9789144132259

LÄRA TILL

YRKES LÄRARE Redaktör

Susanne Köpsén

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37296 ISBN 978-91-44-13225-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/Oleksandr Haisonok Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 11

1 Inledning – att lära till yrkeslärare 13 Susa n n e Köpsé n Bokens struktur och kapitel 15 2 Yrkeslärares dubbla yrkesidentiteter 19 Susa n n e Köpsé n Yrkesidentitet 20 Lärare är också ett yrke 22 Läraryrket som profession 24 Professioner och professionell kunskap 25 Läraryrket som profession 26 Samspel mellan yrkesidentiteterna 29 Länken mellan skola och arbetsliv 30 Att betona en eller båda identiteterna 31 Att behålla yrkesidentiteten 32 Sammanfattning 34 Frågor 35 Referenser 35

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

3

Innehåll

3 Yrkeskunskap och yrkesämne 37 M a rt i n Lu n dbe rg Yrkeskunskapens vida kunskapsrymd 38 Yrkeskunskap 41 Påståendekunskap 42 Färdighetskunskap 43 Förtrogenhetskunskap 44 Yrkesidentitet i en sociokultur 45 Tyst kunskap – en dimension av yrkeskunskap 47 Yrkeskunskap – sammanfattning 48 Läroplanens kunskapsformer 50 Kunskapsformer i praktiken 52 Yrkeskunskaper i handling 52 Ett yrkesämnes eftersträvade kunskaper 54 Yrkesidentitet 56 Sammanfattning 56 Frågor 57 Referenser 57 4 Yrkesutbildning och styrdokument 59 Joh a n na Köpsé n & R agn h i l d Swa h n Yrkesutbildningens framväxt 60 Yrkesutbildningen blir del av gymnasieskolan 61 1990-talet: 3-åriga program, kommunalisering och friskolereform 62 Färdigutbildning och arbetsmarknadsrelevans 64 Olika former av yrkesutbildning i dag 65 Gymnasieskolan 65 Vuxenutbildning 68 Lärlingsutbildning 69 Yrkeshögskolan 70 Styrdokumenten i yrkeslärares arbete 72 Skollagen 74 Förordningar om gymnasial utbildning: läroplan, examensmål och ämnesplaner 75

4

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

Lag och förordning om yrkeshögskolan 77 Arbetsmiljölagstiftning 78 Styrdokument ur andra perspektiv 79 Formulering 79 Transformering 81 Tolkning och systematisk analys av styrdokument 82 Sammanfattning 85 Frågor 85 Referenser 85 5 Yrkesundervisning 89 Susa n n e Köpsé n Teorier om lärande 90 Behaviorism 91 Kognitivism 93 Konstruktivism 94 Social och sociokulturell teori 97 Lärandets olika dimensioner 100 Didaktik 101 Didaktisk analys 103 Didaktiska grundfrågor 105 Yrkesdidaktiska särdrag – sammanfattning 119 Tillämpning: exempel på undervisning 122 Sammanfattning 129 Frågor 130 Referenser 131 6 Yrkeseleven 135 Pe r A n de r s s on Sociala kategorier 136 Kön 137 Etnicitet 138 Klass 139

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

5

Innehåll

Ålder 140 Intersektionalitet och normkritik 141 Rekrytering och deltagande 141 Rekrytering 142 Deltagande 146 Motiv och studiestrategier 149 Att möta yrkeseleven 150 Sammanfattning 152 Frågor 152 Referenser 152 7 Att möta elevers olikheter 155 K r ist i na H e l l be rg Centrala begrepp och perspektiv 156 Centrala begrepp 157 Olika perspektiv på specialpedagogik 158 Stöd och elever i behov av stöd 161 Funktionsnedsättningar 162 Elever i olika skolformer 166 Särskilt stöd och pedagogiska konsekvenser 167 Särskilt stöd 167 Organisering av lärmiljöer 168 Sammanfattning 171 Frågor 171 Referenser 172 8 Skolan som en arena för socialt samspel och konflikthantering 175 A n dr z ej Sz k l a r sk i Socialt samspel mellan lärare och elever 176 Dominerande respektive koopterande samspel 177 Konsekvenser för elever och lärare 178 Socialt samspel och konflikthantering 180 Destruktiv eller konstruktiv konflikthantering 181 Att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt 182 6

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

Förhandling i konflikthantering 184 Kommunikation med kvalitet 184 Kreativitet i förhandlingsprocessen 187 Sammanfattning 189 Frågor 189 Referenser 190 9 Yrkeslärande och handledning i arbete 193 S of i a N yst röm Yrkesutbildning i skola och på arbetsplats 194 Skolförlagd yrkesutbildning och lärlingsutbildning 195 Skolkultur och arbetslivskultur 198 Lärande i arbete 199 Det arbetsplatsförlagda lärandet 199 Möte mellan olika förutsättningar för lärande 203 Att efterlikna arbetslivet i skolmiljö och yrkestävlingar 205 Handledning 206 Handledning som företeelse 207 Handledning inom yrkesutbildning 210 Handledningens iscensättning 211 Sammanfattning 213 Frågor 214 Referenser 214 10 Bedömning och betygssättning av yrkeskunskaper 217 Pe r A n de r s s on Bedömning som en del av lärararbetet 218 Centrala begrepp 219 Formativ och summativ bedömning 219 Konvergent och divergent bedömning 220 Validitet och reliabilitet 221 Bias 223 Samstämmighet 224 Kompetens och kvalifikation 224 © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

7

Innehåll

Vad är det som gäller? 226 Bedömning som myndighetsutövning 228 Underlag för bedömning 229 Några sätt att få underlag för bedömning 230 Samverkan med arbetsplatserna 231 Teoretiska och praktiska aspekter 233 Yrkeslärares faktiska bedömningar 233 Validering 234 Validering som en särskild arbetsuppgift 235 ”Validering” som del av lärararbetet 236 Återkoppling 237 Formell återkoppling 237 Kunskap och bedömning – mål och medel 238 Återkoppling i det dagliga arbetet 238 Etik och bedömning 239 Sammanfattning 239 Frågor 240 Referenser 240 11 Att vara yrkeslärare – yrkesdidaktiska utmaningar 243 Pe r A n de r s s on & Susa n n e Köpsé n Yrkesutbildning – nya former etableras 245 Yrkeselever – en mångfald av individer och erfarenheter 247 Yrkeslärare – samverkan externt och internt 248 Yrkesundervisning – för utveckling av en yrkesidentitet 251 Yrkeslärares professionella utveckling 255

8

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

FÖRORD

Detta är en ny upplaga av boken Lära till yrkeslärare, som har ett yrkes­ didaktiskt fokus och handlar om utveckling till yrkeslärare. Boken behandlar grundläggande kunskaper för lärare i yrkesämnen motsvarande lärar­ programmens utbildningsvetenskapliga kärna. Den vänder sig dock till alla som vill börja undervisa, eller redan undervisar, inom en yrkesutbildning och i ett yrkesämne, men även till skol- och utbildningsledare och andra med intresse för yrkesutbildning.

Att vara lärare och undervisa i yrkesämne är ett komplext uppdrag med didaktiska utmaningar specifika för yrkesutbildning och yrkesämnen. Det handlar om att stödja elevers utveckling av olika slags yrkeskunskaper, vara länken mellan skola och arbetsliv, stödja handledare på elevernas arbetsplatsförlagda lärande och kunna balansera olika intressenters krav på yrkesutbildning. I dag finns olika former av yrkesutbildning och att undervisa i ett yrkesämne innebär att möta och stödja elever i olika åldersgrupper, med olika förutsättningar och bakgrunder. Detta, och även andra aspekter av att var lärare i yrkesämnen, behandlas i boken.

I den här nya upplagan av Lära till yrkeslärare har vi utvecklat innehållet i boken för att den ska uppfattas som intressant och vara relevant för alla som undervisar i yrkesämnen inom olika slags yrkesutbildningar.

Den första upplagan av boken var ett resultat av ett utvecklingsarbete inom lärargruppen för det då nystartade yrkeslärarprogrammet vid Linköpings universitet. Vi visste sedan tidigare att läromedel som satte yrkeslärares arbete och yrkesdidaktik i fokus i det närmaste saknades. En idé att skriva en sådan bok föddes och tillsammans skrev vi Lära till yrkeslärare som stöd till blivande yrkeslärare. Målgruppen var de studerande på yrkeslärarprogrammet och boken anpassades efter detta, vilket återspeglades i bokens struktur, © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

9

Förord

innehåll och tilltänkta läsare. Yrkeslärare på gymnasiets yrkesutbildning sattes i fokus. Nu har vi noterat att studerande på yrkeslärareprogrammet inte enbart siktar mot arbete inom ungdomsgymnasiet. Vuxenutbildning, särskola, yrkeshögskola, diplomutbildningar med mera är också tänkbara arbetsplatser för lärare i yrkesämnen. Därför vänder sig boken nu också till lärare i yrkesämnen inom olika former av yrkesutbildningar.

I den nya upplagan har vi arbetat in resultat av ny svensk forskning som är intressant när det gäller att bli och vara yrkeslärare. När vi skrev vår bok var svensk yrkesdidaktisk forskning begränsad. I dag är läget annorlunda.

Flera forskningsprojekt på landets universitet och två forskarskolor med yrkesdidaktisk inriktning har bidragit med värdefull kunskap kring yrkesutbildning, undervisning i yrkesämnen, yrkeslärares kompetens­utveckling, elevers lärande och identitetsutveckling, det arbetsplatsförlagda lärandet med mera. Resultat av sådan forskning finns nu in­arbetade i den nya upp­ lagan. Det berikar innehållet, men framför allt kan vi genom referenser visa läsaren möjligheterna att fördjupa sina kunskaper kring sådant vi skriver om i boken. Boken är som tidigare en introduktionsbok, som kan kompletteras med andra texter för fördjupning allt efter lärarstuderandes och deras lärares önskemål och behov.

Alla kapitel i den nya upplagan av Lära till yrkeslärare är reviderade, några med mindre förändringar, andra med mer omfattande förändringar.

Ett kapitel har tillkommit och kapitelnumreringar har ändrats liksom några kapitelrubriker.

Susanne Köpsén Linköping, mars, 2019

10

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

KAPITEL 1

Inledning – att lära till yrkeslärare Susa n n e Köpsé n

Den här boken är skriven för dig som vill bli yrkeslärare och nu ska gå en utbildning fram till en yrkeslärarexamen. Den är också skriven för dig som redan arbetar som yrkeslärare på gymnasiet, inom vuxenutbildningen, på någon utbildning inom yrkeshögskolan eller annan form av yrkesutbildning, och som vill utveckla dina lärarkunskaper. Detta inledande kapitel presenterar bakgrunden till boken och beskriver varför yrkeslärare behöver både generella lärarkunskaper och sådana kunskaper som är specifika för arbetet som yrkeslärare. Idén bakom boken, hur den är organiserad i olika kapitel och hur dessa relaterar till olika delar av yrkeslärares speci­fika lärarkunskap presenteras också. Vi som har skrivit boken är, eller har varit, lärare på yrkeslärarprogrammet vid Linköpings universitet. När yrkes­ lärarprogrammet infördes saknades det läromedel särskilt anpassade för blivande yrkeslärare. Med vår bok Lära till yrkeslärare ville vi bidra till att fylla det tomrummet.

Yrkeslärarprogrammet är en del av lärarutbildningen och leder till en yrkeslärarexamen. I examensordningen anges målen för yrkeslärarprogrammet. Olika universitet och högskolor har valt varierande sätt att organisera yrkeslärarutbildningen. Men utbildningarna har trots allt samma grund­ läggande innehåll. Olika kurser inom en så kallad utbildningsvetenskaplig kärna motsvarar olika delar av utbildningens mål, och dessa kurser återfinns på ett eller annat sätt i varje lärosätes yrkeslärarutbildning. Denna likhet är grundläggande för innehållet i boken.

Boken är en introduktionsbok och behandlar grundläggande kunskaper för lärare i yrkesämnen. Den är tänkt att stödja dig i dina studier på yrkeslärarprogrammet, i studier på egen hand eller tillsammans med andra, till exempel i ett lärarlag. Boken kan läsas i sin helhet vid studiernas början för © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

13

Susanne Köpsén

att ge en introduktion till och orientering om vilka områden som ingår i en yrkeslärarutbildning. Den kan också användas genom hela studietiden som en introduktion till olika områden, för att sedan kompletteras med kurs­ litteratur och andra texter utifrån dina eller dina lärares önskemål.

Att bli yrkeslärare för att sedan arbeta som lärare i yrkesämnen innebär andra krav på förkunskaper, ämneskunskaper och lärarkunskaper än för andra grupper av lärare. Vissa lärarkunskaper är generella för alla lärare, andra är specifika för olika stadier av utbildning eller ämnen. Den här boken behandlar generella lärarkunskaper, men framför allt fokuserar den på kunskaper som krävs för arbetet som yrkeslärare. Lärarkunskapen för en yrkeslärare är komplex och innefattar andra och fler aspekter än för lärare i teoretiska ämnen. Här i bokens inledning lyfter vi fram tre grundläggande krav på specifika lärarkunskaper för yrkeslärare. Dessa och andra aspekter på lärarkunskaper för yrkeslärare behandlas i bokens olika kapitel.

1. En grundläggande skillnad för yrkeslärare jämfört med andra grupper av lärare är att yrkeslärares kunskaper i sitt undervisningsämne bygger på lärarnas egna yrkeskunskaper och tidigare arbete inom det yrke som läraren undervisar om. Yrkesämnet grundas således i arbetsbaserade kunskaper och undervisningen i yrkesämnen syftar till att eleverna ska utveckla yrkeskunskaper som svarar mot arbetslivets behov. Yrkeskunskaperna finns inte främst att hämta i en bok, de finns i stället i arbetslivet och ute på arbetsplatserna. Detta skapar särskilda förutsättningar för ditt arbete som yrkeslärare och ställer krav på specifika lärarkunskaper.

2. Som yrkeslärare är du en viktig länk mellan skolan och arbetslivet.

Yrkesutbildningar formas i ett samspel mellan skola och arbetsliv. Organisering och fördelning av lärande i skola respektive på arbetsplatser varierar för olika former av yrkesutbildning, liksom målen för utbildningen och vad som anses som värdefull kunskap. Som yrkeslärare ska du hantera detta samspel mellan skolan och arbetsplatser, såväl vad avser kraven på yrkes­ utbildningens innehåll som samordningen av elevernas lärande i skolan och på arbetsplatserna. En yrkeslärares arbete är med andra ord inte enbart förlagt ”inne i” skolan utan innebär också besök och kontakter med arbetslivet ”utanför” skolan. Stöd till handledare och elever på deras arbetsplatsförlagda lärande är ett exempel. Som länken mellan skola och arbetsliv behöver du behålla och hålla dig uppdaterad med dina egna yrkeskunskaper och även ha kunskaper som hör till läraryrket.

14

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Inledning – att lära till yrkeslärare

3. Att planera och genomföra undervisning i ett yrkesämne kräver en pedagogisk skicklighet av annan art än den som gäller för undervisning i teo­ retiska ämnen. Grundläggande frågor att hantera, som gäller för alla lärare, är vad undervisningen ska handla om, vilka som är elever och hur du som lärare kan skapa en god lärsituation för dem. För en yrkeslärare gäller specifika förutsättningar, som att yrkeskunskapen är komplex och ska passa in i ett arbetsliv som inte alla elever har erfarenhet av, samt att det krävs material, maskiner, verktyg etcetera som hör till yrket. En annan förutsättning som är speciell är att eleverna kan lära sig vissa yrkeskunskaper i skolmiljön, medan andra kräver arbetsplatsförlagt lärande. Allt detta innebär krav på specifika lärarkunskaper utöver de generella, för en yrkeslärare.

Bokens struktur och kapitel Varje kapitel syftar till att ge en presentation av och orientering inom det område som kapitlet behandlar. Kapitlet tar upp centrala aspekter och grundläggande begrepp. Syftet är att introducera området och visa på vägar till kompletterande texter och fortsatt fördjupning. Varje kapitel avslutas med förslag på lämpliga reflektions- och diskussionsfrågor. Det förekommer även förslag på fältstudier för att relatera teori till praktik och vice versa.

Detta senare har vi också strävat efter genom att i texten väva in exempel, både korta och lite längre.

Bokens elva kapitel är skrivna av forskare och lärare som har erfarenhet som kursansvariga och/eller av att undervisa inom ett eller flera områden på yrkeslärarprogrammet. I kapitlet Yrkeslärares dubbla yrkesidentiteter är syftet att introducera ett resonemang om att den som är yrkeslärare har två yrken – läraryrket och det yrke som ligger till grund för undervisningen i yrkesämnet. En yrkeslärare undervisar i ett ämne som bygger på eget yrkeskunnande och egna erfarenheter från arbetslivet. Den egna yrkeskunskapen, yrkesidentiteten, är basen för undervisningen, inte akademiska studier inom ett ämne. Samspelet mellan skola och arbetsliv avgör kvaliteten på yrkesutbildningen. Yrkeslärare är en viktig länk i detta och lärarens kunskap från skola och arbetsliv en grundläggande och viktig förutsättning. Kapitlet behandlar även det faktum att en lärarutbildning är en professionsutbildning. Utmaningen att som yrkeslärare balansera sina båda yrken behandlas i kapitlets avslutande del. © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

15

Susanne Köpsén

Kapitlet Yrkeskunskap och yrkesämne avser att presentera olika sätt att beskriva och resonera om kunskap. För en yrkeslärare är det viktigt att själv kunna föra sådana resonemang, eftersom den egna yrkeskunskapen ger förståelse för det som ska läras i yrkesämnet. Vad är det vi vill att någon ska lära sig?

Vad är det för moment som vi undervisar kring? Vilka färdigheter och andra inslag rymmer dessa moment? För att kunna svara på dessa frågor behöver en yrkeslärare fundera kring vad den egna yrkeskunskapen består av. Det behövs teoretiska verktyg för att kunna bena upp det komplex av erfarenheter, färdigheter, överväganden och annat som utgör yrkeskunskapen. Det behövs också ord som beskriver kunskap, för att man ska kunna använda utbildningens styrdokument och kommunicera med andra kategorier av lärare. I kapitlet möter du bland annat olika kunskapsformer som hjälper dig att fundera kring din egen och skolans kunskap. I ett par konkreta exempel åskådliggörs hur man kan förstå och beskriva yrkeskunskap och yrkesidentitet.

Lärare behöver ha kunskap om den utbildning de arbetar inom, hur den är organiserad och styrs. Samhälle, arbetsmarknad och utbildningspolitik påverkar utbildning och arbetet som lärare. Lärare behöver också kunskap om utbildningens styrdokument och hur dessa kan användas som arbetsredskap i arbetet som lärare. Kapitlet Yrkesutbildning och styrdokument syftar till att bidra med dessa kunskaper. Kapitlet har fokus på yrkesutbildning inom skolväsendet, men yrkeshögskolan, högre yrkesutbildning som inte ingår in skol­ väsendet, behandlas också. Kapitlet inleds med en nutidshistorisk tillbakablick på hur yrkesutbildning har växt fram i Sverige, och därefter följer en beskrivning av olika former av yrkesutbildning i dag. I kapitlets andra hälft presenteras lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar yrkesutbildning och hur dessa styrdokument kan användas i yrkeslärares dagliga arbete. Bland annat presenteras en modell för systematisk analys av styrdokument för utbildning.

Kapitlet Yrkesundervisning belyser att undervisning är en komplex uppgift för en lärare. En professionell lärare behöver såväl praktiskt kunnande som teoretisk lärarkunskap. Kapitlets syfte är att behandla grundläggande frågor och teorier kring undervisning och att lyfta fram det specifika att yrkeslärares arbete berör undervisning i yrkesämne. I kapitlets första del presenteras grundläggande teoretiska perspektiv på lärande. I lärares yrkesteori ingår även didaktisk teori, det vill säga modeller och begrepp som är användbara i lärares planering, genomförande och uppföljning av undervisningen, och den andra delen av kapitlet behandlar just detta.

16

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Inledning – att lära till yrkeslärare

Generella didaktiska aspekter presenteras, men fokus ligger på yrkeslärares undervisning i ett yrkesämne. Därför kompletteras de generella aspekterna med ett yrkesdidaktiskt perspektiv. Kapitlet avslutas med några exempel på undervisning i yrkesämnen som syftar till att konkretisera resonemangen om teorier kring undervisning.

Den didaktiska grundfrågan om vem undervisningen riktar sig till är fokus i kapitlet Yrkeseleven. Där problematiseras vardagsföreställningar om vilka yrkeseleverna kan tänkas vara. Det finns en variation bland yrkes­elever, likväl som i andra elevgrupper, och författaren diskuterar yrkeslärares utmaning att möta detta. Till exempel finns det elever som väljer en yrkesutbildning främst av intresse, elever som snarare väljer bort de studieförberedande utbildningarna, och elever som väljer en yrkesutbildning för att hitta en ny väg lite senare i livet. Detta berör frågor kring rekrytering, deltagande och studiestrategier. Vidare diskuteras de likheter och skillnader som finns mellan elever med olika yrkesinriktningar när det gäller kategorier som kön, etnicitet och klass. Ålder är också en aspekt som diskuteras, eftersom yrkesutbildning för vuxna är en viktig del av gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan.

I kapitlet Att möta elevers olikheter riktas fokus mot det kunskapsområde som specialpedagogik utgör i bred mening. De flesta elever går en utbildning de själva har valt, de har inga funktionsnedsättningar som påverkar studieförmågan och de har inget eller litet behov av särskilt stöd. Men det finns även elever med en social bakgrund, funktionsnedsättningar etcetera som gör att de av olika anledningar har svårt att klara den utbildning som de har hamnat på eller valt att gå, och som därför behöver stöd av olika slag.

I kapitlet diskuteras lärarens utmaningar i fråga om att möta elevgrupper med en sådan variation. Olika didaktiska aspekter lyfts fram för att beskriva betydelsen av lärares organisering av stöd i den konkreta undervisnings­ situationen. I inledningen på kapitlet presenteras olika begrepp och perspektiv som är relevanta när specialpedagogiska insatser diskuteras. Vidare finns en beskrivning av olika funktionshinder.

Kapitlet Skolan som en arena för socialt samspel och konflikthantering tar upp fenomen som berör socialt samspel i skolan och som kan ha betydelse för yrkeslärarens arbete. Utgångspunkten är tre kompetenser som en professionell lärare måste ha. Tonvikten läggs på relationskompetens, vilken inbegriper sociala aspekter i lärarens arbete. Två strategier för socialt © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

17

Susanne Köpsén

samspel mellan lärare och elever diskuteras. De berör aspekter som makt, auktoritet och inflytande. Kapitlet tar även upp konflikthantering och diskuterar förutsättningarna för konstruktiv konflikthantering och förhandling.

Elevernas lärande på arbetsplatser innebär angelägna arbetsuppgifter för en yrkeslärare. Kapitlet Yrkeslärande och handledning i arbete syftar till att diskutera elevers förutsättningar för lärande inom den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen och att belysa olika aspekter av att en yrkes­ utbildning innehåller lärande såväl i skolan som på arbetsplatser. I den första delen av kapitlet behandlas hur yrkesutbildningens uppdelning på lärande i skola och arbete kan organiseras på olika sätt samt att skola och arbetsplats är skilda pedagogiska miljöer. Den andra delen av kapitlet inriktas på lärande i arbete och innehåller såväl generella resonemang som exempel på elevers lärande av yrkeskunskaper i arbete och deras tankar kring detta.

Kapitlets avslutande del behandlar hur elevers lärande i arbete kan stöttas genom handledning och hur handledning kan genomföras.

Bokens kapitel Bedömning och betygssättning av yrkeskunskaper syftar till att ge grundläggande kunskaper som hjälper yrkeslärare att hantera kunskapsbedömning. Centrala begrepp som används för att beskriva och diskutera bedömningar behandlas. Det är begrepp som en lärare behöver behärska eftersom de är en del av lärares professionella yrkesspråk. Den formella reglering som finns i de statliga styrdokumenten vad gäller lärares arbete med kunskapsbedömning beskrivs översiktligt. I kapitlet diskuteras prov och andra sätt för att skaffa underlag för bedömning, liksom samspelet i bedömningen av yrkeskunnande mellan lärare och handledare i arbetsplatsförlagt lärande.

Vidare behandlar kapitlet relationen mellan praktiska och teoretiska aspekter av yrkeskunskaper, validering samt återkopplingen till elever genom bland annat utvecklingssamtal. Ett resonemang om några av de etiska aspekter som ligger i att som lärare bedöma elevernas kunskaper avslutar kapitlet.

Bokens avslutande kapitel Att vara yrkeslärare – yrkesdidaktiska utmaningar sammanfattar och knyter ihop boken om att lära och utvecklas till yrkeslärare. Kapitlet blickar också framåt i fråga om utveckling och förändring när det gäller yrkesutbildning och att arbeta som lärare i yrkesämnen.

Yrkesutbildningens utveckling och mångfald, yrkeslärares arbete med undervisning och i samverkan med olika sammanhang utom och inom skolan, samt yrkeslärarens professionella utveckling är teman som lyfts fram i detta avslutande kapitel.

18

© F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Susanne Köpsén (red.) är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hon medverkade vid införandet av yrkeslärarprogrammet och har haft kursansvar för och undervisat på programmet. Övriga författare är forskare som är, eller har varit, verksamma som lärare vid yrkeslärarprogrammet: Per Andersson, Kristina Hellberg, Johanna Köpsén, Martin Lundberg, Sofia Nyström, Andrzej Szklarski och Ragnhild Swahn.

LÄRA TILL YRKESLÄRARE För yrkeslärare krävs dubbla kompetenser, både yrkeskunskap och kunskap som hör till läraryrket. Lära till yrkeslärare introducerar blivande yrkeslärare inför denna utmaning. Det är den första bok som beskriver utvecklingen till yrkeslärare med ett yrkesdidaktiskt fokus. Boken behandlar grundläggande kunskaper för yrkeslärare motsvarande lärarprogrammens utbildningsvetenskapliga kärna.

Författarna beskriver kraven på yrkeslärares kunskaper och villkoren för undervisning i yrkesämne och lärande av yrkeskunskaper. De presenterar olika typer av överväganden som en yrkeslärare behöver göra, till exempel av innehållet i undervisningen, hur och var undervisningen kan genomföras, val av material och verktyg med mera, samt hur elevers lärande kan stimuleras. Frågor som rör samspelet mellan undervisning i skolan och lärande på arbetsplatser uppmärksammas också. Ett kapitel handlar om organisation och styrning av olika former av yrkesutbildning.

I denna andra upplaga av boken har innehållet uppdaterats med resultat från ny svensk forskning om hur det är att bli och vara yrkeslärare, och nya kapitel har tillkommit. Målgruppen är breddad och boken vänder sig nu till alla som ska börja undervisa, eller redan undervisar, i yrkesämnen inom olika yrkesutbildningar, till exempel i gymnasieskola, vuxenutbildning eller yrkeshögskola.

Andra upplagan Art.nr 37296

studentlitteratur.se