9789144131580

PRAKTISK HUSBYGGNADS­ TEKNIK

KENNETH SANDIN

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljö-anpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32973 ISBN 978-91-44-13158-0 Upplaga 3:1 © Studentlitteratur och författaren 2004, 2007, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Åke Tyrberg, Jan Akander och Petter Wallentén Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Illustrationer: Lilian Johansson (där inget annat anges) Omslagslayout: Jesper Sjöstrand Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by GPS Group, Austria 2019

Innehåll

Förord 5 Bokens uppläggning 7

1 Byggprocessen 9 2 Ett villabygge 11 3 Byggnadsmaterial 19 4 Byggnaden 29 5 Grunder 37 6 Stommar 55 7 Ytterväggar 63 8 Fönster 79 9 Tak 87 10 Bjälklag 105 Ordlista 113

3

Kapitel 3

Byggnadsmaterial I detta k apitel besk r ivs de vanligaste byggnadsmaterialen

översiktligt. Materialens egenskaper, för- och nackdelar och dylikt beskrivs inte. Syftet med kapitlet är endast att ge tillräckliga kunskaper för att kunna identifiera materialen och känna till deras vanligaste användningsområden. För mer ingående beskrivningar hänvisas till litteratur inom byggnadsmaterialområdet.

3.1 Betong Betong är ett mycket dominerande material till bärande konstruktioner inom byggbranschen. Betongmassan består av cement (bränd kalksten), ballast (sand, grus och sten), vatten och eventuella tillsatsmedel.

Denna massa gjuts i en form och hårdnar genom en kemisk process mellan cement och vatten. Efter några dygn har betongen uppnått en relativt hög hållfasthet. Efter en månad har den uppnått större delen av sin sluthållfasthet.

Betong har hög tryckhållfasthet men låg draghållfasthet. För att kunna klara även dragkrafter måste betongen armeras med stålstänger (armeringsjärn). Betong har normalt god lufttäthet och stor täthet mot ångtransport, men mycket dålig värmeisoleringsförmåga. Betong är ett tungt material med en densitet omkring 2 300 kg/m3 och har god värmelagringsförmåga.

Betong används bland annat till bärande väggar, pelare och bjälklag.

Betongkonstruktioner kan vara förtillverkade på fabrik (prefabricerade element, prefabelement) eller tillverkas på plats. Betong används även i stor utsträckning till betongrör och murblock.

19

3.2 Autoklaverad

lättbetong

Autoklaverad lättbetong framställs alltid i fabrik och är ett poröst material med stor andel synliga luftporer, vilka åstadkommits genom gasutveckling under tillverkningsprocessen. Utgångsmaterialen vid tillverkningen är finmald sand, bindemedel (kalk eller cement), vatten och aluminiumpulver (jäsmedel). Efter blandning fylls massan i formar och får sedan härda cirka ett dygn under högt tryck, hög temperatur och hög fuktighet (autoklaveras).

Lättbetongmurblock är oarmerade och används som murstenar i murverk. Balkar och större element av autoklaverad lättbetong är armerade och monteras som färdiga byggelement i byggnaden. Autoklaverad lättbetong kan sågas med vanlig såg, dock finns restriktioner om att kapa element och balkar med hänsyn till armeringen.

Den porösa lättbetongen har god värmeisoleringsförmåga och lufttäthet, samtidigt som den har en relativt god hållfasthet. För att uppnå dagens krav på värmeisolering måste normalt lättbetongkonstruktioner dock kompletteras med annan värmeisolering. Densiteten hos autoklaverad lättbetong är normalt 400–500 kg/m3, men vid leverans från fabriken är densiteten högre beroende på att fuktinnehållet är högre.

Tidigare kallades autoklaverad lättbetong för ”gasbetong”.

3.3 Lättklinkerbetong Lättklinkerbetong framställs i princip på samma sätt som betong, med den skillnaden att all grövre ballast är utbytt mot lättklinkerkorn.

Dessa lättklinkerkorn framställs genom att lerkulor upphettas, varvid det uppstår gasutveckling så att blåsor bildas i kulorna. (Kulorna benämns ofta ”lecakulor”.)

Densiteten hos lättklinkerbetong kan variera avsevärt, 500–1 600 kg/m3.

De lägre densiteterna har ungefär samma värmeisoleringsförmåga som autoklaverad lättbetong men sämre lufttäthet. Det senare innebär att murverk med lättklinkerblock normalt måste förses med ett tätande ytskikt, till exempel ett putsskikt.

Ett vanligt varunamn på lättklinkerblock i Sverige är ”lecablock”.

20

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

Lättklinkerbetong används främst till murblock.

3.4 Tegel

18

Tegel tillverkas av lera som formas och därefter torkas och bränns i ugn.

Densiteten hos lättklinkerbetong kan variera avsevärt, 500-1600 kg/m3. De lägre densiteterna

De vanligaste produkterna är murstenar, takpannor och dräneringsrör. har ungefär samma värmeisoleringsförmåga som autoklaverad lättbetong men sämre lufttätFörr i tiden het. var Det alltid murstenarna Numera används nästan senare innebär attmassiva. murverk med lättklinkerblock normalt måste förses med ett tätande ytskikt, till exempel ett putsskikt.. alltid håltegel till normala murverk.

Håltegel har ett antal genomgåEtt vanligt varunamn påStorleken lättklinkerblock i Sverige har är "Leca-block". ende hål vinkelrätt mot flatsidan. på tegelstenar varierat kraftigt genom tiderna. En i dag vanlig ”normalsten” har måtten cirka 3.4 Tegel 250 × 120 × 60 mm (längd × bredd × höjd).

Tegel tillverkas av lera, vilken efter formning torkas och bränns i ugn.

Tegel har relativt hög densitet, normalt 1 600–1 800 kg/m3. och TryckhållDe vanligaste produkterna är murstenar, takpannor dräneringsrör. Förr i tiden var alltid Numera används nästan alltid håltegel till normala murverk. Håltegel fastheten ärmurstenarna god medanmassiva. värmeisoleringsförmågan är dålig. har ett antal genomgående hål vinkelrätt mot flatsidan. Storleken på tegelstenar har varierat

genom tiderna.

Enofta idag ivanlig "normalsten" har måtten Tjockleken kraftigt på en tegelmur anges relation till längden på en längd x bredd x höjd cirka x 120tegelmur x 60 mm. är alltså 250 mm tjock och en 1/2-stens tegelsten. En250 1-stens Tegel har relativt hög densitet, normalt 1600-1800 kg/m3. Tryckhållfastheten Figur 3.1 är god medan vägg är 120 mm. värmeisoleringsförmågan är dålig.

Exempel på tegel-

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

typer och väggar.

Tjockleken på en tegelmur anges ofta i relation till längden på en tegelsten.

En 1-stens tegelmur är sålunda 250 mm tjock och en 1/2-stens vägg är 120 mm.

FIGUR 3.1. Exempel på tegeltyper och väggar.

3.5 Kalksandsten 3.5 Kalksandsten Kalksandsten tillverkas av kvartssand, kalk och vatten. Massan pressas i formar varefter stenarna ånghärdas. Formatet är detsamma som för tegelstenar.

Kalksandsten tillverkas av kvartssand, kalk och vatten. Massan preskulören vit men genom tillsats av pigmentFormatet finns numera sas i formar,Ofta ochärefter avformning ånghärdas stenarna. är ett stort antal olika kulörer.

Kalksandsten används främst som fasadsten. Ett vanligt fabrikat är "Mexi-stenen". detsamma som för tegelstenar.

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

21

Ofta är kulören vit men genom tillsats av pigment finns numera ett stort antal olika kulörer. Kalksandsten användes främst som fasadsten under 1960- och 1970-talen, men är i dag ovanlig.

3.6 Trä I Sverige har trä alltid varit ett av de dominerande materialen till byggnadsstommar. Att trä fått så stor användning i Sverige beror naturligtvis på den goda tillgången i våra skogar samt på flera goda egenskaper, till 19 exempel låg densitet, lätt att bearbeta, god hållfasthet samt god värmeisoleringsförmåga. I Sverige används främst virke av gran och furu.

3.6

Trä

Benämningen påträ detalltid färdiga som används på bygget beror på I Sverige har varitvirket ett av de dominerande materialen till byggnadsstommar. fått så stor användning i Sverige beror naturligtvis på den goda tillgången dimensionen. Förr angavs dimensionen i tum (1 tum motsvarar cirka i våra sko på flera goda egenskaper, t ex låg densitet, lätt att bearbeta, god hållfasthet samt god 25 mm). Numera har man övergått till millimetermått. Exempelvis isoleringsförmåga. I Sverige används främst virke av gran och furu. motsvarar 2” × 4” (tvåtumfyra) 50 × 100 mm. Normalt används dock Benämningen på det färdiga virket som används på bygget beror på dimensionen. Fö enbart hyvlat virke, vilket innebärmm). att måtten 45 × 95 dimensionen i tum (1 tum~25 Numeraminskar har man till övergått tillmm. mm-mått. Exempe

svarar 2" x 4" (tvåtumfyra) 50 x 100 mm. Normalt används enbart hyvlat virket, vilk

Exempel påmåtten benämningar illustreras i figur 3.2. bär att minskar till 45x95 mm.

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

Exempel på benämningar illustreras i FIGUR 3.2.

Figur 3.2 Exempel på olika virkesprodukter.

FIGUR 3.2. Exempel på olika virkesprodukter.

22

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

3.7

Metaller

3.7 Metaller Den vanligaste metallen inom byggandet är stål, som bland annat används till armeringsjärn, balkar och pelare. Stål har hög densitet och hög draghållfasthet. Tack vare stålets höga hållfasthet krävs det endast små mängder stål i bärande konstruktioner och byggnaden blir lätt i förhållande till många andra konstruktioner, till exempel betong.

Den näst vanligaste metallen är aluminium, vilken har väsentligt lägre densitet än stål. Hållfastheten hos aluminium är trots detta relativt god.

3.8 Värmeisoleringsmaterial De vanligaste värmeisoleringsmaterialen är mineralull och cellplast.

Vid värmeisolering mot mark är även lättklinker relativt vanligt. Tidig­ are var sågspån, kutterspån, korkskivor och träullsplattor vanliga.

Mineralull tillverkas av glas (glasull) eller sten (stenull), som smälts och spinns till tunna trådar. Genom att tillsätta ett bindemedel skapas sammanhängande sjok som pressas till olika densitet och hållfasthet. Densiteten varierar kraftigt beroende användningsområde. En densitet omkring 30–50 kg/m3 är vanlig. Minerull är både luft- och ånggenomsläpplig.

Cellplast tillverkas vanligen av styrenplast, som görs porös genom en ”jäsningsprocess”. Genom att modifiera tillverkningsprocessen kan skivor med olika ”täthet” framställas. Cellplast är normalt styvare än mineralull. Densitet och värmeisoleringsförmåga hos cellplast är densamma som hos mineralull.

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

En populär benämning på en viss typ av styrencellplast är Frigolit, som har låg densitet och låg hållfasthet.

Inom byggnadsbranschen förekommer ett antal olika varianter av cellplast, till exempel

• • • • •

EPS (Expanderad PolyStyren) XPS (Extruderad PolyStyren) PUR (PolyURetan) PIR (PolyIsocyanoRat) PF (FenolcellPlast).

Cellulosafibrer består av träfibrer eller returpapper som behandlats mot brand och röta.

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

23

Andra värmeisoleringsmaterial är

• • • • •

lättklinker cellglas VIP (VakuumIsoleringsPanel) aerogel perlit.

En utförlig beskrivning av olika värmeisoleringsmaterial finns i Bygg­ nadsmaterial (Burström, 2018).

3.9 Skivor Olika typer av skivor används främst till beklädnad av golv, väggar och tak.

Plywoodskivor tillverkas av ett antal tunna träskikt (faner) som limmas ihop. Tjockleken på skivorna är normalt 4–12 mm.

Träfiberskivor (ibland benämnda ”board”) tillverkas av trä som sönder­ delats till fibrer. Massan pressas under hög temperatur samman och fibrerna binds till varandra utan något speciellt bindemedel. Genom att pressa med olika tryck erhålls porösa, halvhårda eller hårda skivor.

Motsvarande densiteter är <350, 350–800 respektive >800 kg/m 3.

Tjockleken på träfiberskivor är normalt 2–20 mm. Skivorna är i regel avsedda för inomhusbruk. Exempel på varunamn är Masonite (hård skiva) och Tretex (porös skiva). För utomhusbruk finns speciella asfalt­ impregnerade skivor, ofta benämnda ”asfaboard”.

Spånskivor framställs av träspån med syntethartslim som bindemedel.

Spånmassan pressas till en hård skiva. Tjockleken är normalt 8–25 mm.

Normala spånskivor är avsedda för inomhusbruk. För utomhusbruk finns speciella skivor.

Gipsskivor består av en kärna av gips med pappskikt på båda ytorna.

Tjockleken är normalt 9 mm för utvändigt bruk och 13 mm för invändigt bruk.

Träullsplattor framställs av träull med bindemedel av cement.

Träull och cementpasta blandas, formas och pressas till olika densitet och tjocklek. Densiteten är normalt relativt låg, 250–350 kg/m 3, 24

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

En speciell typ av träfiberskivor är MDF-board (Medium Density Fibre­ board). Skivan används mest till inredningssnickerier och möbler.

vilket medför att värmeisoleringsförmågan är god. Tjockleken är normalt 30–100 mm.

Asbestcementskivor tillverkades genom att pressa samman en blandning av asbestfibrer, cement och vatten. På grund av hälsorisker vid bearbetning av asbestcementskivor är de numera förbjudna i Sverige.

I byggnader med befintliga skivor avlägsnas dessa ofta och ersätts med andra typer av skivor. Vanliga varumärken var Eternit och Sidiplatta.

Numera finns liknande skivor där asbestfibrerna ersatts med träfibrer.

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

OSB-skivor (Oriented Strain Board) är en ny typ av skiva. Den tillverkas genom att pressa samman långa träspån under högt tryck och hög temperatur. Spånen nära ytan ligger i skivans längdriktning, medan spånen i mittendelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Tjock­ leken är 8–22 mm.

Figur 3.3 Exempel på skivmaterial.

Foto OSB-skiva: Jan Nordén (hämtat från Byggnadsmaterial, Burström, 2018).

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

25

3.10 Papp

och folie

”Byggnadspapp” används ibland som ett övergripande begrepp för olika pappsorter med helt olika användningsområden. Ibland kan det vara fråga om ett ”helt tätt” skikt, till exempel takpapp. I andra fall kan det vara fråga om helt ”öppna” skikt, till exempel med uppgift att fungera som ”utjämnande glidskikt”.

Byggnadspapp består normalt av en asfaltimpregnerad papp eller väv.

Vissa kvaliteter är även ytbelagda med asfalt. En speciell papptyp är korksmulepapp, där undersidan är belagd med korksmulor för att förbättra stegljudsisoleringen (för att ljud från steg inte ska fortplanta sig till underliggande våning).

Mängden asfalt som används är avgörande för pappens ”täthet”. En förhydningspapp (vindskyddspapp) har till exempel en asfaltmängd på cirka 150 g/m2 och är relativt genomsläpplig för ångtransport. En mycket tät kvalitet är till exempel ”asfaltmatta” som har en asfaltmängd på omkring 2 700 g/m2.

Plastfolier används främst som ångspärrar och till lufttätning. De består vanligen av polyetenplast. Tjockleken varierar i intervallet 0,035–0,20 mm. Ång- och lufttätheten är mycket hög.

Moderna alternativ till papp och folier är

• bitumenmattor, som har en bärande stomme av mineralfibrer eller en polymer som beläggs med bitumen

• gummidukar (EPDM, etenpropengummi) som är avsedda för taktäckning.

Det finns ett mycket stort antal golvmaterial på marknaden. Här beskrivs endast principiellt olika typer.

Massiva golvbräder är vanliga i äldre byggnader.

Lamellbräder (parkettgolv) består av en kärna av massivt trä eller något skivmaterial, beklädd med ett ytskikt av önskat träslag. Ytan är normalt ytbehandlad med lack eller olja på fabrik. Ett exempel illustreras i figur 3.4.

26

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

3.11 Golvmaterial

Massiva golvbräder är vanliga i äldre byggnader.

Lamellbräder (parkettgolv) består av en kärna av massivt trä eller något skivmaterial beklätt med ett ytskikt av önskat träslag. Ytan är normalt ytbehandlad med lack eller olja på fabrik.

Ett exempel illustreras i FIGUR 3.4.

Figur 3.4 Exempel på lamellbräda.

FIGUR 3.4. Exempel på lamellbräda.

Textilmattor har ofta en bottenväv av till exempel jute eller något syntetmaterial. Textilmattor är normalt mycket fuktgenomsläppliga, men det finns även textilmattor med relativt tät baksida.

Korkplattor tillverkas genom att korksmulor pressas under högt tryck och temperatur. Ibland tillsätts även bindemedel. Korken är i sig fuktgenomsläpplig men genom inblandning av bindemedel och ytbehandling med plast kan plattorna bli mycket täta.

Linoleummattor tillverkas av linolja, fyllmedel (t.ex. korkmjöl) och pigment. Linoleummattor har normalt en väsentligt högre ånggenomsläpplighet än plastmattor. Genom upprepade ytbehandlingar kan dock tätheten öka väsentligt.

Plastmattor är mycket vanliga och består i allmänhet av polyvinyl­ klorid (PVC). Tätheten hos plastmattor varierar avsevärt. Normalt kan de flesta mattor betraktas som relativt ångtäta.

Gummimattor används endast i specialfall och är mycket ångtäta.

© F ö r fatta r e n oc h S tud e ntlitt e r atu r

Klinker består av bränd lera och är ett mycket vanligt material i entréer, grovkök och liknande. Det är ett relativt ånggenomsläppligt material, jämfört med till exempel plast- och gummimattor.

Kapitel 3 Byggnadsmaterial

27

PRAKTISK HUSBYGGNADS­ TEKNIK Den här boken ger en översiktlig och praktisk beskrivning av hur ett hus kommer till och vilka komponenter som ingår i byggnaden.

Boken ger en orientering i husbyggnadsprocessen, byggnadsdelar, material och begrepp för läsare utan förkunskaper inom området.

Byggnadsfysik och förklaringar till varför man bygger på ett visst sätt presenteras endast på ett övergripande plan.

Denna tredje upplaga har uppdaterats genomgående avseende begrepp, metoder och material.

Praktisk husbyggnadsteknik är en introducerande bok för studenter inom samhällsbyggnad, fastighetsmäkleri och andra områden som kräver en allmän orientering i hur ett husbygge går till. Boken lämpar sig även utmärkt för den som står inför att bygga eller köpa hus för egen räkning.

Tredje upplagan

Art.nr 32973

studentlitteratur.se