få vara en bidragande del i barns och ungdomars utveckling. Finns det något mer meningsfullt än att se en elev knäcka läskoden, förstå en ekvation eller få till ett samarbete med sina klasskompisar och veta att du varit med och bidragit till resultatet? Att berätta för elever och föräldrar om framgångar och utvecklingskurvor som pekar uppåt och kunna glädjas tillsammans är en väldigt tillfredsställande del av lärarens uppdrag. Men när det inte går som man önskar eller förväntar sig? När eleven har ett obegripligt beteende, en atypisk utveckling eller ger sig på andra barn. När uppsatta mål inte nås, eleven inte kommer till arbetsro i klassrummet eller verkar vara så trött och hängig att du börjar undra hur det står till på hemmafronten. Det är då det kan börja kännas motigt att prata med föräldrarna, det blir förknippat med olust och ibland till och med obehag att förmedla oro och negativ information om barnet eller ung domen. Vill det sig illa får man föräldrarna emot sig och de går till försvar. Nästan lika svårt är när de blir uppgivna, bedrövade, rådvilla eller håller sig borta. Föräldrar kan dessutom ha egna svårigheter, vilket gör det extra besvärligt för pedagogen att nå fram med sitt budskap. Mina egna erfarenheter av svåra föräldrasamtal inom skolan har jag fått i min yrkespraktik de senaste 25 åren. Jag har haft 9

10 � Inledning

förmånen att som socionom, familjeterapeut och handledare få arbeta tillsammans med tusentals lärare, rektorer och annan skolpersonal kring frågor som rört föräldrasamverkan när elever haft det svårt. Jag har haft uppdrag som lärarhandledare, mötesledare, föreläsare eller föräldrarådgivare men alltid med samma syfte – att få till stånd ett tillitsfullt samarbete mellan hem och skola. Att hålla i svåra samtal är en färdighet som behöver övas upp. Få pedagoger säger sig ha fått någon träning eller utbildning i samtalsmetodik eller kommunikationsteori. Det finns visserligen inga garantier för att ett samtal ska bli ömsesidigt givande, hur väl någon än förbereder sig. På det sättet går samtalskonst att jämföra med till exempel flugfiske – hur mycket erfarenhet och kunskap man än har om flugbindning, vädrets påverkan och vattendragens beskaffenhet kan fångsten utebli … När vi möter andra människor i ett samtal kan vi omöjligt förutse exakt vilken responsen blir. Men liksom vid flugfisket är det bra mycket större chans att nå ett önskat resultat med övning och förberedelser. Boken är främst tänkt att vara ett praktiskt stöd när du som lärare vill bli tryggare inom området svåra föräldrasamtal. Det är dess huvudsyfte. Du ska kunna hämta konkreta råd och tips om vad som är viktigt att tänka på före, under och efter ett samtal. I boken ges exempel på förhållningssätt som kommer att göra det lättare att få till stånd ett givande samarbete med elevens föräldrar. I boken förs också ett resonemang om varför det är viktigt, för att inte säga nödvändigt, med samverkan mellan hem och skola och mellan pedagoger och föräldrar när elever är i svårighet. Min förhoppning är att boken ska stärka din motivation och ge dig större självförtroende i att ta dig an de svåra samtalen, trots att det på många sätt är en mindre behaglig del av jobbet. För den som vill fördjupa sig mer generellt i ämnet kommunikation finns ett kapitel som handlar om det och ett som kortfattat beskriver de teorier bokens innehåll grundar sig på. I slutet

av boken finns reflexionsfrågor som är tänkta att användas som stöd när man, som enskild pedagog eller arbetslag, vill komma vidare och förbättra sig inom området svåra föräldrasamtal. Konkreta exempel löper genom hela texten. De är menade att låta läsaren känna igen olika typer av dilemman, men också att väcka nya tankar och idéer kopplade till bokens innehåll. Jag vill här i inledningen klargöra att jag för enkelhetens skull genomgående använder begreppet föräldrar, även om jag är väl medveten om att en del elever inte har sina föräldrar som vårdnadshavare. De kan till exempel ha släktingar eller familje hemsföräldrar som vårdnadshavare. Jag ser dock ingen skillnad i hur svåra samtal ska planeras och genomföras utifrån det perspektivet. Jag använder växelvis begreppet elev och barn och mer sällan ungdom. Samma individ är just både och, utifrån vems ögon som betraktar: skolans eller föräldrarnas. Utifrån lagstiftaren räknas man som barn till 18-årsdagen. Lärare och pedagog används synonymt och betecknar förskollärare, klass- och ämneslärare, fritidslärare och fritids pedagoger som verkar i skolan. Med skolan avser jag såväl för skoleklass, grundskola och fritidshem. Innehållet är även relevant för andra yrkesgrupper som har föräldrasamtal i skolan, såsom skolsköterskor och kuratorer, men jag skriver inte ut det i texten.

Inledning � 11

Föräldrasamverkan

Föräldrasamverkan då och nu Skolans samverkan med föräldrar har sett olika ut under historiens gång. För länge sedan var läraren en auktoritet och en samhällsrepresentant som de flesta föräldrar kände sig underdåniga i förhållande till, nästan som med församlingens präst. De stod bokstavligt talat med mössan i hand när de behövde tala med läraren om något. Sedan kom en period då skolan liksom övriga samhället präglades av en jämställdhetssträvan. Skolan började bjuda in föräldrar till möten och samtal med syfte att ge dem insyn och möjlighet att påverka vissa delar. Föräldrarna förväntades ta en aktivare del i elevernas skolarbete, såsom att delta i föräldra möten eller hjälpa till med läxläsning. Efter införandet av det fria skolvalet har föräldrar i allt högre grad fått möjlighet eller tvingats, beroende på hur man ser det, att iklä sig rollen som en aktiv aktör som ska ta individuellt ansvar och välja skolform för sina barn. På gott och ont ställer många föräldrar därför krav, jämför skolor och pedagoger, ifrågasätter betygsättning och överklagar när beslut går dem emot. Denna utveckling har dessutom gått parallellt med att vårt samhälle i övrigt blivit alltmer individualistiskt. På många håll har skolor blivit segregerade i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund, vilken studievana de har hemifrån och i vilken mån deras föräldrar känner sig inkluderade i majo13

▶ ▶ ▶ ▶

isärhållandets princip partnerskapsprincipen brukarinflytandeprincipen valfrihetsprincipen.

Isärhållandets princip har sin utgångspunkt i att upprätthålla och bevara de skillnader som finns mellan hem/föräldrar och skola/ lärare. De båda parterna har fokus på barnets bästa men utifrån så helt olika perspektiv att det inte anses möjligt att förena dem på ett bra sätt. Läraren ska se till elevens intellektuella utveckling, bedöma hens prestation i förhållande till andra elever och säkerställa att hela gruppen elever får de bästa förutsättningarna. För föräldrarna är barnets lärande bara en del av många utvecklingsområden, och de har endast det egna barnets bästa i blickfånget. Med en så given intressekonflikt är det bättre att hålla isär rollerna. En annan aspekt av denna princip handlar om jämlikhet, det vill säga genom att inte släppa in föräldrar på skolans domän motverkas att elever med resursstarka föräldrar får fördelar. Partnerskapsprincipen står på det hela taget för en helt motsatt idé, nämligen att minska avståndet mellan hem/föräldrar och skola/ lärare. Tanken bakom denna princip är att föräldrar och barn ska bli mer jämlika i förhållande till skolan och att ett närmare 14 � 1. För äldr asamverkan

ritetssamhället och bekväma med skolan som institution. I vissa områden beskriver pedagoger tvärtemot vad jag nyss beskrev, att det i stället är mycket svårt att nå föräldrar och få till stånd ett engagemang och samarbete och att eleverna verkar ha ett svagt stöd hemifrån. Forskaren Lars Erikson (2008) beskriver den historiska utvecklingen av relationen mellan skola och föräldrar utifrån fyra principer:

samarbete mellan hem och skola skulle kunna utjämna sociala och ekonomiska skillnader i samhället. Partnerskapsprincipen har efterhand fått en mer pragmatisk utgångspunkt eftersom det visat sig att samarbete mellan hemmet och skolan gagnar elevernas skolprestationer. Föräldrar kan bidra till att skapa motivation till lärande och även till exempel med konkreta inlärningsaktiviteter, såsom läxläsning. En tät och nära samverkan mellan skola och hem blir medlet för att uppnå resultatet effektivt lärande. Brukarinflytandeprincipen har inte elevernas prestationer i fokus, utan en strävan att decentralisera påverkan. Den har en deltagar demokratisk utgångspunkt. Brukarstyrelser kom till på flera områden i samhället, sprungna ur en politisk syn att deltagarna inom en verksamhet genom valda representanter själva borde få vara med och utforma den. Lokala styrelser hamnar under denna princip men är inte längre så vanliga. Däremot ska det enligt skollagen (4 kap. 13 §) finnas forum för samverkan där föräldrar och elever ska kunna utöva inflytande och påverka. Valfrihetsprincipen sätter föräldrarnas rätt att själva välja skola för sina barn i första rummet. Egenintresset sätts framför det kollektiva, och det blir en angelägenhet för varje familj att välja bästa tänkbara utbildning för just sitt barn. Genom konkurrens ska skolorna öka sin kvalitet, vilket i sin tur ska gynna alla elever. Rollen som föräldrarna tilldelas blir kund på en skolmarknad. Hur valfriheten kan utnyttjas påverkas dock av var man bor – jämför storstadens och glesbygdens utbud. Familjen som konsument och kund i förhållande till skolans huvudman kan leda till frågor om var gränserna går för föräldrarnas anspråk på inflytande. Dessa fyra principer har uppkommit från 1900-talets första hälft och framåt, de har skiftande ideologiska och politiska utgångs1. För äldr asamverkan � 15

Varför föräldrasamverkan behövs Om vi tar en historisk tillbakablick på Sverige så lydde barn och ungdomar, fram till drygt mitten av förra seklet, vuxna till stor del på grund av rädsla. Vuxna hade laglig rätt att straffa barn såväl fysiskt som psykiskt, både i rollen som förälder och i rollen som lärare. Eleverna förväntades följa skolans regler och utföra sina uppgifter enbart för att det var så bestämt, och där fanns inget eller ytterst litet utrymme för ifrågasättande. Samhället som helhet hade en relativt stor samstämmighet kring barns förväntade uppförande, utan att man diskuterade det. Under nittonhundratalets senare del växte en helt annan och ny syn på barn och barns behov fram. Barn började ses som egna individer med rättighet att respekteras, och nya tankar om barns 16 � 1. För äldr asamverkan

punkter och har ofta utvecklats i samklang med övriga samhällsströmningar (Erikson, 2008). I dag finns det fog för att säga att såväl skola som föräldrar många gånger utgår från flera av principerna samtidigt. Det fria skolvalet finns samtidigt som skolor har lokala föräldraråd och andra samverkansforum. De flesta lärare önskar ha ett partnerskap med elevernas föräldrar för att lärandet ska fun gera optimalt, men de har också behov av att försöka hålla isär och tydliggöra skillnaderna mellan skolans och föräldrarnas ansvar och roller. Den här bokens inriktning ligger inom ramen för partnerskapsprincipen och isärhållandets princip. Dess huvudsyfte är att underlätta för lärare att få till stånd en god relation, ett fungerande partnerskap, med föräldrarna. Barn och ungdomar behöver den trygghet det ger för att kunna må bra och prestera utifrån sin fulla potential. Ett annat av bokens syften är att hjälpa lärare att vara tydliga i rollfördelningen mellan hem och skola. Tydlighet är en bra startpunkt för att kunna bygga goda relationer i samverkan.

utveckling och uppfostran vann mark. Läraren och psykoterapeuten Margareta Normell (2008) skriver om denna förändring – att Sverige gick från en lydnadskultur till en ansvarskultur. Aga i skolan förbjöds 1958, föräldrars rätt att aga barn 1979, och 2006 kom förbud mot diskriminering och kränkning av barn och elever i skolan. Lydnadsidealet byttes mot en vilja att göra barn delaktiga och därmed också ge dem möjlighet att ifrågasätta och påverka sådant som rörde dem. I dag är det en nödvändighet för pedagoger att skapa och upprätthålla en god relation till varje elev för att ha möjlighet att leda och lära. Dagens elever vill och förväntar sig att bli lyssnade på och få möjlighet att argumentera och diskutera i dialog med sina pedagoger. Lärare uppnår inte längre auktoritet till följd av sin lärarexamen såsom förr i tiden, utan behöver bygga upp en personlig auktoritet för att utöva ledarskap i klassrummet. Det är på många sätt mer givande, men också mer krävande eftersom den egna personligheten utmanas. Dagens svenska samhälle är mångkulturellt och det finns inte, på samma sätt som förr, likstämmighet i frågor som rör barns fostran eller familjers sätt att leva sina liv. Förväntningar, värderingar, normer, religion, erfarenheter och traditioner är sådant som gör att olika föräldrar har olika tankar och önskemål gällande sitt barn. Det kan vara en stor utmaning för pedagoger att nå fram till alla sina elevers föräldrar, men det är samtidigt viktigt för att eleven ska känna sig sedd och förstådd. Barn klarar av att det finns olika förutsättningar och regler på olika platser, men bara när de olika vuxna accepterar och godkänner det. Lyfter föräldern på ögonbrynet i en kritisk undran om något som hänt under skoldagen, påverkas barnet och blir osäker på vems normer som ska följas. För skolan och pedagogerna gäller det att kunna se mångkulturen som en rikedom och utnyttja den som en resurs till utökat lärande. Där man lyckats med det har det visat sig vara en framgångsfaktor för elevers mående och resultat och även för föräldrainkludering. 1. För äldr asamverkan � 17

▶ Systemteorin visar att vi alla hänger ihop och påverkar varandra i oändligt många relationer och samband. ▶ Nätverksteorin och Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling har klargjort att de olika sammanhang vi befinner oss i samspelar ömsesidigt och påverkar en individs utveckling. ▶ Anknytningsteorin och modern utvecklingsteori har belägg för att barn behöver såväl kärleksfull omsorg och närhet som tydlig positiv ledning från de vuxna som finns omkring dem (Broberg, Risholm Mothander, Granqvist & Ivarsson, 2008). De allra flesta barn har sina föräldrar som första anknytnings personer och därefter kommer någon annan nära person, kanske en släkting som morfar eller grannen som ofta finns till hands. Men även skolans personal, såsom ansvarspedagog, skolsköterska eller en resurs i klassen, blir i många fall ställföreträdande anknytningsperson under skoldagen. Det här behovet är förstås större i de yngre klasserna, men det finns kvar under hela skoltiden. För att kunna vara en trygghetsperson måste man i princip bli godkänd av föräldrarna för att barnet inte ska hamna i lojalitetskonflikt. Då föräldrar nästan alltid står högst i rang för barnet, utifrån anknytning, behöver de förmedla att du som person är okej och att de vill att barnet ska ta ledning och styrning av dig under skoltiden. För elever som trivs och har det bra är det kanske inte alltid så tydligt att en bra föräldrasamverkan är nödvändig, men för elever som saker och ting krånglar för blir det oftast helt uppenbart. För att komma underfund med vad eleven har för behov och vilka lösningar som skulle kunna fungera i det individuella fallet, 18 � 1. För äldr asamverkan

Det finns olika teorier som stödjer att pedagoger och föräldrar behöver samverka (se kapitel 8 ”Bakomliggande teorier i korthet”).

krävs så gott som alltid både skolans och föräldrarnas perspektiv och att man tillsammans kan förmedla ett entydigt budskap. Bakom varje barn finns det förutom föräldrar ett nätverk av människor och sammanhang där skolan bara är en del av flera. För ett barn eller en ungdom är funktionella och till största delen goda relationer mellan olika delar av det egna sociala nätverket av vital betydelse för den psykiska hälsan. Alla kan tänka sig in i den lojalitetskonflikt ett barn hamnar i om föräldrarna är i konflikt med varandra vid till exempel en skilsmässa eller om olika delar av släkten inte kan umgås. Detsamma gäller om hemmet och skolan inte är i samklang. Ett barn som befinner sig i ett kraftfält av negativa relationer kommer inte att kunna koncentrera sig på sin egen utveckling, utan blir upptaget av att tolka och förhålla sig till stressande signaler. Skolan upptar en stor del av barnets vakna tid, och att känna att föräldrarna är överens med och stödjer skolans och pedagogernas uppdrag skapar lugn och trygghet. Skolverket skrev redan för många år sedan i en rapport (fritt ur mitt minne): Studera är ett teamarbete – god måluppfyllelse förutsätter goda relationer mellan skolpersonal, föräldrar och barn, det är ett samarbetsprojekt där relationen är överordnad.

För att få elever att vara trygga och må bra, följa skolans förutsättningar och regler och sist men inte minst uppnå resultat utifrån sin fulla potential är alltså samverkan med föräldrarna en förutsättning.

1. För äldr asamverkan � 19

Karin Oldegård Ljunggren är socionom, familjeterapeut och

handledare. Hon har uppdrag som lärarhandledare, mötesledare, föreläsare och föräldrarådgivare med syfte att få till stånd ett tillitsfullt samarbete mellan hem och skola.

Svåra föräldrasamtal – i skolan

Svåra föräldrasamtal vill ge pedagoger stöd i deras viktiga uppgift att samverka med föräldrar. Den ger konkret vägledning i samtalsstruktur och förhållningssätt som underlättar en rak och tydlig kommunikation med ömsesidig respekt. Boken riktar in sig på samtal som för en pedagog kan kännas extra besvärliga – de med föräldrar vars barn eller ungdomar möter svårigheter av olika slag – men ger samtidigt en generell kunskapsbas som kan överföras till alla typer av samtal och möten. Boken vänder sig till lärare/pedagoger, rektorer, elevhälsopersonal såsom skolsköterskor och kuratorer, övrig personal i skolan som förväntas ha föräldrakontakter samt studenter på pedagogiska utbildningar.

Art.nr 40849

studentlitteratur.se