9789144127927

Läsa och samtala om skönlitteratur Läsa och samtala om skönlitteratur

– med digitala verktyg

Jenny Edvardsson

Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg

Jenny Edvardsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40098 ISBN 978-91-44-12792-7 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Aniwhite/Lenka_X/Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

FÖRORD 9 F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N 1 1

1. Litteraturläsningens varför, hur och vad 13 Varför litteraturläsning?

13

Hur ska litteraturläsningen gå till?

17

Högläsningens fördelar Samtalet som fördjupar Vilken litteratur ska läsas?

Hur hittar jag rätt bok?

Läsning i ett sociokulturellt sammanhang Reading Study Group Läsandets cirkel

18 19

22 27

31 31 33

2. Undervisningspraktik: Chambers modell 37 Boksamtal enligt Chambers modell Boksamtalet introduceras Text, läsprotokoll och läsning Dags för boksamtal Modell för alla typer av texter Boksamtalet och digital teknik

37 39 41 43 48

49

6 3. Undervisningspraktik: Hem- och expertgrupper

53

Vad är Hem- och expertgrupper?

53

Hem- och expertgrupper och skönlitterär läsning

55

Eleverna arbetar med samma skönlitterära bok

58

Vilka romaner är lämpliga för gemensam läsning?

64

Eleverna arbetar med olika böcker

67 70

Att läsa dystopier

76

Att läsa klassiker Hem- och expertgrupper och digital teknik

4. Undervisningspraktik: Text & Tanke

78

83

Vad är Text & Tanke?

83

Text & Tanke och novelläsning

87

Text & Tanke och digital teknik

92

5. Undervisningspraktik: Sokratiska samtal 97 Vad är Sokratiska samtal?

Sokratiska samtal och skönlitterära texter Hur går samtalet till?

Ett sokratiskt samtal kring Den utvalde Sokratiska samtal och digital teknik

E F TE RO R D 111 L I T T E R AT U R F Ö R T E C K N I N G 1 1 3

97 101 102 103

107

9

FÖRORD

En skön litter är bok kan vara en spegel som speglar läsaren och skapar igenkänning men den kan också vara som ett fönster som öppnar upp mot andra världar och andra tider. Att en bok kan vara både fönster och spegel tänker jag är något som man ska ta vara på i undervisningssammanhang. Stöd för det finns i våra kurs- och ämnesplaner. Läser man det som rör ämnet svenska på gymnasiet står det klart och tydligt att skönlitteraturen ska användas ”som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv” (Gy11, ämnesplan för Svenska). I grundskolans kursplan för svenska finns en liknande skrivelse. Genom skönlitteratur ska ”eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Lgr11, kursplan för Svenska). Litteraturen ska vara spegel och fönster.

Men skönlitteraturen kan också användas för att ”främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Lgr11, Gy11). Den kan hjälpa till att ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska vär­ deringar som det svenska samhället vilar på” (Lgr11, Gy11). Litteraturen kan även användas för att gestalta och förmedla ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor” (Lgr11, Gy11).

Om man tänker att skönlitteraturen kan innebära allt detta förstår man att läsningen är viktig. Och kopplar man det till skolan förstår man att det blir viktigt att arbeta med litteraturen i klassrummet. Det räcker inte med att läsa den. Här tror jag på samtalet. Genom dialog och interaktion utvecklas vi och vi får möjlighet att ta del av andra människors

sätt att tolka och se på saker. Vi kan ta dessa perspektiv och lägga dem till våra egna. Men samtalet gör också att vi måste lära oss sätta ord på våra tankar. Vi tvingas beskriva hur vi ser på texten, vad vi tycker om den och hur vi tolkar den. Vi utvecklar vårt språk. Samtalet måste få ta sin utgångspunkt i elevernas läsning. Det är viktigt, oavsett elevgrupp.

Boken Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg har vuxit fram som ett resultat av att jag som undervisande lärare i svenska saknat en konkret handbok om hur man kan arbeta med litteratur i klassrummet. Den har också vuxit fram som ett resultat av min egen undervisning. Under flera års tid har jag delat med mig av mitt arbete på bloggen Jenny på Wendes. Många har hört av sig och varit intresserade av att få veta mer och bolla tankar och idéer om hur man kan arbeta med litteratur i klassrummet. Utifrån detta föddes tanken att skriva en bok där olika metoder och arbetssätt presenteras och där litteraturen i olika former är i fokus.

Jag har alltid varit intresserad av att läsa skönlitteratur och att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Jag har sedan slutet av 1990talet praktiserat många olika metoder och arbetssätt, och en del av dem upplever jag har gett bättre resultat och engagemang hos eleverna än andra. I denna bok delar jag med mig av de arbetssätt och modeller som gör skillnad. Jag visar konkret hur jag arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Läsaren kommer att få ta del av planeringar, uppgifter, läsloggar, stödstrukturer och tydliga steg-för-steg-genomgångar.

Läsaren kommer också att få tips på litteratur som jag använt och som fungerat bra i mina undervisningsgrupper, liksom att få läsa om de tillfällen som inte riktigt blev så bra som jag hade hoppats. Under senare år har också den digitala tekniken fått allt större utrymme i mitt klassrum, och i arbetet med litteratur finns den också med som ett naturligt inslag. Det kommer att ges flera exempel på detta.

Målgrupp för denna bok är nyexaminerade lärare och verksamma lärare i svenska i åk 7–9 och på gymnasiet. Jag hoppas att läsaren ska finna boken intressant och få idéer till den egna undervisningen.

Trevlig läsning!

Kristianstad i februari 2019 Jen n y Edvar dsson F örord

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

10

53

3 Undervisningspraktik: Hem- och expertgrupper

Alla har vi säkert någon gång låtit eleverna arbeta i grupper.

Resultatet har säkert blivit skiftande. Vissa grupper har arbetat på bra, andra något mindre bra. Det kan också ha varit så att vissa elever i en grupp har fått göra allt jobb medan andra mest tittat på. Känns det igen? Nu för tiden undviker jag vanliga grupparbeten och arbetar istället med det som kallas Hem- och expertgrupper. I dessa grupper är samtalet centralt och arbetsformen kräver att alla elever arbetar och engagerar sig för att lösa uppgiften. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte. Det kommer du snart att få se.

Vad är Hem- och expertgrupper?

Hem- och expertgrupper är inte någon ny företeelse. Arbets­formen har funnits i drygt 50 år. Sitt ursprung har den i USA och vid Texas och California University, där den togs fram av bland annat universitets­läraren Elliot Aronson och hans studenter. I USA kallas modellen för jigsaw alltså ”pussel”.

Modellen bygger på samarbete, där olika delar tillsammans ska bilda en helhet, precis som i ett pussel med andra ord. Eleverna i en klass delas upp i grupper om tre till sex elever. Varje elev ansvarar för en del, och gruppen har ett gemensamt ansvar för att delarna skapar en helhet. Dessa grupper kallas för hemgrupper (se figur 3.1).

FIGUR 3.1 Organisering av en hemgrupp bestående av fyra elever.

FIGUR 3.2 Organisering av expertgrupper.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

54

55

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Förutom hemgrupperna finns expertgrupper. För att få fram expertgrupperna organiserar man eleverna på ett annat sätt. De elever som har ansvar för samma del bildar en ny grupp, en expertgrupp. Om man utgår från figur 3.1 bildas det en expertgrupp när alla turkosfärgade pusselbitar går ihop. Likaså när alla svartvitrandiga, alla svartprickiga och alla turkosa med vita prickar går ihop (figur 3.2): I expertgruppen hjälper eleverna varandra med att ta reda på fakta och information om den del som de har ansvar för. Här kan man som lärare hjälpa eleverna genom att ha tagit fram frågor i förväg eller punkter som de ska utgå ifrån under sin läsning. Frågorna och/eller punkterna blir ett stöd i arbetet och en utgångspunkt för det som eleverna ska diskutera och fördjupa sig i.

Hem- och expertgrupper och skönlitterär läsning Hem- och expertgrupper är mycket användbara när man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Genom detta arbetssätt får eleverna möjlighet att både läsa, samtala och skriva: Läsa då alla elever läser en skönlitterär text – en och samma eller olika. Jag återkommer till detta lite längre fram. Samtala genom att informationen som eleverna individuellt plockat upp från sin läsning ska delges övriga i gruppen.

De får därmed träna sig i att sätta ord på sina tankar, lyssna på andra och knyta an till det som övriga i gruppen säger. Skriva, slutligen, får eleverna träna både när de efter sin läsning funderar och skriver ner det de kommit fram till men också då gruppen tillsammans skriver ner svar som eleverna sedan enskilt kan ha som stöd när de ska presentera läsningen för sin hemgrupp.

När man arbetar med hem- och expertgrupper tvingas alla elever att ta ansvar för sin läsning och sin redovisning. Samtidigt kan eleverna få stöd av sin expertgrupp. Är det saker som en elev inte riktigt förstått eller tyckt varit svåra kan diskussionerna i expertgruppen hjälpa hen att förstå handlingen. På så vis blir ingen lämnad ensam med sin läsning eller sin sammanställning.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

När jag arbetar med hem- och expertgrupper är det jag som till stor del styr vad jag vill att eleverna ska fokusera på. Jag gör det genom att ta fram olika frågor som eleverna ska fundera över. Du kommer att få se exempel på frågor lite längre fram. I och med att samtalet är styrt blir det ett helt annat sorts samtal än det som sker när vi arbetar med Chambers boksamtal. Det är viktigt att komma ihåg. För en del elever är det lättare att samtala när de vet vad de ska samtala om. Här kan dessa elever få stöd i frågorna, och förhoppningsvis gör detta att de kan ta större plats i de samtal som äger rum.

Min upplevelse är att hem- och expertgrupper fungerar mycket bättre än traditionella grupparbeten. Förr när jag lät en grupp arbeta med ett gemensamt ämne var det ofta så att någon i gruppen tog ett större ansvar än övriga. Det gjorde att elevernas arbetsinsats blev ojämn. Några arbetade mycket, andra nästan ingenting. Detta kommer man ifrån när man använder hem- och expertgrupper.

Genom hem- och expertgrupper får eleverna träna flera av de förmågor som uttrycks i kurs- och ämnesplanerna. Ser man till kursen Svenska 1 på gymnasiet kan följande delar av det centrala innehållet direkt relateras till arbetssättet med läsa, skriva och samtala i hemoch expertgrupper: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.

Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och text­ egenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.

Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

56

57 Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

(Gy11, kursplan för Svenska 1)

Hos mig har det ibland varit svårt att få alla elever att läsa de böcker som vi arbetat med. Jag har därför lärt mig att det är bra att avsätta tid för läsning under lektionerna. De elever som upplever läsningen som svår kan få lyssna på texten eller höra mig högläsa den. Det leder i sin tur till att alla elever kan vara aktiva i efterföljande diskussioner i expertgruppen men också i redovisningen som genomförs i hemgruppen.

Hur går det då till? Hur kan hem- och expertgrupper användas i samband med skönlitterär läsning? Man kan göra på många olika sätt. Jag kommer att ge två olika exempel. I det första utgår jag från att alla elever läser samma bok. I det andra att alla i hemgruppen läser olika böcker. Oavsett om man väljer samma bok eller olika böcker är mitt tips att alltid inleda arbetet med boken på ett sätt som får eleverna att börja tänka på boken och dess handling. Man kan förutspå handlingen genom att titta på titel och omslag, och det kan man göra genom att använda de frågor som jag presenterade i avsnittet om Aidan Chambers boksamtal (se kapitel 2). Vill man använda andra frågor kan dessa fungera: → Titta på titel, omslag och baksidestext. Vilka tankar väcker dessa hos dig? Vad tror du att boken kommer att handla om? → Påminner denna bok om någon annan bok du läst?

Vilken i så fall? → Får titel, omslag och baksidestext dig att tänka på något som du själv varit med om eller hört talas om? Vad i så fall? Eller får den dig att tänka på ett spel, en film eller en serie som du sett?

Vilken i så fall? → Vilka förväntningar har du på boken?

Eleverna kan med fördel skriva ner sina reflektioner i ett dokument som delas med dig som lärare. Du kan då ta del av deras tankar och kommentera dem. Bra är också att låta eleverna dela med sig av sina reflektioner i hemgruppen, och vill man kan man avsluta med att följa upp samtalet i helklass.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

Vill man inte förutspå kan man ställa en fråga som får eleverna att börja fundera över ett ämne som sedan kommer att återfinnas i texten som ska läsas. Om vi tänker att eleverna ska läsa När kastanjer spricker av Camilla Lagerqvist, en bok som utspelar sig i 1950-talets Sverige och där huvudpersonen Majken är placerad på ett hem för vanartiga flickor, skulle en inledande fråga kunna vara: Tror du att man kan bryta med sin uppväxt och sitt gamla jag och bli någon annan?

Och läser vi en klassisk roman som Gösta Berlings saga skulle den inledande frågan kunna vara: Romanen har titeln Gösta Berlings saga.

Vad får ordet saga dig att tänka på?

Alltid när jag arbetar med hem- och expertgrupper är det jag som styr vilka som ska ingå i samma hemgrupp. På så sätt kan jag se till att det blir så bra hemgrupper som möjligt. Vet jag med mig att jag har ett gäng som har svårt att fokusera så undviker jag att sätta dem i samma grupp. Likaså om jag vet att det finns elever som absolut inte bör arbeta ihop. Då delar jag givetvis på dem. Ibland är det svårt att få till bra grupper och ibland har jag trott att jag gjort fungerande grupper, men när vi sedan börjat arbeta har det inte alls blivit så som jag förväntat mig. Då är det för sent att ändra och jag får istället försöka stötta de grupper som behöver komma vidare i läsningen och i de efterföljande samtalen och diskussionerna.

Eleverna arbetar med samma skönlitterära bok Låter man eleverna i klassen läsa en och samma bok får man i hemgruppen se till att eleverna fokuserar på olika aspekter av romanen.

Man kan exempelvis tänka att man är intresserad av de olika karaktärer som finns i boken. Man skapar då hemgrupper där varje elev ansvarar för en specifik karaktär. En roman som skulle kunna användas till detta är Jag ska rädda er alla av Emilie Frèche (2018). Boken är uppbyggd genom tre olika dagböcker. Man får följa en ung tjej, hennes mamma och hennes pappa. Använder man denna bok får hemgruppen bestå av tre elever: elev A ansvarar för tjejen, elev B för mamman och elev C för pappan (se figur 3.3). Läsningen delas upp i etapper och vid varje

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

58

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

59 lässtopp stannar eleverna upp och funderar över vad de fått veta om sin karaktär. Lagom brukar vara att ha ett lässtopp efter 30–50 sidor.

Under och efter läsningen fokuserar eleverna på den karaktär som hen ansvarar för. Vill man stötta sina elever kan man låta dem få del av ett frågebatteri: → Vad vet du om karaktären? → Vilken bild har du fått av honom/henne? → Vilka åsikter och intressen har karaktären? → Vilka egenskaper (inre såväl som yttre) har karaktären? (Yttre egenskaper handlar exempelvis om utseende, hur man rör sig och hur man är klädd. Inre egenskaper handlar mer om hur man är som människa, vilka värderingar man har.) → Hur är relationen till andra karaktärer i romanen? Förändras den under handlingen? På vilket sätt och varför?

När eleverna kommer fram till lässtoppet funderar de först enskilt över vad de vet om sin karaktär. De skriver ner sina svar, gärna i ett dokument som också delas med läraren. När eleverna fått tid att reflektera på egen hand blir det dags att samla expertgrupperna (se figur 3.3).

I expertgruppen får eleverna en och en berätta om vad de hittat om sin karaktär. Elevernas tankar kan samlas i en tankekarta (se figur 3.4) eller i ett dokument som de delar med varandra. På så sätt hjälper de varandra att samla information om den valda karaktären.

Experterna kompletterar sina egna anteckningar så att de får med sig också övrigas tankar och idéer, och när de känner sig nöjda går de tillbaka till sin hemgrupp. Där blir det nu dags att berätta om de olika karaktärerna. När var och en i hemgruppen är klar med sin beskrivning får alla ställa följdfrågor och be om kompletteringar. På så sätt kan de på djupet komma in i romanen och de olika karaktärerna, och först därefter, när alla i hemgruppen känner att de har fått grepp om de olika karaktärerna, kan läsningen fortsätta.

Eleverna läser eller lyssnar på nytt fram till en bestämd sida. De skriver ner sina anteckningar och tar än en gång hjälp av de inledande frågor som de fått ut. När det är gjort blir det ånyo dags att samlas i expertgruppen. Experterna hjälper varandra att fördjupa bilden av karaktären. De skapar en ny tankekarta eller bygger vidare på den

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

60 Elev B mamman

Elev C pappan

A

A

A

B

B

B

C

C

C

FIGUR 3.3 I hemgruppen ansvarar varje elev för en specifik karaktär.

I expertgruppen samlas de elever som ansvarar för samma karaktär.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Elev A tjejen

61

Familj – mamma & pappa

lägenhet ta körkort

hjälporganisationer växer upp i Frankrike

drömmar

resa

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

”stort” hjärta

egenskaper Eléa 16 år

normal tonåring

kär i Samir kärlek kompis Johanna Abu Ali

kontakt via sociala medier

FIGUR 3.4 Tankekarta om dottern i romanen Jag ska rädda er alla. När eleverna samlas i expertgruppen kan de hjälpa varandra att få en bild av karaktären som de ansvarar för. De kan exempelvis samla sin information i en tankekarta.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

gamla. Arbetet fortsätter på detta sätt fram till dess att romanen är utläst. Under hela arbetet kan eleverna ha det inledande frågebatteriet som stöd.

Man behöver förstås inte bara arbeta med karaktärerna i en skönlitterär bok. Man kan även fokusera på andra saker, exempelvis språket och stilen, miljön och dramaturgin. Även här kan man behöva ge eleverna stöd så att de vet vad de ska leta efter. Viktigt att tänka på är att frågorna behöver förklaras och förtydligas och också modelleras. Man kan inte bara kasta ut en fråga som ”Är stilen ironisk?” om man inte förklarar vad ironi är och hur man kan se att en text är ironisk. Här krävs alltså ett grundligt förarbete, där läraren tänker högt och visar.

När man väl modellerat och gett eleverna rätt förutsättningar att förstå de olika frågor som man vill att de ska arbeta med i samband med läsningen har man kommit en bit på vägen. Jag brukar samla frågorna under olika rubriker, exempelvis ”Språk & Stil”, ”Miljö” och ”Dramaturgi”, och rubrikerna blir också namn för de olika expertgrupperna.

Språk & Stil handlar om författarens språk, om hur författaren uttrycker sig. Här får eleverna leta kännetecken och exempel från texten. Frågorna kan se ut så här: → Använder författaren vardagliga, gammaldags eller högtidliga ord? → Använder författaren slang, svordomar, ungdomsspråk? → Är stilen poetisk, vardaglig, ironisk, journalistisk, neutral eller kanske dramatisk? Ge exempel ur texten som motiverar din ståndpunkt. → Vilken stämning upplever du att det är i boken? Är stämningen glad, dyster, romantisk, upphetsad, uppdriven? Vilka ord eller uttryck bidrar till att skapa denna stämning? → Hur ser meningsbyggnaden ut? Är den enkel eller komplex? Är meningarna långa eller korta? Ge exempel från texten som styrker din åsikt. → Upplever du att tempot är långsamt eller högt? Vad är det som gör att du får denna upplevelse?

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

62

63

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Miljön handlar om den miljö som boken utspelar sig i men också hur författaren skapar denna miljö. Även här får eleverna leta exempel och kännetecken från texten. Eleverna kan ha hjälp av frågor som: → Var utspelar sig handlingen? → När utspelar sig handlingen? → Har platsen och tiden någon betydelse för händelseförloppet? → Vad får du veta om platserna där händelseförloppet äger rum? → En författare kan med hjälp av olika sinnen (ljud, lukt, syn, känsel och smak) få läsaren att skapa inre bilder av miljön. Hur gör författaren i denna bok? Använder sig författaren av de olika sinnena för att ge en målande beskrivning? Ge exempel från texten som styrker ditt svar.

Dramaturgi handlar om en berättelses struktur och uppbyggnad. Har man tidigare arbetat med den dramaturgiska modellen, kan eleverna få ut den som ett extra stöd när de ska se över textens uppbyggd (se figur 3.5).

S PÄ N N I N G

Inledning

Fördjupad

Lösning

Avtoning

TID

konflikt FIGUR 3.5 Den dramaturgiska modellen kan vara ett stöd vid analys av en skönlitterär texts uppbyggnad.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

Här kan eleverna se hur dramaturgin förändras i en skön­litterär berättelse. Utgångspunkt är de två axlarna, spänning och tid.

I inledningen är ofta spänningen något högre och det för att väcka ett intresse hos läsaren. Den går sedan ner, och det i samband med att man som läsare blir introducerad för karaktärerna, miljön och tiden. Den trappas sedan upp i samband med att berättelsens konflikt fördjupas. Sin topp når spänningen i slutet av berättelsen i samband med att konflikten blir löst. Allra sist i en berättelse brukar det finnas en avtoning och då är inte spänningen så hög.

Till den dramaturgiska modellen kan följande frågor vara intressanta att utgå ifrån. → Hur inleds romanen? Vad får du som läsare reda på om karaktärerna, tiden och platsen? → Vilken är berättelsens konflikt? (Konflikt handlar om motstridiga intressen, om ett problem eller en händelse som på något sätt ligger till grund för hela berättelsen.) → Hur byggs denna konflikt upp? → Finns det någon vändpunkt i romanen? Vilken skulle det i så fall vara? → Hur avslutas romanen? → Är det många och långa berättande partier eller är boken uppbyggd med dialog? Finns det tillbakablickar?

Det som bestämmer vad man ska låta experterna fördjupa sig i tänker jag beror på vilken bok man valt. Olika böcker är intressanta ur olika aspekter. I nästa avsnitt ger jag förslag på några romaner som passar att arbeta med om man vill att alla elever ska läsa samma bok.

Vilka romaner är lämpliga för gemensam läsning?

Världen är full av böcker. Vilka ska man använda i klassrummet? Den frågan är viktig att ställa sig. Svaret beror exempelvis på syftet med läsningen, de styrdokument som man ska följa men också på elevernas erfarenheter och läsvana. Ska man arbeta med en gemensam bok för första gången kan det vara bra att utgå från en ungdomsroman.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

64

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

65 Nedan ger jag förslag på ett antal förhållandevis nyskrivna ungdomsromaner och någon roman för vuxna som med fördel kan användas i klassrummet. Till varje roman ges en kort sammanfattning och därefter förslag på hur man skulle kunna arbeta med den utifrån hem- och expertgrupper.

The Hate U Give (2017) av Angie Thomas är en roman som handlar om sextonåriga Starr Carter. Hon växer upp i en fattig förort i USA men har möjlighet att gå på en fin privatskola inne i stan. En dag förändras hennes liv för alltid. Hon blir ensam vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes gamla barndomsvän Khalil. Hon bestämmer sig för att vittna, vilket får stora konsekvenser för både henne, hennes familj och de som lever i förorten. Romanen lyfter frågor om rasism och utanförskap. Den skulle passa att arbeta med utifrån motsatspar: Rik och fattig (elev 1), manligt och kvinnligt (elev 2), makt och makt­ löshet (elev 3), vi mot dom (elev 4) och vit och svart (elev 5).

Tio över ett av Ann-Heléne Laestadius (2016) handlar om Maja som bor med sina föräldrar och sin bror i Kiruna. Varje natt klockan ett vaknar hon, för det är då som LKAB spränger i gruvan. Hon är rädd för att huset där hon bor ska rasa. Rädslan övergår i panikångest och snart kan Maja inte ens gå i skolan. Romanen handlar om den flytt som staden Kiruna genomgår och hur Maja och hennes föräldrar och vänner hanterar denna. Den handlar också om vänskapen mellan Maja och Julia och den spirande kärleken mellan Maja och Albin.

Tio över ett skulle vara intressant att arbeta med utifrån de olika karaktärerna. Maja (elev 1), Majas mamma (elev 2), Majas pappa (elev 3), kompisen Julia (elev 4) och Albin (elev 5).

Battle av Maja Lunde är en modern Vinterviken. 1993 gavs Mats Wahls roman Vinterviken ut och i denna får man möta en kille och en tjej från två helt olika samhällsklasser. Deras vägar korsas och de blir förälskade. I Battle får läsaren möta Amalie – tjejen som har allt – och Mikael som lever i en förort utanför Oslo. Bådas dröm är att få bli dansare. Vägen dit har dock sett olika ut för de två. När Amalies värld rämnar möts de två och de inspireras av varandras olikheter och lik­ heter. Det är kärlek, dans och vänskap. Även här kan eleverna fördjupa sig i de olika karaktärerna. Amalie (elev 1), Mikael (elev 2), Amalies pappa (elev 3), läraren på Amalies skola (elev 4) och Amalies pojkvän (elev 5).

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

Jack (2016) av Christina Lindström handlar om Jack. Han har bestämt sig för en förändring. Han ska inte längre vara den tuffa killen som mobbar och får andra att må dåligt. En dag när han är på väg till skolan tvärstannar tåget han sitter på. Någon ligger på spåren en bit fram. Det är Freja. Deras blickar möts och något förändras.

Freja är inte alls Jacks typ men han dras till henne och vill inget hellre än att få vara en del i hennes liv. Snart kommer Jacks förflutna ikapp honom och relationen med Freja prövas. Om man arbetar med denna roman kan eleverna få utgå från språket (elev 1), miljön (elev 2), Jack (elev 3), Freja (elev 4) och dramaturgin (elev 5).

Min bror monstret (2016) av Mårten Sandén är en mörk roman som lyfter stora frågor genom de olika karaktärernas handlingar och tankar. Huvudperson i boken är Benjamin, eller Syrsan som han kallas. Han lever med sin bror, kallad Monstret, i en lägenhet.

Mamman är död och pappan är försvunnen. Det blir Benjamin som måste ta hand om dem och se till att de överlever. Det är ett stort ansvar. Hur klarar man det när man fortfarande själv är barn?

Samtidigt som romanen är mörk finns det ett ljus i kärleken mellan syskonen och relationen mellan Benjamin och den unga kvinnan Lydia. Om man fördjupar sig i bokens olika karaktärer fördjupar man sig också i frågor som rör utanförskap, syskonkärlek, vänskap, mobbning, kriminalitet och kärlek. En elev kan följa Syrsan (elev 1), en Monstret (elev 2), en Snake (elev 3) och en Lydia (elev 4).

Vakuum (2017) av Mia Öström är en sorgeskildring. Huvudperson är Jonna. För ett år sedan tog hennes bror Johan sitt liv. För Jonna har tiden stannat. Hon lever men det är knappt. Saknaden är total. I en av Johans fickor hittar Jonna en lapp. Den för henne bort från staden till en stuga i fjällen, och där hoppas hon kunna få svaret på varför Johan inte längre finns. Språket i denna ungdomsbok är mycket starkt och jag tänker att en elev kan fördjupa sig i det (elev 1). Intressant är också att följa karaktären Jonna (elev 2), dramaturgin (elev 3) och miljön (elev 4).

Björnstad (2016) av Fredrik Backman klassas som en roman för vuxna men det är en bok som definitivt kan användas i klassrummet.

I romanen hamnar läsaren i Björnstad, en ort där hockeyn betyder allt. Här möter man sportchefen Peter, hans dotter Maya och hockey­

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

66

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

67 talangen Kevin. Runt dessa och hockeyn kretsar hela romanens handling. Då boken innehåller ett brett persongalleri kan det vara intressant att låta eleverna fördjupa sig i dessa karaktärer. Vad får de egentligen reda på om dem? Vilka problem och hinder ställs de inför? Och hur utvecklas karaktärerna? Låt en elev följa Maya (elev 1), en annan Kevin (elev 2) och en tredje Kevins kompis och lagkamrat Benji (elev 3) respektive Mayas mamma Mira (elev 4) och Peter (elev 5).

Idag är allt av Nicola Yoon (2017) är en stark ungdomsroman om kärlek, utanförskap och identitet. I centrum för handlingen står Natasha som tror på vetenskap. När läsaren möter henne har Natasha 12 timmar kvar i USA. Därefter kommer familjen att tvingas flytta tillbaka till sitt forna hemland Jamaica, ett land de inte bott i på flera år. Parallellt med Natasha får läsaren också följa Daniel – en riktig svärmorsdröm. Han är duktig i skolan och lever alltid upp till sina föräldrars förväntningar, men inom sig är han en sann drömmare. Natashas och Daniels vägar korsas och därefter blir inget sig likt. Eleverna skulle kunna arbeta med denna bok utifrån dramaturgin (elev 1), berättartekniken (elev 2), Daniel (elev 3), Natasha (elev 4) och språket (elev 5).

Arbetar man exempelvis med Idag är allt av Nicola Yoon skulle en planering över arbetsområdet kunna se ut som i figur 3.6 (se s. 68).

Eleverna arbetar med olika böcker Hem- och expertgrupper passar också bra att utgå ifrån när man låter klassen läsa olika böcker. Tanken är inte att det ska finnas lika många titlar som antalet elever i klassen. Utgångspunkt är istället att alla i hemgruppen får läsa olika böcker. Elev 1 läser bok A, elev 2 bok B, elev 3 bok C och elev 4 bok D. Det ser likadant ut i alla hemgrupper, vilket gör att man fortfarande kan arbeta med experter och expertgrupper.

Alla elever som läst bok A bildar en expertgrupp, alla som läst bok B en annan och så vidare (se figur 3.7).

Om man arbetar på detta sätt kan man låta litteraturvalet baseras på tema eller genre. Hemgrupperna kan läsa dystopier, skräckberättelser, kärleksskildringar, dagboksromaner, klassiker, fantasy … eller något helt annat. I detta avsnitt ger jag två förslag: det första gäller läsning av dystopier och det andra läsning av klassiker.

3. U nderv isningspraktik: H e m - och e x pertgrupper

Teller, Janne (2012). Om det var krig i Norden. Stockholm: Lilla Piratförlaget.

Thomas, Angie (2017).

The Hate är U Give.

Jenny Edvardsson leg. lärare i svenska och historia och har författat Stockholm: Natur och kultur. läromedel samt böcker om undervisning och läsning. För sitt arbete Unenge, Johan Mitt extraelevernas intresse för litteratur erhöll hon Svenska med(2016). att stimulera liv: en serieroman.

Stockholm: Akademiens svensklärarpris 2017. Hon tilldelades Amy-priset 2015 för Bonnier Carlsen. sitt arbete med att tillgängliggöra undervisningen, och samma år tillWahl, Mats (2004). Vinterviken. Stockholm: delades hon Guldäpplet för sitt arbete med digital teknik i klassrummet.

Bonnier Carlsen.

Wenger, Alejandro Weia (2001). ”Elixir” ur Till vår ära. Stockholm: Bonnier.

Wooding, Chris (2014). Färglös. Örnsköldsvik: Argasso.

Wägner, Elin (2011). Norrtullsligan.

Stockholm: Podium.

Yoon, Nicola (2017). Idag är allt. Stockholm: BonnierNågot Carlsen.händer med oss när vi i samtalet får sätta ord på våra egna Öström, Mia (2017). Vakuum. Stockholm: tankar samtidigt som vi får lyssna på andra. Texten framträder, Gilla förlag.

Läsa och samtala om skönlitteratur

tankarna lyfter och vår förståelse ökar. Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg tar avstamp i styrdokument och forskning men är en praktisk handbok som med tydliga exempel beskriver hur lärare kan utveckla sin litteraturundervisning.

Fyra olika samtalsmodeller presenteras: Chambers modell för boksamtal, Hem- och expertgrupper, Text och Tanke samt Sokratiska samtal. Till var och en av dem ges konkreta lektionsexempel och förslag på skönlitteratur att arbeta med. Till modellerna knyter författaren även digitala verktyg och resonerar om hur de kan användas för att skapa engagemang hos eleverna och utveckla deras förståelse av texterna.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma ämneslärare i svenska. Den är också av intresse för bibliotekarier och lärare i andra ämnen som arbetar med skönlitteratur i sin undervisning.

Art.nr 40098

studentlitteratur.se

L itteraturförteckning

© F Ö R F A T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

– med digitala verktyg