9789144129303

Komparativ politik Institutioner och beteende

i

Carsten Anckar Thomas Denk Lauri Karvonen Ă…sa von Schoultz

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35754 ISBN 978-91-44-12930-3 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 och 2019 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Innehåll

FÖRORD TILL DEN FÖRSTA UPPLAGAN 11

FÖRORD TILL DEN ANDRA UPPLAGAN 13

1 INTRODUKTION 15 Politik 15 Politiska system 17 Jämförande politik 20 Om denna bok 22 Fokus 22 Spännvidd 23 Nivåer 24 Jämförande metod 25 Bokens struktur 25 För vidare läsning 26

2 STATEN 27 Begreppet 27 Varför stater? 29 Stat och samhälle 30 Stat och nation 30 Världens stater 32 Avslutning: statens framtid 36 För vidare läsning 37

© Författarna och Studentlitteratur

3

Innehåll

3 STYRELSESKICK 39 Demokrati 39 Representativ demokrati 40 Direkt demokrati 43 Motsatsen till demokrati 47 Absolut monarki 48 Militärstyre 49 Enpartistat 50 Personalism 51 Teokrati 52 Oligarki 54 Demokrati: art eller grad? 55 Avslutning 59 För vidare läsning 59

4 DEN LAGSTIFTANDE MAKTEN 61 Inledning 61 Parlamentsstruktur 62 Enkammarparlament och tvåkammarparlament 62 Förhållandet mellan kamrarna 66 En kammare eller två? 67 Parlamentets uppgifter 67 Parlament i autokratier 73 Avslutning 75 För vidare läsning 76

5 DEN VERKSTÄLLANDE MAKTEN 77 Inledning 77 Regeringsformen i demokratier 78 Parlamentarism 78 Presidentstyre 82 Semipresidentialism 84 Regeringsformen i världens demokratier 86

4

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Fördelar och nackdelar med olika typer av regeringsformer 88 Regeringsformen i icke-demokratiska stater 90 Avslutning 93 För vidare läsning 93

6 KONSTITUTIONER 95 Vad är en konstitution? 95 Vad gör en konstitution? 96 Hur kan konstitutioner variera? 98 Yttre skillnader 98 Majoritetsdemokrati och konstitutionalism 100 Världens konstitutioner 105 En översikt 105 Konstitutioner i demokratiska stater 107 Konstitutioner i icke-demokratiska länder 110 Avslutning 114 För vidare läsning 114

7 STATSFORM: VERTIKAL MAKTFÖRDELNING 117 Politikens nivåer 117 Enhetsstater och förbundsstater 118 Kriterier och kännetecken 119 Statsformer i dagens värld 123 Bakgrund och förutsättningar 125 Effekter av olika statsformer 128 Statsform och grad av demokrati 131 Europas förenta stater? 132 Centralisering och decentralisering 134 Avslutning 137 För vidare läsning 138

© Författarna och Studentlitteratur

5

Innehåll

8 VALSYSTEM 139 Parlamentsval: kategorier av valsystem 139 Majoritetsval 139 Proportionella val 141 Blandsystem 143 Förekomst av valsystem 145 Proportionalitet: art eller grad? 146 Valkretsarnas storlek 146 Röstspärrar 147 Valkarteller och röstsplittring 148 Effekter av valsystem 148 Presidentvalsystem 151 Avslutning 153 För vidare läsning 153

9 PARTIER OCH PARTISYSTEM 155 Inledning 155 Partiernas sociala bas 156 Partiernas organisering och utveckling 160 Partisystem 163 Många partier eller få? 165 Endimensionella och flerdimensionella partisystem 167 Nya dimensioner 168 En global utblick 170 Partier och partisystem i autokratier 171 Avslutning 174 För vidare läsning 175

6

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

10 INTRESSEGRUPPER 177 Inledning 177 Typer av intressegrupper 178 Syften och status för intressegrupper 181 Metoder och strategier för intressegrupper 183 Intressegrupper i demokratiska system 186 Intressegrupper i autokratier 187 Intressegrupper och demokratisering 188 Avslutning 189 För vidare läsning 189

11 MASSMEDIER 191 Inledning 191 Utveckling av massmedier 192 Medierna och medborgarna 195 Medier och politiska system 197 Mediernas oberoende 199 Mediesystem 200 Internet och politik 202 Avslutning 204 För vidare läsning 205

12 OPINIONSBILDNING 207 Inledning 207 Opinionsbildning i demokratiska system 208 Valkampanjer som exempel på opinionsbildning i demokratiska system 210 Opinionsbildning i autokratiska system 214 Att undersöka opinioner 216 Finns opinioner eller skapas de? 219

© Författarna och Studentlitteratur

7

Innehåll

Opinionsundersökningar som politik 220 Avslutning 221 För vidare läsning 222

13 POLITISK KULTUR OCH POLITISKA VÄRDERINGAR 223 Politisk kultur 223 En banbrytande studie 225 Effekter av politisk kultur 227 Politisk kultur och demokratisk stabilitet 227 Politisk kultur och demokratisk kvalitet 229 Politisk kultur ur ett vidare perspektiv 231 Politiska värderingar 233 Gamla värderingar 235 Vänster och höger 235 Nya värderingar 236 Postmaterialism 236 GAL-TAN 238 Politisk socialisation: att skapa politiska förhållningssätt 239 Socialisationsprocesser av olika slag 240 Socialisationsagenter 240 Familjen 241 Skolan 242 Vänner 242 Massmedier 243 Andra socialisationsagenter 243 Socialisationens olika faser 243 Socialisation och förändring 245 Regimförändring 246 Speciella händelser och generationsväxling 247 Avslutning 247 För vidare läsning 248

8

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

14 VAL OCH POLITISKT BETEENDE 249 Inledning 249 Frivilligt och arrangerat deltagande 250 Medborgarnas roll 252 Politisk aktivism 254 Valdeltagande 256 Var deltar man? 257 Variation bland demokratiska stater 258 Vem röstar? 260 Deltagande utöver val 262 Trender i politiskt deltagande över tid 264 Valdeltagande 264 Varför sjunker valdeltagandet? 265 Andra former av deltagande 266 Nya kanaler för inflytande 267 Väljarbeteende 268 Den social-psykologiska modellen 270 Social struktur 272 Sakfrågeröstning 276 Väljarbeteende i förändring 278 Väljarbeteende ur ett globalt perspektiv 279 Avslutning 280 För vidare läsning 281

15 KOMPARATIV METOD 283 Inledning 283 Politiska system som helhet eller som variabler 285 Komparativa analyser 287 Kontextuella analyser 290 Samband och kausalitet 291 Jämförelser inom fall 292 Utmaningar vid jämförelse 294

© Författarna och Studentlitteratur

9

Innehåll

Upplägg av studier om politik 297 Komparation i rum och tid 298 Avslutning 300 För vidare läsning 300

REFERENSER 303 Källor från Internet 315

REGISTER 317

10

© Författarna och Studentlitteratur

Förord till den första upplagan Med den här boken vill vi ge en sammanhållen introduktion till hur poli­ tiska system är uppbyggda och hur de fungerar. Boken diskuterar vilken funktion och utformning delarna i politiska system har, men också hur de sammanbinds till helheter. En central idé i boken är samspelet mel­ lan de politiska systemens nivåer: hur de politiska institutionerna bil­ dar ramar för individers politiska handlingar och förhållningssätt, samt hur individer, via olika aktörer och processer, sammankopplas med de politiska institutionerna. Ett annat återkommande tema är att världens länder uppvisar en betydande variation när det gäller det politiska livets former. Det framkommer inte minst när demokratiska och autokratiska system jämförs. I varje kapitel görs försök att synliggöra dessa skillnader, men också de likheter som finns, mellan olika system. Förhoppningsvis ska detta stärka förståelsen om vad som skiljer demokratiska system från autokratiska.

Jämförande studier kan inte bara ge oss kunskap om andra länder, utan också öka förståelsen om vårt eget politiska system genom att sätta det i relation till de alternativ som finns. Att jämföra olika samhällen innebär dock flera utmaningar. För att kunna möta dessa utmaningar presenterar boken begrepp, typologier och verktyg som underlättar dessa jämförel­ ser. Förhoppningen är att det ska göra det enklare för studenterna att göra jämförande studier i samband med uppsatsskrivande, men också öka deras intresse för komparation som perspektiv på politik.

För värdefulla kommentarer och synpunkter på ett tidigt utkast till boken vill vi framföra vårt tack till Hanna Bäck, Joakim Ekman, Jonas Hinnfors, Anders Lidström, Lena Wängnerud och PerOla Öberg. Vi vill även tacka Caroline Boussard och Marianne Lundquist på Studentlitteratur för ett konstruktivt samarbete och för möjligheten att skriva denna bok. Åbo maj 2013 Carsten Anckar Åsa Bengtsson Thomas Denk Lauri Karvonen

© Författarna och Studentlitteratur

11

Förord till den andra upplagan Sedan den första upplagan av den här boken utkom (2013) har flera länder genomgått politiska förändringar. De politiska spelreglerna har förändrats och nya politiska aktörer har fått ökad betydelse. Nya former av politiskt handlande har blivit alltmer framträdande i det politiska livet och medborgarnas politiska värderingar har börjat förändras. I vårt arbete med att revidera boken har vi därför fokuserat på två uppgifter. Den ena har varit att uppdatera uppgifter och exempel, inte minst när det gäl­ ler de globala översikterna och de statistiska sammansättningarna. Den andra har varit att komplettera texten med resultat från nya forsknings­ studier. Såväl de politiska förhållandena som forskningen om dem har utvecklats sedan förra upplagan. Dock är det övergripande syftet med boken detsamma som tidigare: att ge en sammanhållen introduktion till hur politiska system är uppbyggda och fungerar, med förhoppningen att inspirera studenter att göra egna jämförande studier.

Arbetet med revideringen har gått smidigt. En starkt bidragande orsak till detta har ett gott samarbete och stöd från Caroline Boussard och Marianne Lundquist på Studentlitteratur varit. Vi vill därför tacka dem för möjligheten att revidera vår bok och för ett konstruktivt samar­ bete. Ett tack vill vi även rikta till Åsa Hernborg Axelson som har språk­ granskat den nya upplagan.

Carsten Anckar Thomas Denk Lauri Karvonen Åsa von Schoultz

© Författarna och Studentlitteratur

13

Kapitel 1

1 Introduktion Politik är ständigt närvarande. I alla samhällen finns det en uppsättning funktioner som politiken ska fylla. För dessa ändamål finns i sin tur befattningshavare, befogenheter och institutioner som ska se till att ­samhällsuppgifterna sköts. Summan av dessa roller och regelverk kal­ las ett lands politiska system. Politiska system varierar stort världen över.

Denna bok ger en jämförande introduktion till likheter och skillnader mellan olika politiska system och till hur människor agerar inom dessa.

Politik Politik är ständigt närvarande i våra liv vare sig vi vill det eller inte. Att det finns en högskola på en viss ort med en bestämd ämnesmässig inrikt­ ning är ingalunda givet, utan det är allt som oftast resultatet av en poli­ tisk process där många stridiga viljor har brutits mot varandra. Likaså påverkas skolans ekonomi och verksamhet av en politisk reglering som slagits fast i regering och riksdag. När vi väljer mellan olika varor i en affär möts vi av ett produktsortiment vars innehåll och utseende åter­ speglar otaliga politiska beslut på nationell, europeisk och t.o.m. glo­ bal nivå. Även på jobbet och hemma berörs vi kontinuerligt av politiskt bestämda lagar, föreskrifter och normer. Det kan verka en aning skräm­ mande, men faktum är att det finns få situationer i vårt dagliga liv som inte är påverkade av politik.

Kan man då hävda att allt är politik? Så löd ju ett av sextiotalsradika­ lismens slagrop. Är det rent av så – såsom en klassisk feministisk tes gör gällande – att ”det personliga är politiskt”? Den som väljer att ta dessa båda formuleringar bokstavligt får en så generell definition av politik att den blir meningslös. Poängen bör i stället vara att väldigt många saker har en politisk aspekt, men att vissa särskilda krav ska vara uppfyllda för att det ska vara meningsfullt att tala om en politisk företeelse.

Vi kan ta exemplet med högskolan som illustration en gång till. Om någon väljer studier med inriktning mot ekonomi, medan någon annan går in för konststudier, är det en fråga om personliga val som knappast kan kallas politiska. Däremot berör det faktum att samhället väljer att erbjuda en bestämd form av utbildning i en viss del av landet stora grupper av människor; ett sådant beslut är alltså politiskt. Därmed är vi framme © Författarna och Studentlitteratur

15

1 Introduktion

vid en viktig definierande ingrediens hos begreppet politik. Det politiska är socialt eller kollektivt till sin natur, det gäller för alla människor eller för alla inom en given kategori människor (t.ex. barn, studerande, pen­ sionärer) inom ett samhälle. I och med denna kollektiva giltighet har politiken en auktoritativ prägel; de som fattar besluten ska ha makt och myndighet att göra det.

När saker avgörs politiskt sker alltid en fördelning. Är det fråga om t.ex. barnbidrag, satsningar på kollektivtrafik eller regionalpolitik är för­ delningsaspekten konkret; man tar resurser som insamlats i form av skatter och fördelar dem på ett bestämt sätt. Men det kan lika gärna gälla frågor som inte kan mätas i pengar eller ekonomiska resurser. Rättigheter och skyldigheter är typiska sådana exempel. Till exempel har inskränkningar eller utvidgningar i yttrandefriheten ytterst stor betydelse för hur ett sam­ hälle fungerar, men de berör i första hand inte de ekonomiska resurserna. Ändrar man på bestämmelserna om tystnadsplikten för vårdpersonal kan det få samhällskonsekvenser utan att för den skull innefatta beslut om ekonomiska aspekter. Då man talar om fördelning genom politik är det därför lämpligt att använda ordet värden, som ju kan omfatta både eko­ nomiska och icke-materiella frågor.

Dessa aspekter av vad som är politik ingår i den amerikanske stats­ vetaren David Eastons berömda karaktärisering av politik som ”den auktoritativa fördelningen av värden för ett samhälle” (Easton 1953, 129). Idéer, handlingar och institutioner är politiska i den mån de a) är inriktade på hur man officiellt b) avgör frågor som är av betydelse för hela befolkningen eller stora delar av den i c) ett samhälle (vare sig det är en kommun, en nation eller en sammanslutning av stater). Eastons politikdefinition har blivit klassisk. Sex decennier efter att han presente­ rade den använder statsvetare den alltjämt flitigt som en generell defini­ tion av ”politik” (se t.ex. Bäck och Larsson 2006, 25–26, Hinnfors och Oskarson 2007, 12–14).

De som auktoritativt fördelar värden för ett samhälle vill utveckla sam­ hällslivet i en bestämd riktning. Därmed handlar politik alltid, på olika sätt, om styrning – man vill nå vissa mål för utvecklingen och undvika andra. Det råder dock sällan total enighet om den önskvärda riktningen för utvecklingen, utan politik kännetecknas alltid av ett visst mått av kon­ flikt. För att lösa dessa konflikter och bestämma riktningen brukas ofta makt. Har ingen aktör sådana maktresurser, som gör att han eller hon utan vidare kan få sin vilja igenom, behövs förhandlingar och kompromis­ ser. Det är nödvändigt för att nå fram till de beslut som krävs för att en fördelning av värden ska kunna äga rum. Alla dessa nyckelord beskriver karaktäristiska drag hos företeelsen politik.

16

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

POLITIK

Den auktoritativa fördelningen av värden för ett samhälle.

Nyckelord: •

socialt, kollektivt

•

styrning

•

makt

•

konflikt, kompromiss

•

beslut.

Den offentliga politik som vi medborgare berörs av – vare sig det gäller utbildning, vård, ekonomi eller något annat – är alltså ofta resultatet av en komplicerad och inte sällan konfliktfylld process. Innan ett officiellt beslut om en bestämd politisk lösning har kunnat fattas har intressen och värderingar brutits mot varandra. Valda politiker, partier, intresse­ grupper, myndigheter och medborgare har engagerat sig för att uppnå bestämda resultat. Ibland segrar vissa intressen och aktörer över andra, men ofta behövs ett givande och tagande av alla parter för att nå ett beslut. Konkreta förmåner, mätbara i kronor och ören kan stå på spel, men ofta också skilda värderingar och övertygelser. Kyliga intressekalky­ ler är ett ofrånkomligt element i politiken, men de förekommer sida vid sida med ett moraliskt engagemang och en passion för det man tror på.

Politiska system Den politiska verkligheten skiljer sig kraftigt åt mellan världens länder.

Sverige är en parlamentarisk demokrati medan Nordkorea är en kom­ munistisk diktatur. Befolkningen och makthavarna i Sverige lever i en annan värld än vad man gör i Nordkorea. Politiken i de båda länderna fungerar på skilda sätt på snart sagt alla områden; det som är självklart och etablerat i Sverige lyser med sin frånvaro i Nordkorea. Kontrasten mellan världens stater behöver dock inte utmålas utifrån ett så extremt exempel. Även i en långvarig demokrati som USA kan politiken te sig annorlunda och svårbegriplig för den som är van vid de förhållanden som råder i t.ex. Norden.

Desto mer spännande är det att upptäcka att vissa drag, trots de enorma skillnaderna i den politiska verkligheten, går igen hos alla stater. Vilket land vi än talar om måste det finnas personer och organ som har till upp­ gift att skapa regler. Den lagstiftande funktionen är grundläggande för alla politiska system. När reglerna väl har skapats måste de tillämpas; för © Författarna och Studentlitteratur

17

1 Introduktion

detta ändamål finns den verkställande makten. För att regelbrott inte ska passera utan åtgärd behövs dessutom den dömande makten. Samtliga dessa funktioner är grundläggande i alla samhällen och måste ligga i händerna på särskilt utsedda befattningshavare och organ.

De grundläggande funktionerna i ett politiskt system kan i praktiken inte skötas med tillfälliga arrangemang, utan det måste finnas fasta insti­ tutioner som har dem som sin uppgift. Institutioner är således någonting helt centralt i ett politiskt system. Men vad är en institution? Vi kan ta Sveriges riksdag som exempel.

Vi vet att riksdagen i Sverige utövar den lagstiftande makten i riket.

Ytterst konkret kan vi välja att uppfatta riksdagen som en byggnad som 349 valda ombud sitter i. Allt som oftast bortser vi dock från den fysiska inramningen och menar med riksdagen dess ledamöter och organ. Vi kommer dock inte långt i vår förståelse av riksdagens roll som politisk institution om vi inte vet något om dess befogenheter, uppgifter och relation till andra institutioner i staten. Det är t.ex. alldeles avgörande för riksdagens roll i det svenska politiska systemet att regeringsformen1 stad­ gar följande: ”Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet” (6 kap. §5). Därmed etablerar regeringsformen den parlamentariska prin­ cipen att regeringen ska ha förtroende hos majoriteten av riksdagsleda­ möterna som en grundval för svensk politik. Om en sådan regel inte fanns skulle riksdagens roll i det politiska systemet vara radikalt annorlunda.

Just så förhåller det sig i presidentstyrda stater, som t.ex. USA. Här är den verkställande makten, d.v.s. presidenten och den regering han eller hon leder, inte beroende av den lagstiftande församlingens majoritet.

Presidenten i USA är vald av folket och kan inte, annat än under helt exceptionella förhållanden, avsättas av kongressen. Detta till skillnad från en parlamentariskt styrd stat som Sverige, där riksdagens majoritet när som helst genom ett misstroendevotum kan avsätta statsministern. I det amerikanska systemet utgör i stället maktdelning huvudprincipen; den lagstiftande och verkställande makten är klart åtskilda med små möjlig­ heter att ingripa i varandras arbete (närmare om skillnaderna se kapitel 5). Dessa båda funktioner finns både i Sverige och USA, men de regler som definierar förhållandena mellan dem skiljer sig åt.

Ett alldeles centralt syfte med denna bok är att systematisera och sam­ manfatta variationen i politiska institutioner världen över. Då vi disku­ terar och definierar institutioner bör vi dock inte primärt tänka på vilka som sitter på olika poster, utan på vilka regler som styr institutionernas 1 Regeringsformen (antagen 1974) är den av de svenska grundlagarna som i första hand reglerar rikets politiska institutioner.

18

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

befogenheter och relationer till varandra. Ett politiskt system – eller ett statsskick – kan just sägas vara summan av ett lands politiska institutioner och relationerna mellan dem.

POLITISKA SYSTEM

Summan av ett lands politiska institutioner.

Aspekter av politiska institutioner: •

funktioner

•

befogenheter

•

relationer till andra institutioner.

Institutioner är en central del av det politiska livet i ett samhälle, men de utgör trots detta bara en viss del av det. Politiken förmedlas oftast till människorna genom en rad mellanhänder. De politiska partierna, tillsam­ mans med intresseorganisationerna, spelar här en central roll. Medierna har dessutom med tiden fått en allt större betydelse. Genom dem har en betydande del av den kunskap om politik som når medborgarna filtrerats och därigenom har denna kunskap fått en utformning som är karaktäris­ tisk för mediesamhället. Det finns också en rad informella nätverk som kan ha stor betydelse som kontaktlänk mellan människor och politik.

I många samhällen spelar t.ex. etnisk och religiös tillhörighet stor roll, i andra har politiken starka inslag av ett maktspel mellan mäktiga kla­ ner. Till och med rent kriminella organisationer, som maffian, kan ha politiskt inflytande. Det är således viktigt att betona att de formella institutionernas betydelse sällan kan förstås utan kännedom om sam­ hällets särdrag.

Samhället består av människor och politiken ska åtminstone i princip finnas till för människorna. Utan att förstå människornas – både indivi­ ders och gruppers – relation till och roller i politiken blir förståelsen av det politiska livet bristfällig. Hur formas då en individs relation till poli­ tiken och dess institutioner? Hur skapas politiska attityder, värderingar och åsikter? Vad avgör graden av en persons politiska intresse och aktivi­ tet? Hur bildas grupper och opinioner i det politiska livet? På alla dessa frågor kan forskningen ge svar som visar på vissa generella mönster. Det är därför en viktig uppgift för denna bok att visa på sådana regelmässig­ heter. Samtidigt är det en central poäng i boken att individer och grup­ per alltid lever och handlar i ett sammanhang. När man agerar i politiken gör man det inom ramen för landets politiska system, med dess centrala institutioner som riktmärken. Åtminstone i demokratiska samhällen, där formella institutioner inte © Författarna och Studentlitteratur

19

1 Introduktion

utan vidare kan förbigås, måste politikens aktörer ta hänsyn till det politiska systemets sätt att fungera. I parlamentariska länder, såsom Storbritannien, kan en majoritetsregering räkna med att dess lagförslag blir godkända.

I USA däremot måste förslagen godkännas i kongressens bägge kamrar, vilka dessutom ofta har skilda partipolitiska majoriteter. Den institutionella uppbyggnaden har alltså stor betydelse för de strategier som de politiska aktörerna tillämpar. I vissa system får majoriteten enkelt sin vilja igenom, i andra krävs förhandlingar och kompromisser. Vad, d.v.s. vilka intres­ sen och värderingar, olika politiker och grupper driver bestäms oftast av faktorer utanför institutionerna. Exempel på potentiella konflikter som kan mobilisera individer och grupper att agera politiskt är relationerna mellan arbetsmarknadens parter, olika etniska grupper, olika landsändar, klaner eller rivaliserande kommersiella intressen. Konflikterna i sig exis­ terar vanligtvis oberoende av institutionerna. Hur olika aktörer väljer att driva sina intressen, vilka strategier som är effektiva, påverkas däremot starkt av den institutionella uppbyggnaden.

På motsvarande sätt färgas medborgarnas förväntningar och attityder starkt av karaktären hos de omgivande politiska institutionerna. I ett presidentstyrt system tenderar väljarna att värdesätta starka ledare och fästa stor uppmärksamhet vid presidentkandidaternas person. I ett land med majoritetsval – såsom Storbritannien – förväntar sig medborgarna i stället att ett parlamentsval ska utpeka ett segrande parti som övertar regeringsmakten och som i sin tur kan betraktas som ansvarigt för den förda politiken fram till nästa val. Är valsystemet däremot proportionellt, vilket gäller för de flesta andra europeiska länder, tenderar väljarna att betona representativitet, d.v.s. att parlamentets partisammansättning så fullständigt som möjligt ska återspegla partisympatierna hos väljarkåren.

Beroende på institutionernas utformning betonar således befolkningen även i stabilt demokratiska stater olika aspekter av politiken. Det vi ibland kallar ett lands politiska kultur föds till stor del i mötet mellan medbor­ garna och det politiska systemet. Den här boken vill i största möjliga utsträckning betrakta medborgarna i det sammanhang som de politiska institutionerna skapar.

Jämförande politik Jämförande politik, på engelska comparative politics, är en etablerad gren inom statsvetenskaplig forskning och undervisning. Det finns vetenskap­ liga tidskrifter med denna inriktning och på statsvetenskapliga kongresser är området väl företrätt. Dessutom erbjuder stats­vetenskapliga institu­ tioner vid universitet och högskolor kurser i det komparativa studiet av politik. Att detta är fallet är ingen tillfällighet; området anses centralt i

20

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

statsvetenskapen som helhet. En betydande del av den statsvetenskapliga kunskapen kan vinnas enbart med hjälp av en jämförande ansats.

Det kan vara lätt att föreställa sig att en allsidig förståelse av de poli­ tiska förhållandena i t.ex. Sverige förutsätter att man borrar väldigt djupt i detaljerna i svensk politik. I en mening stämmer detta givetvis. För att vara expert på svensk politik förutsätts naturligtvis grundliga detaljkun­ skaper om just Sverige. Samtidigt är det uppenbart att en forskare som bara bekantar sig med svenska förhållanden riskerar att inte se skogen för alla träden. För att få kunskap om vad som är unikt eller specifikt svenskt, vad som placerar Sverige i samma kategori som en rad andra stater, men inte alla, eller vad som är gemensamt för alla politiska ­system, måste man jämföra Sverige med andra stater. Då någon säger att något är unikt eller mer eller mindre spritt bland världens stater är det uttryck för en generalisering, och generaliseringar kan inte formuleras på basis av ett enda fall. De förutsätter att tillräckligt många fall jämförs med varandra.

Eftersom det mest centrala syftet med vetenskap just är att frambringa generellt giltig kunskap är det därmed lätt att förstå att jämförelsen hör till forskningens grundarsenal.

Jämförelser är i själva verket grundläggande för nästan all vetenskap­ lig forskning. När läkarvetenskapen vill ta reda på hur och varför en viss sjukdom uppkommer jämförs sjuka individer med friska. När historie­ vetenskapen undersöker varför någonting en gång inträffade kartlägger den förhållanden som förändrades innan den aktuella händelsen ägde rum Och när statsvetare vill ta reda på om länders ekonomiska utveck­ lingsnivå påverkar hur demokratiska länderna är, jämför de länder med olika utvecklingsgrad för att se om demokratinivån systematiskt hänger samman med graden av ekonomisk utveckling.

Det kan således förefalla som om jämförelse är någonting grund­ läggande för vetenskaplig forskning i allmänhet. Därmed bör jämförande politik också ses som ett nästan allomfattande fält inom statsveten­skapen.

I en mening är detta helt riktigt; en väsentlig del av statsvetenskapen opererar med olika typer av jämförelser. I praktiken har uttrycket jäm­ förande politik dock kommit att avse forskning där man samtidigt gran­ skar politiken i flera stater. Sådana studiers yttre kännetecken kan emel­ lertid variera en hel del.

En ytterlighet utgörs av brett upplagda statistiska analyser av värl­ dens samtliga stater, en annan av intensiva och detaljrika jämförelser av en handfull länder. Valet av de länder som jämförs med varandra är då inte ett självändamål, utan fallen väljs utifrån de vetenskapligt intressanta frågor som forskarna vill belysa. Inget land är per definition intressant i sig, utan bara som ett mer eller mindre lyckat exempel på de frågor som ska analyseras. Annorlunda uttryckt – det är inte län­ © Författarna och Studentlitteratur

21

1 Introduktion

derna som sådana som är studieobjektet för jämförande politik i den här typen av studier, utan de analytiska fenomenen. Forskarna jämför inte låt oss säga Sverige och Frankrike med USA och Argentina för att de är intresserade av dem i största allmänhet, utan för att de t.ex. kan möjliggöra en jämförelse mellan enhetsstater och förbundsstater. Valet av fall är med andra ord centralt viktigt för den som vill använda den jämförande metoden på ett korrekt sätt. Därför är ytterligare ett mål för denna bok att beskriva hur jämförande studier går till och hur den jämförande metoden ska tillämpas.

Om denna bok Bokens innehåll och uppläggning reflekterar den syn på politiska system som presenterats i detta introduktionskapitel. Dess forskningsobjekt är analytiska dimensioner på politiska system snarare än enskilda stater som sådana. Perspektivet är i princip globalt, vilket i många stycken ställer höga krav på det empiriska materialet. Boken tar sikte på såväl politiska system som individers roller och beteende i dem. Vidare vill den inte bara vara ett exempel på en tillämpning av jämförande metod, utan även erbjuda en introduktion till användning av denna.

Fokus I denna bok studeras ett stort antal stater. Samtidigt är det viktigt att understryka att den inte utgör en faktasamling om namngivna länder.

Om läsaren söker en systematisk uppsättning med avsnitt om enskilda stater så ingår inte en sådan. Det är med andra ord politiska system och deras dimensioner som är föremålet för den här boken, inte enskilda stater som sådana. De fenomen som utgör dimensioner av det politiska systemet är dock egenskaper hos olika stater – egenskaper som kan variera från stat till stat. Därför måste givetvis en mängd stater grans­ kas för att det ska vara möjligt att dra slutsatser om dem. Emellertid är det viktigt att dessa slutsatser handlar om analytiska fenomen, d.v.s. statsskick och deras delar, snarare än om staterna i sig. Bokens upp­ läggning baserar sig därför just på en systematisk genomgång av sådana analytiska fenomen. Därmed står den i kontrast till många arbeten på området som betraktar politiska företeelser land för land eller region för region (Bågenholm och Demker 2007; Kesselman och Krieger 2009; Denk och Anckar 2018).

22

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

Spännvidd Boken har en global utblick. Dess grundläggande ambition är att för­ medla generell kunskap om politiska system. Därmed ställs krav på ett mycket omfattande faktaunderlag, vilket gör att bokens empiriska mate­ rial i många stycken måste omfatta världens samtliga stater. Med det sagt finns det anledning att samtidigt konstatera att det i praktiken långtifrån alltid är meningsfullt att inkludera samtliga stater i alla jämförelser. Om syftet t.ex. är att säga något om skillnaderna mellan presidentstyrda och parlamentariska stater är det givetvis förnuftigt att endast inkludera de stater som hör till någondera kategorin. Men som helhet har boken ett perspektiv som omspänner hela världen.

Bokens inriktning på institutioner gör att det globala perspektivet blir en utmaning. Eftersom världens stater är en synnerligen brokig skara i politiskt avseende måste vi, när vi riktar uppmärksamheten mot politiska institutioner och de lagar och normer som styr dem och reglerar deras relationer till andra institutioner, vara medvetna om att reglerna betyder olika mycket i olika stater. I en lång rad stater går det med ganska stor säkerhet att räkna med att institutionerna och regelverken respekteras, att de faktiskt har den roll som föreskrivs i grundlagen och andra författ­ ningar. I andra fall är det nästan lika säkert att de inte utgör mycket mer än en kuliss och att den faktiska maktutövningen äger rum utanför och oberoende av institutionerna. Detta faktum kan uttryckas på ett annat och mer konkret sätt. Om en stat är demokratisk, och särskilt om den har varit stabilt demokratisk under en lång tid, kan vi anta att institutionerna fungerar i stort sett såsom reglerna föreskriver. Om en stat däremot styrs diktatoriskt finns det en stor risk att de formella reglerna och procedurerna när som helst kan åsidosättas genom de verkliga makthavarnas ingripande.

Det enklaste vore givetvis att inskränka perspektivet till fungerande demokratier. Dock vore det en stor förlust eftersom icke-demokratiska stater är ett minst lika intressant studieobjekt som stabila demokratier.

I själva verket har statsvetenskapen i alltför stor utsträckning tenderat att koncentrera sig i huvudsak på stater där de demokratiska principerna respekteras. Det finns dock politik i både demokratiska och icke-demo­ kratiska stater, vilket gör att statsvetenskapen, om den önskar framstå som en vetenskap om politik, bör ägna båda typerna av stater vederbör­ lig uppmärksamhet.

I denna bok analyseras därför både demokratiska och icke-demokratiska stater. Vissa jämförelser kan omfatta alla stater oavsett graden av demo­ krati. I andra fall är det mer meningsfullt att behandla demokratier och auktoritära stater separat, om det är uppenbart att ett visst drag hos det politiska systemet eller i det politiska livet bäst kan förstås mot bakgrund av hur demokratiska eller autokratiska staterna är. © Författarna och Studentlitteratur

23

Carsten Anckar är professor i statskunskap, särskilt jämförande politik vid Åbo Akademi. Thomas Denk är professor i statskunskap vid Örebro universitet.

Lauri Karvonen är professor emeritus i statskunskap vid Åbo Akademi. Åsa von Schoultz är professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Komparativ politik Institutioner och beteende Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de frågor som behandlas i Komparativ politik. Utöver en presentation av grundläggande begrepp och metoder jämförs centrala institutioner, som till exempel parlament, regeringar och statsformer, samt aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och media.

Därtill görs jämförelser mellan medborgares politiska beteenden, politiska kulturer och värderingar.

Bokens perspektiv är globalt och den studerar ett stort antal stater, men det är politiska system och deras dimensioner som står i fokus, inte enskilda stater som sådana. Syftet med boken är att ge läsaren en förståelse för hur politiska system är uppbyggda och fungerar, samt hur dessa system varierar världen över.

I denna andra upplaga har de globala översikterna uppdaterats och nya forskningsresultat har beaktats. Komparativ politik riktar sig till studenter i statsvetenskap eller andra ämnen där en förståelse för politik och olika länders politiska system har en central roll.

Tillsammans med Komparativ politik. Tio olika politiska system (Studentlitteratur 2018) ger böckerna studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån teoretiska och empiriska perspektiv.

Andra upplagan

Art.nr 35754

studentlitteratur.se