9789144136981

Per Holmberg Anna-Malin Karlsson

Grammatik med betydelse En introduktion till funktionell grammatik

Denna titel har tidigare givits ut av Hallgren & Fallgren Studieförlag AB och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den första upplagan.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40078 ISBN 978-91-44-13698-1 Upplaga 2:1  örfattarna och Studentlitteratur 2013, 2019 F studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form: Kajsa Pettersson Printed by Eurographic Group 2019

Innehåll 1 Inledning

9

Vad är funktionell grammatik? 10 Varför funktionell grammatik? 11 En bok för nybörjare? 13 Innehållsdeklaration för den specialintresserade 14 Bokens disposition 15

2 Språkbruk och grammatik

17

En grammatik med grund i tillämpning 17 Språk i flera skikt 18 Metafunktionerna och skikten i samspel 20 Ord och grupper, klasser och funktioner 24 System av funktioner 27 Ett språksystem som finns genom att det används 28 Betydelser skapar grammatik och grammatik skapar betydelser 29

3 Att skapa relationer mellan talare

31

Det interpersonella spelets olika drag: språkhandlingar 32 Språkhandlingarnas grammatik 37 Modalitet: sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet 58 Modalitetens grammatik 66 Att analysera det interpersonella 70

4 Att beskriva och skapa erfarenheter

73

Det att något sker: processer 74 Omständigheter 102 Agentivitet: handlingar och händelser 108 Att analysera det erfarenhetsmässiga 112

5 Att skapa logiska betydelserelationer

116

Fria, bundna och inbäddade satser 118 Olika typer av utvidgning: specificering, tillägg och utveckling 121 Utvidgning genom samordning och underordning 126 Olika typer av anföring: tal och tanke 132 Anföring genom samordning och underordning 135 Logiska betydelserelationer – utan satskomplex 138 Att analysera det logiska 140

6 Att skapa informationsflöden

143

Tema och rema 143 Tema i påståendesatser 145 Tema i fråge- och uppmaningssatser 151 Hur långt sträcker sig temat? 152 Ett exempel på strategisk temaanvändning 156 Att analysera det textuella 160

7 Specialiserat språk och abstrakta texter

162

Kongruent och inkongruent, grammatiska metaforer 162 Textens kontext 164 Texten – och några typiska grammatiska metaforer 166 Passiv 171 Tempus och subjektivitet 172 Hålla distans eller skapa kontakt 173

8 Värdering i ett samtal

177

Värderingens plats(er) i grammatiken 178 Samtalets kontext 180 Samtalet 181 Värderingar som språkhandlingar 183 Värderingarnas subjekt och finit 187 Värderingarnas styrka 189 Värdering genom mentala processer 191 Värdering genom relationella processer 194

9 Läsa vidare

199

Kritisk diskursanalys 199 Multimodalitet 201 Skrivpedagogik 202 Andraspråksundervisning 204 Appraisal-teorin 206

Termregister

209

Kort om författarna

219

Figurer och tablåer Figur 1 Tre betydelsevärldar och fyra processtyper. 78 Figur 2 De två huvudtyperna av logiska betydelserelationer: utvidgning och anföring. 117 Tablå 1 Relationen mellan skikten och metafunktionerna. 21 Tablå 2 Nivåer i lexikogrammatiken. 25 Tablå 3 De viktigaste klassbeteckningarna. 25 Tablå 4 Den interpersonella spelplanens fyra fält. 34 Tablå 5 Ridlektionens utspelsdrag och responser. 35 Tablå 6 Språkhandlingar med förväntade och alternativa responsdrag. 36 Tablå 7 Panelsamtalets utspelsdrag och responsdrag. 39 Tablå 8 Svenskans system för personliga pronomen i tal och skrift. 42 Tablå 9 Finitets tre tidsförankringar. 43 Tablå 10 Översikt över tidsförankring i sportartikeln. 44 Tablå 11 Översikt över den interpersonella grammatiken för de fyra språkhandlingarna. 58 Tablå 12 Modalitetens poler. 59 Tablå 13 De fyra modalitetstyperna. 59 Tablå 14 De tre graderna av sannolikhet. 60 Tablå 15 De tre graderna av vanlighet. 62

Tablå 16 De tre graderna av förpliktelse. 63 Tablå 17 De tre graderna av villighet. 65 Tablå 18 Vanliga modala verb och deras funktion på olika modalitetsskalor. 67 Tablå 19 Vanliga interpersonella satsadverbial och deras funktion på olika modalitetsskalor. 68 Tablå 20 Några andra vanliga interpersonella satsadverbial och deras funktion (utanför modalitetsskalorna). 68 Tablå 21 Översikt över den interpersonella grammatiken för de fyra modalitetsskalorna. 70 Tablå 22 Den materiella processen och dess deltagare. 80 Tablå 23 Materiella processer och deltagare i semesterberättelsen. 82 Tablå 24 Den mentala processen och dess deltagare. 85 Tablå 25 Mentala processer och deltagare i deckaravsnittet. 86 Tablå 26 De relationella processerna och deras deltagare. 89 Tablå 27 Relationella processer och deltagare i djurtexten. 92 Tablå 28 Den verbala processen och dess deltagare. 94 Tablå 29 Verbala utväxlingar med utsaga. 96 Tablå 30 Översikt över processtyper och deltagare. 102 Tablå 31 Omständighetsadverbial: frågor och exempel. 107 Tablå 32 De tre typerna av utvidgning: specificering, tillägg och utveckling. 122 Tablå 33 De tre typerna av utvidgning – specificering, tillägg och utveckling – som samordning respektive underordning. 128 Tablå 34 De två typerna av anföring – tal och tanke – som samordning respektive underordning. 135 Tablå 35 Översikt över den ideationella, logiska grammatiken för satskomplex. 137 Tablå 36 Förstadeltagare och subjekt som tema. 149 Tablå 37 Teman som inte är deltagare. 150 Tablå 38 Några grammatiska resurser för värdering. 179 Tablå 39 Talarnas första värderingar av hardcore med följande specificeringar. 186 Tablå 40 Värderande mentala processer med två olika riktningar. 193 Tablå 41 Värderande relationella processer med två olika riktningar. 196

1 Inledning

Detta är en introduktion till den så kallade systemisk-funktionella grammatiken – en modell som inte tidigare presenterats samlat på svenska. Med samlat menar vi att grammatiken framställs som en integrerad helhet och att alla grundläggande delar är med – inte att vi redogör för alla detaljer. Den systemisk-funktionella grammatikmodellen förgrenar sig nämligen fortlöpande vidare och blir alltmer omfattande. Vår presentation är därför av nödvändighet präglad av urval och i viss mån av förenkling. Vi hoppas dock att den som vill veta mer kan få hjälp att komma vidare genom våra kommentarer och vidareläsningstips. Vi hoppas också att det framöver kommer fler beskrivningar av svenskan i systemisk-funktionella termer, liksom fler böcker om och utifrån den systemisk-funktionella grammatiken och dess olika tillämpningsområden, på svenska!

Den här boken är tänkt att kunna användas på grundutbildningen i svenska, på exempelvis grammatik- och textanalyskurser. Den systemisk-funktionella grammatiken är en textnära, betydelsefokuserad och social teori som inspirerar till kritisk språkreflektion och konstruktiv språkdidaktik. Den är alltså användbar både för den som vill utveckla sin grammatiska förståelse och för den som vill utveckla redskap för att arbeta praktiskt med språk – talande och skrivande – i skola och arbetsliv. I själva verket drar man inom den systemisk-funktionella grammatiken inga klara gränser mellan studiet av språksystemet, studiet av språkbruket och det praktiska, pedagogiska arbetet med språk. Det är så att säga samma grammatik som är inblandad hela tiden.

I det följande redogör vi kort för vad systemisk-funktionell grammatik är, varför vi vill presentera den och hur vi tänker oss att boken 9

ska fungera. Vi lämnar också från och med nu den klumpiga beteckningen ”systemisk-funktionell” och kommer att kalla modellen för funktionell grammatik kort och gott.1

Vad är funktionell grammatik?

Om vi väldigt kort och enkelt skulle sammanfatta det speciella med denna grammatik i tre punkter skulle det bli så här.

Den funktionella grammatiken är en språkmodell där: • betydelse och funktion – inte form – är utgångspunkten • kontext och språkbruk inte används för att förklara avvikelser och fel, utan snarare ses som grunden för hela grammatiken • grammatiken inte bara ger uttryck för utan också skapar betydelse.

Modellen började byggas av lingvisten Michael Halliday för mer än 30 år sedan. Utgångspunkten var en vilja att förstå mekanismerna bakom språkutveckling, både hos den enskilda individen och när det gäller språket som sådant. Halliday ville erbjuda ett alternativ till den förklaringsmodell som framför allt den tidiga transformationsgrammatiken stod för, där drivkrafterna bakom språkförändring främst antogs vara internt språkliga och där språket hos människan utvecklas genom ett medfött språkanlag. Berömd är studien av sonen Nigel, där Halliday kunde visa hur kommunikationen med andra och behovet av att uttrycka betydelse drev fram språkutvecklingen.2 Nigel lärde sig successivt hur man genom språket skapar betydelser som blir begripliga för andra: betydelsen kom först, orden och grammatiken sedan och därigenom kunde Nigel uttrycka allt fler betydelser.

Sedan dess har denna teori utvecklats vidare, både vad gäller den grammatiska modellen och olika tillämpningar. Internationellt bru1

Också en del andra språkteorier skulle lystra till detta kortare namn, t.ex. Simon Diks ”Functional grammar” och ”Role and Reference Grammar”. Här är det emellertid endast systemisk-funktionell grammatik som åsyftas. För en jämförelse av dessa tre modeller, se Butler, Christopher S., 2003: Structure and Function. A Guide to Three Major Structural-Functional Theories (2 volymer), Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

2 Halliday, M. A. K., 1973: Learning how to mean. Explorations in the Functions of Language. London: Arnold.

10

kar traditionen gå under beteckningen SFL (Systemic Functional Linguistics), eller SFG (Systemic Functional Grammar) om man mer specifikt syftar på grammatiken. Man kan utan överdrift säga att det är tillämpningarna som är den största och snabbast växande grenen. Inom den systemiska teorin ses som sagt grammatiken som något som inte bara uttrycker utan också skapar betydelse. Modellen är konstruktivistisk och förefaller passa väldigt bra som verktyg för samhällsengagerad språkforskning. Många funktionella lingvister har intresserat sig för språkets funktioner i konstruktionen av makt, konsensus och förtryck av olika slag. Den så kallade kritiska lingvistiken och den kritiska diskursanalysen har sina utgångspunkter i den funktionella grammatiken. En del forskare har tagit steget vidare till att använda modellen för att studera multimodal kommunikation, dvs. texter och kommunikation där fler resurser än det verbala språket är inblandade. Det är möjligt just eftersom den funktionella grammatiken baserar sig på betydelse, snarare än på form.

Från det kritiska perspektivet är steget inte långt till ett engagemang i skolan. Om man menar att vi skapar våra relationer och verklighetsuppfattningar i språket blir det förstås oerhört viktigt att arbeta aktivt och medvetet med elevers språkutveckling, särskilt i samhällen med stora sociala skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Den pedagogiska tillämpningen av funktionell grammatik har vuxit sig stark i flera länder, men framför allt i Australien där det utvecklats hela program för bland annat skrivundervisning och undervisning i engelska som andraspråk, allt med utgångspunkt i den funktionella grammatiken. De viktigaste tillämpningsområdena, liksom tips på vidare läsning, finns i slutet av boken.

Varför funktionell grammatik?

Den funktionella grammatiken är inte helt okänd i Sverige. Många har länge använt delar av den i textanalys av olika slag. Kopplingen till text är naturlig, eftersom den funktionella grammatiken är en språkmodell som aldrig är långt borta från texter. Grammatik blir här i själva verket ett sätt att tala om texter, om vad talare och skribenter håller på med, om varför de gör som de gör och hur de kun11

de ha gjort annorlunda. Är man intresserad av sådana frågor (och de flesta av oss är det när det är texter som angår oss) uppfattar man ofta den funktionella grammatiken som tillgänglig och användbar. En av våra utgångspunkter är just denna förankring i text. Boken har en stor mängd textexempel, som till viss del styr framställningen. Här möter en ridlektion, ett föreningsprotokoll, myndighetstexter, skönlitteratur, faktatexter, chatt, tidningsartiklar, sjukvårdsinformation, ett politiskt program, en annons för djurterapi och mycket mer. Förhoppningsvis kan vi också visa att ingen av dessa textprodukter, ingen av dessa språkliga aktiviteter, hade varit möjliga utan grammatik.

Den funktionella grammatiken är en språkmodell som sätter betydelse i fokus. Vi som skrivit den här boken tycker att det är det som gör den rolig och intressant. Vi tror också att det gör den begriplig och relevant, även för den som sedan tidigare har en uppfattning om att grammatik mest handlar om att sätta rätt etikett på rätt ord.

Lite anspråksfullt kan man säga att en betydelsebaserad grammatik ytterst vill säga något om vad det är att vara människa. Grammatik handlar då om hur vi förhåller oss till varandra, och om hur vi skapar en meningsfull verklighet av våra intryck – med grammatik. Därför är den här boken upplagd utifrån olika slag av betydelse – språkhandlingar, processtyper, logiska relationer och informationsflöden – och visar vilken grammatik vi har för dessa betydelser.

Den funktionella grammatiken är också en språkmodell som pekar utanför språket, mot de situationer där språkets resurser används. Genom att undersöka hur grammatik uttrycker betydelse på olika sätt i olika situationer kommer man också att undersöka dessa situationer. Då ställs två slags frågor. Å ena sidan: Vilka ramar sätter situationskontexten för språket? Vad gör exempelvis talarnas roller och relationer för samtalet? Hur påverkar en viss verksamhet de texter som skrivs där? Å andra sidan: Hur bidrar språket till att skapa dessa situationer? Vilka är språkets resurser att skapa olika roller och relationer? Hur sätter ett visst språk sin prägel på en verksamhet?

För att belysa sådana frågor finns i boken två tillämpningskapitel: ett där språkets roll i en specialiserad, byråkratisk verksamhet står i fokus och ett som handlar om hur värdering uttrycks i ett samtal mellan ungdomar som diskuterar musik.

12

En bok för nybörjare?

Vi har velat presentera grammatiken i Michael Hallidays anda, dvs. på ett så lättillgängligt sätt som möjligt och som en tänkbar första grammatik för vad man skulle kunna kalla en nybörjare. Eftersom det sammanhang vi tänker oss är Sveriges universitet och högskolor kan man ändå inte tala om nybörjare. Även den som kommer till sin första högskolekurs har stött på grammatiska beskrivningar i grundoch gymnasieskolan. Förmodligen är detta en fördel i sammanhanget, eftersom det gör att vi kan tala om vissa fenomen utan att behöva förklara dem närmare. Samtidigt kan en del tidigare grammatikkunskaper vara till hinder när man ska försöka förstå den funktionella grammatikens sätt att sortera kategorier och begrepp. Eftersom vi själva närmat oss Hallidays grammatik med utgångspunkt i en svensk, grammatisk beskrivningstradition tror vi oss veta något om var dessa problem kan uppstå.

Vi förutsätter att läsaren redan innan han eller hon läser denna bok har grundläggande kunskaper om vad man brukar kalla ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, prepositioner, adverb etc. Det är också till hjälp om man tidigare stött på begreppet sats och har en uppfattning om vad det är för en enhet (jämfört med exempelvis en grafisk mening).

När vi nu redogjort för vad man bör kunna innan man läser boken är det kanske på sin plats att säga något om vad man kan förväntas kunna efteråt. Vår ambition är att läsaren efter att ha läst vår presentation har tillägnat sig en grundläggande förståelse av hur man kan se på grammatik från ett betydelseperspektiv. Tanken är också att läsaren ska ha ett grepp om de tre så kallade metafunktionerna och hur de samverkar och tillsammans skapar språkets struktur. Läsaren bör kunna urskilja satstyper och relatera dem till språkhandlingar, skilja de fyra processtyperna från varandra och identifiera dem i texter, förstå hur systemet med processer och deltagare förhåller sig till agentivitet, se skillnaderna mellan olika typer av relationer mellan satser samt förstå vad tema är, vilken betydelse det har i olika satstyper och hur det samverkar med de andra metafunktionernas grammatik. Läsaren ska också kunna tillämpa analyskunskaperna och välja relevanta och intressanta sätt att analysera olika typer av texter och 13

samtal, dvs. han eller hon ska ha fått en uppfattning om vad grammatisk analys kan säga om en given text eller språksituation.

Dessutom hoppas vi förstås att läsaren ska ha blivit intresserad nog för att fördjupa sig vidare, i grammatiken som sådan eller i något av tillämpningsområdena – eller både och!

Innehållsdeklaration för den specialintresserade Oundvikligen kommer läsare av en bok som denna att vara ute efter ganska olika saker. Utöver de studenter och lärare som använder boken på kurser i grammatik och textanalys finns förstås de som redan är ganska väl bevandrade i den funktionella grammatiken och som är nyfikna på svenska termer och svenskspråkiga exempel. Dessutom finns de som känner till delar av modellen och vill veta hur den delen passar in i en större helhet. Ytterligare några vill veta hur de funktionella begreppen och kategorierna förhåller sig till en mer etablerad svensk grammatisk begreppsapparat och några vill veta mycket mer om denna språkteori än vi rimligen kan ge i den här introduktionen.

Vi har valt att i den löpande framställningen först och främst skriva för grundstudenten, men hoppas att på andra sätt kunna tillmötesgå åtminstone en del av de andra behoven. I noter redogör vi för de viktigaste terminologiska övervägandena och gör även vissa jämförelser med en svensk, grammatisk beskrivningstradition. Där finns också specifika hänvisningar till och kommentarer i förhållande till våra huvudsakliga källor inom systemisk-funktionell grammatik (se nedan). Det sista kapitlet innehåller tips på fördjupning och vidare läsning inom de viktigaste tillämpningsområdena. I slutet av boken finns en sammanställning av termer, där våra termer ställs mot de engelska originaltermerna, liksom mot sina norska och danska motsvarigheter. Termförteckningen fungerar också som ett register.

Vår huvudsakliga utgångspunkt för framställningen i boken som helhet är den tredje och i skrivande stund senaste upplagan av Introduction to Functional Grammar av Michael Halliday och Christian Matthiessen.3 Den kommer i kommentarer och noter att benäm3

Halliday, M. A. K. & Matthiessen, Christian M. I. M., 2004: An introduction to functional grammar. Third edition. London: Arnold.

14

nas IFG3. Andra viktiga källor är de två danska grammatikböckerna Sproget som ressource 4 av Thomas Andersen, Uwe Helm Petersen och Flemming Smedegaard samt Hvad er meningen? 5 av Thomas Andersen och Flemming Smedegaard. De kommer att benämnas SSR respektive HEM. De danska böckerna är uttömmande funktionella beskrivningar av danskans grammatik– beskrivningar som arbetats fram genom långvarigt arbete med stora samlingar danska texter.

Denna bok har inga sådana anspråk utan är först och främst en introduktion till modellen, med svenska exempel och svenska termer. En systematisk beskrivning av svenskans funktionella grammatik finns ännu inte, och på några punkter i vår framställning kommer detta att bli tydligt. För den som vill läsa mer om vanliga kategoriserings- och analysproblem och få tips om knep och tumregel vid praktisk analys finns ett flertal arbetsböcker, som dock utgår från engelskan. Ett exempel är Working with Functional Grammar av Jim Martin, Christian Matthiessen och Clare Painter.6

Bokens disposition Modellens övergripande struktur presenteras i kapitel 2. Här tar vi också upp grunddragen i den sociosemiotiska språksynen. Därefter får varje metafunktion var sitt kapitel – med undantag för den ideationella som får två. Eftersom ingen av metafunktionerna ska ses som grundläggande är det inte givet i vilken ordning de ska presenteras. I IFG3 väljer Halliday & Matthiessen att utgå från den textuella, men tvingas ändå att föregripa de två andra och hänvisa framåt för termer och analyser. Vi väljer att börja med språkets interpersonella sida, dels eftersom det visar sig gå relativt bra att presentera den utan att föregripa de andra, dels eftersom det understryker de kommunikativa utgångspunkterna i modellen. I svenska användningar 4

Andersen, Thomas, Petersen, Uwe Helm & Smedegaard, Flemming, 2001: Sproget som ressource. Dansk systemisk funktionel lingvistik i teori og praksis. Odense: Odense Universitetsforlag.

5 Andersen, Thomas Hestbæk & Smedegaard, Flemming, 2005: Hvad er meningen? Odense: Syddansk universitetsforlag.

6 Martin, J. R., Matthiessen, Christian M. I. M. & Painter. Clare, 1997: Working with Functional Grammar. London: Arnold.

15

av funktionell grammatik är det ofta det ideationella som varit populärast – kanske för att det relativt lätt går att passa in i vad vi traditionellt menar med syntax. Det interpersonella har vanligen inte fått lika stort utrymme, och genom att låta det utgöra anslaget vill vi förankra grammatiken på ett lite annat sätt. Att det textuella kommer sist förefaller logiskt eftersom det framför allt organiserar betydelser från de andra två. Vi följer alltså IFG3 genom att dela upp det ideationella i två delar, som får var sitt kapitel: det erfarenhetsmässiga och det logiska. Vidare ser vi de interpersonella och ideationella (särskilt det erfarenhetsmässiga) metafunktionerna som de viktigaste, och låter därför dessa två få störst utrymme.

Kapitlen 7 och 8 är av en annan karaktär. Här utgår vi från konkreta kommunikationssituationer och analyserar hur specifika kommunikativa behov realiseras genom både den interpersonella, den ideationella och den textuella grammatiken. Kapitel 7 handlar om abstrakt och opersonligt språk och ideationella grammatiska metaforer, medan kapitel 8 tar upp hur värdering kan uttryckas på olika sätt i grammatiken. Medan kapitel 7 utgår från en skriven text, en granskningspromemoria från Boverket, handlar kapitel 8 om ett samtal mellan ungdomar. Det är dock inte bara i dessa kapitel som det finns analyser av verkliga texter och samtal. Med få undantag är de exempel vi analyserar autentiskt språkbruk. Mot slutet av dessa kapitel finns också förslag till tillämpningar och exempel på frågor om text och språk som de olika analyserna kan besvara. Som vi redan nämnt avslutas boken med ett kapitel, 9, som kortfattat presenterar de viktigaste tillämpningsområdena. Här finns också tips på vidare läsning.

Avslutningsvis vill vi tacka följande personer för synpunkter på manus i olika versioner: Anders Björkvall, Judith Chrystal, högre seminariet vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, Britta Isén-Nordbeck, Catharina Nyström Höög, Ulrika Magnusson, Björn Melander, Andreas Nord, Hans Landqvist, Per Ledin och Gunlög Sundberg.

16

Per Holmberg och Anna-Malin Karlsson är lärare och forskare i svenska vid Göteborgs respektive Stockholms universitet.

Grammatik med betydelse En introduktion till funktionell grammatik Funktionell grammatik är en grammatikmodell som sätter språkets betydelse i fokus. Här ställs frågor som: Hur skapar och upprätthåller vi relationer med hjälp av språket? Hur ­använder vi språket för att förstå och beskriva våra erfarenheter? Hur ­utnyttjar vi grammatiken för att skapa flöden av information?

Den funktionella grammatiken har rötter i den brittisk-­australiske språkvetaren Michael Hallidays arbeten. Här presenteras ­modellen som helhet för första gången på svenska.

Grammatiken illustreras genom ett stort urval exempel ­hämtade från olika sammanhang, bland annat sjukvårdsinformation på Internet, en ridlektion och ett panelsamtal i tv. Boken är främst avsedd för grundutbildningar i ämnet svenska, för såväl ­grammatisk analys som textanalys, men vänder sig också till forskare och språkarbetare av olika slag.

Grammatik med betydelse ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Art.nr 40078

studentlitteratur.se