9789144136189

Bättre samspel med socialt bildstöd Handbok för förskola och skola

Eva-Lotta Heide

Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2019 | www.symbolbruket.se

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40705 ISBN 978-91-44-13618-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GPS Group, Austria 2019

Innehåll Förord 7

KAPITEL 1

Bakgrund Barn i samspelssvårigheter 13 Kort om språk, kommunikation och pragmatik 15 Språkberget 16

KAPITEL 2

Om förutsättningar och att skapa goda förutsättningar för socialt språk Bädda för utvecklingen av samspelet 25 Förutsättningar för god pragmatisk förmåga 32 Theory of mind och mentaliseringsförmåga 32 Grices maximer 34 Central koherens – om att kunna se skogen för alla träd 35 Vad menar vi med god pragmatisk förmåga? 36 Om bildstöd i arbetet med samspel 36 Att synliggöra och tydliggöra förväntningarna i samspelet för barnet 43 Koppling pragmatik och inlärning 62

KAPITEL 3

Verktygslåda i arbetet med samspel – strategier och bildstöd Lyft upp oskrivna regler och förväntningar till ytan! 69 Använd ögonen 70 Samma samtalsämne 72 Dialog – monolog 73 Tänk på helheten 76 Om att förlora i spel 79 Överraskande beteende i en social situation 80 Säga eller bara tänka i sitt eget huvud? 83 Om jag säger ”Jag är bäst på fotboll” – vilka tankar om mig ger det andra? 86 Ljuga för att vara snäll 87 Modellera omtänksamhet 88 Om att inte ha sig själv som måttstock 89 ”Inre bägare” 89 ”Han gjorde det med flit!” – om andras avsikt 91 Ibland bubblar orden i huvudet över 96 Hur kan man bli sams igen? 98 Andra kan inte veta att jag inte gillar när de kommer för nära 99 ”Det sociala klistret” som håller ihop samspelet 100 Om sociala medier och att föreställa sig vilka tankar i huvudet det ger andra 102 Träning av perspektivtagande 104 Håll upp din sociala spegel! 106 Reflektera över hur du som vuxen uttrycker dig – less is more 107 Avslutning 109 Förslag på diskussionsfrågor för arbetslaget 111 Referenser 113 Person- och sakregister 115

K APITEL 1

Bakgrund

Med åren utvecklas samspelsförmågan successivt hos de flesta barn, utan att det behöver läras ut explicit. Barnen lär av hur andra samspelar med dem och iakttar andras agerande i olika sociala situationer. De lär sig genom lek och av sina misstag, parallellt med att deras hjärnor utvecklas.

En del barn i förskola och skola har svårare än andra att förstå sig på och använda de oskrivna reglerna för samspel och kommunikation. Vissa av dem hamnar ofta i konflikter eftersom de inte är medvetna om att de påverkar andra genom det som de säger eller gör.

Barnet kanske kommenterar andras utseende negativt och verkar inte förstå att det kan såra andra. Det är ofta svårare för barnet att tolka andras intentioner och kroppsspråk, och det kan vara svårt att se helheten i till exempel lekar. Barnet dyker kanske in i kompisarnas mamma-pappa-barn-lek som Batman eller springer fram till en kompis på morgonen och skriker istället för att säga ”hej”. Barnet har inte känslan för vad som passar att säga i ett samtal och när. Barn i samspelssvårigheter upplever ofta misslyckanden i sociala sammanhang, vilket kan leda till olika reaktioner. En del kanske drar sig undan socialt, andra blir utåtagerande medan vissa blir ”pajas” i gruppen.

Alla barn är olika och det gäller förstås även barn i samspels­ svårigheter. Hos en del barn är svårigheterna att hantera de ­so­ciala reglerna tidigt tydliga för omgivningen, medan andra barns ut­­ maningar inte är lika uppenbara för personerna runt dem. Hos personen själv kan dock en känsla av utanförskap växa i takt med att de sociala reglerna tenderar att bli mer och mer subtila ju äldre man blir. Det blir till exempel svårt när man både förväntas uppfatta och använda sig av blickar och ironi i ett högt tempo eller att tolka språkliga skämt som bygger på att man inte tolkar det som sägs bokstavligt för att uppfatta det roliga.

Bruce m.fl. använder i sin bok Språklig sårbarhet i förskola och skola (2016) metaforen trafikljuset för att beskriva hur man förväntas agera i ett samtal. Det röda ljuset representerar att läsa av när det är meningen att man inte ska säga något mer i ämnet, det gröna ljuset att förstå att det går bra att fortsätta berätta. Det röda och gröna ljuset är något mer lättolkade medan det gula ljuset utgör den svåra

| Kapitel 1 | Bakgrund

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

Barn i samspelssvårigheter

13

Förutsättningar för barnet att lyckas i sitt samspel med andra börjar hos barnets omgivning Förutsättningar för barnet att lyckas i sitt samspel med andra börjar med kunskaper, ett hjälpsamt förhållningssätt och många verktyg i verktygslådan hos barnets omgivning. När man arbetar i förskola och skola är man själv det viktigaste verktyget för att stötta och ge goda förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk, sin kommunikation och sin självkänsla. Det är en viktig insikt – att det är vi som omgivning som måste vara flexibla och anpassa oss efter de barn vi möter och deras olika inneboende styrkor och utmaningar.

Vidare behöver vi ha ett nyfiket och inkännande förhållningssätt och ge barnen en känsla av att vi står på deras sida, försöker förstå dem och ser till att deras förutsättningar att lyckas är så goda som

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Bakgrund

14

avvägningen att just vid rätt tillfälle, när samtalspartnern är som mest uppmärksam, säga något som både tillför något nytt i samtalet men ändå hör till ämnet.

Det kan finnas olika orsaker till att barn och elever har svårigheter som påverkar samspelet. En del av barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som AST (autismspektrumtillstånd) eller adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), medan andra inte har någon diagnos men ändå uppenbara utmaningar i mötet med andra.

I denna bok ligger fokus inte på den eller de eventuella orsakerna till svårigheterna i samspelet, utan på hur omgivande vuxna genom strategier och bildstöd kan hjälpa de barn och elever som behöver stöd att utveckla sitt samspel. Man kan ge de barn som inte intuitivt vet hur de ska agera i olika situationer ett yttre stöd som ett sätt att både få syn på de osynliga reglerna och bli medveten om sig själv i förhållande till andra.

Förutom för den grupp av barn som har utmaningar i samspelet, är arbetssättet som beskrivs i boken även mycket gynnsamt att använda på gruppnivå. Genom tillvägagångssättet i fråga kan alla barn i förskola och skola nå en större medvetenhet och utveckla sin pragmatiska och empatiska förmåga. Det kan också ses som en del i värdegrundsarbetet.

| Kapitel 1 | Bakgrund

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

möjligt. Risken är stor att ett barn med utmaningar inom pragmatiken hamnar i misslyckanden många gånger under en dag om man inte tänker till och anpassar omgivningarna runt det.

Ju större kunskap omgivningen har om hur komplext det faktiskt är att kunna samspela med andra på ett framgångsrikt sätt och ju fler metoder, strategier och verktyg som finns, desto större är c­ hanserna att man lägger en bra grund för sin egen förståelse för barnet. Detta kan i sin tur ge barnet en förståelse för sina egna styrkor och ut­­ maningar och också utgöra en grund för kompisarnas förståelse för varandras olikheter. Allt detta sammantaget gör förutsättningarna för barnet att utvecklas optimalt gällande samspel, inlärning, självkänsla och att vara en del av gruppen, så goda som möjligt.

Det faktum att man befinner sig mitt i barnens samspel i både lekoch rutinsituationer gör att man har ett guldläge att modellera framgångsrika samspelsmönster och strategier samt lyfta upp de oskrivna reglerna till ytan med hjälp av visuellt stöd och metakognitiva samtal.

Metakognitiva samtal innebär att vi tänker om och reflekterar över det vi gör. När det gäller samspel så kan man göra det genom att lyfta upp det som hände i situationen till ytan och prata om hur barnet tänkte, vad de andra tänkte och som stöd till detta metakognitiva samtal ritar man eller visar bilder. På detta sätt kan man hjälpa alla barn att lyckas bättre i sitt samspel.

15

Kort om språk, kommunikation och pragmatik Vad är språk och kommunikation?

För att ta det från grunden och sätta in pragmatik (socialt språk) i ett sammanhang brukar jag alltid börja med att gå igenom ”språkberget” när jag träffar pedagoger, kursdeltagare, föräldrar eller studenter på universitetet. Det ger en åskådlig och enkel bild av vad språk och kommunikation är, och dessutom är det ett väldigt bra visuellt stöd för att med en gemensam referensram diskutera språk i allmänhet och specifika barns språk i synnerhet. Man kan med språkberget som utgångspunkt se vilka delar som utgör styrkor och vilka delar barnet eller barnen behöver hjälp att utveckla.

Det är givetvis en mycket förenklad och schematisk bild av tal, språk och kommunikation, då alla delar i språket i själva verket samverkar på ett komplicerat och sinnrikt sätt i verkligheten. Min er­­faren­het är dock att det är värdefullt att ha ett visuellt stöd för vad språk är, och dessutom får man en gemensam vokabulär så att inte någon till exempel pratar om språk och den andre då tänker på uttal (tal).

16

BILD 1 Språkberget.

Tänk dig liknelsen att språket är som ett berg. Om detta berg har sprickor högst upp i toppen skulle det inte påverka bergets stabilitet. Men om berget istället har sprickor djupt ner i bergets grund resulterar det i att hela berget blir instabilt. Det är samma sak med språket! ”Sprickor” inom vissa delar av språket ger större konsekvenser än ”sprickor” inom andra delar av språket. Ju djupare ner i språkberget en viss språklig förmåga finns, desto större konsekvenser ger dessa ”sprickor” för språk och kommunikation som helhet men även för inlärningen.

Bloom och Lahey (1978) beskriver språket som tre delar som interagerar sinsemellan: användning, innehåll och form. I sin modell illustrerar de dessa delar som tre cirklar som överlappar varandra.

Kommunikationen fungerar optimalt när alla tre cirklar överlappar varandra, det vill säga när språkets och kommunikationens alla tre delar – funktion, innehåll och form – samverkar.

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Bakgrund

Språkberget

Form Innehåll Funktion

Med språkberget som underlag använder jag Blooms och Laheys indelning på följande sätt för att tydligt åskådliggöra att språkets användning (funktionen) utgör grunden i kommunikationen. Innehållet (budskapet) står på denna grund och formen utgör hur språket är förpackat.

Artikulation Fonologi Grammatik Semantik/Ordförråd Språkförståelse Pragmatik BILD 3 Språkbergets olika delar.

I denna bok är det framför allt den pragmatiska delen som fokus ligger på. Pragmatikdelen förklaras i korthet i denna första sammanfattning av språket och mer i detalj längre fram.

Pragmatik skulle man också kunna kalla socialt språk, det vill säga hur språket används och tolkas i samspel med andra – de oskrivna reglerna för socialt samspel. Det handlar till exempel om

| Kapitel 1 | Bakgrund

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

BILD 2 Språkberget – funktion, innehåll och form.

17

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Bakgrund

18

att kunna tolka verbala och ickeverbala signaler, förstå intentionen hos samtalspartnern, dela uppmärksamheten, förstå hur turtagning fungerar, hålla sig till samtalsämnet, avgöra vad och på vilket sätt man behöver framföra information till samtalspartnern samt anpassa sig efter den man pratar med och efter det som uppstår i varje situation. Man behöver också kunna läsa av vad som förväntas i en situation.

En viktig förutsättning för att kunna göra ovanstående är förmågan till mentalisering, vilket är ett angränsande begrepp till theory of mind som jag kommer att beskriva lite längre fram men som i korthet handlar om förmågan att kunna ta andras perspektiv. Normalt sett utvecklas barnens förmåga till perspektivtagande under förskoleåren, och detta tillsammans med övrig språklig utveckling leder till att även samspelsförmågan ökar hos de flesta barn. Pragmatiken utgör grunden i språkberget och är central i kommunikationen och i ett framgångsrikt samspel med omgivningen.

Språkförståelse är också en del av de ”djupare delarna” i språkberget. Språkförståelse innebär hur vi tolkar det vi hör någon säga. Om jag åker till Frankrike men inte behärskar det franska språket, så hör jag ju att de säger något men jag kan inte tolka det jag hör, det vill säga jag har ingen språkförståelse på franska.

För att ha en god språkförståelse behöver man ha en relativt god hörsel och man måste kunna tolka grammatiken i det som sägs. Om någon till exempel säger ”Hunden jagas av katten”, ska jag kunna avgöra vem som jagar vem. Om någon beskriver ett ord för mig och säger ”Det här är något som man kan ha gröten i”, måste jag kunna avgöra ordningen på orden så att jag inte svarar ”kanel”, det vill säga att jag istället uppfattade meningen som ”Det här är något som man kan ha i gröten”. Ordens inbördes ordning har ju stor betydelse för budskapet.

Förutom detta påverkas språkförståelsen mycket av ordförrådet.

Någon kanske säger till mig: ”Per och Wilma åkte färja till Danmark i helgen.” Om jag inte vet betydelsen av ordet ”färja” kan jag inte förstå denna mening fullt ut. Ju större ordförråd jag har, desto bättre förutsättningar för en god språkförståelse har jag. Utöver att jag be­­ höver ha många ord i mitt ordförråd behöver jag också ha ordförrådet organiserat på ett bra sätt så att jag hittar rätt betydelse bland alla

| Kapitel 1 | Bakgrund

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

mina ord när jag hör ett visst ord. Jag behöver direkt kunna matcha ”ordetiketten” med betydelsen.

Språkförståelsen är även beroende av det auditiva arbets­minnet.

Man behöver kunna hålla instruktionen som man får eller det någon säger till en tillräckligt länge i minnet för att hinna hitta rätt bland alla ord i sitt ordförråd, tolka de ingående orden och tolka grammatiken. Ytterligare en förutsättning för språkförståelsen är den nyss beskrivna pragmatiska förmågan som till exempel används för att tolka eventuell underliggande information och intentionen med ut­­talandet som samtalspartnern verkar ha. Det är därmed inte knivskarpa gränser mellan delarna i språkberget utan de samverkar sinsemellan. Språkförståelsen är väldigt viktig för inlärningen och dessutom starkt sammanbunden med läsförståelsen.

Med semantik menar man betydelsen som är knuten till orden.

Orden i ordförrådet är både betydelsen av och namnet på respektive ord. När jag hör ordet ”kopp” får jag en bild av en kopp i mitt huvud, det vill säga jag har betydelsen av detta ord klart för mig. När jag sedan ser en kopp säger jag namnet eller ”etiketten” på detta begrepp, det vill säga jag säger ”kopp”. Jag måste således både förstå ordets betydelse och ha tillgång till ”etiketten” kopp.

19 kopp

kopp

BILD 4 Ord – betydelse och etikett.

För att jag snabbt ska kunna hitta rätt bland alla ordbetydelser och ”ord-etiketter” måste dessa vara organiserade på ett systematiskt sätt.

Man kan likna det vid en garderob: om jag ska få tag i strumpor på morgonen är det ju lättare om det bara finns kläder i garderoben och inte klockor, ljusstakar och penslar också …

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Bakgrund

20

Det är samma sak med ordförrådet (enkelt förklarat). Man har olika övergripande kategorier, till exempel ”djur”, som har olika grenar med undergrupper, såsom vattendjur, bondgårdsdjur, skogsdjur, Afrikadjur och så vidare. Om djurorden är organiserade på detta sätt är det betydligt lättare att hitta rätt bland alla betydelser och etiketter, och man får en snabbare ordmobilisering det vill säga åtkomst till orden än om man tänker sig att alla djurorden ligger huller om buller blandat med ”mat-ord”, ”ord på kläder” och så vidare.

Ordförrådet – förståelse för begreppen och ordanvändningen utgår från ens erfarenheter och utvecklas i ett sammanhang. Ju mer man blir presenterad för olika ord samtidigt som man upplever något eller blir läst för, desto fler ord förstår man betydelsen av och desto fler etiketter kan man själv använda. En förälder som sätter ord på det man gör, pratar mycket med sina barn, diskuterar ords betydelser och läser för barnen, gör förutsättningarna så goda som möjligt för barnets ordförråd att öka kontinuerligt. Barn som är vana vid att man pratar mycket och förklarar saker frågar också oftare efter ords betydelser.

När man lagar mat och barnet är med och hjälper till kan man exempelvis säga ”Kan du hämta en skål som vi kan göra smeten till pannkakorna i!” och ”Kan du hämta vispen också, så ska vi blanda ingredienserna!”. När man får ord presenterade för sig i ett sammanhang är det lättare att ta till sig dem. En annan stor källa till att lära sig nya ord är genom läsning (att bli läst för, lyssna på talböcker och läsa själv). Ordförrådet är ett mycket viktigt verktyg i inlärningen eftersom man använder sina ord för att lära sig nya saker och förstå nya begrepp och samband. Ordförrådets storlek påverkar som nämndes tidigare språkförståelsen och läsförståelsen i stor utsträckning.

Grammatiken är språkspecifik, det vill säga skiljer sig åt olika språk emellan. Varje språk har ett visst regelsystem som styr exempelvis ordföljden, hur man använder negationen, hur man använder sig av ordstammar och ändelser samt hur man böjer verb. Syntax och morfologi är två grundläggande begrepp inom grammatiken. Jörgensen och Svensson beskriver i Nusvensk grammatik (1987) dessa begrepp. Syntaxen i ett språk beskriver reglerna för hur man får sätta ihop ord till fraser och satser. Morfem är språkets minsta betydelse-

ŕŕ Fundera över vilken eller vilka delar av språkberget som barnet eller barnen har behov av att utveckla respektive har styrkor inom.

| Kapitel 1 | Bakgrund

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

bärande del. Dessa är i sin tur uppbyggda av fonem (de minsta betydelseskiljande enheterna i språket). Morfologin beskriver hur man kan kombinera ord och böjningsmorfem.

Den rubrik som i vardagligt språk benämns som uttal kallas i Språkberget fonologi. Elert beskriver i boken Allmän och svensk fonetik (1991) ingående bland annat om språkljud och hur de bildas. Han skriver att fonologi är studien av hur man genom att använda sig av språkljuden som byggstenar bildar olika betydelsebärande enheter.

Talet utgörs av vokaler och konsonanter. Varje språkljud – fonem – utgör den minsta betydelseskiljande enheten i språket. Man måste både kunna tolka skillnaden auditivt mellan de olika språkljuden och uttala språk­ljuden. Genom olika kombinationer av dessa ljud förmedlas budskap mellan människor. För konsonanterna finns olika artikulationsställen i munnen, till exempel läppljuden /b/, /p/ och /m/ och tandljuden /d/, /t/ och /n/. Det finns även olika artikulationssätt (hur ljuden görs). Konsonanterna kan vara tonande (med stämbandston) eller tonlösa (utan stämbandston). Språkljuden lärs in i en viss tågordning där barnet med typisk uttalsutveckling börjar med främre konsonanter som kombineras med vokaler, till exempel ba-ba-ba och ma-ma-ma (som blir mamma), och sedan lär sig ljuden längre och längre bak i munnen, till exempel da-da, ti-ta (titta) och så vidare.

I det svenska ljudsystemet är r-ljud, sje-ljud, tje-ljud och konsonantförbindelser (när det är flera konsonanter bredvid varandra, som i ordet ”skriva”) de som ofta lärs in sist.

Artikulation kan förenklat beskrivas som det motoriska utförandet av språkljuden. För ett distinkt uttal behöver man med stor exakthet använda de delar i talorganen som behövs för att bilda respektive språkljud. För att få till ett flyt i talet använder man sig omedvetet av koartikulation. Koartikulationen är den smidiga övergång från ett språkljud till ett annat som uppnås genom att talapparaten förbereder sig på nästa ljud samtidigt som man pratar. När artikulationen av någon anledning inte fungerar optimalt så upplevs ofta talet som otydligt.

21

22

© F ÖR FAT TA R EN O CH ST U DEN T L I T T E R AT U R

| Kapitel 1 | Bakgrund

ŕŕ I vilka situationer kan det uppstå svårigheter för barnet respektive när fungerar det som bäst? ŕŕ Reflektera över hur du kan använda denna kunskap eller information för att ge stöd inom de områden som barnet behöver utveckla och utnyttja barnets styrkor. (Behöver du till exempel uttrycka dig på ett förenklat sätt för att barnet ska förstå?)

Eva-Lotta Heide är legitimerad logoped med lång erfarenhet av arbete med barn i förskola och skola som behöver hjälp att utveckla det sociala samspelet. Författaren föreläser regelbundet på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Bättre samspel med socialt bildstöd Handbok för förskola och skola Större kunskap, bredare förståelse och fler verktyg hos de vuxna som träffar barnen varje dag optimerar möjligheterna för barnen att lyckas i sitt samspel.

Eva-Lotta Heide lyfter på ett enkelt och tillgängligt sätt upp de oskrivna samtals- och samspelsreglerna till ytan. Hon ger exempel på strategier och bildstöd som pedagoger i förskola och skola kan använda i arbetet med att utveckla barnens samspel på både individ- och gruppnivå och beskriver även hur detta arbete får positiva effekter på inlärningen.

I boken introducerar författaren begreppet socialt bildstöd som ett samlingsnamn för visuella verktyg vilka i kombination med samtal på metanivå synliggör och förklarar sociala situationer för barnen.

Genom socialt bildstöd får barnen en helhetsbild av det sociala sammanhanget och strategier för att utveckla sin förståelse av de osynliga samspelsreglerna och sin förmåga att inta andras perspektiv.

Boken bidrar till ett gemensamt språkbruk som underlättar i arbetet med samspel. Den innehåller många färdiga sociala bildstöd, strategier och förslag på övningar som man kan använda direkt i barnens vardagsmiljö. Arbetssättet ger helt enkelt förutsättningar för fler barn att lyckas i samspelet.

Boken vänder sig till pedagoger i förskola och skola, grundsärskola och fritidshem, men alla som arbetar med eller runt barn och elever i behov av att utveckla samspelsförmågan har nytta av innehållet.

Art.nr 40705

studentlitteratur.se