9789144127958 by Smakprov Media AB

FLICKOR MED AUTISM OCH ADHD En guidebok för föräldrar och professionella

Maria Bühler

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40099 ISBN 978-91-44-12795-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Adam Helles Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Göran Alfred Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

I N N E HÅLL

F Ö R O R D AV A D A M H E L L E S 9 F Ö R O R D AV L I N A L I M A N 11 I N L E D N I N G 13 Bokens uppläggning

Tack!

Ordlista

1. Beskrivning av adhd och autism

Vad är adhd?

Vad är autism?

En kort beskrivning av begreppet essence

Sammanfattning

2. Förekomst av adhd och/eller autism bland flickor

Hur vanligt är det med adhd och autism bland flickor?

Hur vanligt är det med adhd hos flickor?

Underdiagnostisering av flickor

Behov av flick-specifika frågor

Svenny Kopp och Flickprojektet

Skillnader minskar med åldern

Hormonell påverkan

Svenska förhållanden

Sammanfattning av adhd-prevalens hos flickor

Hur vanligt är det med autism hos flickor?

Könskvot

Finns det biologiska skillnader ...

… eller är det svårare att upptäcka kvinnlig autism – maskeringshypotesen

Den kvinnliga fenotypen

Vad säger kvinnorna själva?

Risk för ökad ohälsa om vi missar kvinnorna

Sammanfattning av autism-prevalens hos flickor

Autism och adhd – en inte ovanlig kombination

Essence – igen

Sammanfattning

3. Autism och adhd på funktionsnivå Exekutiva funktioner

53 53

Exekutiva funktioner och adhd

Exekutiva funktioner och autism

Svårigheter främst kopplade till adhd

Emotionell impulsivitet

Hjärnans skärmsläckare

Allergi mot att ha tråkigt

Svårigheter främst kopplade till autism

Perceptionskänslighet

Smärtkänslighet

Central koherens eller sammanhangsförståelse

Theory of mind/mentalisering

Ett nytt sätt att se på funktion?

Könsskillnader och funktion

Sammanfattning

4. Hur mår flickor med autism och/eller adhd?

Om att ta del av forskning om psykisk ohälsa

Lina Limans historia – igen

Adhd, autism och stress

Sociala energi-hypotesen

Samsjuklighet vid adhd

Samsjuklighet vid autism Sammanfattning av samsjuklighet Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/borderline

103 105 106

Adhd och EIPS

106

Autism och EIPS

107

Ätstörningar

109

Trauma, NPF och flickor

110

Trauma och/eller NPF

113

PTSD

114

Självskadebeteende

116

Svårigheter att sätta ord på känslor

117

Heldygnsvård/placerade barn och unga

119

Att vara anhörig till någon som mår dåligt

120

Stress-sårbarhetsmodellen

127

Sammanfattning

133

5. Vänskap och autism/adhd hos flickor

137

Autism och vänskap

137

Skillnader mellan flickors och pojkars lek

140

Kön är viktigare än diagnos

141

Yngre flickor och lek

143

Slutsatser av vänskapsrelationer för flickor med autism

145

Social färdighetsträning

146

Att hitta likasinnade

146

Att ge verktyg

148

Adhd och vänskap Insatser som hjälper Sammanfattning

6. Hur funkar skolan för flickor med autism och/eller adhd? Adhd och skolan

152 156 157

161 161

Tydliggörande pedagogik

166

Den fysiska lärmiljön

167

Sammanfattning av adhd och skola

170

Autism och skola

171

Vad behöver elever med autism?

173

Pathological demand avoidance – PDA

177

Strategier som fungerar vid PDA

179

Sammanfattning av autism och skola

182

Röster från föräldracirkeln

183

Sammanfattning

191

7. Att vara anhörig

195

Stress hos föräldrar

195

Innan barnet får en diagnos

196

När barnet fått en diagnos

201

Efter diagnos

204

Tonår och pubertet

208

Röster från föräldracirkeln

210

Att vara syskon till en flicka med autism och/eller adhd

219

Sammanfattning

223

8. Flickor med autism och/eller adhd – utredning och diagnos

227

Varför behövs utredning?

227

Vad bör ingå i en utredning?

230

Autismspecifika instrument

231

Adhd-specifika instrument

235

En utredares funderingar

236

Röster från föräldracirkeln

240

Sammanfattning

241

S L U T O R D 243 Röster från föräldracirkeln

R E F E R E N S E R 249 R E G I S T E R 259

245

I N LE D N I N G

Varför vill man skriva en bok om flickor med autism och/eller adhd? Jag har i många år arbetat med utredning av barn och unga, och ganska tidigt började jag fundera på hur det kom sig att så få flickor var remitterade till utredning Jag funderade även på att symtombilden för flickor såg annorlunda ut. Det har också under mitt yrkesliv varit svårt att hitta böcker eller artiklar om flickor med autism och/eller adhd. Mycket är skrivet om både autism och adhd, men när man granskar till exempel vetenskapliga artiklar i ämnet så bygger de ganska ofta på urvalsgrupper som domineras av män/pojkar. Även när det kommer till böcker om autism och adhd utgår beskrivningarna som ges främst från pojkar. Frustrationen över att det varit så svårt att hitta litteratur och artiklar om flickor med autism och adhd gjorde att jag bestämde mig för att skriva den här boken. Den vänder sig till föräldrar, anhöriga och personal som kommer i kontakt med flickor med autism och/eller adhd. I den här boken försöker jag sammanfatta en del av den forskning som finns om autism och adhd generellt, men med specifikt fokus på flickor. Boken bygger också på intervjuer med människor som har kunskap och erfarenheter som är relevanta för ämnet. Under hösten 2018 höll jag tillsammans med Sara Kvist (funkismamma och föreläsare) en föräldracirkel bestående av föräldrar till flickor med olika neuropsykiatriska diagnoser (eller under utredning). I slutet av varje träff hölls en fokusgrupp som leddes av psykologstudent Elina Wessman, och från det material hon 13

Bokens uppläggning Det finns naturligtvis oändligt många infallsvinklar och områden som man kunde behandlat i en bok om autism och/eller adhd hos flickor. Jag hoppas att kunskapen och litteraturen i ämnet växer och att kommande böcker kompletterar den bok jag har skrivit. I denna bok har jag valt ut följande områden: Ǝ Ǝ

beskrivning av autism och adhd förekomst av autism och/eller adhd hos flickor 14

i n L e dn i ng

samlade in och sammanställde har jag valt ut de delar som är relevanta för boken. I boken försöker jag föra samman forskning med egna upplevelser från föräldrar, flickorna själva, samt professionella inom olika områden. Jag är övertygad om att växlingen mellan forskning, som ibland kan vara snårig och motsägelsefull, och inifrånperspektivet från flickorna själva och deras anhöriga, samt från professionella som jobbar inom fältet (inklusive från mig själv), är det bästa sättet att öka på vår kunskap och förståelse. Boken har ett tydligt vardagsperspektiv, med den underliggande utgångspunkten: ”Hur blir vardagen för flickor med autism och/eller adhd?” Mitt mål har varit att undersöka och belysa hur det är att vara flicka och leva med dessa funktionsnedsättningar, och sätta särskilt fokus på vissa områden som blir lite extra utmanande för dessa flickor. Bokens första delar fokuserar på hur vanligt förekommande autism och adhd är hos flickor, och hur flickorna mår och har det i vardagen. Dessa kapitel är lite mer ”forskningstunga”. Om man tycker detta är jobbigt kan man börja längre fram i boken. Kapitlen om vänskap, skola och att vara anhörig har ett tydligare erfarenhetsperspektiv, så dessa kapitel kan upplevas som enklare att läsa. Det sista kapitlet handlar om utredning av autism och/eller adhd. Detta kapitel riktar sig till viss del till utredande personal, men även till andra som är nyfikna på vad som är viktigt att tänka på när man utreder just flickor.

Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ Ǝ

autism och adhd på funktionsnivå psykisk hälsa hos flickor med autism och/eller adhd vänskap och lek skola att vara anhörig till en flicka med autism och/eller adhd utredning av flickor med autism och/eller adhd.

Tack! Den här boken hade inte blivit av om det inte hade varit för några viktiga personer. Susanna Magnusson, förläggare på Studentlitteratur, har varit ett ovärderligt stöd när modet har sviktat av och till. Tack för din tro på denna bok och dina värdefulla synpunkter. Adam Helles, psykolog och forskare som har fackgranskat boken, gjorde en viktig insats att få till fakta och forskning på rätt sätt. Tack för att du hjälpte mig att få ordning på ett emellanåt spretigt material! Tack till alla dem som frikostigt har ställt upp och bidragit med material till boken: Stina Hindström, Agneta Björck, Anna Backman, Joanna Lundin, Cajsa Jahn, Elin Erkenswick samt de föräldrar som ingick i föräldracirkeln hösten 2018 (och tack Sara Kvist som ledde cirkeln tillsammans med mig!). Tack till Terese Österholm för fina illustrationer i boken. Tack till min sambo, Niclas Rasmusson, för att du har funnits vid min sida under hela processen och stått ut med mina perioder när jag har gått in min skrivbubbla. Och inte minst, tack till alla föräldrar, barn och vuxna kvinnor med autism och/eller adhd som har lärt mig så mycket om hur det är att leva med autism och/eller adhd! Under tiden jag intresserat mig för flickor med autism och/eller adhd har min egen dotter (när detta skrivs 15 år) fått sin adhddiagnos. Hennes resa fram till att få en diagnos liknar i mångt och mycket andra flickors resa för att få diagnos. Att hjälpa min dotter att må så bra som möjligt och få rätt hjälp har naturligtvis varit en stark drivkraft i arbetet att lära mig mer och fördjupa mig i ämnet flickor med autism och/eller adhd. Trots allt har min dotter i n L e dn i ng

varit den bästa läraren och den som har gett mig den djupaste förståelsen för hur det är att leva med adhd. Den här boken skriver jag därför allra mest till dig, älskade Ella Bühler!

Ordlista Autister: det har av och till varit mycket diskussion kring vad man bör kalla en individ som har diagnosen autism. När denna bok skrivs är det tydligt att många människor med autism själva kallar sig – och önskar bli kallade för – autister. Därför använder jag detta begrepp på sina ställen i boken. Funktionsvariation: ett omdebatterat begrepp som vissa tycker mycket om, och vissa inte tycker om alls. Begreppet handlar om att vi alla har en uppsättning funktioner (att kunna planera sin vardag är t.ex. en funktion). Funktionerna varierar från individ till individ. Om vissa funktioner är nedsatta till den grad att det påverkar vardagen negativt pratar man om en funktionsnedsättning (som adhd och autism är). IF: intellektuell funktionsnedsättning. Det som tidigare kallades för utvecklingsstörning. En individ med IF har svårt med all information som är teoretisk och abstrakt. Neurotypiker: vanligt förekommande ord för individ utan någon känd diagnos. Ordet kommer från den skillnad som ibland görs mellan individer med typisk kontra icke-typisk utveckling. Detta språkbruk har uppkommit som en reaktion mot användning av ord som normal kontra onormal, vilka känns mer värdeladdade. NPF: förkortning av begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är ett samlingsbegrepp för diagnoser som adhd, autism, Tourettes syndrom, tvångssyndromtill exempel.

i n L e dn i ng

Här förklaras ord som ofta används i texten.

K apiteL 1

Beskrivning av adhd och autism Vad är adhd? Fall av adhd har dokumenterats ända sedan slutet av 1700-talet. I dagens debatt pratas det inte sällan om att adhd är en ”modediagnos” och något som skulle ha uppstått i vårt moderna, stressiga samhälle, men adhd har alltså funnits och dokumenterats i mer än 200 år. Det finns dock en ökning av prevalenssiffror under de senaste tio åren, och somliga forskare anser att vi behöver vara vaksamma på dessa så att det inte sker en överdiagnosticering (Rydell m.fl., 2018). Under de senaste tio åren har medvetenheten och kunskapen om adhd ökat, vilket kan ha lett till att fler får diagnos, men det kan också vara så att utredande personal bedömer var gränsen för diagnos går på ett sätt som gör att fler får diagnos i dag än för tio år sedan. Adhd kännetecknas av symtom som bristande uppmärksamhet och/eller hyperaktivt/impulsivt beteende. Hos yngre barn är det vanligare med hyperaktivitet och impulsivitet och hos ungdomar är det vanligare med ouppmärksamhet och ”inre” rastlöshet. Många små barn kan verka både hyperaktiva och impulsiva, och man kan tro att det skulle vara omöjligt att diagnosticera små barn med adhd. Men ett krav för diagnosen är att symtomen ska leda till en funktionsnedsättning i vardagen. Om alla 3-åringar är ungefär lika rastlösa efter 30 minuters sångstund på förskolan så kan man inte säga att det är en funktionsnedsättning. Men om Krassimira ramlar baklänges och börjar åla iväg på golvet efter

1 Adhd primärt bristande uppmärksamhet. Vid denna diagnos har individen bara symtom på ouppmärksamhet. 2 Adhd primärt hyperaktivt/impulsivt beteende. Vid denna diagnos har individen bara symtom på hyperaktivt/impulsivt beteende. 3 Adhd av kombinerad typ. Vid denna diagnos har individen symtom på både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/ impulsivitet. Adhd av kombinerad typ är den vanligaste diagnosen. Adhd primärt bristande uppmärksamhet kallades tidigare ADD, vilket fortfarande används i dagligt tal. Det är dock inte någon officiell diagnos, precis som Aspergers syndrom inte heller är det längre. Forskare uppskattar att 3–7 procent av alla individer har adhd (Gillberg, 2018) Det finns studier som pekar på att siffrorna 20

1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

bara fem minuter, och detta händer nästan varje gång förskolan ska ha sångstund, då börjar det bli mer av en funktionsnedsättning i vardagen. Man måste jämföra med jämnåriga och tänka vad andra i samma ålder brukar klara av. Om barnet jag har framför mig tydligt sticker ut från jämnåriga kan det handla om en funktionsnedsättning, till exempel adhd. Individer med adhd skiljer sig åt när det gäller teoretisk begåvning. Individer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) kan ha adhd, och det kan även individer som har hög intellektuell begåvning. I själva kriterierna för att ställa diagnosen adhd ingår inte svårigheter med samspel och kommunikation, men överlappningar mellan adhd och autism är vanligt. Diagnosen adhd genomgick inte så stora förändringar från diagnosmanualen DSM-IV till DSM-5 som diagnosen autism gjorde (se nedan). Den stora förändringen när det gäller adhd var att ålderskriteriet, när symtomen skulle ha gjort debut, sköts upp från 7 års ålder till 12 års ålder. Det finns tre olika adhd-diagnoser:

kan vara högre. I USA visar forskningsresultat att så många som 9,4 procent av barnen i åldern 2–17 år har fått en adhd-diagnos (Danielsson m.fl., 2018). Enligt samma studie ligger siffrorna för vuxenpopulationen runt 3–4 procent. De lägre siffrorna i vuxenpopulationen förklaras av forskarna med att en del som fått diagnosen adhd som barn inte har en funktionsnedsättning på samma sätt i vuxen ålder. Man kan ha kvar symtom och till exempel uppleva en inre rastlöshet, men man kanske har hittat strategier som gör att symtomen inte blir en funktionsnedsättning på samma sätt, och då uppfyller individen heller inte alla kriterier för en diagnos. Orsakerna till adhd är ungefär desamma som vid autism. Adhd anses vara ett höggradigt genetiskt tillstånd; tvillingstudier har visat en ärftlighet på 60–80 procent. Andra riskfaktorer för adhd anses vara påverkan under graviditeten (t.ex. alkoholeffekter), extrem prematurfödsel samt andra (medicinska) påverkansfaktorer under den första tiden i livet. Det finns medicinsk behandling vid adhd som har visat sig ha god effekt på kärnsymtomen. Som tillägg till detta rekommenderas anpassningar i miljön, precis som vid autism. I skolan behövs ofta specialpedagogiska insatser för att hjälpa elever med adhd på rätt sätt. Man pratar ibland om vikten av olika beteendeterapeutiska för att träna på vissa beteenden. Det är av stor vikt att dels ta ställning till individens egen önskan och delaktighet i beslutandet av dessa insatser, dels balansera träning med anpassningar. En adhd-vänlig omgivning leder till mindre stress och problemskapande beteende och är ofta något som efterfrågas av individer med adhd själva.

Vad är autism? Grunden i autism är tidigt debuterande och omfattande svårigheter med ömsesidighet och samspel, tillsammans med avvikelser i beteendet, till exempel repetitivt/stereotypt beteende, och/eller avvikelser i sensorik (hur olika sinnesintryck upplevs). Personer 1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

1 samspel, kommunikation och/eller ömsesidighet 2 repetitivt/stereotypt beteende och/eller avvikelser gällande sensorik.

1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

med autism har svårt att initiera och upprätthålla kontakt och samspel, och detta yttrar sig ofta både verbalt (tal) och icke-verbalt (kroppsspråk, gester, ögonkontakt). Hos små barn brukar dessa svårigheter synas i leken på olika sätt och hos äldre barn handlar det ofta om missförstånd i kommunikationen och svårigheter att umgås med andra på ett avslappnat sätt. Det repetitiva/stereotypa beteendet kan handla om att personer med autism har stort behov av rutiner för hur saker ska göras (t.ex. måste frukosten dukas fram på ett visst sätt varje dag, påklädningen ske i en viss ordning osv.) eller att de har olika stereotypa rörelser som de behöver få utföra (vanliga rörelser är snurrande rörelser, att rada upp leksaker, röra hela kroppen på ett visst sätt osv.). De stereotypa rörelserna kan övergå i ”stimming”, vilket är ett uttryck för att beskriva repetitivt/stereotypt rörelsemönster som pågår över en längre tid. Stimming kan vara stressreducerande för individen själv, men kan upplevas störande av omgivningen. Avvikelser i sensorik handlar om under- eller överkänslighet för olika former av sinnesintryck. Till exempel är det vanligt att autister är ljud-, syn-, smak- eller luktkänsliga. Många barn har svårt med konsistens, lukt och smak av mat, vilket kan bli ett förhållandevis stort problem om detta inte identifieras. En hel del barn och unga med autism är också underkänsliga för sinnesintryck, till exempel kyla och smärta. Det finns många historier om barn och unga som har gått omkring med blödande skavsår och till och med brutna ben utan att omgivningen har upptäckt det för att barnet/den unge inte har uttryckt smärtupplevelse. För en autismdiagnos ska det alltså finnas annorlunda funktion när det gäller:

När läkare/psykolog ställer diagnosen autism utgår de från diagnosmanualer. Den mest kända diagnosmanualen är DSM (The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som används över hela världen (i Sverige används även International Statistical Classification of Diseases and related Health Problems-10 på sina ställen, bl.a. inom BUP). Tidigare användes DSM-IV och i denna manual fanns flera olika autism-diagnoser. De vanligaste då var autistiskt syndrom och Aspergers syndrom. I och med införandet av den nya DSM-5 år 2013 slogs alla olika autism-diagnoser ihop till en enda och nu benämns allt autism. Aspergers syndrom används dock fortfarande i dagligt tal (och finns även med i ICD-10). Ofta gäller denna diagnos individer med högre intellektuell och kommunikativ förmåga. Man brukar prata om autismspektrum, som ett paraplybegrepp. Det innebär att autism som diagnos har stor spännvidd och täcker in både individer med svår intellektuell funktionsnedsättning (kallades tidigare utvecklingsstörning) och individer med hög intellektuell begåvning. Autism kan se ut på många sätt, men kärnan är alltid svårigheter med socialt samspel och ömsesidighet, samt beteendeavvikelser. Autism förekommer hos ungefär 1 procent av hela befolkningen runt om i världen (Gillberg, 2018). Nyare studier har dock funnit siffror som närmar sig 1,5 procent; framför allt har man i vissa studier sett en ökning i gruppen tonåringar utan IF (Idring m.fl., 2014). När det gäller orsaker till autism så har forskare i studier kunnat belägga att autism är ett ärftligt tillstånd som i högsta grad styrs av genetik. Övriga riskfaktorer handlar om (extrem) prematurfödsel eller andra faktorer under den allra första tiden i livet. Autism kan inte botas. Insatser handlar i stället om att försöka anpassa miljön runt individen så att tillvaron blir lättare att hantera. Specialpedagogiska insatser brukar vara viktiga under skoltiden. Beteendeterapeutiska insatser kan vara till hjälp för enstaka svårigheter som individen vill hitta strategier att hantera. Det kan dock finnas en risk med för stark betoning av träning 1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

när det gäller individer med autism. Det behöver alltid finnas en balans mellan träning och anpassning av omgivningen. Om samhället blir mer autismvänligt försvinner ofta en del av de beteendesvårigheter som kan uppstå till följd av stress och ångest av att leva i en alltför kravfylld miljö. Diskussionen om träning kontra anpassning utvecklas mer i kapitlet som handlar om vänskap.

Redan nu bör några ord nämnas om begreppet essence vilket har lanserats av professor Christopher Gillberg (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations). Essence handlar om kunskapen att många symtom som ingår i till exempel autism och adhd överlappar varandra, och att förekomst av flera olika diagnoser nästan är mer regel än undantag. Christopher Gillberg vill med sitt begrepp essence sätta sökljuset på just detta fenomen och få oss att tänka bredare, inte minst när det gäller små barn. Hans tes, som bygger på omfattande forskning, är att ett litet barn som har någon form av utvecklingsavvikelse (det kan handla om motorik, språk, lek, samspel, uppmärksamhet t.ex.) ofta har eller utvecklar utvecklingsavvikelser inom något annat område också, längre fram. Gillberg menar att små barn behöver kartläggas, men framför allt följas över tid. Han menar att det är fel att ställa en diagnos (t.ex. autism) på en 3-åring och sedan utgå från att det ”bara” är autism. Bättre då att kartlägga och följa barnets utveckling över tid så att man kan göra de anpassningar barnet behöver allt eftersom barnet blir äldre. Enligt Gillberg är den sammanlagda frekvensen av essence under förskoleåren cirka 10 procent. I boken ESSENCE skriver Gillberg att hälften av dessa barn redan har dykt upp på olika utredningsenheter, kanske fått träffa en logoped, läkare eller psykolog. Ofta får dessa barn en diagnos. Lika många får ”lugnande” besked menar Gillberg, och blir hemskickade med rådet att vänta och se. Gillberg menar att en stor del av dessa barn upptäcks längre fram, 24

1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

En kort beskrivning av begreppet essence

i skolåldern eller ännu senare, med då betydligt större svårigheter och problem. Det finns en stor vinst i att upptäcka dessa barn tidigt för att kunna stötta på rätt sätt redan från början.

Sammanfattning I detta kapitel har autism och adhd presenterats översiktligt. Både autism och adhd är väl beforskade fenomen och i dag vet man ganska mycket både om orsaker och hur de yttrar sig i vardagen. I kapitlet har rekommenderade insatser och förhållningssätt redovisats; detta är också något som kommer utvecklas mer i kommande kapitel. I resten av boken kommer fokus riktas mot just hur det ser ut för flickor med autism och/eller adhd utifrån ett flertal olika aspekter.

1 . B e s K r i v n i ng av a dh d o c h au t i s m

FLICKOR MED AUTISM OCH ADHD En guidebok för föräldrar och professionella Hur är det att vara flicka med autism och/eller adhd? Hur påverkar autism och adhd en flickas psykiska hälsa, skolgång, vardagsliv, samspel och vänskapsförhållanden? Det skildras i denna bok. Traditionellt har forskningen på området utgått från pojkars situation och kunskapen om flickors problematik har därför släpat efter. Detta har bland annat lett till att flickors symtom tidigare har feltolkats och inte tagits på allvar av omvärlden. I boken beskrivs på ett lättillgängligt sätt bland annat hur flickorna mår, hur deras vardag, lek, samspel och skolsituation fungerar, hur det är att vara anhörig samt utredning av just flickor. Boken växlar mellan forskning och klinisk erfarenhet, men lägger stor vikt vid inifrånperspektivet, alltså hur det är att leva som flicka med autism och/eller adhd och hur det är att vara anhörig. Flickor med autism och adhd riktar sig till personal i olika verksam heter som kommer i kontakt med flickor med autism och/eller adhd, men också till föräldrar och anhöriga.

Art.nr 40099

studentlitteratur.se